2015-10-21
Att bygga en bro mellan förväntningar och uppdrag
– skolkuratorns utmaning!
Elevhälsan ur ett uppdrags-, lednings- och
organisationsperspektiv–
om att arbeta förebyggande, hälsofrämjande och
ge rätt stöd med elevens lärande i fokus
Förväntningar
Uppdrag: Skollagen (2010:800)
Nuvarande sätt att arbeta, rutiner och
traditioner
Andra sätt att arbeta, rutiner,
traditioner
Monika Törnsén
1
Kultur
Kulturförändring
Tänker och gör
Tänka och göra annorlunda
2
Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska
stödjas
Uppdraget enligt SkolL 2 kap. 25 §
För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska
omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara
förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
utbildningens mål ska stödjas.
Elevohälsa i fokus
Elevens lärande i fokus
Må bra, trivas, vara trygga
Måluppfyllelse: kunskapsmål,
sociala mål
3
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och
hälsofrämjande
Åtgärdande
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska insatser
Förebyggande, hälsofrämjande
Professionens specifika uppdrag
och ansvar
De professionellas gemensamma
uppdrag och ansvar
Organisation, grupp
Mål
Mål
Plan för ex. skapande och
bibehållande av en god
psykosocial och intellektuell
lärmiljö
Genomförande
Genomförande, samarbetet
Resultat
Resultat, uppföljning, utvärdering,
systematiskt kvalitetsarbete
Individ
Plan för när något händer,
upptäcks
4
5
6
1
2015-10-21
Utmaningar
Uppdragsuppfattning
Rolluppfattning
Ledarskap
Mål i praktiken: må bra,
trivas, vara trygga
Mål i styrdokumenten
Elevens ohälsa
Elevens lärande och
utveckling mot utbildningens
mål
Åtgärda
Förebygga, hälsofrämja
Individ
Organisation, grupp
Den egna professionen
Kunskap om
professionsuppdraget
Kunskap om skolans
uppdrag
Det gemensamma,
samarbetet
Ledare
Organisation
Ett socialt system som medvetet
konstruerats för att nå bestämda
mål
Ett socialt system består av
människor som handlar och
samhandlar
7
Med-
9
Samverkan externt
arbetare
Ledarskap
med andra rektorer,
elevhälsochef, medicinskt
ansvarig…
med andra utanför skolans
organisation ex. socialtjänst,
BUP
Situation
(Hughes, Ginnet, McCurphy 2009)
10
11
*
Citat
Citat
Elevhälsan är för mig ett samlat begrepp där olika kompetenser
har ett gemensamt uppdrag att möjliggöra för eleverna att nå
målen. Elevhälsan handlar ju både om att se på den
pedagogiska miljön och den sociala miljön.
I mötet med skolsköterskor och kuratorer tycker jag att det blir
ett professionsperspektiv, skolsköterskornas perspektiv,
kuratorernas perspektiv: ’vi är unika, vi behöver det här, vi
behöver egen chef, våra frågor är viktiga, man ser sig inte
alltid som en integrerad del i skolans inre arbete utan en
specifik del.(r,kogr)
Och för mig är det så att elevhälsan är ett samlat begrepp där
olika kompetenser finns kring eleven och där man har fokus
på elevens bästa, eller elevens förutsättningar att nå
målen.(r,kogy)
12
13
2
2015-10-21
Skolans huvuduppdrag är elevers lärande och
utveckling- kunskapsmål och sociala mål
Studieresultaten har effekt på hälsan
Social rapport, Socialstyrelsen, 2010
det råder ett ömsesidigt samband mellan skolprestationer
När man mår bra lär man sig
och psykisk hälsa.
När man lär sig mår man bra
god hälsa leder till ökat välbefinnande och därmed bättre
förutsättningar för lärande.
lärande i sig, att gå ut skolan med godkända betyg, leder till
minskad ohälsa, kriminalitet och utanförskap
Gustafsson, L-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, et al. School, learning and mental health: a systematic review, Health Committee,
Royal Swedish Academy of Sciences (Kungliga vetenskapsakademin), Stockholm, 2010
14
Kan vi klara alla?
