1
Missbruksorganisationer i Stockholm
Historik
•
•
•
•
Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin
Olika behandlingstraditioner och personberoende
Sjukvård – socialtjänst på olika håll
Tillnyktring – avgiftning – behandling – uppföljning – olika
vårdverksamheter i olika enheter och organisationer
• Ca ¾ av resurserna utgjordes av slutenvård
• Flera utredningar genomfördes under 1990-talet för att se över
effekterna av tidigare satsningar
2
3
Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Stockholms läns landsting och länets kommuner har antagit
följande gemensamma policy för samverkan i missbrukar- och
beroendevården i länet.
Policyn ska ligga till grund för både övergripande och lokal
samverkan och för lokala överenskommelser mellan kommuner
och sjukvårdsområden.
Syftet är att forma och förstärka konkret samverkan på lokal
nivå med särskild inriktning på de tyngre missbrukarna.
Från KSL Policydokument
4
Organisation
Ett huvudalternativ är att landstingets beroendecentra och kommunal
missbrukarvård organiserar sig tillsammans.
Andra alternativ kan vara att kommunal missbrukarvård och lokal psykiatri
eller primärvård organiserar en eller flera enheter tillsammans.
Oavsett i vilken form man organiserar de lokala mottagningarna ska den
specialiserade beroendevården tillgodose mottagningarna den kompetens
som de tunga missbrukarna behöver.
Från KSL Policydokument
5
Utredning och behandling av beroende och missbruk
inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna?
Rätts
psykiatri
Allmän
psykiatri
Dubbeldiagnos
team
Specialiserad
beroendevård
Allmän
medicin
Ekonomi
Vuxenenhet
IFO
Social
psykiatri
Familj
HVB
SIS
Frivård
Försörjning
Anstalt
6
Lokala avtal
Lokala avtal bör upprättas mellan respektive kommun, sjukvårdsstyrelse
och beroendecentrum. I förekommande fall ingår också lokal psykiatri
och primärvård i avtalet.
Varje kommun och sjukvårdsområde planerar gemensamt med
utgångspunkt från lokala behov och förutsättningar och inrättar därefter
lokala integrerade enheter.
Kommunen ska svara för socialtjänstens kostnader och sjukvårdsområdet
För hälso- och sjukvårdens andel.
De gemensamma kostnaderna - lokaler, administration etc - fördelas efter
överenskommelse.
Enheten ska ledas gemensamt.
Från KSL Policydokument
7
Lokal mottagning
• Kvalificerad resurs för en eller flera kommuner eller stadsdelar
för alkohol-, tablett och narkotikamissbrukare
• Samlokalisering med lokal socialtjänst eftersträvas
• Bjuda in Psykiatri, Rättspsykiatri, Kriminalvård och Primärvård
8
Personal
• Specialistläkare i beroendevård/psykiatri
• Sjuksköterska med vidareutbildning i
beroendevård/psykiatri
• Casemanager (mentalskötare, socionom eller motsvarande
med terapiutbildning och CM-utbildning)
• Psykologtillgång för utredning/diagnostik
9
Beroendevård i Stockholms län
• Akutslutenvården – TNE – akutmottagning/intag - akutmottagning och
lokala öppenvården i samma beslutsorganisation
•Några högspecialiserade program kvar
•Gemensamt utbildning och kompetensstöd för öppen- och slutenvård,
högspecialiserad vård och lokal vård
10
Beroendecentrum Stockholm
Öppenvård
Akutmottagning
BAS
Alk
Nark
Metadon
Läkemedel
Ungdom
Hemlösa
Kvinnor
35 lokala mottagningar
samlokaliserade med socialtjänst
Vårdavdelningar
Högspecialiserade program
Rättspsykiatrisk/
beroende öppenvård
m.fl.
