Målområde 10: Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för

Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter för Folkhälsopolitisk
rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar som Statens
folk­hälso­institut presenterade för regeringen i november 2010.
Rapporten ger en fördjupad kunskap och information inom folk­hälsans
målområde 10: Matvanor och livsmedel.
Målområde 10: Matvanor och livsmedel
Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Statens folkhälsoinstitut har därför regeringens uppdrag att analysera
och följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att föreslå framtida
satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet
återkommande folkhälsopolitisk rapport.
Syftet med denna rapport är att visa hur förutsättningarna för hälsa
inom målområde 10 har utvecklats, med fokus på perioden 2004–2010,
vilka åtgärder som har genomförts inom målområdet samt att ge
rekommendationer till framtida åtgärder.
Rapporten vänder sig i första hand till sakkunniga och praktiker inom
området och till politiker, som genom denna skrift får ett fördjupat
underlag för att följa upp genomförda åtgärder och göra prioriteringar
för framtidens folkhälsa inom målområde 10.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
målområde
10
Matvanor och livsmedel
Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010
R 2011: 23
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
R 2011:23
[email protected]
www.fhi.se
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-860-9 (pdf)
ISBN 978-91-7257-861-6 (print)
Målo mråde 10
Matvanor och livsmedel
Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2011, R 2011:23
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-860-9 (pdf)
ISBN 978-91-7257-861-6 (print)
OMSLAGSFOTO: photos.com
Foto inlaga: s. 17 photos.com, övriga matton.se
GRAFISK PRODUKTION: ab typoform
TRYCK: Davidsons Tryckeri AB, Växjö 2011
Innehåll
5 Förord
6 Sammanfattning
7 Summary
9 DEL 1. Inledning
Faktorer som påverkar matvanor och hälsa 11
17 DEL 2. Samband mellan faktorerna och hälsa
Sammanfattning 18
Samband mellan matvanor och hälsa 18
Samband mellan energibalans och hälsa 20
Samband mellan amningsfrekvens och hälsa 20
Samband mellan livsmedelssäkerhet och hälsa 21
23 DEL 3. Utvecklingen för olika faktorer
och deras effekter på befolkningens hälsa
Sammanfattning 24
Utvecklingen av matvanorna 24
Utvecklingen av energibalans 32
Utvecklingen av amningsfrekvensen 36
Utvecklingen av livsmedelssäkerheten 37
39 DEL 4. Hälsoskillnader bland olika grupper
Sammanfattning 40
Goda matvanor och övervikt snedfördelat i befolkningen 40
45 DEL 5. Matvanor och livsmedel – genomförda åtgärder och resultat
Goda matvanor och energibalans 50
Amningsfrekvens 54
Goda matvanor och energibalans – övriga genomförda åtgärder 55
Amningsfrekvens – övriga genomförda åtgärder 57
59 DEL 6. Analys av faktorernas utveckling och genomförda åtgärder
Det finns en positiv utveckling av faktorerna, men flera utmaningar
kvarstår 60
Många åtgärder har genomförts på matområdet de senaste fem åren 61
63 Del 7. Rekommendationer till framtida åtgärder
1. Upprätta en nationell strategi för att främja goda
matvanor och fysisk aktivitet och motverka övervikt och fetma 66
2. Utred möjligheten att använda ekonomiska
styrmedel för att främja hälsosamma matvanor 67
3. Utveckla och utvärdera metoder för att främja goda matvanor
och fysisk aktivitet, med särskilt fokus på barn och deras familjer 69
4. Utred hur hälso- och sjukvården kan arbeta med
rådgivning om mat och måltider 70
5. Begränsa all marknadsföring av mat och dryck till barn 71
6. Utveckla ett index för lokal livsmedelstillgänglighet 72
7. Stärk kunskapen om mat och hälsa hos personal inom skola
och vård, genom grund­utbildningarna och fortbildningsinsatser 73
8. Öka antalet timmar av hem- och konsumentkunskap, samt
införa ämnet i fler årskurser och i gymnasieskolan 74
75 Referenser
Förord
den nationella folkhälsopolitiken 2003 i propositionen
Mål för folkhälsan (Regeringens proposition 2002/03:35). År 2008 presenterades sedan propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition
2007/08:110). Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har
regeringens uppdrag att analysera och följa upp den nationella folkhälsopolitiken
och ger därför ut Folkhälsopolitisk rapport, den första gavs ut 2005 och den andra
i november 2010.
Det finns två huvudsyften med den folkhälsopolitiska rapporteringen. Det första
är att ge regeringen överblick över hur folkhälsan har utvecklats och vilka resultat
de genomförda åtgärderna har fått. Det andra är att rekommendera framtida satsningar så att regeringen kan göra strategiska val och prioritera bland de föreslagna
åtgärderna.
Underlaget för Folkhälsopolitisk rapport 2010 är omfattande och presenteras
i flera underlagsrapporter. Dessa rapporter ger bland annat en fördjupad bild av
varje enskilt målområde för folkhälsan. Den här rapporten innehåller kunskapsunderlag som har tagits fram inom målområde 10 – matvanor och livsmedel.
Författare till rapporten är Nina Åkeson och Kent Nilsson, utredare vid
avdelningen för levnadsvanor och livsmiljö. Rapporten har granskats av institutets sekretariat för Folkhälsopolitisk rapport 2010 samt av avdelningschef Pia
Lindeskog. Underlag till rapporten har lämnats av Gunnar Johansson, tidigare
utredare på Statens folkhälsoinstitut, samt av Socialstyrelsen, Livsmedelsverket
och Jordbruksverket. Vetenskaplig granskare har varit Maria Lennernäs, docent
i näringslära, professor i mat och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning, Högskolan Kristianstad.
Sveriges riksdag antog
Östersund, september 2011
Sarah Wamala
Generaldirektör
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 5
Sammanfattning
ett kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Här
ges en fördjupad och breddad bild av målområde 10 – Matvanor och livsmedel.
Rapporten visar utvecklingen av bestämningsfaktorer inom målområdet, genomförda åtgärder de senaste åren samt rekommendationer till nya åtgärder för att främja
goda matvanor. Rapporten är ett underlag till målområde 10 i Folkhälsopolitisk
rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar.
Uppföljningen av de olika faktorernas utveckling visar att andelen personer som
äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag i princip har varit oförändrad
sedan 2005: 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. Andelen barn och
vuxna med övervikt och fetma verkar ha avstannat under 2000-talet, men den är
fortfarande historiskt sett hög. Övervikt förekommer hos nästan varannan man och
var tredje kvinna. Konsumtionen av läsk och konditorivaror verkar ha minskat de
senaste åren, men den är redan på en hög nivå med till exempel 85 liter läsk per person och år. Efter några år med en avstannad eller sjunkande konsumtion av choklad
och konfektyr märktes en ökning mellan 2007 och 2008. Det finns också tecken på
att amningsfrekvensen har minskat de senaste åren.
Det konstateras också att de sociala skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen när det gäller goda matvanor, övervikt och fetma består och att detta leder
till skillnader i hälsa. Människor som lever i en utsatt ekonomisk eller social situation kan ha svårare att göra hälsosamma matval. Åtgärder som syftar till att förbättra och främja matvanorna i socialt och ekonomiskt utsatta grupper har därför
potential att minska skillnaderna i hälsa.
Rapporten följer upp ett urval av de åtgärder som har genomförts sedan 2005
för att främja goda matvanor och livsmedel. Dessa åtgärder har framför allt syftat
till att förändra normer och lagar, attityder och beteenden samt tillgängligheten till
stödjande miljöer. Flera genomförda åtgärder har också haft fokus på utbildning
och hälsoinformation. Åtgärderna kan anses ha bidragit till att höja medvetenheten
om hälsosam mat i samhället. Få åtgärder har genomförts för att skapa stödjande
miljöer för goda matvanor.
I framtiden behöver aktörer som arbetar med att främja goda matvanor och livsmedel kraftsamla utifrån tydliga målsättningar och roller. Syftet är att främja bra
matvanor i befolkningen, att vända utvecklingen av övervikt och fetma och att möjliggöra hälsosamma val på lika villkor för alla. Satsningarna bör främja tillgången
till stödjande miljöer och förändra värderingar, attityder och beteenden. Dessutom
bör man undersöka möjligheterna att främja hälsosamma matvanor genom ekonomiska styrmedel.
Denna rapport är
6 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Summary
Objective domain 10: Eating habits and food
Knowledge base for the Public Health Policy Report 2010
This report constitutes a knowledge base for the Public Health Policy Report
2010, providing an in-depth view of public health objective domain 10: Eating
habits and food. The report shows the development of determinants in the objective domain, measures implemented in recent years and recommendations for new
measures to promote healthy eating habits. The report forms a basis for objective
domain 10 in the Public Health Policy Report 2010: Public health of the future –
everyone’s responsibility.
The follow-up of the development of the various factors shows that the proportion of people who eat fruits and vegetables at least five times a day has remained
virtually unchanged since 2005: 14 per cent of the women and 5 per cent of the men.
The proportion of overweight or obese children and adults appears to have levelled
off during the 2000s, but it is still high from a historical perspective. Nearly one out
of two men and one out of three women are overweight. The consumption of soft
drinks and pastries appears to have decreased in recent years, but is already at a high
level with e.g. 85 litres of soft drinks per person and year. After a few years with
a level or declining consumption of chocolate and pastries, an increase was noted
between 2007 and 2008. There are also signs that the frequency of breast feeding
has decreased in recent years.
It is also confirmed that the social differences between various groups in the
population in terms of healthy eating habits, overweight and obesity remain and
that this leads to disparities in health. People who live in a vulnerable economic
or social situation may have a more difficult time in making healthy food choices.
Measures that aim to improve and promote healthy eating habits in socially and
economically vulnerable groups therefore have the potential to reduce disparities
in health.
The report follows up a selection of the measures implemented since 2005 to
promote good eating habits and food. These measures have mainly aimed to change
norms and laws, attitudes and behaviour and accessibility to supportive environments. Several implemented measures have also focused on education and health information. The measures can be considered to have contributed to raising awareness
of healthy food in society. Few measures were implemented to create supportive
environments for healthy eating habits.
In the future, actors that work to promote healthy eating habits and food need
to muster their strength based on clear objectives and roles. The aim is to promote
healthy eating habits in the population, break the trend of overweight and obesity,
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 7
and enable healthy choices on equal terms for all. Efforts should be directed at
promoting access to supportive environments and at changing values, attitudes and
behaviours. In addition, the possibilities of promoting healthy eating habits through
economic incentives should be investigated.
8 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
1
INLEDNING
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 9
en av flera underlagsrapporter till Folkhälsopolitisk rapport
2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar, som är den andra folkhälsopolitiska
­rapport som Statens folkhälsoinstitut har tagit fram på uppdrag av regeringen. Det
övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande
elva målområden (se nedan) är en kompassriktning för att nå social hållbarhet (proposition 2002/03:55 och 2007/08:110). Vi ser därför uppdraget som en del av arbetet med att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling.
Denna rapport är
MÅL FÖR FOLKHÄLSAN
Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Målområden:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barns och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd mot smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
Här ges en fördjupad och breddad bild av målområde 10: Matvanor och livsmedel.
Rapporten redovisar vilka åtgärder som genomförts de senaste åren och vilka
nya åtgärder Statens folkhälsoinstitut rekommenderar för att främja goda matvanor. Rapporten visar också hur hälsa och välbefinnande påverkas av faktorer
inom målområde 10. Rapporten ligger till grund för texten om målområde 10 i
Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar. Rapportens
avgränsningar följer de riktlinjer som har satts upp för hela projektet. Faktorerna
berör främst politikområdena folkhälsopolitik, livsmedelspolitik, hälso- och sjukvårdspolitik samt skattepolitik.
10 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Faktorer som påverkar matvanor och hälsa
DPSIR är en modell för att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle och
miljö. Den har utvecklats av Europeiska miljöbyrån (EEA, 1999). DPSIR står för
Driving forces, Pressure, State, Impact och Response. Statens folkhälsoinstitut har
valt att använda modellen inom folkhälsoområdet i syfte att beskriva orsakssamband i samspelet mellan samhälle, individ och hälsa. Det stora värdet med modellen
är att den illustrerar vilka bakomliggande faktorer som har betydelse för enskilda
individers levnadsvanor och livsvillkor och i nästa steg för folkhälsan. Det är dessa
faktorer som politiker och andra beslutsfattare kan påverka med olika åtgärder och
styrmedel. Modellen hjälper med andra ord till att ge en tydlig struktur åt analysen.
De engelska benämningarna har här ersatts med Drivkrafter, Påverkansfaktorer,
Tillstånd, Hälsoutfall och andra effekter samt Åtgärder och styrmedel.
Figur 1. Modell (DPSIR) som beskriver vilka faktorer som påverkar bestämningsfaktorerna (bf)
goda matvanor, energibalans, amningsfrekvens och livsmedelssäkerhet på samhälls- och individnivå.
Drivkrafter
• Värderingar
• Normer och lagar
• Livsmedelsbranschen (kommersiella intressen, marknadsföring, utbud etc.)
• Media
• Utbildningsnivå
• Ekonomiska villkor
• Miljöutvecklingen
Påverkansfaktorer
• Tillgänglighet
• Pris
• Attityder och beteenden
• Socialt stöd och självtillit
• Arbetslivet och arbetstid
• Individfaktorer (aptit, stress,
sömn, smak etc.)
Åtgärder och styrmedel
• Ekonomiska styrmedel
• Administrativa styrmedel
• Informativa styrmedel
• Förebyggande metoder
• Hälso- och sjukvård
Tillstånd
• Matvanor (bf)
• Amningsfrekvens (bf)
• Livsmedelssäkerhet (bf)
Hälsoutfall och andra effekter
• Fysisk hälsa
• Psykisk hälsa
• Energibalans (bf)
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 11
Tillstånd
Rubriken tillstånd beskriver tre av de fyra faktorerna som tillhör målområde 10:
Matvanor och livsmedel: goda matvanor, amningsfrekvens och livsmedelssäkerhet. Den fjärde och sista faktorn, energibalans, finns i rutan Hälsoutfall och andra
effekter. Dessa fyra faktorer är fastställda genom den nationella folkhälsopolitiken (Regeringens proposition 2007/08:110; Regeringens proposition 2002/03:35).
Varje faktor mäts genom ett antal indikatorer. Goda matvanor mäts genom självrapporterad konsumtion av frukt och grönsaker samt genom direktkonsumtion1 av
bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr. Faktorn energibalans mäts genom
andel vuxna med övervikt och fetma; samt andelen unga vuxna respektive äldre
med undervikt, övervikt och fetma. Amningsfrekvens mäts genom andelen barn
som har ammats enbart och/eller delvis vid fyra respektive sex månaders ålder.
Livsmedelssäkerhet mäts med indikatorerna incidens av rapporterade campylobacter- och salmonellainfektioner, dricksvattenburna utbrott i Sverige, samt halter av
långlivade organiska ämnen i bröstmjölk.
Denna rapport är en uppföljning av genomförda folkhälsopolitiska åtgärder, och
därför beskriver den enbart utvecklingen av de fastställda faktorerna och dess indikatorer. Det finns även andra relevanta faktorer i samhället som speglar utvecklingen av våra matvanor, exempelvis konsumtionen av fiberrika livsmedel, men de
går utanför ramen för denna rapport.
Hälsoutfall och andra effekter
Goda matvanor är en förutsättning för fysisk och psykisk hälsa och effekterna är
väldokumenterade (AICR: World Cancer Research Fund, 2007; Mente, de Koning,
Shannon, & Anand, 2009; WHO, 2003). Goda matvanor kan exempelvis förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, vissa typer av cancer och benskörhet samt motverka övervikt och fetma. Goda matvanor skyddar också mot bristsjukdomar som
påverkar individens fysiska och mentala funktionsförmåga (Nordic Council of
Ministers, 2004). En bristande livsmedelssäkerhet kan leda till bland annat magoch tarminfektioner. Ovanstående illustreras under rubriken Hälsoutfall och andra
effekter. Utvecklingen av de olika faktorerna och dess effekter på befolkningens
hälsa beskrivs närmare i kapitel tre.
Påverkansfaktorer
Påverkansfaktorer syftar här på de faktorer som påverkar matvanorna och som
samhället i sin tur kan påverka i ett befolkningsperspektiv. Som figur 1 visar så är
valet av mat komplext och det finns en mängd påverkansfaktorer på olika nivåer.
1. Med direktkonsumtionen avses Jordbruksverkets statistik om de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning (den så kallade naturakonsumtionen). I denna typ av statistik delar man mängden
mat som är tillgänglig för konsumtion med antalet individer i landet. Det går därför inte att se
skillnader i kön, etnicitet, ålder, socioekonomi eller liknande.
12 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Det innebär att effektiva metoder för att främja goda matvanor måste kombinera
flera olika metoder som tar hänsyn till bredden på faktorerna och är anpassade till
olika gruppers behov (Sacks, Swinburn, & Lawrence, 2008; J. F. Sallis, Owen, &
Fisher, 2008). På befolkningsnivå är några av påverkansfaktorerna
• tillgänglighet
• pris
• attityder och beteenden
• arbetsliv och arbetstid
• socialt stöd och självtillit
• individfaktorer.
Tillgänglighet. Flera studier visar att valet av mat påverkas av tillgången till hälso­
samma och prisvärda livsmedel (Carlijn, et al., 2006; Glanz & Hoelscher, 2004).
Hur olika personer väljer mat påverkas av vilket utbud av livsmedel de har i närheten av sina bostäder. Det kan också handla om vilken mat de har tillgång till under
arbetstid eller i anslutning till sina arbetsplatser. Valen påverkas av tillgången till
såväl hälsosam mat som mindre hälsosam mat, som godis, läsk och bakverk. Många
måltider äts utanför hemmet och därför blir även maten i det offentliga rummet
av allt större vikt, såsom matutbudet på flygplatser och bensinstationer, liksom på
restauranger och caféer.
Livsmedelstillgängligheten ser olika ut på olika platser och förutsättningarna för
att äta hälsosamt varierar, vilket kan leda till ojämlikhet i hälsa. Det är viktigt att
de livsmedel som befolkningen förväntas äta mer av finns inom rimligt avstånd från
bostäder och arbetsplatser, till ett bra pris och i ett varierat utbud, annars kommer
inte hälsoåtgärderna få önskad effekt (von Haartman, 2006).
Priset är en stark påverkansfaktor vid valet av mat vilket är väldokumenterat och
känt sedan länge (French, Story, & Jeffery, 2001; Jordbruksverket, 2010b). För att
beskriva hur mycket konsumtionen av en vara påverkas av priset kan man använda
begreppet priskänslighet. Livsmedel som grupp brukar sägas ha låg priskänslighet. Det innebär att livsmedel konsumeras mycket oavsett pris, då det är en nödvändighetsvara. Dock finns det skillnader i priskänslighet mellan olika livsmedel,
där exempelvis kött, choklad, mjölk och läsk är mer priskänsliga (Jordbruksverket,
2009).
Hur mycket priset påverkar matvalet varierar mellan olika grupper. Exempelvis
framhåller äldre personer ofta priset som ett hinder för goda matvanor (de Almeida,
Graca, Afonso, Kearney, & Gibney, 2001). Grupper med lägre inkomst kan också
vara mer priskänsliga (Andreyeva, Long, & Brownell, 2010).
Attityder och beteenden syftar på individers och gruppers förhållningssätt till
mat och matvanor. En människas attityd till ett visst fenomen behöver dock inte
leda till ett visst beteende. Attityd och handling korresponderar inte alltid (Montano
& Kasprzyk, 2008).
