Tjänsteskrivelse
2008-05-12
Dnr 2008/81-600
Utbildningsnämnden
Politiska partiers tillträde till skolan
Beslut
Utbildningsnämnden noterar informationen till protokollet.
Bakgrund
Med anledning av uppkomna frågeställningar kring politiska partiers tillträde till Nacka
kommuns skolor följer här ett klargörande av den rättsliga regleringen, skolans
styrdokument samt beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) samt Justitiekanslern (JK).
Sammanfattning
Den rättsliga regleringen kring politiska partiers tillträde till en kommuns skolor finns i
regeringsformen. I skollagen anges förutsättningarna för den värdegrund som ska
genomsyra all skolverksamhet. Under 2006 infördes en likabehandlingslag som gäller
all verksamhet från förskola till och med vuxenutbildning.
Läroplanerna är viktiga styrdokument i alla skolformer. Av läroplanerna framgår
skolans demokratiska uppdrag men berör inte direkt partipolitiska aktiviteter.
Såväl JO som JK har i beslut uttalat sig om partipolitiska aktiviteter i skolan. Dessa
beslut bildar praxis i fråga om politiska partiers tillträde till skolan och ger en
vägledning i de ibland svåra avvägningar som rektor behöver göra för att fatta juridiskt
korrekta beslut.
Rättslig reglering
Av 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) framgår att varje medborgare garanteras frihet att i
tal, skrift eller bild eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna
grundläggande fri- och rättigheter i RF som kallas yttrandefrihet är inte helt obegränsad.
Yttrandefriheten innefattar ingen ovillkorlig rätt för medborgarna att få tillträde till en
viss institution t.ex. en skola, för att där sprida ett budskap.
I 1 kap. 2 § skollagen framgår bland annat att verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som
Stadsledningskontoret
Postadress
Nacka kommun
131 81 Nacka
Besöksadress
Stadshuset
Granitvägen 15
Telefon
Växel
Direkt
Mobil
Fax
08-718 97 65
08-718 97 65
070-431 97 65
08-718 81 56
E-post
[email protected]
www.nacka.se
Organisationsnummer
212000-0167
1 (3)
Nacka kommun
verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten
för vår gemensamma miljö. Vidare anges att den som verkar inom skolan särskilt ska
främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande
behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
Den 1 april 2006 (SFS 2006:67) trädde en skärpt lagstiftning i kraft som uttryckligen
förbjuder diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen
är enligt denna lag skyldig att utreda påtalade trakasserier och annan kränkande
behandling liksom att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra sådana handlingar.
Skolan är inte en offentlig plats utan ett lärosäte dit den som är där för att lära eller lära
ut eller annars har en befattning vid skolan har tillträde till. Rektor bestämmer över
skolans område.
Skolans styrdokument
Skolförfattningarna innehåller däremot ingen reglering som direkt rör partipolitiska
aktiviteter i skolan.
Enligt läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94) kan skolans demokratiska uppdrag sägas
handla om flera olika delar. Eleverna ska i ämnesundervisningen utveckla kunskaper om
demokrati, eleverna och skolan ska verka i demokratiska arbetsformer och skolor ska
fostra demokratiska samhällsmedborgare utifrån läroplanernas formuleringar om
demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna. Läroplanerna betonar att skolan
ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Läraren ska
också öppet redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem.
Skolan kan därför behöva samverka med politiska partier och organisationer.
I läroplanerna anges vidare att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och
uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och
allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra
åskådningen. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i
skollagen och i läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
JO-beslut
Justitieombudsmannen (JO) har i ett antal beslut prövat hur skolor kan hantera politiska
partiers möjligheter att verka i skolan. JO har funnit att en skola brister i allsidighet och
saklighet om man är beredd att medge en organisation tillträde men inte en annan.
Skolan får heller inte utesluta partier på grundval av de politiska åsikter de förväntas
föra fram. Kravet på allsidighet kan heller inte tolkas så att alla partier ska tillåtas
medverka samtidigt.
Av JO:s beslut framgår vidare att mötesfrihet i egentlig mening inte råder på en skola
eftersom skolan inte är en allmän plats. Ansvaret för vad som sker på en skolas område
vilar på huvudmannen och skolans rektor. Skolans ledning ska medverka till att
lagstiftningens intentioner följs samtidigt som de har ett särskilt ansvar för att ordningen
upprätthålls på skolans område. Ordningsskäl kan motivera att politisk information
begränsas eller styrs av skolan i tid, rum och till sin form. Med hänsyn till skolans
2 (3)
Nacka kommun
3 (3)
arbetsformer och skolans fostrande uppgift har begreppet ordning fått ett något vidare
innehåll inom barn- och ungdomsskolan än i allmänhet.
JO har vidare framhållit att det fordras att följderna för ordningen av att en organisation
verkar på skolan, är klart påvisbara eller att skolan har anledning att befara att följderna
för ordningen och disciplinen på skolan blir allvarliga.
JK-beslut
Justitiekanslern JK riktade helt nyligen kritik mot en skolas beslut att avslå ett visst
partis begäran om att få anordna bokbord och dela ut flygblad på skolan.
Av JK:s uttalande framgår att begränsningar av rätten att sprida trycka skrifter inte får
ställas upp utan stöd i tryckfrihetsordningen, och att detta gäller trots att skollokaler inte
utgör allmän plats. Enligt JK är det upp till skolledningen att ge tillstånd för
utomstående att få utöva sådana aktiviteter inom skolområdet. Avslag får dock inte
grundas på innehållet i de aktuella skrifterna.
JK fann att skolan fattat sitt beslut med anledning av partiets politiska åsikter och på
grund av de förväntade åsikterna i de skrifter som skulle spridas. Skolan har invänt att
avslaget motiverats av ordningsskäl. Enligt JK har skolledningen visserligen en
skyldighet att upprätthålla ordningen i skolan men ordningshänsyn får inte användas
som ett svepskäl för att kringgå förbudet om spridningshinder.
JK ansåg att skolledningen saknat tillräcklig anledning att neka tillträde till skolan.
Beslutet anses oförenligt med spridningsförbudet i tryckfrihetsförordningen. Då andra
partier tillåtits besöka skolan anses beslutet också strida mot objektivitets- och
likabehandlingsprincipen i regeringsformen.
Slutsatser
Skolan är inte en offentlig plats som vem som helst har tillträde till utan föregående
medgivande från rektor, som är den som ansvarar för skolan som sådan. En rektor kan
låta politiska partier informera som ett led i skolans demokratiska arbete, men då insatt i
ett sammanhang och rektor har ett ansvar för att belysningen är allsidig. Detta betyder
att det inte är lämpligt att öppna skolan för agitation i sakfråga på den politiska agendan
men om rektor gör det måste rektor se till att sakfrågan blir allsidigt belyst och att
samtliga partier som har ett intresse att debattera frågan får den möjligheten.
Helena Meier
Stadsjurist
Susanne Sjögren
Utbildningsexpert
