Rundsileshår – Drosera rotundifolia
Familjen Sileshårsväxter
Rundsileshår är en av ett fåtal svenska köttätande arter. Den växer framför allt på näringsfattig mossoch kärrmark. Blommorna är vita, har fem kronblad och sitter 6-10 samlade i toppen av stjälken, medan
rosettbladen är runda, skaftade och liggande längs marken. De två senare egenskaperna skiljer arten från
våra andra sileshårarter, vilka har tunglika, mer uppresta rosettblad. Arten blommar i juni–augusti.
Att sileshårsplantornas växtplatser är fattiga på kväve kompenserar växten genom att den "äter"
insekter. På ovansidan av bladen finns ett antal körtelhår som vid retning utsöndrar ett sekret som gör att
insekterna klibbar fast. Samma sekret innehåller också enzymer (proteiner som utför olika arbeten) som
långsamt bryter ner insektens proteiner till sina kvävehaltiga beståndsdelar, vilka därefter tas upp av
växten. Under en sommar kan uppemot 2000 insekter ätas av en och samma växt. Sileshår kan användas
för att framställa långmjölk genom att mjölken silas genom bladen eller att mjölkärlet smörjs. Mjölken
blir då degig och får en längre hållbarhet. Sileshårets sekret har också använts på vårtor och liktornar
(hudförhårdnader).
Lästips
Här hittar du rundsileshår
Den nya nordiska floran - s. 242
Hallands flora - s. 342
Smålands flora - s. 231-232
Flora Femsionensis - s. 19
Örtmedicin och växtmagi - s. 235
Människan och floran - s. 118
Nyttans växter - s. 371
Både rundsileshår, storsileshår och
småsileshår växer nära Mogölen i
Mogölsmyrens naturreservat. Där kan man
lära sig skilja de olika arterna åt, till exempel
nära 6303339 N, 1346863 Ö..