Arbetsliv och arbetstid har betydelse för hälsan och är en påverkansfaktor för
utvecklingen av övervikt och fetma, till exempel om arbetet innebär stillasittande
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 13
och inaktivitet. Arbetsplatsen är därför en betydelsefull arena för förebyggande och
hälsofrämjande insatser (Groeneveld, Proper, van der Beek, Hildebrandt, & van
Mechelen, 2010; Statens folkhälsoinstitut, 2011a). Till exempel kan man erbjuda
bra måltider i personalrestaurangen eller ge möjlighet till en hälsosam lunch i anslutning till arbetsplatsen. Människor som har oregelbundna arbetstider, till exempel
nattarbetare, har sämre förutsättningar att äta regelbundet och utbudet av mat kan
vara begränsat (Livsmedelsverket, 2007c; Sierra-Johnson, et al., 2008).
Socialt stöd och självtillit är viktiga faktorer vid beteendeförändringar. Om en
person ska förändra sina matvanor är det betydelsefullt att han eller hon är motiverad och har tilltro till sin egen förmåga att förändra gamla mönster (självtillit) och
att hålla fast vid ett nytt beteende. För att öka sin självtillit behöver man socialt stöd
från exempelvis vänner och familj (Brug, 2008; McAlister, Perry, & Parcel, 2008).
Individfaktorer är bland annat stress, sömn, tidpunkten på dagen, smakupp­
levelse, aptit, kroppens energitillstånd, matens sammansättning och mättnadsvärde
och olika sjukdomstillstånd som också kan påverka matvanorna och valet av mat
(Woods, 2009). Sömnbrist har blivit allt vanligare både bland barn och vuxna.
Sömnbrist kan bland annat påverka aptiten och mättnadskänslan, liksom öka
­risken för högt blodtryck och insulinresistens (van Cauter, et al., 2007). Studier visar
också på ett samband mellan sömnbrist och fetma, särskilt ibland yngre barn (Chen,
Beydoun, & Wang, 2008; Patel & Hu, 2008), men det finns ännu inte tillräckligt
med studier för att klargöra detta samband bland vuxna. Stress har också ett samband med sömn, där stress kan leda till sömnbrist med sömnbrist även leda till stress
(Åkerstedt, 2004). En europeisk studie i ett flertal länder visar att både kvinnor och
män upplever tidsaspekter som stress och oregelbundna arbetstider som de största
hindren för hälsosamt ätande (Kearney & Mc Elhone, 1999). Individfaktorer som
aptit och matpreferenser påverkas också av den kultur och det sociala sammanhang
man lever i (Eertmans, Baeyens, & Van den Bergh, 2001).
Drivkrafter
I modellen representerar drivkrafter samhällsnivån, alltså faktorer som verkar på
en övergripande samhällsnivå och inverkar på ovan nämnda påverkansfaktorer och
i förlängningen på matvanorna. Drivkrafterna kan ofta förändras i ett långsiktigt
perspektiv. De drivkrafter som nämns här är
• värderingar
• normer och lagar
• livsmedelsbranschen (kommersiella intressen, marknadsföring, utbud etc.)
• media
• utbildningsnivå
• ekonomiska villkor
• miljöutveckling.
Värderingar kan innefatta olika individuella och kulturella skillnader i matvanor,
måltidsmönster och amningsfrekvens. Det kan vara trender och modedieter i sam-
14 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
hället, matkulturer, etiska och etniska matpreferenser, det utseende- och kroppsideal
som råder, liksom uteätande. Värderingarna påverkar i sin tur individers attityder
och beteenden kring mat och matvanor.
Normer och lagar i samhället avser här den lagstiftning som kan kopplas till mat
och matvanor. Det kan vara livsmedelslagstiftning, märkning av livsmedel, beskattning på vissa livsmedel etc. Till viss del kan även näringsrekommendationer och
kostråd uppfattas som normer. Normer och lagar påverkar i sin tur individers attityder och beteenden kring mat och matvanor.
Livsmedelsbranschen innefattar bland annat producenter, dagligvaruhandeln, matoch måltidsservice, restauranger och övriga privata aktörer som påverkar tillgängligheten till och utbudet av olika livsmedel, bevakar kommersiella intressen, påverkar
portionsstorlekar och produktplacering samt marknadsför olika livsmedel.
Media har i dagens samhälle också en roll i hur vi väljer mat. De senaste åren
har media rapporterat om ett antal olika matalarm och dieter. Budskapen kan ofta
variera över tiden och vara motsägelsefulla, vilket kan skapa oro och förvirring vid
valet av mat.
Utbildningsnivån är en tydlig markör för ett antal levnadsvanor, också mat­
vanor, men sambandet är komplext och det är oklart vad det är som påverkar vad.
Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med kort utbildning och låg
inkomst. Fetma följer ett tydligt socialt mönster där socialt utsatta människor drabbas hårdast (Socialstyrelsen, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
Ekonomiska villkor är starkt kopplade till hälsa. Vuxna som inte har ett arbete,
exempelvis personer med sjuk- och aktivitetsersättning och långvarigt arbetslösa,
har ett lägre intag av frukt och grönsaker. De drabbas också oftare av övervikt
och fetma. Detta leder till en ojämlikhet i hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
WHO:s (Världshälsoorganisationens) kommission för sociala bestämningsfaktorer
för hälsa framhåller i sin rapport att hälsa och sjukdom är socialt betingade i alla
länder, oavsett landets generella inkomstnivå: ju lägre socioekonomisk ställning en
person har desto sämre hälsa. Det innebär att social och ekonomisk utsatthet leder
till ohälsa, men också att ohälsa får negativa sociala och ekonomiska konsekvenser.
En av rapportens övergripande rekommendationer för att minska skillnader i hälsa
är att förbättra vardagslivets villkor, alltså de förhållanden under vilka människor
föds, växer upp, bor, arbetar och åldras (WHO, 2008b).
Miljöutvecklingen har betydelse för vilka föroreningar livsmedel inne­håller,
liksom för matens miljöpåverkan. Genom sina matval kan konsumenten till viss
del påverka miljöbelastningen och bland annat bidra till minskad försurning och
övergödning samt minskad användning av kemiska bekämpningsmedel. Matvalen
kan också gynna den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster i övrigt.
Livsmedelskedjan, transporterna och boendet är de tre största energiförbrukande
sektorerna i Sverige och livsmedelssektorn står för ungefär 20 procent av den totala
energiförbrukningen (Lagerberg Fogelberg, 2008). Även svinnet i kedjan från jord
till tallrik har en betydande del av miljöpåverkan. I Sverige konsumeras årligen
omkring 800 kg livsmedel per person, inklusive drycker. Svinn innebär en ökad
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 15
miljöbelastning och slöseri med naturresurserna då mat produceras i onödan
(Naturvårdsverket, 2003, 2008). Fler faktorer som också påverkar matens miljö­
påverkan är hur individen transporterar sig till butiken, hur stor energiåtgången är i
tillagningen, hur energi- och resurskrävande förpackningarna är, hur livsmedel och
tillagad mat förvaras etc. (Lagerberg Fogelberg, 2008).
Åtgärder och styrmedel
Beslutsfattare kan förändra påverkansfaktorer och drivkrafter med olika typer
av åtgärder och styrmedel. De åtgärder och styrmedel som är tillgängliga för att
främja goda matvanor kan delas in i ekonomiska, administrativa (inkl. juridiska)
och informativa styrmedel samt främjande och före­byggande metoder inom t.ex.
lokal­samhället och hälso- och sjukvården.
16 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
2
Samband mellan
faktorerna och hälsa
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 17
Sammanfattning
• Varierade och hälsosamma matvanor kan förebygga en rad sjukdomar, bl.a.
•
•
•
hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes etc. samt näringsbrister som
leder till t.ex. benskörhet.
Högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter, låg konsumtion av frukt och
grönsaker samt övervikt och fetma finns alla med bland de tio ledande riskfaktorerna för den globala sjukdomsbördan. Alla kan påverkas med goda matvanor.
Övervikt ökar risken för en rad sjukdomar, bl.a. tjock- och ändtarmscancer, typ
2-diabetes samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Sverige har en av de högsta amningsfrekvenserna i världen. Amning kan bland
annat minska risken för mag- och tarminfektioner och övervikt i vuxen ålder.
Tabell 1. Faktorer och indikatorer som mäter hälsa inom målområde 10, fastställda genom folkhälsopolitiken.
Faktor
Indikator
Goda matvanor
Konsumtion av frukt och grönsaker.
Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr.
Energibalans
Andel vuxna med övervikt och fetma.
Andel unga vuxna respektive äldre med undervikt, övervikt och fetma.
Amningsfrekvens
Andel barn som enbart (plus delvis) ammas vid fyra respektive sex
månaders ålder.
Livsmedelssäkerhet
Incidens av rapporterade campolybacter- och salmonellainfektioner.
Antal rapporterade vattenburna utbrott i Sverige.
Halter av långlivade organiska ämnen i bröstmjölk.
Samband mellan matvanor och hälsa
Goda matvanor och tillgång till säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsa
och betydelsefulla faktorer för vårt välbefinnande. Goda matvanor syftar bland
annat på matval och mattider. Det vill säga att maten och drycken är näringsriktig,
att måltiderna är regelbundna och att matens innehåll av energi motsvarar kroppens
förbränning av energi, så jämvikt råder. Matvanor som består av ett varierat och
högt intag av frukt, grönsaker och fiberrika livsmedel (fullkornsprodukter) samt en
låg konsumtion av mättat fett, salt och tillsatt socker (ofta energitäta och näringsfattiga livsmedel) kan förebygga övervikt och fetma2, minska risken för hjärt- och
kärlsjukdomar, typ-2 diabetes och stroke, förebygga tjocktarmscancer och andra
2. WHO definierar övervikt som BMI > 25 och fetma som BMI > 30. För att räkna ut en vuxen
persons BMI tar man vikten i kilo dividerat på längden i meter i kvadrat (kg/m2). För barn gäller andra gränser som beaktar ålder och kön.
18 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
typer av cancer samt minska risken för högt blodtryck och högt kolesterolvärde
(AICR: World Cancer Research Fund, 2007; Mente, et al., 2009; WHO, 2003).
Lågt intag av frukt och grönt3 finns med på WHO:s lista över de tio största riskfaktorerna när det gäller sjukdomsbörda för både män och kvinnor i höginkomstländer. Detta beror på att frukt och grönsaker innehåller viktiga näringsämnen,
exempelvis antioxidanter, folater och kostfibrer, som kan skydda mot olika typer
av sjukdomar, bl.a. mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar (AICR: World Cancer
Research Fund, 2007). Andra kostrelaterade faktorer som finns bland de tio största
riskfaktorerna är övervikt och fetma, högt blodtryck, högt blodsocker samt höga
blodfetter (WHO, 2009a). En låg konsumtion av frukt och grönsaker förklarar
14 procent av dödsfallen i mag- och tarmcancer och 20 procent av dödsfallen i
hjärt- och kärlsjukdomar i hela världen. I rapporten har även det sammanlagda
bidraget av olika riskfaktorer vägts samman, exempelvis beräknas riskfaktorerna
för hjärt- och kärlsjukdom (alkohol, tobak, högt blodtryck, övervikt, höga kolesterol- och glukosvärden, lågt intag av frukt och grönt samt fysisk inaktivitet) orsaka
72 procent av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar i medelinkomstländer i Europa
(WHO, 2009a).
Kostråd och måltidsordning
Livsmedelsverket har formulerat fem kostråd – de viktigaste förändringarna vi
behöver göra för att äta hälsosamt. Råden utgår från den bästa tillgängliga forskningen, samt kunskapen om hur svenska folket äter i dag och om hur vi bör äta.
De utgår bl.a. från de svenska näringsrekommendationerna (SNR) 2005, som baseras på den fjärde upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna från 2004
(Nordic Council of Ministers, 2004), och de svenska näringsrekommendationerna
översatta till mat (SNÖ) (Livsmedelsverket, 2003).
de svenska kostråden
•Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel
tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
•Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
•Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
•Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
•Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
3. Intag av frukt och grönsaker är ett vanligt sätt att mäta befolkningens matvanor. Rekommendationen för vuxna är att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 19
Måltidsordningen är också viktig för hälsan. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör vi äta regelbundet och varierat över dagen, med frukost,
lunch, middag och ett par mellanmål, för att få i oss alla näringsämnen och energi
vi behöver (Nordic Council of Ministers, 2004). Det finns också studier som ser
samband ­mellan oregelbundet ätande och metabola syndromet (Sierra-Johnson,
et al., 2008). Till exempel kan äta på natten leda till metabola problem eftersom
kroppen är inställd på fasta nattetid, som en funktion av den biologiska dygnsrytmen (Lennernäs, 2010). Bland barn och ungdomar har man även sett ett samband ­mellan dem som hoppar över frukosten och dem som drabbas av övervikt
och fetma samt sämre studieresultat (Berkey, Rockett, Gillman, Field, & Colditz,
2003; Taras, 2005).
Samband mellan energibalans och hälsa
I utvecklingen av övervikt och fetma spelar faktorer i samhället in, liksom våra
gener och våra levnadsvanor. Avgörande är en persons totala energiförbrukning i
förhållande till hans eller hennes matvanor och grad av fysisk aktivitet. Det finns
ett starkt samband mellan övervikt och ett antal cancerformer som t.ex. postmenopausal bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer (AICR: World Cancer Research
Fund, 2007). Andra samband finns mellan övervikt och ökad risk för högt blodtryck, förhöjda blodfetter och typ 2-diabetes (WHO, 2002).
Samband mellan amningsfrekvens och hälsa
Bröstmjölken innehåller alla näringsämnen ett spädbarn behöver den första tiden
och amning har flera positiva hälsoeffekter på barnet. Amning kan bland annat
minska risken för mag- och tarminfektioner och öroninfektioner under den tid
barnet ammas samt minska risken för högt blodtryck och övervikt i vuxen ålder
(ESPGHAN Committee on Nutrition, 2009; Socialstyrelsen, 2009).
Den internationella rekommendationen från WHO är att barn bör få enbart
bröstmjölk de första 6 månaderna. Samma rekommendation ges i Sverige sedan
2003, då Livsmedelsverket och Expertgruppen i pediatrisk nutrition i samråd med
Socialstyrelsen och Socialdepartementet gick ut med ett gemensamt ställningstagande (Livsmedelsverket, 2011a; Socialstyrelsen, 2009). Livsmedelsverket har
reviderat råden om mat för spädbarn och småbarn och gjorde i samband med det
en genomgång av det vetenskapliga underlaget för råd om amning. Genomgången
visade att det finns stark evidens för fördelarna med amning även i länder som
Sverige och att råden i stort håller. Det nya föreslagna rådet är formulerat så här:
Bröstmjölk bör vara den huvudsakliga födan upp till ca 6 månaders ålder. Barn som
inte ammas bör få industritillverkad modersmjölksersättning. Även delvis amning
ger hälsomässiga fördelar (Livsmedelsverket, 2011d).
20 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Samband mellan livsmedelssäkerhet och hälsa
Nästan alla regler om livsmedel är numera utarbetade inom EU, och de gäller
också inom hela EU. Den svenska livsmedelslagen (SFS 2006:804) som trädde i
kraft 2006 kompletterar EU-förordningarna. Sverige har hög livsmedelssäkerhet,
vilket innebär att förekomsten av vatten- och livsmedelsburna infektioner är liten.
Exempel på smittor som trots allt kan förekomma är salmonella och campylobacter. Sjukdomar som kan utvecklas vid t.ex. salmonellasmitta är tarminflammation
(salmonella­enterit) eller en allmäninfektion (salmonellasepsis). Vid campylobactersmitta utvecklas en akut mag-tarminfektion med illamående, feber, svåra buksmärtor och diarré (Smittskyddsinstitutet, 2011). Livsmedelssäkerhet kan också handla
om frånvaron av andra skadliga eller toxiska substanser i livsmedel, såsom kadmium, dioxiner och andra svårnedbrytbara ämnen i maten.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 21
3
Utvecklingen för olika
faktorer och deras Effekter
på befolkningens hälsa
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 23
Sammanfattning
• Andelen personer som äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag har
•
•
•
i princip varit oförändrad sedan 2005: 14 procent bland kvinnor och 5 procent
bland män.
Andelen barn och vuxna med övervikt och fetma verkar ha slutat öka under
2000-talet, men den är fortfarande historiskt sett hög. Övervikt och fetma förekommer hos nästan varannan man och var tredje kvinna.
Konsumtionen av läsk och konditorivaror verkar ha minskat de senaste åren,
men konsumtionen är redan på en hög nivå med 85 liter läsk per person och år.
Efter några år med en avstannad eller sjunkande konsumtion av choklad och
konfektyr märktes en ökning mellan 2007 och 2008.
Det finns tecken på att amningsfrekvensen har minskat de senaste åren.
Utvecklingen av matvanorna
Goda matvanor mäts i den nationella folkhälsoenkäten som befolkningens konsumtion av frukt och grönsaker samt konsumtionen av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr. Den nationellt rekommenderade nivån för vuxna och barn över
10 år är att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag (Livsmedelsverket, 2010).
Den rekommenderade nivån motsvarar att man äter frukt och grönsaker minst fem
gånger per dag4. Ett annat sätt att få en indikation på befolkningens matvanor är
att se hur många som äter lite frukt och grönsaker. Med lite menas att äta frukt och
grönsaker 1,3 gånger per dag eller mindre (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
Frukt- och grönsakskonsumtion
Resultatet från den nationella folkhälsoenkäten visar att den självskattade konsumtionsnivån inte har förändrats sedan 2005. 9 procent av befolkningen säger sig äta
frukt och grönsaker fem gånger per dag eller oftare. Det finns dock andra tecken på
att matvanorna har förbättras. Den totala försäljningen av frukt och grönsaker har
ökat de senaste åren (Statistiska centralbyrån, 2008). Detta är dock inget som går
att utläsa än i den nationella folkhälsoenkäten. Den visar att konsumtionen alltjämt
ligger under rekommenderad nivå för en majoritet av befolkningen och att den har
gjort så de senaste 5 åren, se figur 2.
4. Vanligtvis beräknas ett konsumtionstillfälle motsvara ca 100 gram frukt eller grönsaker. Data
från den nationella folkhälsoenkäten mäter frekvens och redovisas i hur många gånger per dag
man äter frukt och grönsaker.
24 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Figur 2. Andel (%) kvinnor och män och totalt i befolkningen som rapporterar att de äter frukt
och grönsaker fem gånger per dag. Åldersintervall: 16–84 år, 2005–2010 (2004 18–84 år).
Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2004
Kvinnor
2005
2006
Män
2007
2008
2009
2010
Totalt
Kvinnor äter mer frukt och grönsaker än män
Nästan tre gånger så stor andel kvinnor säger sig äta frukt och grönsaker enligt
rekommendationen jämfört med männen: 14 procent respektive 5 procent.
Konsumtionen av frukt och grönsaker enligt rekommendationen är ganska jämn
bland kvinnor i olika åldersgrupper. Undantaget är kvinnor i åldern 65–84 år som
rapporterar att de äter frukt och grönsaker i mindre utsträckning. Så har det varit
sedan 2007. År 2010 svarade 10 procent i den åldersgruppen att de åt enligt rekommendationerna. I åldern 45–64 år var andelen dock 14 procent. Bland män är det
ingen skillnad mellan åldersgrupperna, se figur 3 (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 25
Figur 3. Andel (%) kvinnor och män som rapporterar att de äter frukt och grönsaker fem gånger
per dag efter åldersgrupper, 16–84 år, 2010. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
20
Kvinnor
Män
15
10
5
0
16–29 år
30–44 år
45–64 år
65–84 år
En fjärdedel av befolkningen äter lite frukt och grönsaker
En fjärdedel av befolkningen rapporterade att de åt lite frukt och grönsaker 2010
(frukt och grönsaker 1,3 gånger per dag eller mindre). Bland kvinnor var det 17
procent och bland män 34 procent. Andelarna har varit oförändrade sedan 2005.
