Att möta särskilt begåvade
elevers behov
Elisabet Mellroth & Sara Penje
En röst av drygt 49 000 särskilt
begåvade grundskoleelever
●
●
●
●
●
●
●
Extremt lätt för mig - aldrig fått någon utmaning
Lärarna förstod inte
Mattetalen typ 30 gånger på olika sätt
Kunde alla busenkla glosor
Hade skrivit TVÅ noveller när de andra i klassen precis börjat.
Otroligt uttråkad - kunde inte på något sätt förstå vad jag egentligen gjorde där
Jag utvecklades ju ingenting - lärde mig aldrig något nytt!
Social gemenskap är
det viktigaste
Låtsades att jobba med det ordinarie skolarbetet bara för att få vara som
alla andra och inte sticka ut på något sätt. Ville vara som andra och skämdes
till och med för mina kunskaper!
Resulterade i självskadebeteende och kroppen samlade på sig många ärr
under den jobbiga mellan- och högstadietiden.
De vidriga ärren påminner mig ständigt om mina hemska grundskoleår.
Åren då jag kände mig som mest ensam och annorlunda
På det stora hela är det viktigare att
vara lik alla andra än att vara olik
Det är dock ett faktum att likhet skapar
social sammanhållning.
Det finns gränser för olik någon kan vara utan
att bryta gällande normer och därmed bryta
den sociala sammanhållningen.
Hur vi värderar likhet och olikhet
Kan skolans miljö påverka.
Illustration av Tom March
Särskild begåvning är alltid mer än IQ!
(Gagné, 2004)
Tolkning av Gagnés DMGT
Kärnan i modellen handlar om hur elevens lärande
kan stödjas, eller hämmas.
Hur lärande sker påverkas bland annat av elevens personliga
egenskaper och av miljön eleven befinner sig i.
I modellens kärna lyfts därför inre och yttre katalysatorer som
både kan hjälpa och stjälpa en elevs lärande.
(Gross, 2004)
Särskilt begåvade jmf Högpresterande (Kokot, 1999)
Särskilt begåvade elever:
Högpresterande elever:
●
Ställer frågor
●
Kan svaret
●
Är nyfikna
●
Är intresserade
●
Har tokiga idéer
●
Har goda idéer
●
Sysselsätter sig med andra saker men klarar sig ändå
●
Arbetar hårt
●
Diskuterar frågor och utvecklar
●
Besvarar frågor
●
Visar starka åsikter och synpunkter
●
Lyssnar med intresse
●
Kan redan
●
Lär sig snabbt
●
Föredrar vuxna
●
Trivs med jämnåriga kamrater
●
Skapar nytt
●
Kopierar
●
Tycker om att lära
●
Tycker om skolan
●
Bearbetar information
●
Tar emot information
●
Njuter av komplexitet
●
Föredrar en steg för steg progression
●
Är mycket självkritiska
●
Är nöjda med sin inlärning
●
Tänker abstrakt
●
Förstår idéer
(Kokot, 1999)
Vad behöver de särskilt begåvade för
speciellt i undervisningen?
De klarar väl
sig själva!
I alla fall finns det väl
andra elever som måste
prioriteras först!
Fem lärdomar, metastudie (Rogers, 2007)
- undervisning av särskilt begåvade elever
●
Daglig utmaning
●
Regelbundet arbete med fördjupning inom ”deras” domän
●
Ämnes- och/eller årskursacceleration
●
Lärtillfällen ihop med andra särskilt begåvade
●
Anpassad undervisning, t.ex. gällande hastighet, antal repetitioner och presentationssättet.
(Rogers, 2007)
En stor diversitet i de svenska
klassrummen.
Undervisningen ska möta och lyftas av denna diversitet.
Skolan ska vara tillgänglig för alla.
Alla elever är unika
- det går inte att undervisa som
om de vore lika
I verkligheten är alla barn unika, lärare
förväntas möta alla elevers behov i ett och
samma klassrum.
Det går inte att undervisa “så som man alltid
har gjort” och förvänta sig att alla elevers
behov blir mötta.
Differentierad undervisning/Universal
Design for Learning (UDL)
Möjliggör för pedagogen att anpassa undervisningen till alla
●
Innehåll – t.ex. alla arbetar med samma tema
●
Metod – t.ex. frågeställningarna styr inte hur eleverna arbetar
●
Resultat – t.ex. eleverna förväntas nå så långt de kan, det innebär att de når olika långt
●
Lärmiljö – t.ex. en del arbetar enskilt andra i grupp
(t.ex. Tomlinson, 2001)
Är skolan tillgänglig för de
särskilt begåvade?
Vad är vi
vana vid?
Vad är vi
ovana vid?
