Jämlik vård och hälsa i
Västmanland
Lennart Iselius
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Varför fokus på jämlik vård?
• Det finns stora ojämlikheter inom vård
och hälsa nationellt och i
Västmanland
• Skillnaderna kommer att fortsätta öka
om inte åtgärder vidtas
Det socioekonomiska perspektivet:
Hälsoklyftorna har ökat mer i Västmanland än i hela riket de senaste
10 åren
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning
antal döda/100 000
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet i Västmanland
200
150
100
50
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet i Sverige
200
150
:
100
50
0
2002
*
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Not:
Värdet för år T avser medelvärdet för år T, T-1 och T-2.
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar eller olyckor som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt. Hit räknas dödsfall orsakade av
lungcancer, matstrupscancer, levercirros och motortrafikolyckor.
Källa:
Socialstyrelsen, Sirona analys
3
Psykiatriperspektivet:
Psykiatriska patienter i Västmanland konsumerar mer somatisk vård
än övriga befolkningen
Antal planerade
somatiska
öppenvårdsbesök
per person
2,81
Antal akuta
somatiska
öppenvårdsbesök
per person
0,84
x 6,5
Psykiskt sjuka*
Övriga befolkningen
Antal undvikbara somatiska
slutenvårdstillfällen per 1 000
personer
36
x 10,5
x 4,0
9
0,43
0,08
Not 1:
Not 2:
*
Avser personer som vårdats i psykiatrin och/eller fått en psykiatrisk huvuddiagnos (F04-F99) under 2011 och 2012 (17 960 st).
Siffrorna är åldersstandardiserade till Västmanlands befolkning.
Undvikbar slutenvård avser vårdtillfällen som orsakas av utvalda sjukdomstillstånd som bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Detta mått innefattar både kroniska
tillstånd (till exempel anemi, diabetes och kärlkramp) samt akuta tillstånd såsom blödande magsår, epileptiska krampanfall etc.
Källa:
LTV Vårddata, SCB,
4
Psykiatriperspektivet:
Patienter i Västmanland med psykiska diagnoser har betydligt högre
dödlighet än övriga
Psykiskt sjuka**
antal döda/100 000
Hela befolkningen
Hälsopolitiskt
åtgärdbar dödlighet
130
Sjukvårdsrelaterad
åtgärdbar dödlighet
132
x 2,0
Självmord***
178
x 2,2
x 7,7
66
59
23
Not 1:
Not 2:
5
Källa:
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar eller olyckor som bedöms kunna åtgärdas hälsopolitiskt. Hit räknas dödsfall orsakade av
lungcancer, matstrupscancer, levercirros och motortrafikolyckor.
Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet avser antalet dödsfall som orsakas av sjukdomar som bedöms kunna åtgärdas med medicinska insatser, genom tidig upptäckt och
behandling. Hit räknas dödsfall orsakade av exempelvis stroke, diabetes och livmoderhalscancer.
Socialstyrelsen
Västmanlands hjärtpatienter har sämre resultat än
rikssnittet på flera indikatorer
Ny infarkt eller död i
ischemisk hjärtsjukdom*
/100 000 (rank 14/21)
Ny infarkter
12,9
12,7
Döda
Död eller återinskrivning efter
vård hjärtsvikt* % (rank 17/21)
21
20
Återinskrivna
Döda
11,2
17
9
8
7
11,8
11,6
10,2
13
1,1
Västmanland
1,1
Riket
12
10
1,0
Bästa
landsting
Västmanland Riket
Bästa
landsting
6
* Baserat på kvoter från Öppna Jämförelser 2010
Källa:
Öppna jämförelser 2013, Öppna Jämförelser 2010
Västmanland har bland de högsta andelen rökande gravida i
landet, och andelen har inte minskat de senaste 10 åren
2012, procent, gravida som röker minst 1 cigarett/dag i graviditetsvecka 30-32
10
Gävleborg
7,2
Gotland
7,1
Södermanland
6,7
Västmanland
6,4
Kalmar
6,3
Dalarna
6,3
Blekinge
5,9
Halland
5,5
Örebro
5,4
Västernorrland
5,3
Skåne
5,3
Östergötland
5,2
Västra Götaland
5,1
Kronoberg
4,7
Jönköping
4,7
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
2,8
Stockholm
Norrbotten
2,5
Jämtland
2,4
2,0
Uppsala
Västerbotten
1,9
7
Värmland
Källa:
9
Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn, 2013, Socialstyrelsen
Andel rökande gravida skiljer sig väsentligt inom
Västmanland
Andel rökande gravida, 2011
Skinnskatteberg
23
Arboga
15
Fagersta
11
Surahammar
11
Köping
10
Hallstahammar
10
Norberg
9
Sala
8
Västerås
Kungsör
7
2
X 11,5
Källa:
FHI
8
Hälsoekonomisk analys
9
Metodik för analys av grupper för riktade
hälsoprogram
1
2
3
4
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Grupp 1
Grupp 2
Grupp 3
Grupp 4
Grupp 5
Grupp 6
Grupp 7
Grupp 8
Grupp 9
Grupp 10
Hälsoekonomisk
analys
Exempel på relevanta grupper
Exempel på kriterier
• Ökande problematik