Det var vanligast att äta lite frukt och grönsaker i åldersgruppen 16–29 år och så
har det varit sedan 2009. Andelen kvinnor i denna grupp var 26 procent och män
41 procent 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
Resultaten från den nationella folkhälsoenkäten stämmer överens med upp­
gifter från den nationella matvaneundersökningen Riksmaten från 1997–98, som
är den senast genomförda i Sverige (Becker & Pearson, 1998). Riksmaten följdes
upp 2005–06 och 2008 genom ett antal indikatorlivsmedel för att visa vilka förändringar som skett de senaste åren samt undersöka hur väl de svenska kostråden
om frukt och grönsaker, fisk, matfett och bröd efterföljs. Det samlade resultatet
från de olika undersökningarna visar att en relativt liten del av befolkningen följer
Livsmedelsverkets allmänna kostråd. Skillnaderna mellan de olika årens undersökningar är små, förutom val av matfetter. Vid senaste mättillfället 2008 åt färre än
en av tio frukt och grönsaker fem gånger per dag. Fler än tidigare använde flytande
margarin eller olja i matlagningen. Däremot har andelen som använder fetare matfetter på smörgås ökat medan andelen som använder lättmargarin har minskat. Tre
av tio äter fisk och skaldjur som huvudrätt två gånger i veckan eller oftare. Tre av
tio äter söta och feta livsmedel som godis, läsk eller saft och kaffebröd minst en gång
per dag (Becker, 2007, 2009).
26 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr
Den andra indikatorn på goda matvanor inom målområde 10 är konsumtionen av
bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr. Denna konsumtion mäts som direktkonsumtion av livsmedel5, alltså inte genom självskattningar, vilket är att annat sätt
att få en indikation på utvecklingen av befolkningens matvanor.
Olika trender för sötsakskonsumtionen de senaste åren
Konsumtionen av flera energitäta livsmedel har minskat under ett antal år (med
vissa undantag 2008). Läsk, cider och liknande är ett tydligt exempel på detta.
Läskkonsumtionen har dock haft en kraftig utveckling under de senaste decennierna, så den minskning vi ser nu sker från en hög nivå. 1980 konsumerades närmare 30 liter läsk per person och år, 1990 närmare 50 liter, och 2000 över 80 liter.
2002 konsumerade vi som mest, närmare 95 liter. De tre senaste åren har konsumtionen minskat, och 2008 stannade den på närmare 85 liter. Detta är en minskning
med drygt 3 procent jämfört med 2007, och närmare 6 procent jämfört med 2006.
Även konsumtionen av glass, som dock inte ingår i indikatorn, har minskat under
samma tidsperiod.
Konsumtionen av choklad och konfektyrvaror har ökat kraftigt sedan 1980,
dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. Efter några år på
2000-talet med en avstannad eller sjunkande konsumtionsutveckling märktes en
ökning mellan 2007 och 2008. År 2008 åt svenskarna 16 kg choklad- och konfektyrvaror per person, vilket motsvarar en ökning med 60 procent mellan åren 1980
och 2008. I en internationell jämförelse framkommer det att Sverige är ett av de
länder som äter mest godis i världen (Caobisco, 2008).
Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade
under perioden 1980–2008 med 9 procent per person och dag (Jordbruksverket,
2010a).
Av figur 4 framgår utvecklingen för indikatorn totalt, uppdelad på bakverk,
choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker. Konsumtionen av bakverk har ökat
med 47 procent mellan 1990 och 2008 (konditorivaror m.m. med 21 procent).
Choklad och konfektyr har ökat med 43 procent och läskedrycker med 41 procent.
5. Med direktkonsumtionen avses Jordbruksverkets statistik om de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning (den så kallade naturakonsumtionen). I denna typ av statistik delar man mängden
mat som är tillgänglig för konsumtion med antalet individer i landet. Det går därför inte att se
skillnader i kön, etnicitet, ålder, socioekonomi eller liknande.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 27
Figur 4. Konsumtionsutvecklingen av bakverk (inkl. konditorivaror), choklad och konfektyr samt
läskedrycker, kg/person samt liter/person, och år 1990–2008. Källa: Direktkonsumtionsstatistik,
Jordbruksverket.
Kg eller liter per person och år
100
80
60
40
20
0
1990
1992
1994
Läskedrycker
Konditorivarora
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
Bakverk
Chocklad och konfektyr
Utvecklingen av matvanorna bland barn och unga
Tittar vi närmare på matvanor och konsumtion av sötsaker bland barn och unga
ser vi liknande mönster som bland vuxna. En annan indikator inom målområdet
följer upp utvecklingen av frukt och grönsaker bland unga vuxna (16–24 år). Enligt
den nationella folkhälsoenkäten har det inte skett några tydliga förändringar i unga
vuxnas matvanor. 2010 års resultat visar att endast en låg andel unga vuxna äter
frukt och grönt minst fem gånger per dag, precis som i befolkningen som helhet.
Även fördelningen mellan män och kvinnor följer samma mönster som för befolkningen i stort. 14 procent av kvinnorna äter frukt och grönt minst fem gånger per
dag, men bara 6 procent av männen (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). Resultatet
har i stort varit detsamma sedan 2005.
Den senaste nationella kostundersökningen visar att yngre barn (barn i åldrarna
4, 8 och 11 år) äter i genomsnitt hälften så mycket frukt och grönsaker som rekommenderas. Endast tio procent når upp till rekommendationen på 400 gram per dag.
Barnen skulle alltså behöva äta dubbelt så mycket frukt och grönsaker, framför allt
för att få i sig mer fibrer och för att få en mer välbalanserad kost (Enghardt Barbieri,
Pearson, & Becker, 2003).
Barn äter mycket godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Nästan en fjärdedel av
kalorierna kommer från dessa livsmedel. Samma livsmedel bidrar också med en stor
mängd mättat fett och socker. Barn dricker i genomsnitt ca 2 dl saft och läsk per dag
och äter 1,5 hg godis i veckan. Vart tionde barn dricker mer än 4 dl saft och läsk
28 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
per dag och äter mer än 3 hg godis i veckan. En halvering av konsumtionen skulle
förbättra barnens kost avsevärt (Enghardt Barbieri, et al., 2003).
Uppgifter från en tredje undersökning, WHO:s tvärsnittsundersökning Skolbarns
hälsovanor, ger ett mer nyanserat resultat. Data finns från vart fjärde år bland 11-,
13- och 15-åringar kring bland annat matvanor och fysisk aktivitet. Mätpunkter
under 2000-talet finns för 2001/2002, 2005/2006 samt 2009/2010. Det generella
mönstret i den samlade statistiken är att flickor äter frukt och grönsaker oftare än
pojkar, men att alla elever i alla åldrar äter grönsaker oftare än frukt. Med åldern
minskar dock konsumtionen (Statens folkhälsoinstitut, 2010d).
56 procent av 11-åringarna äter frukt dagligen eller nästan dagligen, men bara 41
procent av 13- och 15-åringarna. En mindre andel av eleverna äter frukt enbart vid
enstaka tillfällen under en vecka. Sedan 2001/2002 anger fler 13-åriga pojkar och
flickor att de äter grönsaker minst en gång per dag (figur 5). Skillnaden över åren är
signifikant både bland pojkar och bland flickor. Dock är det fortfarande relativt få
som äter minst 500 gram frukt och grönsaker per dag. I jämförelse med 2001/2002
och 2005/2006 har även andelen 15-åriga pojkar som aldrig äter grönsaker minskat
2009/2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010d).
Figur 5. Andel (%) 13-åriga pojkar och flickor som äter grönsaker minst en gång per dag, åren
2001, 2005 och 2009. Källa: Skolbarns hälsovanor, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
20
15
10
5
0
2001/2002
Flickor 13 år
2005/2006
2009/2010
Pojkar 13 år
Konsumtionen av godis och läsk varierar kraftigt inom och mellan åldrarna, men
generellt ökar den med åldern. Andelen elever som äter godis dagligen eller nästan dagligen är 7 procent bland 11-åringarna, 14 procent bland 13-åringarna och
20 procent bland 15-åringarna. Konsumtionen av läsk är likartad, men pojkar
dricker läsk oftare än flickor. Om vi tittar på perioden 2005–2009 ser det ut som
att i alla fall 13-åringarna äter mindre sötsaker, både flickor och pojkar (Statens
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 29
folkhälso­institut, 2010d). Jämför vi med mättillfällena 2001/2002, 2005/2006 och
2009/2010, verkar det finnas en positiv trend. Konsumtionen av sötsaker har minskat, framför allt i åldersgruppen 13 år. Detta syns både bland pojkar och bland
flickor, figur 6 (Statens folkhälsoinstitut, 2010d).
Figur 6. Andel (%) 13-åriga pojkar och flickor som äter sötsaker minst en gång per dag, åren
2001, 2005 och 2009. Källa: Skolbarns hälsovanor, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2001/2002
Flickor 13 år
2005/2006
2009/2010
Pojkar 13 år
En annan fråga är hur ofta skolbarnen äter frukost. Ett generellt mönster är att
andelen som äter frukost minskar med åldern, såväl vardagar som helgdagar, även
om andelen flickor minskar mer än andelen pojkar. Bland 15-åringarna äter drygt
åtta av tio pojkar frukost på vardagarna, och sju av tio flickor.
Utveckling av matvanorna bland äldre
Resultatet från den nationella folkhälsoenkäten visar att kvinnor i åldern 65–84 år
i minst utsträckning åt frukt och grönsaker enligt de nationella kostråden jämfört
med andra åldersgrupper, perioden 2007–2010. År 2010 var andelen 10 procent
bland kvinnor i åldern 65–84 år och 14 procent bland dem i åldrarna 45–64 år och
30­–44 år. I den yngsta åldersgruppen bland kvinnor, 16–29 år, var andelen 16 procent. Skillnaden mellan åldersgrupperna är dock endast signifikant för åldersgruppen 65–84 år. Även om äldre kvinnor äter mindre frukt och grönt än yngre kvinnor
äter de fortfarande mer än äldre män, och det har inte förändrats under perioden
2004–2010.
Den grupp äldre kvinnor som äter mest frukt och grönt är mellanhöga eller högre
tjänstemän. Bland de äldre männen går det inte att se några socioekonomiska skillnader. Konsumtionen av frukt och grönt är lägre bland de äldre kvinnor och män
30 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
som är ensamboende. De allra äldsta (75–84 år) har också den allra lägsta konsumtionen (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
Matvanorna ändras ofta med åldern av flera olika anledningar. Kroppen åldras
och livssituationen förändras så att fler lever ensamma. Det kan påverka aptiten och
lusten till mat (Agahi, Lagergren, Thorslund, & Wånell, 2005). Dessutom kan matvanorna och valet av mat påverkas av läkemedel, funktionsnedsättningar, förändringar i smak- och luktsinnet, försämrad halsmuskelkoordination, brist på fysisk
aktivitet, dålig tandhälsa, demens samt depressioner (SNIPH, 2006).
Bra mat enligt de svenska kostråden är viktig för äldre personer, precis som för
befolkningen i stort, liksom regelbundna och varierade måltider. Vanligtvis minskar
energibehovet med stigande ålder, och det gör att sammansättningen av matens
energibalans och näringsämnen blir ännu viktigare. Behoven ser alltså olika ut i
olika åldersgrupper bland äldre, och i vissa avseenden behövs särskilda rekommendationer för äldre när det gäller energi och näringsämnen samt antalet måltider
per dag. Oftast är rekommendationerna kopplade till specifika sjukdomar och de
kommer därför inte att tas upp här. Studier har även visat på betydelsen av en stimulerande måltidsmiljö, den sociala gemenskapen vid matbordet, liksom proceduren
kring själva matlagningen. Måltiderna är viktiga för känslan av självständighet och
livskvalitet, såväl planering, inköp, tillagning och ätande (Statens folkhälsoinstitut,
2009a).
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 31
Utvecklingen av energibalans
Resultaten från den nationella folkhälsoenkäten visar att 29 procent kvinnor och
41 procent män är överviktiga (BMI 26–30) och det har inte förändrats sedan 2004
(figur 7). Andelen kvinnor och män som blir överviktiga ökar med åldern upp till
44 år, men i de två äldsta åldersgrupperna (45–64 år och 65–84 år) har ökningen
avstannat. Denna utveckling med åldern gäller också fetma (BMI ≥ 30). Andelen
personer i befolkningen med fetma har varit relativt oförändrad mellan 2004 och
2008. Däremot finns det tendenser på att fetman har ökat bland både kvinnor och
män de senaste två åren, då andelen var 12 procent 2008 och 14 procent 2010 (se
figur 8) (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
Figur 7. Andel (%) kvinnor och män med övervikt, 16–84 år, 2004–2010 (2004 18–84 år).
Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
50
40
30
20
10
0
2004
Kvinnor
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Män
Fetma är ovanlig i den lägre åldersgruppen (16–29 år) för både kvinnor och män.
Undervikt och normalvikt är däremot betydligt vanligare bland kvinnor än bland
män. Övervikt är dock betydligt vanligare bland män. Det finns skillnader ­mellan
tätort och glesbygd när det gäller andelen personer med övervikt och fetma. Övervikt
är vanligare bland kvinnor i Dalarna än bland kvinnor i hela riket. Fetma är van­
ligare i Gävleborg bland både kvinnor och män. En låg andel övervikt och fetma hos
kvinnor finns i Stockholm, och en låg andel fetma bland kvinnor finns i Halland.
Bland män är fetma minst vanligt i Blekinge (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
32 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Figur 8. Andel (%) kvinnor och män med fetma, 16–84 år, 2004–2010 (2004 18–84 år).
Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
15
12
9
6
3
0
2004
Kvinnor
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Män
Utvecklingen av energibalans bland barn och unga
Unga vuxna har mindre problem med för hög vikt än den äldre befolkningen, enligt
den nationella folkhälsoenkäten. Det är vanligare att unga män har övervikt än att
unga kvinnor har det, men fetma är lika vanligt hos båda könen. Man kan även se
att både övervikt och fetma är vanligare efter 20-årsåldern hos båda könen (Statens
folkhälsoinstitut, 2010c).
När det gäller yngre barn och ungdomar finns studier som visar på att viktökningen kan ha stannat av sedan början av 2000-talet, framför allt bland
flickor (Marcus, 2009; Sjöberg, Lissner, Albertsson-Wikland, & Mårild, 2008).
Förekomsten av övervikt och fetma bland 4-åringar var år 2006 ca 10 procent hos
pojkarna och 12,5 procent hos flickorna i Stockholms län. En tendens till minskning visar motsvarande siffror 2008 då 7,5 respektive 11,1 procent var överviktiga.
Det finns dock stora skillnader mellan glesbygd och tätort och även socioekonomiska aspekter. I Västernorrlands län fanns den högsta andelen feta och överviktiga
4-åringar 2008. Ca 20 procent var överviktiga eller feta där (Bråbäck, Bågenholm,
& Ekholm, 2009).
Även bland 10-åringarna finns liknande mönster. Undersökningar visar att
an­delen 10-åringar med övervikt och fetma har legat konstant kring 22 procent
under perioden 2003–2008 (Statens folkhälsoinstitut, 2010d). Det innebär att den
tidigare uppåtgående trenden har stannat av och att det finns tendenser till minskning. Det är positivt, men historiskt sett är det fortfarande en hög nivå.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 33
Oförändrad andel underviktiga bland unga vuxna
När det gäller ungdomar och unga vuxna kan även undervikt vara en riskfaktor.
Därför finns det statistik även över andelen unga vuxna med undervikt. Undervikten
bland unga kvinnor och män i åldern 16–24 år har inte förändrats sedan 2004 (figur
9). Det finns dock skillnader mellan kvinnor och män, där andelen underviktiga
unga kvinnor är nästan dubbelt så stor som andelen underviktiga unga män. Detta
förhållande är oförändrat över åren.
Figur 9. Andel (%) unga vuxna 16–24 år med undervikt, 2004–2010 (2004 18–29 år).
Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
12
10
8
6
4
2
0
2004
Kvinnor
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Män
Utvecklingen av energibalans bland äldre
Äldre (65–84 år) är mer överviktiga än yngre åldersgrupper, men i den allra äldsta
åldersgruppen (75–84 år) är övervikt inte riktigt lika vanligt (figur 10). Män är överlag mer överviktiga än kvinnor i alla åldrar, men i åldersgruppen 65–84 år tenderar
fler kvinnor än män att ha fetma. Det finns tydliga socioekonomiska skillnader när
det gäller fetma bland äldre. Arbetare är överviktiga i högre grad än mellanhöga och
högre tjänstemän. Skillnaderna är dock inte särskilt stora i den äldsta åldersgruppen och inte heller mellan kvinnor och män. Mönstret är ungefär detsamma över tid
(Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
34 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Figur 10. Andel (%) äldre personer 65–74 år, respektive 75–84 år med övervikt, 2004–2010.
Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
2004
2005
2006
2007
2008
Kvinnor 65–74 år
Män 65–74 år
Kvinnor 75–84 år
Män 75–84 år
2009
2010
Undervikt en riskfaktor bland äldre
Bland de allra äldsta är det viktigt att även uppmärksamma undervikt, som kan
bero på någon form av ohälsa. En vanlig orsak till undervikt är aptitlöshet, och
den kan bero på bland annat försämrad tandstatus, medicinering, stillasittande,
sväljsvårigheter, förstoppning, brist på sociala kontakter, sämre lukt- och smaksinne
samt åldersförändringar i de funktioner som reglerar hunger, törst och mättnad
(Socialstyrelsen, 2009). Att behålla vikten, även vid lätt övervikt, är en skyddsfaktor
för äldre och kan minska sårbarheten vid exempelvis sjukhusvistelser (Bouillanne,
et al., 2009). Undernäring och undervikt är särskilt vanligt bland ensamboende
kvinnor och män, socioekonomiskt svaga grupper, äldre i vård- och omsorgsboenden, nyblivna änkor och änklingar, fysiskt och socialt inaktiva samt bland dem som
känner sig ensamma (Statens folkhälsoinstitut, 2009a).
Andelen underviktiga äldre är i princip oförändrad sedan 2004, både i åldersgruppen 65–74 år och i åldersgruppen 75–84 år. Motsvarande mönster som finns
bland unga vuxna ses också hos de äldre – det är vanligare med undervikt bland
kvinnor än bland män.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 35
Utvecklingen av amningsfrekvensen
I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen i Sverige hög. Drygt 97 procent av barnen som föddes 2008 ammades helt eller delvis vid en veckas ålder (85
procent ammades helt). Vid 6 månaders ålder ammades 67 procent helt eller delvis
(Socialstyrelsen, 2010a).
Samtidigt visar Socialstyrelsens statistik att amningen minskar. Från 2004 till 2008
har andelen barn som ammas delvis ökat, men samtidigt har andelen som ammas
helt minskat så pass mycket att den totala utvecklingen blir negativ. 2004 ammades
89,4 procent av barnen helt vid 1 veckas ålder. Motsvarande siffra för 2008 var 85,1
procent. Liknande siffror finns för flera åldersgrupper. Störst minskning har skett
bland barn vid fyra månaders ålder. I den gruppen ammades 63,8 procent helt vid
fyra månaders ålder 2004, men bara 54,7 procent 2008 (Socialstyrelsen, 2010a).
Figur 11. Andelen (%) helt ammade barn vid 4 respektive 6 månaders ålder, födda 1986–2008.
Källa: Amningsstatistik barn födda 2008, Socialstyrelsen.
Andel (%)
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1986
1988
4 mån
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
6 mån
Det finns också regionala skillnader i amningsfrekvens. Andelen barn som ammades
helt eller delvis vid två månaders ålder var 92 procent i Stockholms län och 85 procent i Skåne och i Örebro län. Vid sex månaders ålder ammades drygt 73 procent
av barnen i Stockholms län helt eller delvis medan motsvarande siffra i Blekinge län
var drygt 60 procent. I Stockholms län ammades nästan 22 procent av barnen helt
eller delvis vid ett års ålder medan motsvarande siffra i Halland var drygt 11 procent
(Socialstyrelsen, 2010a).
