NATURKnutar
www.malmo.se
Klagshamnsudden –
Knylhavre
med alvar
Sälgskimmerfjäril
Blåeld
Smällglim
Krissla
Blåhallon
Sälg
Getväppling
Fårsvingel
Backtimjan
Stenöken
Småtörel
Jordtistel
Buskar och träd
Tidens gång
Den billiga udden - för 21öre/tim. Det var
vad en arbetare i kalkbrottet tjänade i slutet
av 1800-talet. Med slit och möda skapade de
udden med slagg från kalkbrottet. Stora och
lilla kalkbrottet är nu vattenfyllda och ligger vid
uddens bas. Kalken började brytas 1885 och
användes till gödsel- och byggnader. Från och med
1903 övergick man framför allt till tillverkning
av cement. En vacker schaktugn där man brände
kalk från 1900-talets början finns fortfarande
kvar och minner om arbetarnas hårda slit. Utöver
industrihistoria kan Klagshamnsudden bjuda på
unika växter och djur tack vare kalkstenen som
till stora delar bygger upp udden.
Alvar på Klagshamnsudden
När Klagshamnsudden skapades var flera
unika, kalkälskande växter bland de första
på plats. En av dem är en dvärgform av
den ovanliga småtöreln som också finns på
Ölands alvar.
Måste röjas ibland
Den här delen av Klagshamnsudden
började som bar kalksten men efter 50 år
hade buskar och träd tagit över marken.
I en mellanperiod fanns här vackert
blommande örter. För att få tillbaka dessa
måste man röja undan de skuggande
buskarna och träden. Det som blir kvar
efter röjningen är ett ökenliknande
stenlandskap. Här hoppas man att den
kalkälskande floran ska få liv igen.
På fuktigare ställen kan vi hitta den vackra orkidén ängsnycklar. Med
sina rosafärgade blommor lurar den insekterna att tro att det finns nektar att hämta - allt för att bli pollinerad så att frön till nya orkidéer kan
bildas. Växternas vackra blommor och goda doft är alltså inte i första
hand tillägnat oss människor, utan är ett lockbete för insekterna som
ska pollinera växterna. I utbyte får de nektar.
Asch! Lurad igen!
Spåtisteln sluter sina blommor sig när det blir fuktigt
väder – den förutspår regn.
Därav namnet spåtistel.
Smådungar ger lä åt värmeälskare
Sälgdungarna som sparats
för att ge lä och skydd åt
insekter och fåglar fungerar
också som restaurang åt
larverna till bålgetinglik
glasvinge. Glasvingar
härmar getingarnas och binas varningsfärger i
svart och gulrandigt. På detta smarta sätt lurar
glasvingarna fåglarna att tro att de har ett farligt
sting och slipper på så sätt att bli uppätna.
Man har sparat grupper med buskar för
att skydda insekter och fåglar för vindarna.
Fjärilar behöver ha det varmt och inte för
blåsigt. För att vara aktiva och flyga runt
måste de ha en kroppstemperatur på minst
15 grader. De använder vingarna som
sol- och värmefångare. Vissa rishögar från
röjningen lämnas kvar för att ge skydd
åt olika insekter och åt den grönfläckiga
paddan som har sina jaktmarker här.
Följ den spännande utvecklingen på
Klagshamnsuddens alvar!
Vissa dagfjärilar skyddar sig
genom att ha ögonfläckar som
avskräcker fåglar från att äta
upp dem.
Slåttergräsfjäril
Smällglim med sina vita blommor doftar på kvällen
och lockar nattfjärilar med sin doft. Kanske får den
besök av dubbelbandat ljusmott som har backtimjan
som värdväxt. Larven väver ihop timjanbladen och
lever och förpuppas där.
Kalk i marken – “surt” som mjölk
Vattnet i våra marker är ofta ganska
surt, ungefär som apelsinjuice. Finns det
mycket kalk stiger pH och det är inte
lika surt, ungefär som mjölk. Precis som
människor har växter olika smak, en del
föredrar apelsinjuice och andra mjölk.
Getväppling, blåeld, spåtistel, blåhallon
och krissla är exempel på växter som tycker
om den kalkrika marken. Många av dem är
älskade av insekterna för sin goda nektar
och för att deras blad eller stjälkar kan bli
barnkammare åt deras ägg och larver. Så
med växterna får vi förhoppningsvis också
fjärilar, humlor och bin som dansar från
blomma till blomma i sommarvärmen.
BESÖK ANDRA NATURKnutar
Tycker du fjärilar är spännande kan du besöka
Gyllins trädgårdar. Där berättar både humlan och
fjärilarna om sina liv under natt och dag.
NATURKnutar:
Björkelundadammen • Bunkeflo strandängar • Gyllins trädgård • Käglinge • Segeå
Produktion: Skogssällskapets Förvaltning AB för Malmö stad. Medfinansiering har skett med statliga bidrag till lokala naturvårdprojekt (LONA). Text: Katarina Månsson och Cia Larsson. Illustrationer och layout: Katarina Månsson. Tryckning: AM-tryck i Hässleholm, 2009.
