Optimera lärandet

Optimera lärandet
Kerstin Sluys, Med dr.
Specialistsjuksköterska intensivvård trauma
Röda Korsets Högskola
Karolinska Institutet
Klinisk träning
  Hur fungerar minnet?
  Hur kan vi optimera lärandet?
  Lärande av kliniska färdigheter
vad är ett minne?
  ett minne är ett bevarat mönster av kopplingar mellan hjärnans
neuron.
  det finns cirka hundra miljarder av neuron, vilket ger totalt cirka
500-1000 biljoner synapser i en vanlig vuxen persons hjärna.
  det finns omkring 32 biljoner bytes information i hela den tryckta
samlingen i världens största bibliotek.
  Vartenda sinnesintryck, varje tanke vi tänker, förändrar
förbindelserna i detta stora nätverk. Synapser förstärks, försvagas
eller nybildas. Det sker en fysisk förändring. Dessa förändringar sker
konstant, i varje ögonblick, även när vi sover.
National Geographic, 2008
vad hjärnan gillar…
  Forskning visar att det är uppenbart att hjärnan
gillar att lära sig från andra människor.
  Redan det lilla spädbarnet har en förmåga att
imitera andra människor, men är mindre
intresserad av vad ex. en robot har för sig.
  Därför dela gärna med dig av dina alldeles egna
erfarenheter av att vara människa, det kan göra
underverk för någons lärande.
Medicinsk Vetenskap nr 3/2011
minnet vill inte samarbeta
  Glömskekurvan (1800-talet), beskriver hjärnans vana att
genast glömma större delen av vad den lärt sig.
  Allra snabbast försvinner kunskapen en halvtimme efter
inlärningstillfället för att sedan fortsätta att tyna bort i allt
långsammare takt - efter några dagar finns endast 20
procent kvar.
spridningskunskap
  Det finns ett sätt att häva denna glömska, nämligen att
repetera kunskapen vid flera strategiskt tajmade
repetitionstillfällen.
  Allra mest minns vi om vi repeterar upprepade gånger kort
efter inlärningstillfället och sedan fortsätter med allt glesare
intervall.
  Spridningseffekt är ett av flera outnyttjade guldkorn i
forskningen om lärandet och hjärnan.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
roligt och lite hemskt
  Forskare, studenter och lärare är rörande överens om att
repetition är ett nödvändigt inslag i lärandet. Problemet är
dock uppenbart - det är mördande tråkigt.
  Som tur är visar forskning också klart att det finns anledning
att med alla tillgängliga medel försöka göra undervisningen
rolig, eller kanske lite hemsk för den delen.
  Hjärnan lär sig sådant som berör en känslomässigt. Alla minns
till exempel vad som hände den 11 september 2001.
hjärnan använder bilder
Hjärnan använder sig gärna av bilder och rumsliga dimensioner
för att lagra abstrakt information, något som kan vara
användbart exempelvis i matematikundervisning.
Om läraren säger "tänk på talen 1 till 10" så föreställer sig de
flesta elever en serie tal som svävar i rummet eller sitter längs en
"mental linjal".
Ett för hjärnan naturligt sätt att lösa talet 8 minus 2 är att mentalt
vandra 2 steg från talet 8 och se var man hamnar.
ABCDE
arbetsminnet är mycket
begränsat
  Till skillnad från långtidsminnets näst intill oändliga resurser är
arbetsminnet mycket begränsat hos alla människor.
  De flesta klarar av att hålla ungefär sju saker i arbetsminnet
samtidigt, mer får inte plats.
  Ett fungerande arbetsminne är en förutsättning för att kunna
koncentrera sig på en uppgift utan att låta sig distraheras,
vilket i sin tur är viktigt när man lär sig nya saker.
känslig för stress
  Arbetsminnet och problemlösningsförmågan har visat sig vara
mycket känsliga för stress
  De skärps vid lagom mycket stress men försämras kraftigt vid för
mycket stress, då förmågan att plocka fram information från
långtidsminnet helt kan blockeras.
the learning pyramid
återkoppling
Forskning har visat att det är viktigt att testa sig själv och få
återkoppling på sin prestation.
Det finns absolut både fördelar och nackdelar med att bli
bedömd (formativ och summativ). Hur man bäst hanterar
denna balansgång kan inte hjärnforskningen svara på.
varaktigt lärande
Ett sätt att göra inlärningen mera effektiv är att utforma
examinationerna så att de uppmuntrar ett varaktigt lärande, så
kallad djupinlärning, gärna med den framtida professionen i
sikte.