36 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Utvecklingen av livsmedelssäkerheten
Livsmedelsburna infektioner är infektioner som överförs genom för­orenade livs­medel.
Detta är relativt sällsynt i Sverige, men det kan förekomma. Smittskyddsinstitutet för
statistik över dessa infektioner. Antalet fall av salmonella­infektioner har under tioårsperioden 1999 till 2008 sjunkit från 58 till 45 fall per 100 000 invånare. En liknande
utveckling eller en stabiliserad utveckling ses även för andra livsmedelsburna infektioner såsom listeriainfektion och vibrioinfektion (Smittskyddsinstitutet, 2010).
Tittar vi närmare på perioden 2004–2009 visar uppgifter från Smittskyddsinsti­
tutet att antalet fall per 100 000 invånare av campylobacterinfektioner och
salmo­nellainfektioner har minskat mellan 2004 och 2009. Många av fallen kan
förklaras av att någon smittats utomlands. Antalet fall per 100 000 invånare av
vattenburna legionellainfektioner har däremot ökat något under samma period
(Smittskyddsinstitutet, 2010).
Figur 12. Rapporterade salmonellainfektioner, smittade inom respektive utanför Sverige, antal
nya fall per 100 000 invånare, 2004–2009. Källa: Smittskyddsinstitutet.
Andel per 100 000 invånare
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2004
2005
Utlandssmittade
2006
2007
2008
2009
Inhemskt smittade
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 37
4
Hälsoskillnader
bland olika grupper
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 39
Sammanfattning
• Personer med längre utbildning, god kontantmarginal och hög inkomst äter
i större utsträckning frukt och grönsaker enligt den rekommenderade nivån.
• Kvinnor äter i större utsträckning frukt och grönsaker enligt den rekommende•
•
rade nivån.
Fortfarande finns tydliga skillnader mellan högutbildade med god ekonomi och
lågutbildade med dålig ekonomi när det gäller matvanor, övervikt och fetma.
Samma mönster som ses i matvanorna ses när det gäller skillnader i amning, där
socioekonomiskt svaga grupper ammar kortare tid.
Goda matvanor och övervikt snedfördelat i befolkningen
Matvanor och vikt påverkas bland annat av ålder, kön, utbildning, social och ekonomisk situation, etnicitet samt bostadsort. Generella mönster från de nationella
matvaneundersökningarna visar att kvinnor äter mer frukt och grönsaker än män,
att äldre personer över 65 år äter mindre utrymmesmat6 och mer frukt och grönsaker än yngre åldersgrupper samt att personer med lång utbildning och god inkomst
äter bättre än personer med kort utbildning och låg inkomst. Enligt den nationella
folkhälsoenkäten 2010 var övervikt mindre vanlig bland kvinnor och män med lång
utbildning än bland dem med kort utbildning. Fetma var vanligare bland kvinnor
och män med kort utbildning än bland dem med lång utbildning (Statens folkhälso­
institut, 2010c).
Kvinnor med lång utbildning äter mer frukt och grönsaker
Kvinnor med lång utbildning rapporterar att de i större utsträckning äter frukt och
grönsaker enligt rekommendationerna jämfört med kvinnor med kort utbildning, och
så har det varit sedan 2004 (figur 12). Andelen var 19 procent bland kvinnor med lång
utbildning och 11 procent bland kvinnor med kort utbildning 2010. Motsvarande
skillnad har funnits mellan kvinnliga mellanhöga och högre tjänstemän och kvinnliga
arbetare. Skillnaden har bestått mellan 2004 och 2009 men 2010 ses inte denna skillnad längre då kvinnliga arbetare och tjänstemän på mellannivå eller högre nivå i lika
stor utsträckning åt frukt och grönt enligt rekommendationerna.
6. Livsmedel som inte behövs ur näringssynpunkt, till exempel glass, godis och chips.
40 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Figur 13. Andel (%) kvinnor som rapporterat att de äter frukt och grönsaker fem gånger per dag
fördelad på utbildning, 2004–2010. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten,
Statens folkhälsoinstitut.
Andel (%)
25
20
15
10
5
0
2004
2005
Kort utbildning
2006
2007
2008
2009
2010
Lång utbildning
Bland kvinnor som saknar kontantmarginal, har varit i ekonomisk kris eller har
låg inkomst var frukt- och grönsakskonsumtionen låg jämfört med konsumtionen
bland dem som har en bättre ekonomisk situation. Denna skillnad var tydligast
­mellan dem som har och dem som saknar kontantmarginal där andelarna bland
kvinnor var 15 procent respektive 10 procent 2010. Skillnaden har bestått sedan
2004. Sedan 2008 har det också varit skillnad mellan kvinnor med hög inkomst
och kvinnor med låg inkomst som rapporterade att de åt frukt och grönsaker
enligt rekommendationerna och 2010 var andelen 17 procent respektive 12 procent (Statens folkhälsoinstitut, 2010c). Bland män som rapporterade att de åt den
rekommenderade nivån frukt och grönsaker finns ingen skillnad i utbildningslängd,
yrkesgrupp, ekonomisk situation eller arbetssituation (om de är yrkes­arbetande,
arbetslösa eller har sjukersättning).
Kvinnor och män med pressad socioekonomisk situation
äter lite frukt och grönt
När det gäller kvinnor och män som rapporterat att de äter lite frukt och grönsaker
(frukt och grönsaker 1,3 gånger per dag eller mindre) spelar den socioekonomiska
situationen roll. En låg konsumtion är vanligare bland kvinnor och män som har
kort utbildning, är arbetslösa, är arbetare, är i ekonomisk kris, saknar kontantmarginal eller har låg inkomst. Skillnaderna i socioekonomisk situation har bestått sedan
2004 bland båda könen. 2010 var det 26 procent av männen med hög inkomst som
rapporterade att de åt lite frukt och grönsaker jämfört med 44 procent bland männen med låg inkomst. Motsvarande för kvinnor med hög inkomst var 12 procent
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 41
jämfört med 23 procent för kvinnor med låg inkomst (figur 13). Samma förhållande
kan ses vid jämförelse mellan arbetare och mellanhöga och högre tjänstemän som åt
lite frukt och grönsaker. Bland kvinnor som var arbetare var andelen 21 procent och
bland kvinnliga mellanhöga och högre tjänstemän 11 procent 2010. Motsvarande
bland män var 41 procent respektive 27 procent (Statens folkhälsoinstitut, 2010c).
Figur 14. Andel (%) kvinnor och män som rapporterar att de äter lite frukt och grönsaker fördelad på inkomst, 2004–2010. Åldersstandardiserat. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens
folk­hälsoinstitut.
Andel (%)
60
50
40
30
20
10
0
2004
2005
2006
2007
2008
Kvinnor låg inkomst
Män låg inkomst
Kvinnor hög inkomst
Män hög inkomst
2009
2010
Matvanor och onödig ohälsa
Enligt den nationella folkhälsoenkäten äter kvinnor med funktionsnedsättning i
mindre utsträckning frukt och grönsaker enligt rekommendationerna jämfört med
övriga kvinnor. Det är ingen skillnad vad gäller män. Fetma är vanligare bland
kvinnor och män med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen.
Undantaget är män i åldern 65–84 år. Fetma är vanligast bland rörelsehindrade
kvinnor där andelen är 32 procent. Fetma är också vanligare bland kvinnor med
kort utbildning än bland dem med lång, både bland dem med funktionsnedsättning
och i den övriga befolkningen. Kvinnor och män som saknar kontantmarginal har
också fetma i större utsträckning än de som har kontantmarginal (Statens folkhälso­
institut, 2010c). Det gäller både för personer med funktionsnedsättning och för den
övriga befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2008a).
Personer med utomeuropeiskt ursprung som kommer till Sverige förändrar sina
matvanor samtidigt som de rör sig mindre. Detta har lett till en snabb utveckling av
övervikt bland vissa invandrargrupper (Socialstyrelsen, 2009). En viktig del i folkhälsoarbetet är därför att förbättra de sociala förutsättningarna bland de utlandsfödda för att kunna främja och behålla goda levnadsvanor och därmed en god hälsa.
42 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Utlandsfödda män rapporterade att de åt frukt och grönsaker fem gånger per
dag i större utsträckning än svenskfödda män, 8 procent respektive 4 procent.
Utlandsfödda kvinnor rapporterade att de åt frukt och grönsaker enligt rekommendationerna i samma omfattning som svenskfödda kvinnor. Det finns dock inte
någon skillnad i övervikt och fetma mellan utlandsfödda och svenskfödda (Statens
folkhälsoinstitut, 2010c).
Hälsoskillnader bland olika grupper består
Som redovisats ovan består de socioekonomiska skillnaderna mellan olika grupper
i befolkningen när det gäller goda matvanor, övervikt och fetma, och detta leder till
skillnader i hälsa. Människor som lever i en utsatt ekonomisk eller social situation
kan ha svårare att göra hälsosamma matval. Därför har åtgärder som syftar till att
förbättra och främja matvanorna i socialt och ekonomiskt utsatta grupper potential
att minska skillnader i hälsa.
Mönstret går igen även när vi tittar på amningsfrekvensen. En stor del av de
regionala skillnaderna i amning beror på skillnader i socioekonomi mellan de olika
områdena och precis som för matvanorna skiljer sig amningsfrekvensen mellan
olika grupper i befolkningen. Studier visar att mammor med längre utbildning och
hög inkomst ammar längre i jämförelse med mammor med kortare utbildning och
lägre inkomst (Grjibovski, Ehrenblad, & Yngve, 2008; van Rossem, et al., 2009).
Tydliga hälsoskillnader även bland barn och unga
Liksom bland vuxna ser man att fetma är vanligare bland barn som växer upp i en
mer socialt och ekonomiskt utsatt situation. Denna socialt snedfördelade fetma i
barndomen kan också påverka sjukdom och dödlighet senare i livet (Galobardes,
Lynch, & Smith, 2008; Senese, Almeida, Kittler Fath, Smith, & Loucks, 2009). I den
så kallade COMPASS-studien undersökte man hur moderns utbildningsnivå påverkar förekomsten av övervikt och fetma bland 4 188 tonåringar i Stockholm. Studien
visar att fetma är tre gånger vanligare bland flickor med lågutbildade mödrar jämfört med flickor med högutbildade mödrar. För pojkar med lågutbildade mödrar är
fetma dubbelt så vanligt (Statens folkhälsoinstitut, 2004). Ett liknande resultat fann
man vid en studie av militärens mönstringsregister över unga män födda ­mellan
1952 och 1982. Övervikt och fetma var vanligare bland dem med lågutbildade
mödrar jämfört med dem som hade högutbildade mödrar. Dessa skillnader hade
även ökat över tid (Kark & Rasmussen, 2005).
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 43
5
Matvanor och livsmedel
– genomförda åtgärder
och resultat
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 45
redovisas ett urval av de åtgärder som har genomförts inom målområde 10 utifrån de fyra bestämningsfaktorerna goda matvanor, energibalans,
amningsfrekvens och livsmedelssäkerhet. Merparten av åtgärderna finns inom
områdena goda matvanor och energibalans. De flesta av åtgärderna föreslogs i den
folkhälsopolitiska rapporten från 2005, men vi redovisar även ytterligare åtgärder
som har genomförts under perioden 2005–2010.
I detta kapitel
Tabell 2. Åtgärder som helt eller delvis genomförts och påverkar matvanor och livsmedel.
Asterisk markerar åtgärd som föreslogs i den folkhälsopolitiska rapporten 2005.
Matvanor och energibalans
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktorer
som
påverkas
Bedömning av resultaten
* Måltider som finansieras via skatter följer
näringsrekommendationerna.
Nationell
Regional
Lokal
Regeringen/
riksdagen
Skolverket
Kommuner
Normer
och lagar
Delvis genomfört:
Den nya skollagen ställer krav på
att skolmåltider ska vara näringsriktiga.
* Skolans arbete för
goda matvanor stärks
och kvalitetssäkras.
Nationell
Regional
Lokal
Regeringen/
riksdagen
Skolverket
Livsmedelsverket
Statens folk­
hälsoinstitut
Attityder
och be­
teenden
Delvis genomfört:
Livsmedelsverket har producerat
två skrifter: Bra mat i skolan och
Bra mat i förskolan.
Den nya skollagen ställer krav på
att skolmåltider ska vara näringsriktiga.
Livsmedelsverket har publicerat
en rapport om skollunchens
betydelse för elevernas prestation
och situation i klassrummet.
Nationell
* Effektiva styrmedel
används för att göra energitäta och näringsfattiga livsmedel mindre
tillgängliga samt öka
tillgängligheten till frukt
och grönsaker.
Regeringen/
riksdagen
Normer
och lagar
Ingen åtgärd har genomförts.
Kostråden analyseras
Nationell
med avseende på miljöpåverkan.
Livsmedelsverket
Naturvårdsverket
Attityder
och beteenden
Kunskapsunderlag framtaget om
hur maten påverkar miljön.
Dialogforum skapas
Nationell
mellan regeringen, livsmedelsbranschen och
andra berörda aktörer
kring hälsosam mat.
Regeringen
Attityder
och beteenden
Regeringen och livsmedels­
branschen har gjort en överenskommelse om arbetet för bra
matvanor (juni 2009).
46 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Informationen finns på Livsmedelsverkets webbplats.
forts. Matvanor och energibalans
Åtgärd
Nivå
Faktorer
som
påverkas
Bedömning av resultaten
* Folkhälsoaspekter be- Internatio- Regeringen/
aktas vid reformering av nell
riksdagen
EU:s jordbrukspolitik.
Tillgänglighet till
stödjande
miljöer
Delvis genomfört:
Reformer kring mjölksubventionerna togs bort 2007. En ny
organisation har skapats kring
tillgängligheten till frukt och
grönsaker.
* Arbetet med nyckelhålsmärkning och
näringsvärdesdeklarationer intensifieras.
Attityder
och beteenden
Delvis genomfört:
Nyckelhålsmärkningen har spridits till Danmark och Norge.
Nationell
Aktör
Livsmedelsverket
Nya regler för nyckelhålsmärkningen gäller sedan 2009.
En certifieringsorganisation har
bildats för att nyckelhålsmärka
måltider på restaurang (ca 350
certifierade restauranger 2011).
* Äldreomsorgens arNationell
bete för goda matvanor Regional
stärks och kvalitetsreLokalt
dovisas.
Nationell
Statens folkhälsoinstitut beräknar hur
matkostnaderna ändras
vid en omställning till
hållbara matvanor (mat
för bättre hälsa och
miljö) 2005 och 2009,
analyserar omställningens påverkan på
socioekonomiskt svaga
grupper samt gör en
ekonomisk jämförelse
mellan åren.
Socialstyrelsen Attityder
Statens folk­
och betehälsoinstitut
enden
Livsmedelsverket
Kommuner
Landsting/
regioner
Delvis genomfört:
Med hjälp av de statliga stimulansmedlen har flera kommuner
och landsting anställt dietister
med inriktning mot äldres kost.
Statens folk­
hälsoinstitut
Beräkningarna utgör ett kunskapsstöd för aktörer och individer som engagerar sig i frågor om
hållbar livsmedelskonsumtion.
Attityder
och beteenden
Livsmedelsverket har fått regeringsuppdrag att ta fram råd om
mat i äldreomsorgen samt att
höja kompetensnivån hos personal inom skola och äldreomsorg.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 47
forts. Matvanor och energibalans
Åtgärd
Nivå
* Ett index för lokal
Nationell
livsmedelstillgänglighet
utvecklas och ligger till
grund för hälsokonsekvensbedömningar.
Aktör
Faktorer
som
påverkas
Bedömning av resultaten
Statens folk­
hälsoinstitut
Tillgänglighet till
stödjande
miljöer
Delvis genomfört: Statens folkhälsoinstitut fick regeringens
uppdrag att utreda förutsättningarna för att kartlägga livsmedelstillgängligheten i kommuner. Ett
underlag presenterades för regeringen 2006, där fem indikatorer
och metoder för datainsamling
föreslås.
Ingen åtgärd har genomförts
sedan underlaget presenterades.
Sociala mötesplatser,
Nationell
goda matvanor och
Regional
fysisk aktivitet för äldre. Lokal
Statens folk­
hälsoinstitut
Tillgång
till stödjande
miljöer
Folkhälsoinstitutets regeringsuppdrag med kartläggning av
mötesplatser för äldre från 2008–
2009 har bidragit på området.
Under 2010 utbildade Folkhälsoinstitutet utbildare för spridning
av kunskaper till dem som aktivt
vill utveckla sociala mötesplatser
för äldres hälsa. Många aktiviteter
är lokala med olika initiativtagare.
Det finns inget samordnat nationellt ansvar.
Ungefär 100 kommuner har med
hjälp av de statliga stimulansmedlen öppnat mötesplatser
under 2007–2008.
Ett samverkansprojekt Nationell
Regional
initieras för att samordna en uppmärksam- Lokal
hetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet:
Ett friskare Sverige.
48 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Statens folk­
hälsoinstitut
Attityder
och beteenden
Uppmärksamhetsveckan 2010
genererade ca 1 000 aktiviteter
över landet och alla län var representerade.
Landsting/regioner, kommuner,
idéburna och ideella organisationer samt branschföreträdare
deltog.
Amningsfrekvens
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktorer
som
påverkas
Bedömning av resultaten
* Ansvaret för den
amningsvänliga vårdkedjan klargörs.
Nationell
Livsmedelsverket
Statens folk­
hälsoinstitut
Socialstyrelsen
Konsumentverket
Attityder
och beteenden
Delvis genomfört:
Sedan 2005 har en nationell amningskommitté samt en nationell
samordningsgrupp för amningsfrågor bildats med företrädare för
myndigheter, yrkesorganisationer
och frivilligorganisationer.
En strategisk plan för samordning
av amningsfrågor 2009–2012 har
tagits fram.
Nationell
* Grupper med behov
Regional
av särskilt amningsstöd identifieras och får
utökat stöd. Barnhälsovården får ökad kulturkompetens.
Kostråd för gravida och Nationell
kvinnor som ammar
revideras.
Attityder
och beteenden
Ingen åtgärd har genomförts.
Livsmedelsverket
Attityder
och beteenden
Under 2008 kom nya reviderade
kostråd för gravida och kvinnor
som ammar.
Aktör
Faktorer
som
påverkas
Bedömning av resultaten
Livsmedelsverket
Attityder
och beteenden.
Grundkurs och fortsättningskurs
inom den nya lagstiftningen har
genomförts för ca 800 livsmedelsinspektörer i respektive kurs.
Livsmedelssäkerhet
Åtgärd
Nivå
Utbildningsinsatser ini- Nationell
tieras i samband med
att den nya gemensamma kontroll- och hygienlagstiftningen inom
EU infördes år 2006.
En utbildning i HACCP (Hazard
Analysis and Critical Control
Point) för ca 500 inspektörer har
genomförts.
Livsmedelsverket har utbildat ca
500 inspektörer i systemtillsyn.
Inom dricksvattenområdet har
en utbildning av inspektörer m.fl.
förekommit under senare år.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 49
I följande avsnitt beskrivs ett urval av de åtgärder som har genomfors under perioden, sorterat utifrån internationell, nationell och lokal nivå samt respektive faktor.
Först presenteras de genomförda åtgärderna från den folkhälsopolitiska rapporten
från 2005 därefter övriga åtgärder. Åtgärderna som har genomförts för att främja
goda matvanor och livsmedel har framför allt syftat till att förändra normer och
lagar, attityder och beteenden samt tillgängligheten till stödjande miljöer.