• Stora kostnader
• Väl avgränsad grupp
• Resursåtgång/effekt
• Landstinget äger
• Tidsperspektiv till effekt
problematiken
• Psykiskt sjuka med stora somatiska
behov
• Rökande gravida
• Diabetespatienter
• Hjärtsviktspatienter
10
Analysen fokuserar på de hälsoekonomiska kostnaderna
av ojämlikhet för landstinget och individen
Intressent
Typ av kostnad
Exempel på kostnader
• Sjuklön och sjukpenning
Kostnader för
staten och
samhället i
stort
Direkta kostnader
• Uteblivna arbetstimmar
Indirekta kostnader
Direkta kostnader
Kostnader för
landstinget
Kostnader
relaterade till
ojämlikheter
inom vård och
hälsa
Inkluderat i analysen
Ej inkluderat i analysen
Indirekta kostnader
•Vårdproduktion
•Uteblivna skatteintäkter
• Omsorgsinsatser
Direkta kostnader
Kostnader för
kommunen
• Uteblivna skatteintäkter
Indirekta kostnader
Direkta kostnader
Kostnader för
individen
Indirekta kostnader
Kvalitetskostnader
Källa:
Sirona analys
• Patientavgifter
• Uteblivna inkomster
•Försämrad livskvalitet
11
Kostnader som inkluderas i hälsoekonomisk analys
Inkluderat i analysen
Ej inkluderat i analysen
Slutenvård
Somatisk
Undvikbar
Ej undvikbar
Psykiatrisk
Specialiserad öppenvård
Direkta
kostnader
för LTV
Somatisk
Läkemedel (uthämtade)
Psykiatrisk
Primärvård
Utvalda sjukdomsgrupper
Övriga direkta kostnader
Kostnader
relaterade till
ojämlikheter
inom vård och
hälsa
Övrigt
Akut
Elektiv
Akut
Elektiv
Cancer
Hjärt/kärl
Kroniska lungsjukdomar
Diabetes
Skattebortfall dödsfall
Indirekta
kostnader för
LTV
Åtgärdbara dödsfall
Skattebortfall sjukfrånvaro
Övriga dödsfall
Hälsopolitiskt
Sjukvårdsrelaterat
Självmord
Skattebortfall anhöriga
Åtgärdbara dödsfall
Förtida dödsfall
Kvalitetskostnader för
individen
Försämrad livskvalitet
Övriga dödsfall
Utvalda sjukdomsgrupper
Övriga orsaker
Källa:
Sirona analys
Hälsopolitiskt
Sjukvårdsrelaterat
Självmord
Cancer
Hjärt/kärl
Kroniska lungsjukdomar
12
Diabetes
Uppskattning och prioritering av existerande
hälsokostnader relaterat till ojämlik hälsa och sjukvård
ILLUSTRATIVT
per individ
Hög
Lägre potentiell effekt men
relativt enkelt att förbättra
Hög potentiell effekt och
relativt enkelt att förbättra
Riktade
insatser för
psykiatriska
patienter
Första uppskattning
av
möjlighet
till
förbättring
Riktade
insatser
mot fetma
Riktade
insatser
mot psykisk
ohälsa
(fokus på
kvinnor)
Riktade
livsstilsinsatser
(fokus på
män)
Lägre potentiell effekt och
svårt att förbättra
Låg
0
Låg
500
Riktade
insatser
mot rökning
Sirona analys
Riktade
insatser för
förbättrad
diabetes
vård
Riktade
insatser för
förbättrad
hjärtvård
1 000
• X-axeln illustrerar
hur stor
förbättringspotentialen i form
av direkta och
indirekta
kostnader är
• Förbättringspotent
ialen uppskattas
till 0 - 50 % givet
grupp och
kostnadspost
• Här visas den
totala förbättringspotentialen per
individ
Riktade
insatser för
särskilda
socioekonom
-iska grupper
Hög potentiell effekt
men svårt att förbättra
2 000
Förbättringspotential
* Direkta och indirekta kostnader. Möjligt att reducera dessa genom relevanta insatser
Källa:
Riktade
insatser för
rökande
gravida
• Y-axeln illustrerar
hur stor
möjligheten att
genomföra
åtgärder är
3 000
10 000 kr per
år/individ Hög
13
Vidare arbete med att skapa integrerade hälsoprogram
för jämlik vård
1
2
Riskscoring och
behovsanalys för
preventiva
insatser
Sätta mål och
genomföra
uppdragsstyrning
Direkt
patientkontakt
3
4
Utveckling av
skräddarsydda
interventioner
5
Samarbetsformer
och ersättningsmodeller inom
vårdkedjan
Utvärdering och
utveckling av
riktlinjer, inkl.
vårdprogram
6
Samarbetsformer
och ersättningsmodeller mellan
olika parter
14
Kriterier – Framtagande av indikatorer
• Ett fåtal indikatorer (6-8 per förvaltning/enhet)
• Fokus på resultatindikatorer
• Inga extra rapporteringskrav tillkommer
• Enkelt att få in i befintlig struktur för uppföljning
• SMARTA indikatorer (Specifika, Mätbara,
Accepterade, Realistiska och Tidsbundna)
15
Hälsocenter
Kontaktväg
75%
Hänvisad från annan org.
21%
Eget initiativ
80%
av deltagarna är
kvinnor, trots att män
har sämre
levnadsvanor
av deltagarna är
födda i Sverige, men
utlandsfödda har
sämre hälsa
58%
21%
60%
Hänvisad från vården
16
Källa:
Statistik hälsocenter januari 2012-augusti 2013 , intervjuer
av deltagarna i
Västerås kommer
inte från område
med högre grad av
ohälsa
Sammanfattning
Hälsa och vård är ojämlik
Satsa på riktade insatser
Analysera inom vilka områden insatserna har
störst möjlighet att ge effekt
