Göteborgs Universitet, Lärarutbildningsnämnden
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
Kurs LRFP50, Björn Haglund
Foto B. Haglund 2012
Kursguide
” Läs- och skrivutveckling och matematik för lärare i
fritidshem” (LRFP50)
Kursperiod 5 maj 2014 – 7 juni 2014
Innehållsförteckning
Allmän kursinformation ..........................................................................................
Kursens arbetsformer ..............................................................................................
Kursplan och litteraturlista ......................................................................................
Bedömningskriterier ………………………………………………………………
Examinerande moment: ...........................................................................................
Lärare i kursen .........................................................................................................
Lathund som stöd för att planera dina studier: ........................................................
1
1
2
2
3
4
4
Allmän kursinformation
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem – en ny yrkesutbildning med
vetenskaplig grund för lärare i fritidshem och skola.
Kursen du läser nu är, förutom det avslutande examensarbetet, den sista kursen som är
specifikt inriktad på fritidspedagogik. Det officiella namnet är: ”Läs- och skrivutveckling och
matematik för lärare i fritidshem” och kurskoden är LRFP50. I den här studiehandledningen
hittar du en beskrivning av kursens innehåll, kursmål och obligatoriska inslag.
I denna kurs riktas kursinnehållet mot läs- och skrivutveckling och matematik inom ramen för
arbetet i fritidshemmet. Vanligen tänker man kanske att ett sådant innehåll mest är förknippat
med traditionellt skolarbete men i kursen ges exempel på hur läsning, skrivning och
matematik är ett innehåll som ofta finns med i barns vardagsliv utanför klassrummet.
Dessutom beskrivs hur ett sådant innehåll kan användas på fritidshemmet. Kursen tar upp
Storyline som ett möjligt tematiskt arbetssätt som kan användas i syfte att låta barn möta och
använda sig av läsning, skrivning och matematik i kombination med estetisk verksamhet.
Kursens arbetsformer
Vi kommer att bilda två seminariegrupper (grupp A och B). Litteraturseminarier, workshops
och liknande gör ni tillsammans i era seminariegrupper och föreläsningar blir i hela
studentgruppen. Vid något tillfälle, t.ex. vid workshopen riktad mot Storyline kommer ni att
få arbeta i mindre grupper.
Precis som i tidigare kurser kommer ni att bearbeta litteratur vid olika litteraturseminarier.
Seminarierna är obligatoriska och kommer att vara upplagda på något olika sätt i syfte att
skapa variation i undervisningen. En tanke är också att ni ska få möjlighet att bearbeta tankar
och upplevelser från er VFU vid seminarierna. För att seminarierna verkligen ska ta upp era
frågeställningar krävs det att ni är väl förberedda, dvs. att ni läst och reflekterat över
litteraturen innan seminariet. Vid några tillfällen ska ni också ha med er skriftliga reflektioner
till seminariet. För att stödja och fördjupa er läsning av litteraturen ingår även föreläsningar
vars innehåll anknyter till litteraturen och kursens innehåll. I denna kurs ingår också flera
olika workshops för att på så sätt skapa en variation av mer traditionell seminarieundervisning
och att praktiskt få pröva på att genomföra en del av kurslitteraturens innehåll.
Kursuppgifterna är specifikt utformade uppgifter som avser att ge dig stöd att styra mot
kursmålen. De ger också en möjlighet att för kamrater och lärare synliggöra den kunskap du
2
erövrat, att du nått kursens mål. Kursuppgifterna är av olika typer och redovisas/behandlas
successivt i kursen.
Ni har sedan tidigare bekantat er med GUL, vår kursplattform där du hittar kursinformation,
diskuterar med kurskamrater och lärare och lämnar din avslutande examinationsuppgift.
Kursplan och litteraturlista
Kursplanen anger kursens innehåll och i kursplanen finns, som ett separat avsnitt, också den
litteraturlista som anger de texter som ingår i kursen. Litteraturen är en central kunskapskälla i
akademisk utbildning. Vi föreslår att du planerar ditt eget läsande i god tid så att du är
förberedd när texterna behandlas vid seminarier eller i uppgifter.