Goda matvanor och energibalans
Internationellt
Matvanor, övervikt och fetma har varit i fokus i flera internationella dokument
under 2000-talet. Sedan 2005 har bl.a. ett antal europeiska och globala handlingsplaner och strategier tagits fram i syfte att främja goda matvanor och förebygga
övervikt och fetma. På internationell nivå har WHO tagit fram Global Strategy
on Diet, Physical Activity and Health (WHO, 2004), vilken har följts upp vid ett
antal tillfällen de senaste 5 åren. I Europa har flera betydelsefulla dokument tagits
fram, bland annat Second WHO European Action Plan for Food and Nutrition
Policy 2007–2012 som väger samman flera av de dokument som har tagits fram
de senaste åren i en ny handlingsplan (WHO, 2008c) samt European Charter on
Counteracting Obesity (WHO, 2006).
I maj 2007 presenterade Europeiska kommissionen en EU-strategi för hälso­
frågor som rör kost, övervikt och fetma. Strategin syftar till att motverka övervikt
och fetma och pekar ut ett antal viktiga områden. Bland annat nämns betydelsen av
att förbättra konsumentinformationen, särskilt när det gäller näringsvärdesdeklarationer samt att göra hälsosamma alternativ mer tillgängliga. Särskilt fokus läggs på
barn och deras socioekonomiska förhållanden, liksom på effekten av lokala åtgärder riktade till barn under 12 år för att förebygga övervikt. Kommissionen vill också
verka för att införa bättre regler för reklam och marknadsföring i alla medlems­
stater (Commission of the European communities, 2007).
EU:s strategi för hälsofrågor betonar konsumentinformationen och tillgänglig­heten
till hälsosamma alternativ. I linje med detta föreslogs 2008 en ny livsmedelsmärkning.
Den syftar till att slå samman märkningsdirektivet och direktivet om näringsvärdesdeklaration. Märkningen bereds nu inom EU. Enligt det nuvarande förslaget ska det
klart anges på förpackningens framsida hur mycket energi, fett, mättat fett och kolhydrater (särskilt socker) och salt som en portion, 100 ml eller 100 g, av produkten
innehåller. Dessutom ska märkningen ange hur stor del dessa fem ämnen utgör av det
rekommenderade dagliga intaget (Europeiska kommissionen, 2008).
Sverige antog 2006 en nordisk handlingsplan för hälsa, kost och fysisk aktivitet
(Nordic Council of Ministers, 2006). Måluppfyllelsen för denna plan utvärderas år
2011 och år 2021. Enkätfrågor för kost respektive fysisk aktivitet har tagits fram
50 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
och validerats under 2009 och 2010, för att sedan sändas ut till representativa urval
i de nordiska länderna under hösten 2011.
Folkhälsoaspekter beaktas vid reformering av EU:s jordbrukspolitik
(åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har en viktig roll i främjandet av goda
matvanor då den delvis kan påverka tillgången till de livsmedel som konsumeras inom EU. CAP har tidigare i hög grad subventionerat ohälsosamma produkter, exempelvis feta mjölkprodukter, och missgynnat frukt och grönsaker (Schäfer
Elinder, 2004). Ett antal reformer som kan anses ha bäring på befolkningens hälsa
har genomförts sedan 2005. Numera har all skolmjölk samma stödbelopp oavsett
fetthalt, och en ny gemensam organisation av frukt- och grönsakssektorn har tagits
fram i syfte att främja frukt- och grönsakskonsumtionen i vissa miljöer, exempelvis inom skolan. De senaste åren har EU också genomfört kampanjer riktade till
barn och ungdomar i syfte att främja konsumtionen av mjölk, frukt och grönsaker
(Europeiska kommissionen, 2011).
Nationellt
Flera av åtgärderna från den folkhälsopolitiska rapporten från 2005 har genomförts
delvis. Andra åtgärder har förberetts genom en första utredning. Nedan presenteras
de olika åtgärderna enligt tabell 2.
Måltider som finansieras via skatter följer näringsrekommendationerna
(åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
Riksdagen har antagit regeringens förslag till en ny skollag. Lagen börjar gälla 1 juli
2011. Den nya skollagen innehåller krav på att skolmåltiden ska vara näringsriktig
(Utbildningsdepartementet, 2009).
Förutom skolmaten finns det många andra måltider som finansieras via skatter
och som bör vara hälsosamma. Några exempel är maten i hälso- och sjukvården,
kriminalvården och äldreomsorgen. Flera landsting och kommuner har de senaste
åren tagit fram egna styrdokument för den mat som serveras i offentliga lokaler,
t.ex. kostpolicyer med riktlinjer kring mat, måltider och hälsa och i många fall även
kring miljön.
Skolans arbete för goda matvanor stärks och kvalitetssäkras
(åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
Riksdagen har antagit regeringens förslag till en ny skollag. Lagen börjar gälla 1 juli
2011. Den nya skollagen innehåller krav på att skolmåltiden ska vara näringsriktig
(Utbildningsdepartementet, 2009).
Att kravet på näringsriktiga skolmåltider nu står i skollagen ökar möjligheten att
säkra en hög och jämn kvalitet på skolmaten mellan olika kommuner och skolor.
Kommunerna har varierande kompetens kring god skolmatskvalitet, systematiska
uppföljningar är sällsynta och kommunerna efterfrågar lämpliga indikatorer och
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 51
nyckeltal. Att underlätta för kommunerna att kvalitetssäkra sina skolmåltider blir
därför extra viktigt, liksom att utvärdera det nya kravet om näringsriktighet. För
att möjliggöra detta har ett verktyg som värderar måltidens kvalitet utifrån sex
olika områden utvecklats av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA)
i samarbete med dåvarande Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting,
Servera R&S AB samt Skolmatens vänner. Projektet finansierades av pengar från
Jordbruksdepartementet. Verktyget validerades och utvärderades av Centrum för
Folkhälsa 2004. Utvärderingen visade att verktyget i stort var både användarvänligt
och hade god validitet, med undantag för några av frågorna. Studien visade även att
ett verktyg som hjälper och stimulerar skolorna till utveckling behövdes och var välkommet. Baserat på verktyget och utvärderingen är en ny version, SkolmatSverige,
under utveckling på Karolinska Institutet. Målet är att skapa ett verktyg som fungerar som ett stöd för kommuner i att kvalitetssäkra sina skolmåltider men som också
möjliggör forskning kring den nya lagens effekter på skolmatskvalitet och folkhälsa.
Verktyget ska vara enkelt att använda via webben med tydliga kriterier som är enkla
att förstå. Att samla alla skolmåltidsdata i en central databas ger unika möjligheter
till att följa upp effekten av den nya skollagen avseende måltidskvalitet, till öppna
jämförelser mellan skolor och kommuner samt till forskning avseende effekter på
folkhälsan. Projektet finansieras av Stockholms läns landsting, Stockholms stad,
Statens folkhälsoinstitut och Jordbruksverket. Verktyget ska enligt plan lanseras
hösten 2011 (Skolmat Sverige, 2011).
Livsmedelsverket gav 2007 ut skrifter med råd och rekommendationer: Bra mat i
skolan och Bra mat i förskolan. De riktar sig till dem som ansvarar för maten i förskoleklasser, grundskolor, gymnasieskolor, fritidshem och förskolor (Livsmedelsverket,
2007a, 2007b). På uppdrag av regeringen utvärderade Livsmedelsverket användningen av skrifterna och råden under 2009. Utvärderingen visar att många kostchefer känner till råden och använder sig av dem, men att råden var mindre spridda
bland skolledare. En av slutsatserna var att råden är väl utformade men att det
behövs riktad information till skolledare och till förtroendevalda i kommunerna för
att skolorna ska kunna tillämpa råden. Bland annat innebär råden att man påverkar scheman samt skol- och måltidsmiljön, något som kostcheferna inte styr över
(Brugård Konde & Carlbom Härd, 2009).
Som ett led i att nå ut till skolledarna, fick Livsmedelsverket under 2010 även i
uppdrag av regeringen att kommunicera råden för maten i skolan till grupper som
inte har någon formell utbildning inom kost och näringslära. Ett samband som är
viktigt att kommunicera till dem är skolmåltidens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. Därför togs en rapport fram som innehåller en
inventering av aktuell forskning om skollunchen och dess potentiella betydelse för
elevernas kognitiva prestationer (Lennernäs, 2011).
52 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Äldreomsorgens arbete för goda matvanor stärks och kvalitetsredovisas
(åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
Kommunerna har genomfört flera åtgärder för att förbättra maten för äldre.
Åtgärderna sker inom ramen för de statliga stimulansmedel som administreras av
Socialstyrelsen. Medlen har bland annat gått till att anställa dietister inom kommunerna och landstingen. Före stimulansmedlen fanns det nästan ingen kommun
som hade anställda dietister med inriktning mot äldres kost. Enligt Socialstyrelsens
redovisning har nu 81 kommuner och 8 landsting sammanlagt anställt 129 dietister
(Socialstyrelsen, 2010c).
Regeringen har även gett Livsmedelsverket i uppdrag att under 2010 ta fram råd
för bra mat inom äldreomsorgen. Råden ska innefatta säkerhet och kvalitet i hela
kedjan från råvaror till måltid. Råden ska kunna användas t.ex. när man upphandlar matlådor och driver särskilt boende. Livsmedelsverket har också fått regeringens
uppdrag att höja kompetensnivån hos personalen inom skola och äldreomsorg. För
att detta ska lyckas behöver råden utvecklas till en form som är lätt att kommunicera även till grupper som inte har någon formell utbildning inom kost och näringslära (Regeringen, 2009b).
Arbetet med nyckelhålsmärkning och näringsvärdesdeklarationer intensifieras
(åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
Nyckelhålsmärkningen har funnits sedan 1989 för att göra det enklare för konsumenterna att välja hälsosam mat i butiker och på restauranger. I dag finns ca 2 500
nyckelhålsmärkta färdigförpackade livsmedel i butikerna. Reglerna för märkningen
har reviderats 2005 och 2009. Kriterierna för fett, fettkvalitet, sockerarter, salt samt
kostfiber har skärpts. Till exempel ska spannmålsprodukter innehålla en viss mängd
fullkorn och sockerhalten i bröd får vara högst 5 procent. Flera livsmedelsgrupper
har också tillkommit. 95 procent av Sveriges befolkning känner igen symbolen.
Danmark och Norge har sedan juni 2009 infört nyckelhålsmärkning med samma
regler som i Sverige (Livsmedelsverket, 2011c). 2009 startades även föreningen
Nyckelhålet på restaurang, vilket är en landsomfattande organisation för certifiering av restauranger som serverar måltider enligt vissa kvalitetsregler, utbildar personalen och regelbundet genomgår kvalitetskontroll. För närvarande finns ca 350
certifierade restauranger (Nyckelhålet på restaurang, 2011).
Ett index för lokal livsmedelstillgänglighet utvecklas och ligger till grund för
hälsokonsekvensbedömningar (åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
Statens folkhälsoinstitut fick 2005 i uppdrag av regeringen att utreda om man skulle
kunna kartlägga livsmedelstillgängligheten i kommunerna. Ett underlag presenterades 2006, som föreslår fem indikatorer och metoder för datainsamling. Dessa var
avstånd till livsmedelsbutik (andel invånare med gångavstånd och längre avstånd),
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 53
andel butiker med utbud av indikatorlivsmedel7, andel nyckelhålsmärkta måltider
på restaurangmenyer, andel nyckelhålsmärkta livsmedel som har samma eller lägre
pris som icke nyckelhålsmärkta samt andel skolor med förbud mot läsk och godis
i cafeteriorna (von Haartman, 2006).
Informationen om livsmedelstillgänglighet kan användas när man utvärderar
om livsmedelsindustrin, handeln, mat- och måltidsservice och restaurangbranschen
lever upp till sin del av ansvaret för överviktsutvecklingen. Möjligheten att mäta
kan också sporra kommunerna till att arbeta mer med livsmedelstillgänglighet och
underlätta när man vill utvärdera olika interventioner för att förbättra matvanor.
Ingen åtgärd har genomförts sedan underlaget presenterades.
Amningsfrekvens
Nationellt
Ansvaret för den amningsvänliga vårdkedjan klargörs
(åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
Sedan 2005 har en nationell amningskommitté samt en nationell samordningsgrupp
för amningsfrågor bildats med företrädare för myndigheter, yrkesorganisationer
och frivilligorganisationer (Livsmedelsverket, 2011b). Livsmedelsverket är nationell samordnare för amningsfrågor och har tillsammans med Statens folkhälso­
institut, Socialstyrelsen och Konsumentverket tagit fram en strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2009–2012. Planen innehåller ett antal mål och syftar
till att samordna myndigheter och andra aktörer för att främja, skydda och stödja
amning i enlighet med Innocentdeklarationen från 2005 (Livsmedelsverket, Statens
folkhälsoinstitut, Konsumentverket, & Socialstyrelsen, 2009).
Grupper med behov av särskilt amningsstöd identifieras och får utökat stöd,
samt att barnhälsovården får ökad kulturkompetens
(åtgärdsförslag från Folkhälsopolitisk rapport 2005).
Ingen åtgärd har genomförts.
7. Exempel på indikatorlivsmedel är frukt och grönsaker och nyckelhålsmärkta livsmedel.
54 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Goda matvanor och energibalans
– övriga genomförda åtgärder
Nationellt
Dialogforum skapas mellan regeringen, livsmedelsbranschen
och andra berörda aktörer kring hälsosam mat.
Regeringen har initierat ett dialogforum med livsmedelsbranschen kring hälsosam
mat, där man bland annat har diskuterat mängden transfettsyror och salt i produkter samt utbudet av nyckelhålsmärkta produkter. I juni 2009 träffade regeringen
och livsmedelsbranschen en gemensam överenskommelse kring arbetet för goda
matvanor. Överenskommelsen innebär i stora drag att branschen kommer att medverka i att nå målen i den nordiska handlingsplanen kring mat, övervikt och fetma
samt arbeta för att öka andelen nyckelhålsmärkta produkter och konsumtionen av
dem (Regeringen, 2009a).
Statens folkhälsoinstitut beräknar hur matkostnaderna ändras vid en omställning till
hållbara matvanor (mat för bättre hälsa och miljö), dess påverkan på socioekonomiskt
svaga grupper, samt en ekonomisk jämförelse mellan åren 2005 och 2009.
Statens folkhälsoinstitut fick 2009 regeringens uppdrag att beräkna hur matkostnaderna ändras vid en omställning till hållbara matvanor (mat för bättre hälsa och
miljö), undersöka hur omställningen påverkar socioekonomiskt svaga grupper samt
göra en ekonomisk jämförelse mellan åren 2005 och 2009.
Beräkningarna från 2009 visar att matkostnaderna för en genomsnittskonsument
kan minska med 2 000–5 600 kronor under ett år, beroende på vilket statistikunderlag som används. Mest sparar konsumenten genom att konsumera mindre utrymmesvaror, som i genomsnitt står för 35–40 procent av de totala matkostnaderna.
Den nya analysen stärker resultatet från den föregående rapporten: det är bättre för
hälsan, miljön och plånboken att äta hållbart. En minskad matkostnad kan gynna
socialt och ekonomiskt utsatta grupper som har högre förekomst av övervikt och
fetma och äter mindre frukt och grönt än befolkningen i stort, samtidigt som deras
ekonomiska utrymme för livsmedelskonsumtion är mindre (Statens folkhälsoinstitut, 2009c).
Sociala mötesplatser, matvanor och fysisk aktivitet för äldre.
Statens folkhälsoinstitut fick 2008 i uppdrag av regeringen att arbeta särskilt med
att främja goda matvanor hos äldre via sociala mötesplatser. Arbetet utgick från
de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande: social gemenskap, meningsfull tillvaro med delaktighet och inflytande, fysisk aktivitet samt goda matvanor. En del
i uppdraget var att kartlägga sociala mötesplatser för äldre med särskilt fokus på
mötesplatser som främjar fysisk aktivitet och goda matvanor. Av kartläggningen
framgår att det över landet finns en mångfald av aktiviteter för äldre personer vid
olika slags mötesplatser som drivs av både offentlig och ideell sektor. Den visade
även att kommuner i hög utsträckning är inblandade som huvudmän eller annan
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 55
part i mötesplatserna. Kommunerna har många aktiviteter som är inriktade på
mat för äldre. Sammantaget har antalet aktiviteter sannolikt ökat sedan år 2005.
Erfarenheterna från uppdraget har spridits genom publikationer, konferenser och
utbildningar. Som en följd av detta regeringsuppdrag anordnade Statens folkhälsoinstitut under år 2010 även en utbildning av utbildare på kommunnivå. Syftet var
att deltagarna ska sprida sina kunskaper vidare till dem som vill utveckla sociala
mötesplatser som arena för äldres hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2008). Se även
”Äldres hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010”, för en mer
utförlig beskrivning av åtgärden.
Socialstyrelsen bekräftar kommunens roll i bildandet av sociala mötesplatser. De
visar i en rapport att över 100 kommuner har öppnat mötesplatser under 2007 och
2008 med hjälp av de statliga stimulansmedlen. Samma rapport visar att några
kommuner och landsting har valt att satsa på träningslokaler för äldre, träningsgrupper, friskvårdscoacher inom personalgrupper och studiecirklar om mat för
äldre (Socialstyrelsen, 2010c).
Ett samverkansprojekt initieras för att samordna en
uppmärksamhets­vecka kring matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige.
Statens folkhälsoinstitut har under 2010, på regeringens uppdrag, samordnat en
uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet: Ett friskare Sverige.
Uppdraget syftade till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten. Veckan arrangerades i samverkan med aktörer från kommun, landsting, idéburna och ideella organisationer samt privata aktörer. Prioriterade målgrupper var
barn och unga, äldre samt personer med intellektuell funktionsnedsättning. Veckan
genomfördes 19–25 april 2010 och ca 1 000 aktiviteter genomfördes över hela landet (Statens folkhälsoinstitut, 2010a).
Några slutsatser från utvärderingen är att en uppmärksamhetsvecka kan sätta
fokus på mat och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan, mobilisera och synliggöra aktiviteter inom området samt öka samverkan på olika nivåer. Dock ger den
inga långsiktiga effekter på befolkningens hälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2010a).
För att en befolkningsinriktad informationsinsats ska ge effekt på hälsan bör den
ske tillsammans med andra åtgärder på olika nivåer, exempelvis förändringar i miljön (J. F. Sallis, et al., 2008; Schäfer Elinder & Faskunger, 2006).
Kostråden analyseras med avseende på miljöpåverkan.
Att våra matvanor inverkar på miljön är känt. Produktionen av livsmedel står för
ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar
också miljön på andra sätt, till exempel genom användningen av olika kemiska
medel (Lagerberg Fogelberg, 2008). I Sverige konsumeras årligen omkring 800 kg
livsmedel per person, inklusive drycker. Våra matvanor har således stor betydelse,
inte bara för hälsan utan även för miljön. Livsmedelsverket har sedan 2006 ett
särskilt ansvar för miljömålsarbetet inom livsmedelssektorn. Arbetet innebär att
Livsmedelsverket ska följa upp de 16 nationella miljömålen inom livsmedelssektorn
56 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
och arbeta för en ekologiskt hållbar livsmedelspolitik. Ett steg i detta arbete har varit
att, tillsammans med Naturvårdsverket, gå igenom olika livsmedelsgruppers miljöpåverkan i framför allt själva produktionen. Resultaten skulle leda fram till miljöanpassade kostråd i syfte att underlätta för konsumenter att äta nyttigt och miljövänligt
(Livsmedelsverket, 2007d). Efter notifiering av förslagen har dock Livsmedelsverket
beslutat att inte publicera miljöanpassade kostråd. Kunskapsunderlaget finns att
tillgå på Livsmedelsverkets webbplats.
Sedan 2001 finns ett studiematerial om hållbara matvanor, Ät S.M.A.R.T., utarbetat av Stockholms läns landsting (Centrum för tillämpad näringslära, 2001). Det
används fortfarande runt om i landet. En utvärdering av studiematerialet från 2003
visade att det används av flera olika typer av målgrupper – från grundskola till universitet och konsumentinformation (Eliasson, 2003). Statens folkhälsoinstitut och
Karolinska Institutets Folkhälsoakademi reviderar för närvarande materialet.