Anna Josephson, professor i neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, docent i medicinsk pedagogik vid institutionen
för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet
integrera
  Lärande handlar inte om att lägga kunskap i olika boxar i
huvudet. Det är först när man också integrerar det nya med
sådant man redan vet som man verkligen kan använda det
man lärt sig.
  Forskningen visar att ytliga kunskaper snabbt glöms bort medan
djupinlärningen sitter längre.
  Förklaringen kan vara att studenterna har lagt all sin energi på
att minnas nödvändiga fakta för att klara ett prov. De har dock
inte stimulerats till att lära sig använda faktakunskaperna för att
förstå och förklara vardagliga medicinska fenomen, som
trötthet.
Anna Josephson, professor i neurovetenskap vid institutionen för neurovetenskap, docent i medicinsk pedagogik vid institutionen
för lärande, informatik, management och etik, Karolinska Institutet
Blodtryck
Lärt sig hur man tar blodtryck – men inte varför och
fysiologin bakom…
transfer
  Att kunna ta kunskap från ett sammanhang och använda den
i ett nytt.
  När det är dags för blivande kirurger att börja utföra
operationer måste de till exempel använda sina teoretiska
kunskaper om kroppens uppbyggnad från anatomikurserna.
  Detta har dock visat sig vara mycket svårt för många, det
behövs en större integrering mellan olika ämnesområden i
olika utbildningar. Dessutom måste studenterna tränas i att
tänka själva.
nyckeln till lärandet
Ett helt nytt forskningsfält håller på att växa fram, en vetenskap
om lärande som kombinerar hjärnforskning, psykologi och
pedagogik.
Lars Olson, professor inst. Neurovetenskap Karolinska Institutet
hjälp studenten att
minnas…
  Repetera
  Roliga och lite hemska inslag
  Examinera och återkoppla
  Djupinlärning – med professionen i sikte
  Integrera – det nya med sådant man redan vet
  Transfer – ta kunskap från ett sammanhang och
använda den i ett nytt
lärande
sätt studenterna och deras
lärande i centrum
  Utgå i första hand från vad studenterna behöver
snarare än vad du vill förmedla.
  Det gäller att kommunicera med studenterna för
att få veta var de befinner sig kunskapsmässigt.
Det enklaste sättet är att fråga.
bygg vidare på existerande
kunskap
  Studenterna är inga blanka blad, utan de har
alltid någon bild av ämnet i fråga.
  Bygg länkar bakåt genom att utgå från denna
bild. Ta inte för givet att de kan mycket eller att
de inte kan något alls.
variera dig
  Forskning visar att en varierande undervisning gör det lättare för
studenterna att hålla uppmärksamheten uppe.
  Växla mellan powerpoint, bild, film, virtuella lärmiljöer mm. Försök
även variera ditt sätt att tala och använd dig gärna av andras
röster, till exempel studenternas.
aktivera studenterna
  Ge studenterna utrymme att bearbeta den information
de får, till exempel genom att diskutera med sin granne
emellanåt.
  Långa undervisningspass utan utrymme att processa
informationen glöms garanterat bort.
var målinriktad
  Tänk på vad studenterna har för syfte med att gå på
undervisningen. Hur förhåller sig deras mål till de lärandemål
som undervisningen ska hjälpa studenterna att uppnå?
  Det är också viktigt att sätta upp egna mål för hur du ska kunna
utvecklas som lärare.
Klara Bolander Laksov, pedagogisk utvecklare vid Karolinska Institutet
Hjälp lärandet…
  Student-centrerat
  Bygg vidare på existerande kunskap
  Variera lärandeverktyg
  Aktivera studenterna
  Var målinriktad
  Motivera och skapa intresse
  Hjälp studenterna att reflektera
kan alla bli riktigt duktiga på
något eller krävs det en särskild
personlighetstyp?
  Personliga variabler vid sidan av träning spelar roll.
  Intelligens har betydelse för former av expertis som kräver
hantering av ny information.
  Personlighet, motivation och intressen har betydelse till exempel
genom att de påverkar vad man väljer att träna, och hur
intensivt.
kunskapsteori
  Maieutik (majevtik) är ett begrepp filosofen Sokrates använder
sig av i sin kunskapsteori. Han menar att ett bra sätt att erinra
kunskap på är att locka fram kunskapen genom att en lärare
stimulerar tänkandet istället för att ge svaren.
  Meningen är att den kunskap som kommer fram i en dialog skall
uppfattas som självalstrat vetande och inte som kunskap som
kommer utifrån.