Kursplanens kursmål anger de kunskaper och förmågor som du skall visa att du tillgodogjort
dig och som bedöms i kursens examinationer. Se därför till att vara införstådd med de olika
kursmålen. För att underlätta er förståelse för kursens innehåll och olika moment har
kursmålen skrivits ut i samband med beskrivningen av kursinnehållet (se s 4- 9). Kursmålen
beskriver nivån för betyget Godkänd. I bedömningskriterierna nedan framgår också vad som
ytterligare krävs för att uppnå betyget Väl godkänd.
Bedömningskriterier
I kursen används en tregradig betygsskala. Underkänd, Godkänd samt Väl Godkänd.
Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det sammanlagda
underlaget för bedömningen. För att du skall bedömas Godkänd i kursen skall du ha
genomfört kursens obligatoriska moment på ett sådant sätt att du kan anses ha uppnått
kursmålen.
För betyget Väl Godkänd krävs förutom ovanstående att man främst i den skriftliga
hemtentamen visar på en utvecklad kunskap genom att med stöd i centrala kursreferenser
konsekvent reflektera över och problematisera planeringen och upplägget av det tematiska
arbetet.
Examinerande moment
De obligatoriska/examinerande momenten innebär att ha deltagit i kursens litteraturseminarier
samt att lämna in kortare skriftliga reflektioner i samband med seminarierna. Det mest
betydelsefulla momentet med avseende på bedömning av hur de studerande uppnått
kursmålen är kursens skriftliga hemtentamen. Om man av någon anledning inte är godkänd i
något av kursmomenten vid kursen slut och därför måste examineras igen så ska
kompletterande material skickas till examinator/kursledare för förnyad examination senast
den 8 september.
3
Lärare i kursen
Kursledare
Björn Haglund [email protected] telefon 031-786 24 24
Seminarieledare
Björn Haglund
Louise Peterson [email protected]
Margareta Häggström [email protected]
Britt Holmberg [email protected]
Föreläsare/Lärare med specifik områdeskunskap:
Margareta Häggström
Britt Holmberg
Workshop:
Margareta Häggström
Britt Holmberg
Björn Haglund
Göran Omneus
Lathund som stöd för att planera dina studier:
Kursen är indelad i tre delar som vart och ett på skilda sätt ska hjälpa er att uppnå kursmålen.
Nedanstående text avser att ge er en tydligare bild av kursens innehåll och är ett komplement
till det schema som ni hittar på GUL.
V.19-20 Kursstart, föreläsning, workshop och litteraturseminarium
I kursens inledande moment kommer vi att möta litteratur som riktar sig mot läs- och
skrivutveckling och som visar på de möjligheter man har att, inom ramen för fritidshemmets
verksamhet, arbeta med ett innehåll som på olika sätt fokuserar på ord, bokstäver och
berättelser.
Detta kursmoment syftar till att uppnå följande mål i kursplanen:
redovisa och problematisera hur läsning, skrivning och matematik kan användas som
innehåll inom ramen för ett tematiskt arbete på fritidshem
reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att
redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid i relation
till matematik-, läs- och skrivutveckling.
Föreläsning
Margareta Häggström: ”Arbeta språkutvecklande på fritidshemmet”.
Föreläsningen kommer att ta upp barns skrivande, läsande och berättande och hur vi på
fritidshemmet kan arbeta med språkutvecklande aktiviteter. Multimodalitet är min
utgångspunkt, vilket innebär att involvera flera olika sätt att uttrycka sig och hur dessa
uttryckssätt kan samverka. Betoning ligger på att finna arbetsformer som gynnar
språkutveckling snarare än att träna på att läsa och skriva i traditionell mening.
4
Workshop
Margareta Häggström: Workshopen bygger på min föreläsning och i olika stationer kommer
ni att få möta och prova uppgifter som syftar till att gynna barns språkutveckling.
Uppgifternas fokus är berättande och har ett multimodalt perspektiv.
Litteraturseminarium1
Margareta Häggström: Inför litteraturseminariet den 13 eller 14 maj ska var och en beskriva
något i böckerna Berätta! Inspiration och teknik och Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt
arbete i förskoleklass som:
1. upplevts som något nytt
2. upplevts som problematiskt
3. du tar med som en lärdom att utveckla vidare.
Era beskrivningar redovisas muntligt vid seminariet.
Aktuell litteratur:
Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Järfälla: Natur & Kultur. 134 s.