Amningsfrekvens – övriga genomförda åtgärder
Nationellt
Kostråd för gravida och kvinnor som ammar revideras.
Under 2008 kom nya reviderade kostråd för gravida och kvinnor som ammar. De
nya råden har ett större fokus på vad som är bra att äta när man är gravid och
ammar, i stället för vad man bör undvika. Bland annat lyfts nyttan av att äta fisk
fram. Råden finns som broschyrer, Råd om mat till dig som är gravid, respektive Råd
om mat till dig som ammar, samt som information på Livsmedelsverkets webbplats.
Det finns också en personalhandledning för mödrahälsovården (Livsmedelsverket,
2011e).
Regionalt och lokalt
Utbildningsinsatser initieras i samband med att den nya
gemensamma kontroll- och hygienlagstiftningen inom EU infördes år 2006.
Ca 800 livsmedelsinspektörer över hela landet har gått en grundkurs och fortsättningskurs inom den nya lagstiftningen. 500 inspektörer har gått en omfattande
utbildning i HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Point) och 500 har
gått Livsmedelsverkets utbildning i systemtillsyn. Även inom dricksvattenområdet har en omfattande utbildning av inspektörer förekommit under senare år
(Livsmedelsverket, 2009).
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 57
6
Analys av faktorernas
utveckling och genomförda åtgärder
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 59
grundar sig på utvecklingen av goda matvanor, energibalans, amningsfrekvens och livsmedelssäkerhet samt ett urval av de
åtgärder som har genomförts 2005–2010.
Analysen av faktorernas utveckling
Det finns en positiv utveckling av faktorerna,
men flera utmaningar kvarstår
Andelen personer som äter frukt och grönsaker minst fem gånger per dag har inte
förändrats under perioden 2005–2010. Personer med längre utbildning äter fort­
farande mer frukt och grönt än personer med kortare utbildning. Värt att notera är
också att skillnaderna mellan mäns och kvinnors matvanor etableras tidigt; de finns
redan i 11-årsåldern. Vi ser detta till exempel genom att flickor äter mer frukt och
grönt och pojkar dricker mer läsk och äter sötsaker. Dessa skillnader finns redan vid
11 års ålder och ökar sedan med åldern.
Det kan vara ett tecken på ökad hälsomedvetenhet i befolkningen att konsumtionen av läsk och konditorivaror har minskat under de senaste tre åren. Dock, efter
några år med en avstannad eller sjunkande konsumtion av choklad och konfektyr
märktes en ökning mellan 2007 och 2008. Det har inte skett någon prissänkning
för sötsaker generellt under 2008 och det är därmed inte priset som har styrt den
ökade konsumtionen. Delar av 2008 präglades av lågkonjunktur. Det finns indikationer på att en lågkonjunktur inte nödvändigtvis dämpar konsumtionen av sötsaker (Jordbruksverket, 2010b).
Vidare är det värt att notera att utvecklingen av övervikt bland vuxna verkar ha
stabiliserats. Dock ligger den på en historiskt sett hög nivå och det finns ingen indikation på nedgång. Övervikt förekommer hos varannan man och var tredje kvinna.
Däremot finns det tendenser på att fetman har ökat bland både kvinnor och män då
andelen var 12 procent 2008 och 14 procent 2010. Fetman är också fortsatt tydligt
socialt snedfördelad och vanligare bland socialt och ekonomiskt utsatta grupper.
När det gäller barn och unga så visar flera studier att överviktsutvecklingen kan ha
stannat av och att det finns tendenser till minskning, framför allt bland flickor. Dock
ses inte samma mönster bland de resurssvaga barnen, där övervikt och fetma består
och återfinns i större utsträckning bland barn i familjer med låg utbildningsnivå.
Den totala konsumtionen av livsmedel har ökat (Jordbruksverket, 2008). Likaså
visar livsmedelsförsäljningsstatistiken8 ökade försäljningsbelopp (Statistiska centralbyrån, 2008). Samtidigt går i dag ca 40 procent av matkostnaden till mat som
inte behövs ur näringssynpunkt, så kallad utrymmesmat (Statens folkhälsoinstitut,
2009c). Detta kan tyda på högre matkostnader eller ett förändrat konsumtionsmönster i befolkningen, exempelvis att man kastar mer mat. Men troligtvis beror
den största förändringen på att vi äter mer. En överkonsumtion av livsmedel får
konsekvenser för både miljön och för hälsan. Det finns inte något behov av att äta
mer ur ett energimässigt perspektiv, snarare tvärtom då många människor i dag har
8. Den totala försäljningen av livsmedel och drycker, inklusive alkohol, inom handeln.
60 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
ett stillasittande arbete (Swinburn, Sacks, & Ravussin, 2009). När det gäller miljön
kan livsmedel som slängs anses ha producerats och hanterats i onödan och belastar
därmed miljön.
Amningsfrekvensen i befolkningen har minskat de senaste åren, men den ligger
fortfarande på en hög nivå internationellt. Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till minskningen. Förändringar i vården, såsom tidig hemgång efter förlossningen och fritt vårdval, innebär nya utmaningar för den del av vården som har
till uppgift att stödja amningen. En webbenkät som Livsmedelsverket genomförde
under hösten 2010 visade att landstingen försöker lösa detta på olika sätt, men att
det ofta hänger på mammorna själva om de ska få något stöd vid amningsproblem
efter att de har lämnat BB och innan de har fått kontakt med Barnhälsovården
(Livsmedelsverket, 2011f). Med tanke på att det vetenskapliga stödet för hälso­
effekter av amning har stärkts finns det anledning att fortsätta bevaka utvecklingen.
Många åtgärder har genomförts på matområdet de senaste
fem åren
Det har skett flera åtgärder inom matområdet sedan 2005, både internationellt och
nationellt. Åtgärderna har främst inriktats på att förändra normer och lagar, attityder och beteenden.
Normer och lagar. Sedan Folkhälsopolitisk rapport 2005 kom ut har bland annat
skolans arbete med att kvalitetssäkra maten stärkts. Sverige har nyligen fått en ny
skollag som kräver att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga.
Attityder och beteenden. Livsmedelsverket har haft regeringens uppdrag att analysera hur de svenska kostråden påverkar miljön, i syfte att öka konsumenternas
kunskap om mat som är bra för både miljön och hälsan. Statens folkhälsoinstitut
har visat att konsumenterna kan minska sina matkostnader genom att ställa om till
matvanor som är bra för både miljön och hälsan. Regeringen har även initierat ett
dialogforum med livsmedelsbranschen kring hälsosam mat, som har mynnat ut i en
gemensam överenskommelse kring arbetet för bra matvanor.
Under 2010 samordnade Statens folkhälsoinstitut en uppmärksamhetsvecka
kring matvanor och fysisk aktivitet, Ett friskare Sverige. Veckan syftade till att
mobilisera och uppmärksamma aktiviteter kring matvanor och fysisk aktivitet över
landet. Den genomfördes i samverkan med landsting och regioner, kommuner, ideella organisationer och representanter för näringslivet.
En nationell amningskommitté har bildats, liksom en nationell samordningsgrupp för amningsfrågor. Där ingår företrädare för myndigheter, yrkesorganisationer och ideella organisationer. En strategisk plan för att samordna amningsfrågor
2009–2012 har också tagits fram.
Tillgång till stödjande miljöer. Kommunerna har genomfört åtgärder för
att förbättra maten för de äldre, inom ramen för de statliga stimulansmedlen.
Stimulansmedlen har bland annat gått till att anställa dietister inom landstingen
och regionerna samt i kommunerna. En åtgärd som har påverkat tillgängligheten till
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 61
hälsosam mat och måltider är bildandet av föreningen Nyckelhålet på restaurang –
en landsomfattande organisation som certifierar restauranger som serverar måltider
enligt nyckelhålets kriterier.
Framtida behov. Flera genomförda åtgärder har haft fokus på utbildning och
hälsoinformation. Åtgärderna kan anses ha bidragit till att höja medvetenheten om
hälsosam mat i samhället. Få åtgärder har genomförts för att skapa stödjande miljöer för goda matvanor. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren
(exempelvis utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor och tillgång till hälso- och
sjukvård), av de omgivande livsmiljöerna (den fysiska och psykosociala miljö där vi
bor, arbetar och tillbringar vår fritid) och av individens egna val och levnadsvanor.
Att jobba för det övergripande folkhälsopolitiska målet och utjämna skillnader mellan olika gruppers hälsa är således en stor utmaning och åtgärder krävs inom alla
ovan nämnda områden. I rapporten om de svenska lärdomarna från The Marmot
review talar man om begreppet ”proportionell universalism”, för att minska skillnader i hälsa. Detta innebär att åtgärderna bör vara universella, men att de bör anpassas,
både i omfattning och i utformning, till dem med störst behov. Detta kan innebära att
åtgärden till exempel anpassas till geografiska förhållanden och prioriterade gruppers
behov (Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, 2010).
I framtiden behöver aktörer som arbetar med gemensamma frågor kring matvanor
och hälsa hjälpas åt för att vända utvecklingen av övervikt och fetma och möjliggöra hälsosamma val på lika villkor för alla genom att:
• Kraftsamla utifrån tydliga målsättningar och roller, genom ett nationellt övergripande dokument.
• Främja tillgången till stödjande miljöer och arbeta för att förändra värderingar
samt attityder och beteenden.
• Stärka arbetet på olika arenor, framförallt inom skolan och hälso- och sjukvården, där man kan nå en stor del av befolkningen oavsett bakgrund.
• Undersöka möjligheterna att främja hälsosamma matvanor genom ekonomiska
styrmedel.
62 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
7
Rekommendationer
till framtida åtgärder
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 63
Statens folkhälsoinstitut föreslår följande åtgärder för den kommande femårsperioden. De prioriterade åtgärderna ryms inom bestämningsfaktorerna goda
matvanor och energibalans.
Tabell 3. Förslag på nya åtgärder för matvanor och livsmedel. Förslag 1–4 är prioriterade och
återges i Folkhälsopolitisk rapport 2010.
Matvanor och energibalans
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktor som Konsekvenser
påverkas
(Nytta)
Kostnader
1. Upprätta en na- Nationell Regeringen
Statens
tionell strategi för
folkhälsoatt främja goda
institut
matvanor och
fysisk aktivitet och
motverka övervikt
och fetma.
Värderingar En nationell straLåg
tegi kan ligga till
grund för prioriteringar och åtgärder.
Nationell Regeringen
2. Utred möjlig­
Statens
heten att använda
folkhälso­
ekonomiska
institut
styrmedel för
att främja hälso­
samma matvanor.
Normer
och lagar
Säkerhet i
bedömning
God
säkerhet
Nationella mål utses, samt åtgärder,
berörda aktörer och
ansvarsfördelning.
Låg
Priset påverkar
val av mat, men
priskänsligheten
varierar i olika
socioekonomiska
grupper. Detta är
alltså en åtgärd
med bäring på den
jämlika hälsan.
Visst stöd/
god säkerhet
Konsumenters
möjligheter till
medvetna och
hälsosamma val
ökar genom att
samhället erbjuder
stödjande miljöer.
Nationell Regeringen
3. Utveckla och
utvärdera metoder för att främja
goda matvanor
och fysisk aktivitet, med särskilt
fokus på barn och
deras familjer.
Attityder
och beteenden
Ökad kunskap om Medel
metoder som är
effektiva i ett svensk
sammanhang.
God
säkerhet
Nationell Statens
4. Utred hur
folkhälso­
hälso- och sjukinstitut
vården kan arbeta
Social­
med rådgivning
styrelsen
om mat och
måltider.
Attityder
och beteenden
Ökade förutsättningar för en
kunskapsbaserad
rådgivning.
Visst stöd/
god säkerhet
64 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Låg
forts. Matvanor och energibalans
Åtgärd
Nivå
Aktör
Faktor som Konsekvenser
påverkas
(Nytta)
Kostnader
Säkerhet i
bedömning
5. Begränsa mark- Nationell Regeringen/ Normer
nadsföringen av
riksdag
och lagar
mat riktad till, i
första hand, barn
Medel
Minskad exponering av ohälsosam
mat kan leda till
minskad risk för
övervikt och fetma
bland barn.
God
säkerhet
6. Utveckla ett
index för lokal
livsmedelstillgänglighet.
Beslutsfattare och
tjänstemän får
verktyg för kommunal planering.
Visst stöd/
god säkerhet
Nationell Statens
folkhälsoinstitut
Tillgänglighet till
stödjande
miljöer
Låg
Nationella uppföljningar möjliggörs.
Nationell Regeringen/ Attityder
7. Stärk kunskariksdag
och betepen om mat och Lokal
enden
hälsa hos personal inom skola
och vård, genom
grundutbildningar
och fortbildningar.
8. Öka antalet
timmar av hemoch konsumentkunskap samt
inför ämnet i fler
årskurser och i
gymnasieskolan.
Nationell Regeringen
Attityder
och beteenden
Kunskapen om
Medel
mat och hälsa ökar
bland personal i
skola och vård.
God
säkerhet
Kunskapen om
Medel
mat och hälsa ökar
i befolkningen.
God
säkerhet
Kostnader
Staten behöver investera på både kort och lång sikt för att nå det övergripande
målet för hälsa, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
­villkor för hela befolkningen. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 rekommenderas cirka
60 åtgärder för att nå målet, och Statens folkhälsoinstitut gör en grov bedömning
av de statsfinansiella kostnaderna för åtgärderna. Bedömningen redovisas utifrån
tre kostnadsnivåer: låg, medel och hög.
Låg nivå avser kostnader på under 10 miljoner kronor.
Medelnivå avser kostnader på 10–100 miljoner kronor.
Hög nivå avser kostnader på över 100 miljoner kronor.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 65
Åtgärd 1: Upprätta en nationell strategi
för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet
och motverka övervikt och fetma
Bakgrund
Övervikten och fetman har ökat i Sverige de senaste 30 åren. De viktigaste orsakerna
är ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet. Sverige är ett av få EU-länder
som saknar ett nationellt övergripande dokument för att främja goda matvanor och
fysisk aktivitet samt att förebygga övervikt och fetma. Forskning visar att en systematisk och övergripande ansats är det effektivaste sättet att vända befolkningens
viktuppgång och främja goda vanor (Sacks, et al., 2008; J F Sallis & Glanz, 2009).
Flera samhällssektorer behöver samverka för att skapa stödjande livsmiljöer och
ge individer möjlighet att göra hälsosamma val. Goda matvanor och ökad fysisk
aktivitet kan främjas på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Både vår
fysiska miljö och vår psykosociala miljö har betydelse. För att befolkningen ska få
en bättre hälsa krävs alltså åtgärder på alla nivåer och i alla miljöer (J F Sallis &
Glanz, 2009; J. F. Sallis, et al., 2008; Toft, et al., 2008; WHO, 2008a). En nationell
strategi skulle kunna ligga till grund för prioriteringar och åtgärder. Den bör bland
annat beskriva nationella mål, behovet av åtgärder, berörda aktörer och ansvarsfördelning. Den bör också innehålla förslag på uppföljning och vila på en vetenskaplig grund. Med antagandet att en nationell strategi ger positiv effekt på den
fysiska aktiviteten och på matvanorna är åtgärden kostnadseffektiv. Uppföljningen
av åtgärder inom folkhälsopolitikens olika målområden visar att de enda områden
med en tydlig positiv utveckling, t.ex. alkoholkonsumtionen, är de som har varit
föremål för nationella styrdokument med samordning och resurstilldelning.
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att upprätta en nationell
strategi för att samordna arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet.
Arbetet bör ske i samverkan med berörda aktörer. Kostnaden bedöms som låg.
66 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Åtgärd 2: Utred möjligheten att använda ekonomiska
styrmedel för att främja hälsosamma matvanor
Bakgrund
Svenskarna konsumerar nästan 85 liter läsk per person och år (Jordbruksverket,
2010a) och Sverige är ett av de länder som äter mest godis i världen (Caobisco,
2008). Vi skulle kunna förbättra vår hälsa genom att ändra våra matvanor och äta
mer frukt och grönsaker, något mindre mättat fett och hälften så mycket så kallade
utrymmesvaror (till exempel godis och läsk) (AICR: World Cancer Research Fund,
2007). En omställning till matvanor som är bra för både miljö och hälsa kan dessutom ge minskade kostnader för konsumenten. Ekonomiska beräkningar visar att
ca 40 procent av konsumentens matkostnad i dag går till sådan mat som inte behövs
ut näringssynpunkt, ofta energität och näringsfattig mat (Statens folkhälsoinstitut,
2009c).
Inom det svenska arbetet för en bättre folkhälsa har vi tidigare använt ekonomiska styrmedel framgångsrikt, exempelvis för att minska konsumtionen av alkohol.
Ekonomiska styrmedel kan användas för att påverka konsumtionen av vissa livsmedelsgrupper, att vägleda livsmedelsindustrin till att producera mer hälsosamma
alternativ samt att förebygga övervikt och fetma (Caraher & Cowburn, 2005). Det
kan handla om att minska priset på hälsosamma varor som befolkningen förväntas
äta mer av, exempelvis frukt och grönsaker, eller öka priset på mindre hälsosam
mat, oftast energität och näringsfattig mat. Samhället kan således underlätta för
befolkningen att göra medvetna val genom att öka tillgängligheten till hälsosamma
livsmedel och produkter och minska tillgängligheten till ohälsosamma produkter
(Andreyeva, et al., 2010; Drewnowski & Darmon, 2005).
Det finns flera exempel från andra länder där man har använt ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionen av mat. Rumänien är på väg att införa en skatt
på snabbmat (WHO/EU-meeting, 2010). Våra nordiska grannländer har sedan tidigare högre moms på läsk och Danmark lagstiftade nyligen om en ”fettskatt” på
25 danska kronor per kg mättat fett i mejeriprodukter (undantaget mjölk) och i
oljor (Forebyggelseskommissionen, 2009). Det går dock inte att jämföra direkt mellan länder, då olika länder har olika matkulturer och förutsättningar. Till exempel
påverkar troligtvis priset och skatterna mer i länder där frukt och grönt är dyrt.
I den allmänna debatten förs återkommande diskussioner om att förändra skattesatserna på matområdet i hälsofrämjande riktning. Därför är det angeläget att
ordentligt utreda hur man kan påverka matkonsumtionen i Sverige med ekonomiska
styrmedel, och hur detta i så fall skulle påverka befolkningens hälsa. Utredningen
bör bland annat analysera om det är effektivast att beskatta färdiga livsmedel/produkter eller de ingående råvarorna/ingredienserna, kategorisering av hälsosamma
och ohälsosamma livsmedel/produkter, vilka ekonomiska styrmedel som är effektivast samt vilka grupper i samhället som bäst kan nås genom denna typ av åtgärd.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 67
Det finns vetenskapligt stöd för att ekonomiska styrmedel kan främja goda matvanor (Caraher & Cowburn, 2005; Thunström, 2008). En svensk avhandling visar
att fler skulle köpa nyttig mat om den blev billigare, men att det krävs stora skatteförändringar för att få genomsnittshushållet att handla efter de svenska näringsrekommendationerna. Avhandlingen undersökte både skatter på ohälsosam mat,
exempelvis godis och läsk, och subventioner på hälsosam mat, exempelvis fiberrika
(nyckelhålsmärkta) produkter. För att ge en märkbar förändring av konsumtionen
måste skatter och subventioner vara relativt stora (Thunström, 2008). Samma förhållande ses i andra studier, där man också lyfter fram möjligheten att öka konsumtionen i socialt och ekonomiskt utsatta grupper genom prissänkningar på frukt och
grönsaker. I grupper med mindre inkomst har priset en större betydelse än för högutbildade. Ekonomiska styrmedel kan därför vara ett effektivt sätt att nå ­socialt och
ekonomiskt utsatta grupper (Andreyeva, et al., 2010; Danish Academy of Technical
Sciences, 2007; Dong & Lin, 2009; OECD, 2010). Detta är relevant med tanke på
att ett övergripande mål för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för
en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Effekten av att främja goda matvanor med ekonomiska styrmedel är inte testad, men åtgärden antas vara kostnadseffektiv. Detta grundar sig på att kostnaden för åtgärden är låg och att det räcker
med att endast några få övergår till en kost med högre mängd frukt och grönsaker
för att åtgärden ska vara kostnadseffektiv.