  Maieutik betyder förlossningskonst/barnmorskekonst.
att göra
We become just by performing just action,
temperate by performing temperate actions,
brave by performing brave actions .
Aristotle (384-322 f.Kr)
kinesiskt ordspråk
”Jag hör och jag glömmer. Jag ser och jag kommer
ihåg. Jag gör och jag förstår”.
Konfucius 551-479 f.Kr
learning by doing
Centralt var tanken på att utbildning tjänade till att utveckla
människans förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i
stället för memorering, och att skolan skulle påminna om det
verkliga livet.
John Dewey (1859-1952)
Rätt inställning: alla har förmåga att blomma!
Miller´s pyramid of clinical
competence
kompetens
  Kompetens handlar bland annat om att ha färdigheter,
kunskaper, erfarenheter, kontakter, värderingar som uppfattas
som relevanta.
  Vidare talar man om samordningsförmåga, förutsättningar att
utöva ledarskap samt att kunna handleda personer.
  Kompetens kan alltså ses som följden av lärande.
undervisning av kliniska
färdigheter
1. 
Läraren utför momentet i normal takt med ingen
eller liten förklaring (kan ersättas av videofilm).
2. 
Läraren repeterar momentet med full förklaring och
uppmuntrar frågor (kan ersättas med videofilm).
3. 
Läraren repeterar momentet en tredje gång och
studenten förklarar varje steg och får frågor på de
viktigaste stegen. Läraren korrigerar vid behov.
Denna träning kan behövas upprepas vid flera
tillfällen för att säkra att studenten förstår alla delar
av momentet.
4. 
Studenten utför momentet och förklarar varje steg
före stegets genomförande.
Peyton 1998
feedback
Studenten får feedback och möjlighet att öva flera
gånger.
Lärandestege för
färdighetsmoment
1.  Studenten använder vårdhandboken, videofilmer, virtuella
filmer etc.
2.  Studenten genomför en formativ examination, ex. MCQ på
lärplattform med omedelbar feedback och möjlighet till
omtenta, tills uppnått godkänt resultat.
3.  Studenten både undervisas av lärare och undervisar lärare i
en så verklighetsnära/trogen miljö som möjligt.
4.  Studenten repeterar själv.
5.  Studenten examineras/bedöms ex. med OSCE-formulär,
Critical Friends (andra studenter) och lärare.
6.  Studenten utför momentet under handledning på VFU och
blir bedömd.
7.  Studenten använder portfolio för dokumentation och
reflektion.
Lärande miljö
  Nära vårdverksamhet
  Verklighetstroget
  Fokus på alla delar i utförandet av moment
- bemötande patient-vårdgivare
- hygien
- ergonomi
- teknik
- dokumentation
examination kliniska
färdigheter
  Peer learning
  Critical friends
  Feedback
  Om lärare uppmärksammat en avvikelse/händelse/handling
som hade kunnat riskera att skada patient i vården skall
utförandet av momentet avbrytas och en avvikelserapport
skrivas tillsammans med studentgruppen.
  Vid inträffad avvikelse innebär det att studenten gör om
momentet.
examination av kliniska
färdigheter
  Grupp om 6 studenter (Peer learning)
  Redovisar ett moment var som slumpvis lottas ut.
  Studenetn utför alla delar av momentet på en
patientsimulator.
  Övriga studenter i gruppen bedömer momentets
utförande med ex. OSCE-formulär (Critical
friends)
  Lärare bedömer med ex. OSCE-formulär
historia OSCE
  Startade i Storbritannien 1975
  Objective Structured Clinical Examination (OSCE)
  Strukturerade objektiva kliniska examinationer i form av
stationer, initialt riktade till medicine studenter.
  Tidigare examinationsform, med riktiga patienter, ansågs inte
garantera jämförbara och rättvisa resultat p g a variationer
mellan examinatorer, bedömningsmallar och patienter.
Rushforth, H E (2006) Nurse Education Today
patientsimulering - OSCE
1. 
2. 
3. 
4. 
5. 
Bemötande
Hygien
Ergonomi
Teknik
Dokumentation
KAD
Omvårdnadsstatus
ABCDE
Sårbehandling
Oxygenbehandling
Venprovtagning
Sugning övre
luftvägar
vägen till
patientsäkerhet…
  Lärarkompetens
  Lärandemål
  Lärande stegvis
  Lärandemiljö
  Studentsäkerhet
Lärandeutfall
tips på utbildning för lärare
  http://www.faculty.londondeanery.ac.uk/e-learning
Hjärtligt tack för att ni lyssnade!