Kognitiv förmåga
(Lägre än normal kognitiv funktion välkänt
av svenska skolan)
Medel
Låg medel
Milt
handikappad
Milt handikappad
Borderline
handikappad
Borderlinehandikappad
Lågmedel
Medel
(68%avenbefolkning)
IQ 55-69
IQ70-79
IQ80-89
IenlighetmedStanford-Binet(SB5)Klassifikationen
Roland S Persson (Högskolan i Jönköping)
IQ90-109
Kognitiv förmåga
(… högre än normal kognitiv funktion
som regel OKÄND i svenska skolan)
Exceptionellt
särbegåvade
Genialt
särbegåvade
Högeligen
särbegåvade
Måttligt
särbegåvade
HÖGPRESTERANDE
SÄRBEGÅVAD
Måttligt
Högeligen
Exceptionellt
Genialt
+1SD
+2SD
+3SD
+4SD
15-20%avbefolkningen
2-4%avbefolkningen
0,1-0,3%av
befolkningen
0,003%avbefolkningen
1av5eller6
1per35
1av600
1av30.000
Roland S Persson (Högskolan i Jönköping)
(Gagné, 1993)
Implementering / förändringsarbete
SKL:s modell för att förbättra svensk skola
Modellen består av tre huvuddelar:
●
Fyra nivåer
●
Styrning och ledning
●
Arbetande nätverk.
Handlingsplaner
Handlingsplan
Mål för handlingsplanen
Särskilt begåvade elever ska nå och uppleva
att de når maximal utveckling genom att:
● Öka kunskapen hos politiker, förvaltning, rektorer, lärare samt elevhälsan.
● Upprätta metoder och rutiner som tillvaratar särbegåvade elevers intressen och behov.
Studiedag i Sollentuna kommun
Kollegialt lärande - med effekter
● När blir det professionellt?
● Arbetande nätverk
● Styrning och ledning
● Kopplat till mål
LUCs styrning o ledning
Rektor
Huvudansvar
Från olika
skolor
Ämneskunskaper
De fyra perspektiven
Bitr. rektor
Förstelärare
Högre måluppfyllelse
Att nå det övergripande målet genom ett systematiserat kollegialt lärande
som syftar till att fördjupa lärarkompetensen
-genom alla fyra perspektiven
Genus
Digitalisering
Tillgänglig skola
Kollegialt lärande
och
Matematikklubben
Organisation - Pizzaklubben
Aktivitet
Ansvarig
Målgrupp
Pizzaklubb
BUK/rektorer + LUC-ma
Särskild begåvade elever
Nätverk
BUK + LUC
Lärare
Lokala “matteklubbar”
Rektor + förstelärare +
elevhälsan
Elever med särskild
fallenhet
Lidingö stad 2016/17
Mål:
Öka kunskap:
Lidingö ska ha landets högsta meritvärde
●
Politik
Alla barn och elever ska möta ett lärande som
utvecklar dem så långt som möjligt så att alla elever
når minst E i alla ämnen vid utgången av åk 9
●
Förvaltning
●
Rektorer, skolledare, verksamhetschefer
●
Specialped. nätverket - lärare
Alla barn, elever och personal ska uppleva en
trygg och inspirerande miljö.
Prioriterade områden:
● Digitalisering
● Tillgängligt lärande
● Ledarskap för lärande
Kompetensutveckling
1
Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser
utifrån prioriterade områden
2
Lokala kompetensutvecklingsinsatser
som är gemensamma på respektive enhet och
definierade av rektor/förskolechef
3
Enskild medarbetares individuell
kompetensutvecklingsplan som kommuniceras
mellan anställd och chef
1
2
3
Tillgängligt lärande
Framtiden
Hur kan vi designa skolan så att dess lärmiljöer
och undervisning möter alla elever?
●
Innovationsprocesser
●
Lärlabb
●
Forskningscirklar
Kontakta oss gärna
Elisabet Mellroth
[email protected]
Twitter: @EMellroth
Sara Penje
[email protected]
Twitter: @SaraPenje
Referenslista
Gagné, F. (1993). Constructs and models pertaining to exceptional human abilities. In K. A. Heller, F. J. Mönks & A. H.
Passow (Eds), International handbook of research and development of giftedness and talent (pp. 69- 87). Oxford, UK:
Pergamon.
Gagné, F. (2004). Transforming gifts into talents: The DMGT as a developmental theory. In N. Colangelo & G. A. Davis
(Eds.) Handbook of gifted education (3rd edition). (pp. 60-73). Boston: Allyn and Bacon.
Gross, U.M,. (2004). Gifted and Talented Education: Professional Development Package for Teachers, Module 1.
GERRIC, University of New South Wales. https://education.arts.unsw.edu.au/about-us/gerric/resources/pd-package/
Kokot, S (1999). Help – our child is gifted! Guidelines for parents of gifted children. Lyttelton, Soth Africa: Radford House
Publications.
Rogers, K. B. (2007). Lessons Learned About Educating the Gifted and Talented A Synthesis of the Research on
Educational Practice. Gifted child quarterly, 51(4), 382-396.
Tomlinson, C. (2001). How to Differentiate Instruction in Mixed-ability Classrooms. Alexandria, VA: ASCD