Persson, Annika och Wiklund, Lena (2007). Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i
förskoleklass. Stockholm: Liber AB. 229 s. (här läses kapitel 4, 6 och 9)
V. 20-21 Föreläsning, workshop och litteraturseminarium
Kursens andra moment riktar sig mot matematik och visar på de möjligheter man har att,
inom ramen för fritidshemmets verksamhet, arbeta med ett innehåll som involverar matematik
på olika sätt.
Detta kursmoment syftar till att uppnå följande mål i kursplanen:
redovisa och problematisera hur läsning, skrivning och matematik kan användas som
innehåll inom ramen för ett tematiskt arbete på fritidshem
reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att
redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid i relation
till matematik-, läs- och skrivutveckling.
Föreläsning.
Britt Holmberg: Under föreläsningen kommer vi att titta närmare på en del av det som ryms i
matematikämnet samt varför och hur ni som lärare på fritidshem kan arbeta med matematik i
er verksamhet. Vi kommer att göra djupare nedslag i några områden och även lyfta hur man
kan använda sig av matematik för att skapa spännande temaarbeten. Föreläsningen är kopplad
till böckerna ”Hur många prickar har en gepard” och ”Hur långt är ett äppelskal”.
Workshop
Britt Holmberg: Under workshopen kommer ni i mindre grupper att få prova på och analysera
några olika matematikaktiviteter. De aktiviteter som vi kommer att analysera är sådana som ni
även kommer att kunna använda er av i fritidshemmens verksamhet.
5
Litteraturseminarium 2
Britt Holmberg: Inför litteraturseminariet den 19 maj ska var och en läsa ”Hur många prickar
har en gepard” samt kap. 5, 8 och 10 i ”Hur långt är ett äppelskal?” Till litteraturseminariet
ska ni skriva en sammanfattning av innehållet i båda böckerna. Skriv också ner frågor och
reflektioner som ni gör när ni läser texterna (max en A4-sida, referenser ej medräknat). Dessa
frågor och reflektioner diskuterar vi under seminariet. Dokument läggs dagen innan i mapp på
GUL under Dokument, litteraturseminarium.
Aktuell litteratur
Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Unga
elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM Göteborgs universitet. 133 s.
Persson, Annika och Wiklund, Lena (2007). Hur långt är ett äppelskal? - tematiskt arbete i
förskoleklass. Stockholm: Liber AB. 229 s. (här läses kapitel 5, 8 och 10)
V. 21-22 Workshops, litteraturseminarier, drama och skriftlig redovisning
Kursen tredje moment inleds med Björn Haglunds workshop där ni introduceras för Storyline
som arbetsredskap. Det praktiska arbetet i workshopen följs sedan upp med två
litteraturseminarier där litteratur kopplad till Storyline bearbetas. Under vecka 22 har ni även
drama med Göran Omneus, som genom en workshop, kopplar kursens innehåll beträffande
matematik och läsning/skrivning till ett estetiskt perspektiv. Kursen avslutas med en skriftlig
redovisning
Detta kursmoment syftar till att uppnå följande mål i kursplanen:
beskriva och förklara didaktiska överväganden i ett tematiskt arbete med grund i
kunskap om aktuella styrdokument och barns lärande och utveckling
visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för att utveckla barns förståelse
beträffande läsning, skrivning och matematik genom att integrera detta i ett tematiskt
arbete
visa fördjupade kommunikativa färdigheter genom att kunna planera, beskriva och
argumentera för innehåll och upplägg av ett tematiskt arbete
reflektera över möjligheterna att stimulera till lärande och utveckling genom att
redogöra för hur man kan erbjuda barn en meningsfull och innehållsrik fritid i relation
till matematik-, läs- och skrivutveckling.
Workshop
Björn Haglund: I vår workshop under vecka 21 kommer ni att arbeta dels självständigt och
dels i små grupper men det som är gemensamt för alla är att ni kommer att delta i och utforma
en Storyline och att alla på olika sätt kommer att bidra till att ”storyn” förs framåt. OBS. Vid
detta moment ska basgrupperna se till att man har med sig limstift, sax och färgpennor/kritor
(ej tusch) till workshopen.