15
Unga med migrationserfarenheter
• Samtidigt som svenska barn och
unga mår allt sämre psykiskt
tappar de i kunskapsmätningar
som Pisa. (Katarina Bjärvall, Skolporten nr 3, 2014, sid 39-40
• 13,1 % (2014) klarar inte sin
’Jag vet ju’, säger hon, ’att en
gång var jag tjejen som inte
trodde att hon kunde. Som
nästan alltid fick Icke godkänt’.
Self-efficacy
Tilltro till den egna förmågan
(Trondman, Taha & Bouakaz, 2014, Deras, vårt och jag: om
den kulturella tillhörighetens, hälsans och skolframgångens
meningslandskap i det mångkulturella samhället , i Sernhede
& Tallberg(red) Broman Segregation, utbildning och ovanliga
lärprocesser)
behörighet till gymnasieskolan.
• 14,4 % (2015) klarar inte sin
behörighet till gymnasieskolan.
16
School characteristics that make a difference for the
achievement of all students (controlling for the SES)
• collective efficacy
• collective trust in parents
17
SkolL 2 kap. 25 §
• Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande.
• Academic optimism
• Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.
and students
• academic emphasis of the
school
(Hoy 2012)
18
19
3
2015-10-21
Främjande (1)
Elevhälsan ska enligt förarbeten till skollagen
• bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och
Att skapa en skola där alla barn och ungdomar kan växa, trivas och
utvecklas.
hälsa.
• har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs
En skola som lyckas skapa goda lärmiljöer
lärande och utveckling.
• främjar barns och ungas lärande. Det är lättare att lära i en miljö där
• arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas
man känner sig trygg och där relationerna präglas av tillit till varandra.
arbetsmiljö, ex. skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling,
undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sexoch samlevnadsundervisning.
20
21
Främjande (2)
En skola med ett gott skolklimat,
• en skola där de vuxna genast tar itu med kränkningar
• där elever känner sig sedda
• får bra feedback på sitt arbete.
• hon/han kan känna sig värdefull, få optimism och framtidstro
• ger eleverna stöd i att utveckla bra relationer till jämnåriga
• en mötesplats för viktiga existentiella samtal om livet, kärleken och döden.
• "krokar" tidigt arm med föräldrar
• utvecklar ett nära och respektfullt samarbete - något som inte är minst viktigt när
barnet/tonåringen är i svårigheter.
Främjande (3)
För att främja en bra arbetsmiljö behöver rektor och lärare
• ha ett nära samarbete med elevhälsans personal - kurator, skolsköterska,
specialpedagog, psykolog.
22
23
Förebyggande
Åtgärdande
innebär att
• när den enskilda eleven har ett akut behov av extra stöd,
• skolpersonalen riktar sig till grupper av elever som de kan se är särskilt
utsatta - eller utsätter andra elever genom sitt beteende.
vård/behandling.
• då är ett fungerande samarbete mellan skola/elevhälsa, socialtjänst,
• skolan har en särskild blick för utsatthet - att kunna se och stödja dessa
elever samt sträva efter att etablera kontakt och samarbete med
föräldrarna så tidigt som möjligt
24
barnpsykiatri med flera avgörande för att barnet eller den unge skall få
det stöd han/hon i den situationen behöver
25
4
2015-10-21
1
Elevens
utveckling mot
utbildningens
mål
Främja, förebygga-vad?
Faktorer som påverkar barns lärandemiljö i skolan
• Individens aktiviteter, resultat och
• Skolorganisation, ledarskap,
• Gruppering och sortering av elever enligt
• Utbildningssystem: betyg, regler,
• Åtgärdssystem och speciella
• Förändringar och reformer i
• Relationer i skolan: relationen mellan
•
lärande
olika kriterier
administration, utvärderingssystem
stadieövergång
utbildningssystem
undervisningsinsatser
• Skolmisslyckande, skolk, avhopp
Främja och förebygga på
• Organisationsnivå
• Gruppnivå
• Individnivå
elever, mellan lärare och elever,
skolklimat
Gustafsson, L-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L,
Fischbein S, et al. School, learning and mental health: a systematic review, Health
Committee, Royal Swedish Academy of Sciences (Kungliga vetenskapsakademin),
Stockholm, 2010
26
27
Inkluderande lärmiljöer
Synvända
• Från ett primärt fokus på insatser riktat mot enskilda elever i
svårigheter –
Från att eleven är problembärare – till att se de svårigheter
som uppstår som en relation mellan elevens förutsättningar
och det pedagogiska sammanhang eleven möter.
till att också skapa goda lärandemiljöer för alla barn oavsett
förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov.