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att utreda möjligheten
att använda ekonomiska styrmedel i Sverige för att främja hälsosamma matvanor.
Arbetet bör ske i samverkan med berörda aktörer. Kostnaden bedöms som låg.
68 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Åtgärd 3: Utveckla och utvärdera metoder
för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet,
med särskilt fokus på barn och deras familjer
Bakgrund
En förutsättning för en god hälsa i befolkningen är att barnen ges möjlighet till
goda vanor, bland annat när det gäller måltidsmönster, det vill säga antalet ät-tillfällen och hur de fördelas över dagen, matval och fysisk aktivitet. Föräldrarna är
centrala när det gäller att grundlägga goda vanor för barn och för barns tillgång
till hälsosam mat i hemmet. Familjens matvanor och atmosfären vid måltiderna
påverkar också vilken sorts mat barnen föredrar och väljer när de blivit vuxna
(Cooke, 2007; Pearson, Biddle, & Gorely, 2009). Den fysiska måltidsmiljön och det
sociala sammanhanget inverkar även på hur snabbt och mycket som äts, och hur
lång tid ätandet tar (Stroebele & de Castro, 2004). Studier visar att insatser även i
andra miljöer kan främja goda matvanor och fysisk aktivitet samt förebygga övervikt och fetma – till exempel miljöer som skolan och hälso- och sjukvården (Knai,
Pomerleau, Lock, & McKee, 2006; Marcus, 2009; van Sluijs, McMinn, & Griffin,
2007). Dessa miljöer är också särskilt viktiga för barn som kommer från resurssvaga områden. Förskolan och skolan kan erbjuda alternativa vuxna förebilder som
förmedlar hälsosamma vanor, vilket i sin tur kan minska skillnaderna i hälsa mellan
olika grupper (WHO, 2009b).
I dag pågår ett antal svenska projekt som prövar olika metoder för att främja bra
matvanor. Två exempel är projektet Primrose som riktar sig till föräldrar genom
barnhälsovården (PRIMROSE, 2011) och projektet Friska barn som fokuserar på
förskolan (Wikland, Friedl, Wihlman, & Wilsby, 2010). Men det finns begränsat
med vetenskapligt stöd för vilka metoder som är effektiva i ett svenskt sammanhang,
och därför behövs ett utvecklingsarbete med stöd av forskare. Stimulansmedel har
med framgång prövats tidigare och används fortfarande via regeringens stimulansmedel för arbetet med äldre till kommuner och landsting, liksom i arbetet med föräldrastöd (Socialstyrelsen, 2010c; Statens folkhälsoinstitut, 2011b).
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att fördela stimulans­
medel till intresserade kommuner och landsting som då kan utveckla och vetenskapligt utvärdera metoder för att främja goda matvanor och fysisk aktivitet. Särskilt
fokus ska ligga på barn och deras familjer, till exempel i förskolan, skolan och
barnhälsovården. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 69
Åtgärd 4: Utred hur hälso- och sjukvården
kan arbeta med rådgivning om mat och måltider
Bakgrund
Övervikt och fetma beror ofta på ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet.
De orsakar problem för enskilda individer och kostar samtidigt samhället ca 18 miljarder kronor varje år (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). För att enskilda individers
vikt ska kunna utvecklas normalt behöver aktörer på flera nivåer i samhället hjälpas
åt med att skapa förutsättningar för goda matvanor samt att förebygga övervikt
och fetma. Här är en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård betydelsefull (WHO,
2009b).
Det finns få metoder med vetenskapligt stöd inom hälso- och sjukvården för att
främja goda matvanor. Det finns vetenskapligt stöd för att kostrådgivning i olika
former kan påverka matvanor och därmed minska risken för sjukdomar, bland
annat hjärt- och kärlsjukdomar (Brunner, Rees, Ward, Burke, & Thorogood, 2007;
USPSTF, 2003). Men den som ger råd om mat behöver både kvalificerade kunskaper inom sakområdet och en pedagogisk färdighet för att förmedla råden. Därför
är det angeläget att öka kunskapen om måltidens och matens betydelse för hälsan
bland all berörd vårdpersonal. Det är också viktigt att hitta metoder för hur man
bäst förmedlar råd om mat. I en sådan åtgärd skulle det bland annat ingå att undersöka vilka legitimerade yrkesgrupper som kan vara aktuella för att ge kostråd, hur
råden ska ges och hur allmänna kostråd ska skiljas från specifika kostråd. Här har
exempelvis dietisterna en roll i att kvalitetssäkra verksamheten och en möjlighet att
arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande.
Matvanorna är aktuella i samband med Socialstyrelsens nationella riktlinjer om
sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Ohälsosamma matvanor
ingår som ett av fyra områden som har studerats. Riktlinjerna kommer att vara ett
stöd för beslutsfattare och verksamhetschefer (Socialstyrelsen, 2010b). Det är i dag
få yrkesgrupper som via sin grundutbildning har kompetens att ge kostråd. För
att arbeta enligt de nya riktlinjerna och främja hälsosamma matvanor krävs alltså
utökad kunskap hos vårdpersonal i nutrition, mat och måltider, hälsa, påverkansfaktorer samt hälsofrämjande metoder. Även inom vården behövs alltså resurser för
fortbildning. Att samverka kring implementeringen av detta uppdrag är viktigt och
kan vara en start på ett mer långsiktigt samarbete kring råd om mat och måltider
till patienter, liksom metoder för att främja bra mat och måltider inom hälso- och
sjukvården.
Utredningen bör också innehålla en kunskapssammanställning. De underlagsrapporter som har tagits fram i samband med Socialstyrelsens riktlinjearbete kommer att utgöra en viktig grund för det fortsatta arbetet med att ta fram en kunskapssammanställning. Beroende på vad utredningen visar kan det också vara aktuellt att
genomföra någon typ av pilotverksamhet kring kostråd och förskrivning.
70 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att utreda hur hälsooch sjukvården kan arbeta med råd och förskrivning av hälsosam mat och hälsosamma måltider med utgångspunkt i erfarenheterna från Fysisk aktivitet på recept
(FaR®) och projektet Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS). Arbetet bör ske i samverkan med berörda aktörer. Förslaget är avstämt
med Socialstyrelsen. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå.
Åtgärd 5: Begränsa all marknadsföring
av mat och dryck till barn
Bakgrund
Flera systematiska kunskapsöversikter har visat att marknadsföring av mat, ofta
energität och näringsfattig, påverkar barns matpreferenser, konsumtionsmönster
och efterfrågan av produkter. Likaså finns det ett starkt samband mellan tv-reklam
och fetma hos barn (Cairns, Angus, & Hastings, 2009; Hastings, McDermott,
Angus, Stead, & Thomson, 2006). Ett antal europeiska och globala handlingsplaner och strategier har också de senaste åren betonat betydelsen av marknadsföringens effekter på barn och ungdomar när det gäller övervikt och fetma (WHO, 2004,
2006, 2008c) samt den nordiska handlingsplanen från 2006 (Nordic Council of
Ministers, 2006).
I maj 2010 antog WHO internationella rekommendationer angående marknadsföringen av energitäta och näringsfattiga9 livsmedel riktad till barn.
Rekommendationerna betonar att medlemsstaternas regeringar har ansvar för att
genomföra effektiva åtgärder för att minska bland annat effekten och omfattningen
av marknadsföringen. De framhåller också att de arenor där barn och ungdomar
vistas ska vara helt fria från marknadsföring av energität och näringsfattig mat, t.ex.
förskolor, skolor, lekplatser och idrotts- och kulturarrangemang (WHO, 2010).
Sverige har länge haft ett förbud mot tv-reklam riktad till barn under 12 år.
Förbudet inkluderar även reklam som sänds i direkt anslutning till barnprogram,
dvs. före, efter eller under pauser i programmen. De tv-kanaler som sänder från
andra länder har dock inte omfattats av förbudet, då sändarlandets regler gäller. Inte
heller andra typer av marknadsföringskanaler, som internet och sms, har inkluderas
i förbudet (SFS 1996:844). Från och med 1 augusti 2010, finns det en ny radio- och
tv-lag. Lagen är en anpassning till EU:s direktiv på området, men det finns möjlighet
till nationella anpassningar. Barnreklamförbudet kvarstår därför och utvidgas till
att gälla också för beställ-tv. Vidare blir produktplacering tillåten för tv-bolag som
sänder i Sverige, dock inte i barnprogram (SFS 2010:696).
9. WHO definierar dessa som livsmedel med hög andel mättat fett, transfett, fria sockerarter samt salt.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 71
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen verkar för att marknadsföring,
framför allt tv-reklam, för ohälsosam mat och dryck riktad till barn förbjuds inom
hela EU. I utredningen ska det ingå att tydliggöra myndighetsansvaret när det gäller
dessa frågor. Kostnaden bedöms som låg.
Åtgärd 6: Utveckla ett index för lokal livsmedelstillgänglighet
Bakgrund
Tillgången till hälsosamma livsmedel påverkar individers val av mat. Därför är ett
långsiktigt arbete med att förbättra den lokala livsmedelstillgången viktigt. Detta
arbete skulle underlättas betydligt om det fanns ett index för lokal livsmedelstillgänglighet som kunde användas i kommunernas planering och uppföljning samt­
i nationella jämförelser.
Ett index kan ge kunskaper som kan användas till att kartlägga livsmiljön och
analysera vilka möjligheter individen har till hälsosamma val i sin närhet. Genom
att kartlägga livsmedelstillgängligheten kan man påverka förutsättningar för t.ex.
aktiv transport till och från butiker, caféer och restauranger. Den fysiska och sociala planeringen är central, inte minst i ett glesbygdsperspektiv. Den fysiska hälsan
i form av hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes är sämre i glesbygden och
i små kommuner. Att utbildningsmönstret och de socioekonomiska förhållandena
är sämre där förklarar en del av skillnaderna (Statens folkhälsoinstitut, 2009b).
Åtgärden kan således ha bäring på den jämlika hälsan.
Informationen från en kartläggning kan även användas till att bedöma till vilken
grad livsmedelsindustrin, mat- och måltidsproducenter, handeln och restaurangbranschen lever upp till sin del av ansvaret för att främja goda matvanor och överviktsutvecklingen. Vidare kan de ökade kunskaperna om livsmedelstillgänglighet
sporra kommunerna till att arbeta mer med frågor som rör livsmedelstillgänglighet
samt underlätta för utvärderingar av interventioner för att förbättra matvanor (von
Haartman, 2006).
År 2005 fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att utreda förutsättningarna för
att kartlägga livsmedelstillgängligheten i kommuner. Ett underlag presenterades
till regeringen 2006, där fem indikatorer och metoder för datainsamling föreslås.
Dessa var avstånd till livsmedelsbutik (andel invånare med gångavstånd och längre
avstånd), andel butiker med utbud av indikatorlivsmedel, andelen nyckelhålsmärkta
måltider på restaurangmenyer, andelen nyckelhålsmärkta livsmedel som har samma
eller lägre pris som icke nyckelhålsmärkta samt andelen skolor med förbud mot läsk
och godis i cafeteriorna (von Haartman, 2006). Underlaget kan sägas vara det första steget i åtgärden att utveckla ett index för lokal livsmedelstillgänglighet.
72 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att tillsammans med
berörda aktörer fortsätta arbetet med att ta fram ett index för livsmedelstillgänglighet. Kostnaden bedöms som låg.
Åtgärd 7: Stärk kunskapen om mat och hälsa
hos personal inom skola och vård, genom grund­
utbildningarna och fortbildningsinsatser
Bakgrund
Att hjälpa barn att tidigt grundlägga bra matvanor har stor betydelse för barnens
hälsa i dag och senare i livet. Skolan är en arena som kan främja goda matvanor och
fysisk aktivitet, och förebygga fetma bland barn och ungdomar (Statens beredning
för medicinsk utvärdering [SBU], 2004; Summerbell, et al., 2005). I dag förvärvar
barnen kunskap om hälsa i grundskolan genom ämnena Idrott och hälsa och Hemoch konsumentkunskap.
Det nationella hälsofrämjande arbetet för goda matvanor förutsätter att det finns
yrkesgrupper som kan föra arbetet vidare på regional och lokal nivå och som har
god kompetens inom detta område. Det gäller bland annat de yrkesgrupper som
arbetar inom skolan och hälso- och sjukvården och som redan i sin grundutbildning
får kunskap om sambanden mellan bra mat, måltider och hälsa. På universitet och
högskolor bör det därför utvecklas kurser om mat och matvanor, fysisk aktivitet,
hälsa, påverkansfaktorer och hälsokommunikation. De kan ingå som valfria eller
obligatoriska moment inom grund- och fortbildning i utbildningar för yrken inom
skola, omsorg och vård. Särskilt angeläget är att de som ska arbeta i förskolan och
skolan har en bra kunskapsbas om hur matvanor påverkar hälsan.
Matvanorna är aktuella i samband med Socialstyrelsens nationella riktlinjer om
sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Ohälsosamma matvanor
är ett av fyra områden som har studerats. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd
för beslutsfattare och verksamhetschefer. Det är i dag få yrkesgrupper som via sin
grundutbildning har kompetens att ge kostråd. För att arbeta enligt de nya riktlinjerna och främja hälsosamma matvanor krävs utökad kunskap hos vårdpersonal i
nutrition, mat och måltider, hälsa, påverkansfaktorer samt hälsofrämjande metoder. Även inom vården behövs alltså resurser för fortbildning. Att samverka kring
implementeringen av detta uppdrag är viktigt och kan vara en start på ett mer långsiktigt samarbete kring råd om mat och måltider till patienter, liksom metoder för
att främja bra mat och måltider inom hälso- och sjukvården.
Denna åtgärd stämmer i stort sett överens med några av åtgärderna i underlaget till handlingsplanen kring matvanor och fysisk aktivitet som togs fram 2005
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 73
(Statens folkhälsoinstitut & Livsmedelsverket, 2005). Flera av åtgärderna och kunskapsunderlaget bakom dem är fortfarande aktuella.
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i uppdrag att leda ett samverkansprojekt med berörda aktörer för att öka kunskapen om bra mat och måltider hos
skolpersonal samt hos studenter på grundutbildningarna. Kostnaden bedöms som låg.
Åtgärd 8: Öka antalet timmar av hem- och
konsumentkunskap, samt införa ämnet
i fler årskurser och i gymnasieskolan
Bakgrund
I dag förvärvar barn kunskap om hälsa i grundskolan genom ämnena Idrott och
hälsa och Hem- och konsumentkunskap. Ämnet hem- och konsumentkunskap är
i dag skolans minsta ämne med 0,75 procent av undervisningstiden (Skolverket,
2011). Barn och ungdomar kan lättare välja hälsosamma levnadsvanor om de har
kunskap om sambandet mellan mat, hälsa och miljö, liksom praktiska redskap för
goda matvanor. Det kan handla om att höja barnens medvetenhet om hållbara och
hälsosamma matval, liksom att öka deras kunskap om tillagning och förvaring av
maten för att minimera exempelvis hushållssvinnet, som står för en stor del av miljöpåverkan (Lagerberg Fogelberg, 2008).
Ämnet hem- och konsumentkunskap har även en viktig uppgift i att ge barnen
verktyg för att kritisk granska de marknadsföringsmetoder som de är utsatta för.
Flera systematiska kunskapsöversikter visar att marknadsföringen av mat, ofta
energität och näringsfattig, påverkar barns matpreferenser, konsumtionsmönster
och efterfrågan på produkter. Likaså finns det ett samband mellan tv-reklam och
fetma hos barn (Cairns, et al., 2009; Hastings, et al., 2006).
Förslag
Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket föreslår att ämnet hem- och konsumentkunskap utökas i antal timmar samt införs i fler årskurser och på gymnasieskolan.
74 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Referenser
Agahi, N., Lagergren, M., Thorslund, M., & Wånell, S. (2005). Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En kunskapssammanställning (Rapport nr. R 2005:6).
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
AICR: World Cancer Research Fund. (2007). Food, nutrition, physical activity, and the prevention of cancer: a global perspective. Washington DC: AICR: World Cancer Research
Fund / American Institute for Cancer Research.
Andreyeva, T., Long, M., & Brownell, K. (2010). The impact of food prices on consumption.
A systematic review of research on the price elasticity of demand for food. American
Journal of Public Health, 100, 216–222.
Becker, W. (2007). Indikatorer för bra matvanor. Resultat från intervjuundersökningar 2005
och 2006 (No. Rapport 3:2007). Uppsala: Livsmedelsverket.
Becker, W. (2009). Indikatorer för bra matvanor. Resultat från intervjuundersökningar 2008
(No. Rapport 22:2009). Uppsala: Livsmedelsverket.
Becker, W., & Pearson, M. (1998). Riksmaten 1997–1998. Kostvanor och näringsintag i
Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket.
Berkey, C., Rockett, H., Gillman, M., Field, A., & Colditz, G. (2003). Longitudinal study of
skipping breakfast and weight change in adolescents. International Journal of Obesity,
27, 1258-1266.
Bouillanne, O., Dupont-Belmont, C., Hay, P., Hamon-Vilcot, B., Cynober, L., & Aussel, C.
(2009). Fat mass protects hospitalized elderly persons against morbidity and mortality.
American Journal of Clinical Nutrition, 90, 505-510.
Brug, J. (2008). Determinants of healthy eating: motivation, abilities and environmental
opportunities. Family practice, 1-6.
Brugård Konde, Å., & Carlbom Härd, A. (2009). Utvärdering. Bra mat i skolan. Uppsala:
Livsmedelsverket.
Brunner, E., Rees, K., Ward, K., Burke, M., & Thorogood, M. (2007). Dietary advice for
reducing cardiovascular risk. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 4.
Bråbäck, L., Bågenholm, G., & Ekholm, L. (2009). Fetmautvecklingen bland svenska 4-åringar tycks ha stannat av. Men stora regionala skillnader visar socioekonomins betydelse.
Läkartidningen, 106(43).
Cairns, G., Angus, K., & Hastings, G. (2009). The extent, nature and effects of food promotion to children: a review of the evidence to December 2008. Geneva: World Health
Organization.
Caobisco. (2008). Ranking of consumption: Sugar confectionery. Retrieved 2011-05-26,
from www.caobisco.com
Caraher, M., & Cowburn, G. (2005). Taxing food: implications for public health nutrition.
Public Health Nutrition, 8(8), 1242-1249.
Carlijn, B. M., Kamphuis, C. B., Giskes, K., de Bruijn, G. J., Wendel-Vos, W., Brug, J., et al.
(2006). Environmental determinants of fruit and vegetable consumption among adults:
a systematic review. British Journal of Nutrition, 96(4), 620-635.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 75
Centrum för tillämpad näringslära. (2001). Ät SMART. Ett utbildningsmaterial om maten,
hälsan och miljön: Centrum för Tillämpad Näringslära [CTN], Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.
Chen, A., Beydoun, M., & Wang, Y. (2008). Is sleep duration associated with childhood
obesity? A systematic review and meta-analysis. Obesity, 16, 265-274.
Commission of the European communities. (2007). A strategy for Europe on nutrition, overweight and obesity related health issues. White paper. Brussels: Commission of the European communities.
Cooke, L. (2007). The importance of exposure for healthy eating in childhood. A review.
Journal of Human Nutrition and Dietetics, 20, 294-301.