Drama
Göran Omneus: I detta kursmoments andra workshop kommer ni att arbeta med estetiska
uttrycksformer, matematik och läsning/skrivning. Vi kommer att utforska hur estetiska
6
uttrycksformer, matematik och läsning/skrivning kan utveckla varandra, samt hur elevers
lärande kan utvecklas genom samverkan av dessa ämnesområden. En del av denna workshop
innehåller fysiska uttryck och det är därför bra att ni har kläder som är lämpliga för fysiska
aktiviteter.
Litteraturseminarier
Vid litteraturseminarium 3 kommer vi att diskutera innehållet i kapitel 1 – 3 i Storylineboken
samt kapitel 1 i Mitchell-Barett avhandling och försöka att koppla detta till innehållet i
Skolverkets allmänna råd och den workshop som riktade sig mot Storyline. Till seminariet ska
var och en ta med fem nedskrivna diskussionsfrågor. Dessa frågor bildar utgångspunkt för en
del av seminariets innehåll och lämnas in till seminarieledaren vid seminariets slut.
Vid litteraturseminarium 4 kommer vi att diskutera innehållet i kapitel 4 – 10 och 13 – 14 i
Storylineboken. Vid seminariet kommer vi också att diskutera möjligt storyline-innehåll i
förhållande till er skriftliga redovisning. Ni ska därför ta med er nedskrivna tankar/stolpar för
hur ni tänker gå tillväga med er storyline-redovisning och vilket innehåll du funderar på att
din storyline ska ha.
Aktuell litteratur
Falkenberg, Cecilie och Håkonsson, Erik (2004). Storylineboken. Handbok för lärare.
Malmö: Runa Förlag. 336 s.
Mitchell-Barrett, Rhonda (2010). An analysis of the Storyline method in primary school; its
theoretical underpinnings and its impact on pupils’ intrinsic motivation. Doctoral thesis,
Durham University. Available at Durham E-Theses Online: http://etheses.dur.ac.uk/487/
Introduktion samt kapitel 1, 54 s.
Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm:
Fritzes. 40 s.
Skriftlig redovisning
Kursens avslutande uppgift innebär att ni, genom att använda kurslitteraturen, enskilt ska
skriva ett arbete om 4-6 A4-sidor exklusive försättsblad och referenslista (dataskrivet, typsnitt
Times New Roman - storlek 12, radavstånd 1). Temat för arbetet innebär att ni ska utforma en
storyline för en tänkt barngrupp på ett fritidshem. Vad som är extra viktigt i detta arbete är
följande:
Att tydligt kunna beskriva vad, hur och varför du gör det du gör i förhållande till den
fiktiva barngruppen och fritidshemmets ramar.
Att, med hjälp av kurslitteraturen, kunna argumentera för; ditt förhållningssätt i
förhållande till barnen, innehållet i den storyline du planerat samt utförandet av din
storyline.
7
Inlämning av ert individuella arbete görs senast den 7 juni 2014 via GUL. Klicka först på
”Innehåll” och sedan på ”Inlämningsuppgift”. OBS. Ladda ned ditt arbete i seminariegrupp A
eller B beroende på vem som är din examinator (vem detta blir meddelas senare).
Den fiktiva barngruppen och fritidshemmets ramar
Ni har stora möjligheter att själva utforma er storyline. De enda förbehållen är att
läsning/skrivning, matematik samt olika former av estetiskt innehåll ska ingå och att ni i er
storyline utgår från följande förutsättningar:
Du ingår som personal tillsammans med ytterligare en grundlärare (inriktad mot fritidshem)
och er barngrupp består av 36 barn (du kan också välja att arbeta med två andra grundlärare
och då består barngruppen av 51 barn). De inskrivna barnen är i åldern 6 – 10 år (med en
jämn fördelning av 6-8-åringar medan 9-10-åringarna är färre). Barnen kommer till
fritidshemmet från klockan 13.00 och går hem från 15.45 och fritidshemmet stänger kl. 18.30.
Skollag, läroplan och allmänna råd är gällande styrdokument.
Alla barn är klasskamrat med någon eller flera av de andra fritidsbarnen och gruppen har en
jämn könsfördelning. Två av barnen ges särskilt stöd i form av extra resurstimmar till klassen
under skoldagen på grund av olika funktionshinder. Inga extra resurstimmar ges för dessa
barn under tiden i fritidshem (Du har möjlighet att bygga på (förtydliga) denna
barngruppsbeskrivning ytterligare).