• Från att barnet blir föremål för expertens bedömningar –
till att barnets lärmiljö utgör grunden för gemensam reflektion
och handledning av barnets lärare och pedagoger.
’Genom att fokusera på lärmiljöerna betonar vi att det är
skolan som ska anpassa sig efter barnen, inte tvärtom’
• Från frustration bland skolans medarbetare –
(Skolporten, sid 71, Karin Hermansson, FoU- ansvarig Ifous)
till samtal om möjliga lösningar.
28
29
2
Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:34) om
arbetet med att främja närvaro och att
uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i
skolan
3
Främja- förebygga
Främja- förebygga
Närvaro
Självmord är den enskilt
vanligaste dödsorsaken bland
unga.
främjande- org., grupp, individ
förebyggande – org., grupp, individ
Problematisk skolfrånvaro –en
term som syftar på att elever
stannar hemma eftersom de
reagerar med starka, negativa
känslor i skolan
Svenska dagbladet, 17 juni 2014, Fredrik Malm,
elevombudsman m.fl.)
Ett självmordsförebyggande arbete
i skolan
• främjande- org., grupp, individ
• förebyggande – org., grupp,
individ
(Malin Gren Landell, se, Skolporten nr 3, 2014, sid 44)
30
31
5
2015-10-21
4
SOU 2014:41
Aktiva åtgärder mot diskriminering
Främja- förebygga
…hur arbetet ska bedrivas för
att de nationella målen om att
främja likabehandling och
förebygga trakasserier och
kränkande behandling ska
kunna nås
I 1 kap. 1 § DL stadgas att lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på
andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
• kön
• främjande- org., grupp, individ
förebyggande – org., grupp,
•
•
•
•
•
•
individ
6 kap. 8 § skollagen samt 3 kap. 16 §
DL
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
32
33
Ändamålet med diskrimineringslagen
Aktiva åtgärder
främja lika rättigheter och möjligheter.
utgångspunkten är alla människors lika värde. Eller som det uttrycks i
• vidtas för att förebygga och motverka diskriminering samt främja
lika rättigheter och möjligheter.
• är inte avsedda att tillämpas i enskilda fall. De är i stället
förarbetena till lagen
framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur.
- ”ett samhälle som slår vakt om alla människors lika värde är ett
samhälle som ger alla möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella
egenskaper och förutsättningar och efter sin förmåga och sina egna val”.
• är avsedda att verka pådrivande och mana till ökade
ansträngningar för att motverka diskriminering. (3 kap. DL.)
34
35
5
Det systematiska kvalitetsarbeteten arbetsmetod
Främja- förebygga
Unga med
migrationserfarenheter
’Jag vet ju’, säger hon, ’att en
gång var jag tjejen som inte
trodde att hon kunde. Som
nästan alltid fick Icke godkänt’.
(Trondman, Taha & Bouakaz, 2014, Deras, vårt och jag: om den
kulturella tillhörighetens, hälsans och skolframgångens
meningslandskap i det mångkulturella samhället , i Sernhede &
Tallberg(red) Broman Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser)
främjande- org., grupp, individ
förebyggande – org., grupp,
Med aktiva åtgärder
Arbetet ska
• kartlägga risker och hinder
• analysera orsaker till upptäckta
• tidplaneras
• genomföras så snart som möjligt.
Lärande, tilltro till den egna
• vidta de förebyggande och
individ
risker och hinder
främjande åtgärder som
skäligen kan krävas
förmågan, alla människors
lika värde, …
• följa upp och utvärdera arbetet.
36
I det systematiska kvalitetsarbetet
ingår också
• att upptäcka risker och hinder
• att bedriva ett aktivt och generellt
främjande arbete i verksamheterna.
37
6
2015-10-21
Bygga upp förtroendefulla relationer
Förstå, kunna, vilja
• och våga
• hävda att elevers lärande och utveckling är
Respekt
Visa personlig omtanke
utgångspunkten och huvudmålet för alla professioners
arbete i skolan.
Kompetens
Integritet
38
39
Tack!
Törnsén, Monika(2013). Rektors ledning och styrning av elevhälsan. I Johansson, O.
& Svedberg, L. (red.) Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups
40
7
