2012-03-19
BDT outline hygienaspekter
Smittämnen i BDT-vatten
Jakob R. Ottoson
Sveriges Lantbruksuniversitet
Statens Veterinärmedicinska Anstalt
BDT-flöden och patogener
•
•
•
•
Kök, kontaminerade livsmedel
Dusch, fekalier
Tvätt, fekalier
Mängd? Uppskattning
Virus
• Små (20-100 nm) svåra att avskilja mekaniskt
• Inte ”levande” (behöver värdcell för replikation) ingen aktivitet (resistenta mot uttorkning och andra
processer)
• Ofta värd/vävnadsspecifika korsar inte artbarriär (få
zoonoser). Fågelinfluensa fekal hos vilda fåglar,
respiratorisk hos däggdjur. Hepatit E påvisad zoonos
(gris, hjort)
• Utsöndras i höga halter (109 per g feces)
• Låg infektionsdos
• Ex: Norovirus (vinterkräksjuka), rotavirus, Hepatit A
• Vad behöver vi tänka på, vilka risker kan
finnas?
• Hur mäter vi dem idag?
• Vad innebär det för BDT-vatten?
• Med bakgrund av ovan, vilken rening behövs?
• Indikatorer för uthålliga avlopp
• Alternativa risker, smittvägar?
Sjukdomar som kan spridas med
vatten
• Framför allt mag-tarmsjukdomar som
sprids fekalt-oralt
• Förutom enterititer, kan mer allvarliga
sjukdomar spridas fekalt-oralt. Dessutom
allvarliga följdsjukdomar av tarmsjukdomar
• 150-200 agens: virus, bakterier, parasiter
Parasiter
• Resistenta former i miljön: ägg, cystor och oocystor
• Giardia intestinalis (lamblia, duodenalis)
zoonos?,10-12 µm. Giardiasis (”Talinnsjuka”). Orsak
till kokpåbud i Oslo 2004, utbrott Sälen 1996
• Cryptosporidium hominis (humanspecifik);
C. parvum (zoonos, fr.a. kalvar) 5 µm.
Orsak Milwaukee, 400 000 sjuka. Östersund,
Skellefteå (40 000) Fler bassängrelaterade utbrott
• Toxoplasma gondii
• Klorresistenta (fr.a. Cryptosporidium)
1
2012-03-19
Bakterier
• Aktiva (om inte sporbildare)
• Kan tillväxa i miljön (men dör oftast snabbare än
virus/parasiter p.g.a. konkurrens med adapterad
mikrobiota)
• Flera zoonotiska agens (fåglar, däggdjur och reptiler)
• Campylobacter jejuni; Låg infektionsdos.
• Salmonella spp.; (relativt) låg incidens i Sverige. Hög
infektionsdos
• VTEC, EHEC; Fr.a. hos idisslare (kor). Låg incidens i
norra Sverige. Högst Skåne, Halland
• Antibiotikaresistens
Fekala indikatororganiser
Naturligt förekommande i tarmen
Utsöndras i höga halter
Bör vara enkla och billiga att analysera
Inte patogena
Används som indikation på fekal förorening och
därmed risk för närvaro av patogener – ”hygienisk
kvalitet”
• Förekommer i olika regelverk
• T.ex koliforma bakterier och E. coli
• Ej garanti för riskfritt – patogener kan ha längre
överlevnad. Kan också leda till överskattning av risk
•
•
•
•
•
Indikatorer i BDT-vatten
Orsakande mikroorganism
• Ofta inte bestämt
– Blandade infektion (generell
avloppsförorening)
– Saknar patient och/eller vattenprov
• Campylobacter jejuni
• Norovirus (genogrupp 1 och 2.4)
• Giardia intestinalis
• Cryptosporidium hominis
Hur mäter vi fekal påverkan?
• Indikatorer, fr.a. E. coli
• Vad gäller för dricks-, enskilt och badvatten?
• Mikroorganismers fördelning anges ofta som
logaritmer, förklaring på tavla
• Log reduktion från källa till exponering
Mina data
2
2012-03-19
Motsvarar fekal förorening?
Rening i avloppsverk
• Jämfört med mina siffror, och vad man kan
tänka sig (mängden i dusch och underkläder
jämfört med det som plumsar ner i toaletten)
• Mellan tummen och pekfingret: 0,1 – 1 g/pd
• D.v.s. en hundradel till en tusendel av total
• Vilket innebär att Peter inte gjorde någon
försköning med BDT in ~avlopp ut, snarare
tvärtom (på säkra sidan)
Vilken rening behövs?
• Lite tavelexercis:
• Hus, avlopp, grannes brunn och strand.
• E. coli i brunn eller > 100 vid strand indikation
på att avlopp kan behöva åtgärdas
• Totala koliformer i grannes brunn, källa?
• Jämfört med avloppsreningsverk, redan avskilt
mer genom sortering
Aspects of sustainability
Sustainable Urban Water
Management
• Mixed piped systems?
• Source separation?
• Combinations?
• Developed tools to provide
decision support
För BDT, teknisk funktion kritiskt
Och acceptans? Frågar jag er
Vilka tekniker är lämpliga?
• Här hänvisar jag i första hand till Peter
• Sortering i sig ger bättre effekt än de flesta
reningstekniker
• Behövs rening för hygien om det inte ger
problem med brunnar och/el. recipienter?
• Sanitärt problem fr.a. lukt
• Teknik som främjar aeroba processer
Alternativa spridningsvägar
• Fekaliehantering
• Person-personsmitta
– Barn på samma dagis
– Samåkning/kommunal transport
– Fika hos varandra
• Kommunalt avlopp och vatten nedströms
(slå in öppna dörrar)
3
2012-03-19
Enskilda avlopp (inkl. toalett)
• Få anslutna, perioder utan förekomst
• Vid sjukdom, liten utspädning höga halter
• Viktigt med fler barriärer
• Person-personsmitta vs.
Kontamination av grannens brunn
• Ofta lika bra/bättre reduktion av
patogener i enskilda avlopp än i ARV
• Kräver dock längre uppehållstid
Vad är rimligt?
• Vilka krav kan vi ställa på en anläggning för
BDT-vatten?
• Givet den vetenskapliga och regulatoriska
(m.a.p. E. coli i brunnar och badplatser)
bakgrund jag gett er
• Det tänkte jag att ni skulle få ta med er till
eftermiddagens paneldiskussion
• Men har ni några direkta frågor är ni välkomna
Upcomming event
• LRF 23 april
”Smittspridning från lantbrukens djur via vatten”
4