De lokaler ni har till förfogande är lokaliserade i en skola byggd på 1980-talet. Fritids yta
omfattar ca 100 m2 och inrymmer ett större samlingsrum med hörnsoffa med tillhörande bord
samt ytterligare två bord med stolar runt omkring. Ett rum används som ateljé, ett rum
används som mys/läsrum och i det fjärde och sista rummet finns utklädningskläder i en
garderob samt kuddar som kan användas för kojbygge. Utanför fritidshemmet finns en
uppbyggd uteplats samt en skolgård med varierad terräng och markbeläggning (Du har
möjlighet att bygga på (förtydliga och fördjupa) beskrivningen av lokalerna ytterligare).
Förslag på arbetsgång:
1. Du kan ha beskrivningen som utgångspunkt för hur du ska gå tillväga med din storyline.
Utgå från fritidshemmets styrdokument och reflektera över fritidshemmets uppdrag. Frågor du
kan ha hjälp av:
Vad är syftet med din storyline? Vilken typ av innehåll kommer din storyline att
uppmärksamma? Varför är denna verksamhet viktig för barn på fritidshemmet? Vilka barn
vänder du dig till? Vad vill du åstadkomma tillsammans med barnen? På vilket sätt tar den
utgångspunkt i barns vardagsliv, intressen och idéer? Hur har du använt dig av kunskaper om
gruppen och barnens idéer? Hur relaterar du innehållet till styrdokument och mål (Lgr11 och
Allmänna råd för kvalitet för fritidshem, 2007)?
2. Planera sedan din storyline och använd dig då av ovanstående frågor. Du ska alltså kunna
8
motivera varför du tänker använda dig av en storyline i verksamheten, hur du tänker gå
tillväga, vad din storyline ska innehålla, varför den ska innehålla just detta (och därigenom
också vad du vill att din storyline ska leda till). Frågor du kan ha hjälp av:
Hur kommer du att arbeta med innehållet i riktning mot dina mål? Vilka arbetssätt använder
du för att locka barnen att deltaga? Vilka arbetssätt använder du för att stödja barnen att
genomföra det ni tillsammans tänkt? Hur tänker du kring grupp och individ i val av arbetssätt?
Vilka förhållningssätt är gemensamt för alla pedagoger som deltar? Hur kommer du att
introducera denna spännande lärande miljö för barnen?
3. Ditt skriftliga arbete ska du dela upp med olika rubriker. De rubriker som SKA ingå är
följande:
Storyline – en bakgrund Här beskriver du 1. Vad en storyline är och vad detta arbetssätt
innebär samt lärandeteorier som arbetssättet grundar sig på 2. Du motiverar varför du tänker
använda dig av storyline som arbetssätt på ditt fritidshem och relaterar detta till just din
barngrupp.
Min storyline Rubriken här blir titeln på din storyline och den bestämmer du själv). Här
beskriver du vad din storyline kommer att handla om, hur du kommer att gå tillväga samt
varför du kommer att göra på just det här sättet. Här är det viktigt att du tydliggör storyn
genom att beskriva de händelser som driver storyn framåt, din argumentation med innehållet
och de nyckelfrågor som blir viktiga.
Avslutning Här sammanfattar du innehållet i din storyline och reflekterar över andra
tillvägagångssätt och annat innehåll som du eventuellt skulle vilja prova på inom ramen för en
storyline. Här ska du också reflektera över nackdelar med storylines och motivera varför du
eventuellt inte vill arbeta utifrån detta arbetssätt.
I detta arbete kan ni även använda er av underrubriker för att förtydliga och dessa
underrubriker bestämmer ni själva namnet på. Vad som är viktigt att tänka på är att ni
argumenterar för vad, hur och varför ni gör det ni gör dvs. didaktiska frågor som är
förankrade i TEORI. I er argumentation SKA ni använda er av kurslitteraturen och då det rör
sig om ganska få titlar i den här kursen ska ALL obligatorisk litteratur ingå som referens i ert
arbete. Du har också möjlighet att utöver dessa referenser även använda annan vetenskaplig
litteratur du känner att du har användning av.
Vi ser fram mot spännande läsning! Lycka till!!
Björn och Louise
9