Danish Academy of Technical Sciences. (2007). Economic nutrition policy tools. Useful in
the challange to combat obesity and poor nutrition? Copenhagen: Danish Academy of
Technical Sciences [ATV].
de Almeida, M. D., Graca, P., Afonso, C., Kearney, J. M., & Gibney, M. J. (2001). Healthy
eating in European elderly: concepts, barriers and benefits. Journal of Nutrition, Health
& Aging, 5(4), 217-219.
Dong, D., & Lin, B. (2009). Fruit and vegetable consumption by low-income Americans.
Would a price reduction make a difference? Economic research report. No 70. Washington: Economic Research Service. United States Department of Agriculture.
Drewnowski, A., & Darmon, N. (2005). Food choices and diet costs. An economic analysis.
Journal of Nutrition, 135, 900-904.
EEA. (1999). Environmental Indicators: Topology and overview. Danmark: European Environmental Agency.
Eertmans, A., Baeyens, F., & Van den Bergh, O. (2001). Food likes and their relative importance in human eating behavior: review and preliminary suggestions for health promotion. Health Education Research, 16(4), 443-456.
Eliasson, L. (2003). Är Ät S.M.A.R.T. ett fungerande verktyg? En utvärdering och uppföljning av ett utbildningsmaterial om maten, hälsan och miljön. Stockholm: Centrum för
Tillämpad Näringslära [CTN], Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting.
Enghardt Barbieri, H., Pearson, M., & Becker, W. (2003). Riksmaten - barn. Livsmedels- och
näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket
ESPGHAN Committee on Nutrition. (2009). Breast-feeding: A Commentary by the
ESPGHAN Committee on Nutrition. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition, 49, 112-125.
Europeiska kommissionen. (2008). Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om livsmedelsinformation till konsumenterna. Bryssel: Europeiska gemenskapernas
kommission.
Europeiska kommissionen. (2011). Jordbruk, fiske och livsmedel. Retrieved 2011-05-06,
from http://ec.europa.eu/news/agriculture
Forebyggelseskommissionen. (2009). Vi kan leve længere og sundere. Forebyggelseskommissionens anbefalinger til en styrket forebyggende indsats. Betænkning 1506. København:
Forebyggelseskommissionen.
French, S., Story, M., & Jeffery, R. (2001). Environmental influences on eating and physical
activity. Annu. Rev. Public Health, 22, 309-335.
Galobardes, B., Lynch, J., & Smith, G. (2008). Is the association between childhood socioeconomic circumstances and cause-specific mortality established? Update of a systematic
review. Journal of Epidemiology & Community Health, 62(387-390).
76 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Glanz, K., & Hoelscher, D. (2004). Increasing fruit and vegetable intake by changing environments, policy and pricing: restaurant-based research, strategies, and recommendations. Preventiv Medicine, 39 Suppl 2, S88-93.
Grjibovski, A., Ehrenblad, B., & Yngve, A. (2008). Infant feeding in Sweden: Socio-demographic determinants and associations with adiposity in childhood and adolescence.
International Breastfeeding Journal, 3(23).
Groeneveld, I., Proper, K., van der Beek, A., Hildebrandt, V., & van Mechelen, W. (2010).
Lifestyle-focused interventions at the workplace to reduce the risk of cardiovascular
disease: a systematic review. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health,
36(3), 202-215.
Hastings, G., McDermott, L., Angus, K., Stead, M., & Thomson, S. (2006). The extent,
nature and effects of food promotion to children. A review of the evidence. Geneva:
World Health Organization.
Jordbruksverket. (2008). Jordbruksverket. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m år 2006 (Statistikrapport 2008:1). Jönköping: Jordbruksverket.
Jordbruksverket. (2009). Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster.
Elasticitetsberäkningar för perioden 1960-2006 (2009:8). Jönköping: Jordbruksverket.
Jordbruksverket. (2010a). Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll. Uppgifter
t.o.m. år 2008 (Statistikrapport 2010:3). Jönköping: Jordbruksverket.
Jordbruksverket. (2010b). Svenska matvanor och matpriser. Prisutvecklingen under de senaste åren (Rapport 2010:20). Jönköping: Jordbruksverket.
Kark, M., & Rasmussen, F. (2005). Growing social inequalities in the occurrence of overweight and obesity among young men in Sweden. [Article]. Scandinavian Journal of
Public Health, 33(6), 472-477.
Kearney, J., & Mc Elhone, S. (1999). Perceived barriers in trying to eat healthier. Results
of a pan-EU consumer attitudinal survey. British Journal of Nutrition, 81(Suppl. 2),
S133-S137.
Knai, C., Pomerleau, J., Lock, K., & McKee, M. (2006). Getting children to eat more fruit
and vegetables. A systematic review. Preventive Medicine, 42(2), 85-95.
Lagerberg Fogelberg, C. (2008). På väg mot miljöanpassade kostråd. Vetenskapligt underlag inför miljökonsekvensanalysen av Livsmedelsverkets kostråd (Rapport 9). Uppsala:
Livsmedelsverket.
Lennernäs, M. (2010). Att äta är en fråga om tajmning. Läkartidningen, 36, 2084-2089.
Lennernäs, M. (2011). Lunch och lärande. Skollunchens betydelse för elevernas prestation
och situation i klassrummet. Inventering av kunskapslärandet, teorier och begrepp. Rapport 1 – 2011. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2003). Svenska näringsrekommendationer översatta till livsmedel (SNÖ)
(Rapport 1). Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2007a). Bra mat i förskolan. Råd för förskola och familjedaghem. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2007b). Bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2007c). Bra mat på jobbet. Råd, möjligheter, förutsättningar och utmaningar. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2007d). Rapport–Livsmedelsverkets särskilda sektorsansvar för
miljömålsarbetet. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2010). Kostråd. Retrieved 8 december, 2010, from http://www.slv.se/sv/
grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Vuxna/
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 77
Livsmedelsverket. (2011a). Amning och barnets hälsa. Retrieved 2011-05-26, from http://
www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/ammande/Amning-och-barnets-halsa/
Livsmedelsverket. (2011b). Nationella amningskommittén Retrieved 2011-05-26, from
http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Expertgrupper-och-natverk/Nationella-amningskommitten/
Livsmedelsverket. (2011c). Nyckelhålet. Retrieved 2011-05-26, from http://www.slv.se/sv/
grupp1/Mat-och-naring/Nyckelhalet/
Livsmedelsverket. (2011d). Råd om mat för spädbarn och småbarn. Hanteringsrapport som
beskriver hur risk- och nyttovärderingar, tillsammans med andra faktorer, har lett fram
till Livsmedelsverkets råd. Remissunderlag. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket. (2011e). Råd om mat till dig som är gravid. Retrieved 2011-05-26, from
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/gravida/
Livsmedelsverket. (2011f). Webbundersökning om vårdkedjan. Retrieved 2011-08-17,
from http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Expertgrupper-och-natverk/Nationella-amningskommitten/
Livsmedelsverket, Statens folkhälsoinstitut, Konsumentverket, & Socialstyrelsen. (2009).
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2009-2012.
Marcus, C. (2009). Positiv vikttrend bland 4-åringarna. Men stor risk för bakslag – fortsatt
kraftfull prevention mot barnfetma krävs. Läkartidningen, 43(106).
McAlister, A., Perry, C., & Parcel, G. (2008). How individuals, environments and health
behaviours interact. Social cognitive theory. In K. Glanz, B. Rimer & K. Viswanath
(Eds.), Health education and health behaviors. Theory, research and practice (4 ed.). San
Fransisco: Jossey-Bass.
Mente, A., de Koning, L., Shannon, H., & Anand, S. (2009). A systematic review of the
evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease.
Archives of Internal Medicine, 169(7), 659-669.
Montano, D., & Kasprzyk, D. (2008). Theory of reasoned action, theory of planned behavior and the integrated behavioral model. In K. Glanz, B. Rimer & K. Viswanath (Eds.),
Health behavior and health education. Theroy, research and practice (4 ed.). San Francisco: Jossey-Bass.
Naturvårdsverket. (2003). Fakta om maten och miljön. Konsumtionstrender, miljöpåverkan
och livscykelanalyser (Rapport nr 5348). Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2008). Svinn i livsmedelskedjan. Möjligheter till minskade mängder.
Stockholm: Naturvårdsverket.
Nordic Council of Ministers. (2004). Nordic nutrition recommendations 2004. Integrating nutrition and physical activity (NORD 2004:13). Copenhagen: Nordic Council of
Ministers.
Nordic Council of Ministers. (2006). Health, food and physical activity. Nordic Plan of
Action on better health and quality of life through diet and physical activity. ANP
2006:745. Copenhagen: The Nordic Council of Ministers for Fisheries and Aquaculture, Agriculture, Food and Forestry (MR-FJLS) and the Nordic Council of Ministers for
Health and Social Affairs (MR-S).
Nyckelhålet på restaurang. (2011). Retrieved 2011-05-26, from http://www.nyckelhalsrestaurang.se/
OECD. (2010). Obesity and the economics of prevention. Fit not fat. Paris: Organisation for
Economic Co-operation and Development [OECD].
Patel, S. R., & Hu, F. (2008). Short sleep duration and weight gain. A systematic review.
Obesity, 16(3), 643-653.
78 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Pearson, N., Biddle, S. J., & Gorely, T. (2009). Family correlates of fruit and vegetable consumption in children and adolescents: a systematic review. Public Health Nutrition,
12(2), 267-283.
PRIMROSE. (2011). PRIMROSE. Ett forskningsprojekt om primärprevention av barnfetma
genom föräldrasamtal på barnavårdscentralen. Retrieved 2011-06-07, from https://
primroseprojektet.se/
Regeringen. (2009a). Gemensam rapport av regeringen och livsmedelsbranschen om
arbetet för bra matvanor. Retrieved 2011-05-26, from http://www.sweden.gov.se/
sb/d/11998/a/128869
Regeringen. (2009b). Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Livsmedelsverket. Stockholm: Jordbruksdepartementet.
Regeringens proposition 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen.
Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Regeringen.
Sacks, G., Swinburn, B., & Lawrence, M. A. (2008). A systematic policy approach to changing the food system and physical activity environments to prevent obesity. Australia and
New Zealand Health Policy, 5(13).
Sallis, J., Owen, N., & Fisher, E. (2008). Ecological models of health behavior. In K. Glanz, B.
Rimer & K. Viswanath (Eds.), Health behavior and health education. Theory, research
and practice (4 ed.). San Fransisco: Jossey-Bass.
Sallis, J. F., & Glanz, K. (2009). Physical Activity and Food Environments. Solutions to the
Obesity Epidemic. The Milbank Quarterly, 87(1), 123-154.
Schäfer Elinder, L. (2004). Folkhälsoaspekter på EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP).
2004:4. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Schäfer Elinder, L., & Faskunger, J. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa (Rapport nr. R
2006:13). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Senese, L., Almeida, N., Kittler Fath, A., Smith, B., & Loucks, E. (2009). Associations
between childhood socioeconomic position and adulthood obesity. Epidemiologic
Reviews, 31(21-51).
SFS 1996:844. Radio- och tv-lag. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2006:804. Livsmedelslag. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2010:696. Radio- och tv-lag. Stockholm: Riksdagen.
Sierra-Johnson, J., Undén, A., Linestrand, M., Rosell, M., Sjogren, P., Kolak, M., et al.
(2008). Eating meals irregularly. A novel environmental risk factor for the metabolic
syndrome. Obesity, 16(1302-1307).
Sjöberg, A., Lissner, L., Albertsson-Wikland, K., & Mårild, S. (2008). Recent anthropometric
trends among Swedish school children: evidence for decreasing prevalence of overweight
in girls. Acta Pædiatrica, 97(1), 118-123.
Skolmat Sverige. (2011). Retrieved 2011-05-26, from http://www.skolmatsverige.se/
Skolverket. (2011). Hem- och konsumentkunskap. Retrieved 2011-05-26, from http://
www.skolverket.se/
Smittskyddsinstitutet. (2010). Statistik över fall av livmedelsburna- och vattenburnainfektioner m.m. perioden 2004-2009.
Smittskyddsinstitutet. (2011). Sjukdomar. Retrieved 2011-05-26, from http://www.smi.se/
sjukdomar/
SNIPH. (2006). Healthy ageing. A challenge for Europe. R 2006:29. Stockholm: Swedish
National Institute of Public Health [SNIPH].
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Östersund: Socialstyrelsen.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 79
Socialstyrelsen. (2010a). Amning och föräldrars rökvanor. Barn födda 2008. Sveriges officiella statistik. Hälso- och Sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010b). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobak,
alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Stöd för styrning och ledning 2010. Preliminär
version. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2010c). Redovisning av 2007–2009 års stimulansmedel riktade till vård och
omsorg om äldre personer. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2004). Förebyggande åtgärder mot
fetma. Stockholm: SBU.
Statens folkhälsoinstitut. (2004). COMPASS-studien – Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt
och självkänsla bland ungdomar (Rapport nr. R 2004:1). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2008). Redovisning av uppdraget Äldres hälsa. Del 1 Rapport.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009a). Det är aldrig för sent. Förbättra äldres hälsa med möten,
mat och aktivitet (Rapport nr. R 2009:18). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009b). Hälsan bör vara som en nedläggningshotad mack. Om
folkhälsoarbete i små kommuner (Rapport nr. R 2009:12). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2009c). Vad kostar hållbara matvanor? Bättre hälsa, bättre miljö
och pengar över. 2:a reviderade upplagan (Rapport nr. R 2009:16). Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010a). Ett friskare Sverige. Uppmärksamhetsvecka kring
matvanor och fysisk aktivitet. Slutredovisning av regeringsuppdrag. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010b). Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens folkhälsa–allas
ansvar (Rapport nr. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2010c). Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor.
Retrieved 2011-03-17, from http://www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Nationellafolkhalsoenkaten/
Statens folkhälsoinstitut. (2010d). Sammanställning/PM: Skolbarns hälsovanor 2009/2010 Mat och fysisk aktivitet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut,.
Statens folkhälsoinstitut. (2011a). Hälsa i arbetslivet. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Rapport nr. R 2011:03). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut. (2011b). Stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd.
Retrieved 2011-06-07, from http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Barns-ochungas-halsa/Projektmedel/Stimulansbidrag--utvardering-och-utveckling/
Statens folkhälsoinstitut, & Livsmedelsverket. (2005). Sammanfattning av regeringsuppdrag. Goda matvanor och ökad fysisk aktivitet: underlag till handlingsplan. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut, & Socialstyrelsen. (2010). Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap. Östersund: Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen.
Statistiska centralbyrån. (2008). Livsmedelsförsäljningsstatistik 2007. Livsmedelsförsäljning inom detaljhandeln och bensinstationer. HA 24 SM 0801. Stockholm: Statistiska
centralbyrån [SCB].
Stroebele, N., & de Castro, J. M. (2004). Effect of ambience on food intake and food choice.
Nutrition, 20, 821-823.
80 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Summerbell, C., Waters, E., Edmunds, L., Kelly, S., Brown, T., & Campbell, K. (2005). Interventions for preventing obesity in children: Cochrane Database of Systematic Reviews.
Issue 3. Art. No.: CD001871. DOI:10.1002/14651858.CD001871.pub2.
Swinburn, B., Sacks, G., & Ravussin, E. (2009). Increased food energy supply is more than
sufficient to explain the US epidemic of obesity. American Journal of Clinical Nutrition,
90, 1453-1456.
Taras, H. (2005). Nutrition and student performance at school. Journal of School Health,
75(6), 199-213.
Thunström, L. (2008). Food consumption, paternalism and economic policy. Umeå universitet.
Toft, U., Kristoffersen, L., Ladelund, S., Ovesen, L., Lau, C., & Borch-Johnsen, K. (2008).
The impact of a population-based multi-factorial lifestyle intervention on changes in
long-term dietary habits. Preventive Medicine, 47, 378-383.
USPSTF. (2003). Behavioral counseling in primary care to promote a healthy diet. Recommendations and rationale: U.S. Preventive Services Task Force [USPSTF].
Utbildningsdepartementet. (2009). Den nya skollagen. För kunskap, valfrihet och trygghet.
Ds 2009:25.
van Cauter, E., Holmbäck, U., Knutson, K., Leproult, R., Miller, A., Nedeltcheva, A., et al.
(2007). Impact of sleep and sleep loss on neuroendocrine and metabolic function. Hormone Research, 67(Suppl. 1), 2-9.
van Rossem, L., Oenema, A., Steegers, E., Moll, H., Jaddoe, V., Hofman, A., et al. (2009).
Are starting and continuing breastfeeding related to educational background? The generation R study. Pediatrics, 123(1017-1027).
van Sluijs, E., McMinn, A., & Griffin, S. (2007). Effectiveness of interventions to promote
physical activity in children and adolescents: Systematic review of controlled trials. BMJ,
335.
WHO. (2002). The world health report. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva:
World Health Organization.
WHO. (2003). Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases. Report of a joint
WHO/FAO Expert Consultation. WHO Technical Report Series 916. Geneva: World
Health Organization.
WHO. (2004). Global strategy on diet, physical activity and health. Geneva: World Health
Organization.
WHO. (2006). European charter on counteracting obesity. Istanbul: World Health Organization.
WHO. (2008a). Preventing chronic diseases. A vital investement. Geneva: World Health
Organization.
WHO. (2008b). Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Jämlikhet i hälsa genom
påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna. Sammanfattning av slutrapporten:
World Health Organization, Commission on Social Determinants on Health, Statens
folkhälsoinstitut.
WHO. (2008c). WHO European action plan for food and nutrition policy 2007–2012.
Copenhagen: World Health Organization.
WHO. (2009a). Global health risks. Mortality and burden of disease attributable to selected
major risks. Geneva: World Health Organization.
WHO. (2009b). Interventions on diet and physical activity. What works: summary report.
Geneva: World Health Organization.
M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL 81
WHO. (2010). Set of recommendations on the marketing of foods and non-alcoholic beverages to children. Geneva: World Health Organization.
Wikland, M., Friedl, A., Wihlman, U., & Wilsby, G. (2010). Friska barn. En metod för
hälsofrämjande mat- och rörelsevanor i förskolan (Slutrapport 2010:17). Stockholm:
Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
von Haartman, F. (2006). Livsmedelstillgänglighet i Sverige. Indikatorer och metoder för
kartläggning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Woods, S. C. (2009). The control of food intake. Behavioral versus molecular perspectives.
Cell Metabolism, 9(489–498).
Åkerstedt, T. (2004). Sömn som återhämtning efter stress. Läkartidningen, 17(101).
82 M AT VA N OR O C H L I V S M EDEL
Denna rapport är en av 21 underlagsrapporter för Folkhälsopolitisk
rapport 2010: Framtidens folkhälsa – allas ansvar som Statens
folk­hälso­institut presenterade för regeringen i november 2010.
Rapporten ger en fördjupad kunskap och information inom folk­hälsans
målområde 10: Matvanor och livsmedel.
Målområde 10: Matvanor och livsmedel
Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Statens folkhälsoinstitut har därför regeringens uppdrag att analysera
och följa upp den nationella folkhälsopolitiken samt att föreslå framtida
satsningar och prioriteringar. Resultatet presenteras i en regelbundet
återkommande folkhälsopolitisk rapport.
Syftet med denna rapport är att visa hur förutsättningarna för hälsa
inom målområde 10 har utvecklats, med fokus på perioden 2004–2010,
vilka åtgärder som har genomförts inom målområdet samt att ge
rekommendationer till framtida åtgärder.
Rapporten vänder sig i första hand till sakkunniga och praktiker inom
området och till politiker, som genom denna skrift får ett fördjupat
underlag för att följa upp genomförda åtgärder och göra prioriteringar
för framtidens folkhälsa inom målområde 10.
Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.
målområde
10
Matvanor och livsmedel
Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010
R 2011: 23
Statens folkhälsoinstitut
Distributionstjänst
120 88 Stockholm
R 2011:23
[email protected]
www.fhi.se
ISSN 1651-8624
ISBN 978-91-7257-860-9 (pdf)
ISBN 978-91-7257-861-6 (print)