11
Fig 4
Antal delirium tremens i norra Stockholms stad
30
25
28
24
20
20
15
16
15
10
5
3
1
0
jan-mar 97 apr-jun 97
jul-sep 97
okt-dec 97 jan-mar 98 apr-jun 98 jul-sep 98
1
0
okt-dec 98 jan-mar 99 apr-jun 99
12
Svåra alkoholneurologiska komplikationer minskar
när lokal beroendesjukvård samlokaliseras med
socialtjänstens missbruksverksamhet
Andel patienter som återintas med
delirium, alkoholpsykos och epilepsi
inom 90 dagar efter avgiftning (1997)
Typ av mottagning som patienten hänvisades till
samlokaliserad med socialtjänst
ej samlokaliserad
3,3 %
10,4 %
13
Längre behandling i öppen vård minskar risken för svåra återfall bland svårt
alkoholberoende patienter
Andel i %
med
svåra återfall
inom 1 år
efter
avslutad
behandling
60
50
40
30
Veckor
20
1
2
3
4-6
>6
Längd av behandling i öppenvård efter avgiftning på sjukhus
14
Andel utskrivna från Beroendecentrum Stockholms akut och
avdelningar som besökt öppenvårdsmottagning i beroendevården
inom 5 dagar efter någon utskrivning
År
Procent till öppenvård inom 5 dagar
1997
32.0
2001
49.4
2002
54.5
2003
59.4
15
Kostnader för beroendevården SLL
Unika pat
Kostnad/UP
1998
2001
2003
2004
13 474
15 477
19 217
19 947
33,90
30,35
30,44
30,11
16
17
18
Alkoholrelaterad dödlighet, Stockholms län, olika
åldersgrupper, Förändring (2002-2004) jämfört
med (1997-1999) i procent
120
100
80
60
40
20
Män
Kvinnor
0
-20
-40
-60
16-24 25-39 40-49 50-64
65+
Totalt
19
Narkotikarelaterad dödlighet,
Förändring
(2002-2004) jämfört med (1997-1999) i procent
10
5
0
Stockholm
Hela landet
-5
-10
-15
-20
Män
Kvinnor
Totalt
20
Nya policyprogrammet
21
22
Vilken vård behöver vi kunna leverera till
våra patienter/klienter/målgrupper enligt
Socialstyrelsens riktlinjer?
23
Kartläggning och bedömning
Uppföljning
• AUDIT
• AUDIT
• DUDIT, DUDIT-E
• DUDIT, DUDIT-E
• ASI eller DOK
• ASI eller DOK
• ADAD (ungdomar)
• ADAD
Behandlingsplanering
• MAPS
Ur Socialstyrelsens riktlinjer
24
Alkohol
Narkotika
Diagnostik
Uppföljning
Diagnostik
Uppföljning
• CDT
• CDT
• Urinprovsscreening
• GT
• GT
• Urinprovsscreening +
verifikation
• ASAT
• ALAT
• MCV
Ur Socialstyrelsens riktlinjer
25
Abstinensbehandling vid alkoholabstinens
Behandling vid fastställd alkoholabstinens skall alltid erbjudas
Ur Socialstyrelsens riktlinjer
26
Abstinensbehandling vid narkotikamissbruk/beroende
Vid akuta medicinska tillstånd är abstinensbehandling
synnerligen viktig, oavsett möjligheterna att kunna erbjuda
mer långsiktig behandling.
Ur Socialstyrelsens riktlinjer
27
Läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk- och
beroende
• Behandling med akamprosat (Campral) och naltrexon (Revia®)
har effekt, särskilt om dessa kombineras med medicinsk
rådgivning, stöd och noggranna medicinska uppföljningar.
• Behandling av personer med alkoholmissbruk eller –beroende
kan med fördel bedrivas som en kombination av
läkemedelsbehandling och samtidig psykosocial stödinsats eller
psykosocial behandling.
• Disulfiram (Antabus®) har visat sig ha effekt när intaget sker
under överinseende av en annan person, företrädesvis en
behandlare.
Ur Socialstyrelsens riktlinjer
28
Läkemedelsbehandling vid narkotikamissbruk
Opiater
Läkemedelsbehandling enligt SOSFS 2004:8
Neuropsykiatriska tillstånd
Läkemedelsbehandling vid neuropsykiatriska tillstånd –
bokstavsdiagnoser – både alkohol och drogberoende
Ur Socialstyrelsens riktlinjer
29
Neuropsykologisk utredning vid missbruk/beroende
(önskemål inom specialiserad beroendevård/psykiatri)
• Unga begåvningshandikapp
• Medelålders påverkan av alkohol respektive
lugnande/sömnmedel
30
Psykosocial behandling av patienter med
alkoholmissbruk- eller beroende
• 12-stegsprogram
• Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk
• Motivationshöjande behandling
• CRA-behandling
• Kort intervention/MI
• Interaktionell samtalsterapi
• Familjeterapi med fokus på missbruk och beroende
31
Psykosocial behandling av patienter med
narkotikamissbruk- eller beroende
• Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruket
• Kort intervention/MI
• CRA-behandling
• Dynamisk terapi
• Familjeterapi med fokus på missbruket
Ur Socialstyrelsens riktlinjer
32
Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk
och/eller somatisk sjukdom (samsjuklighet)
• Viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt
och i samordnade former efter den första akuta insatsen.
• Använd de metoder som visat effekt vid behandling av
missbruk och beroende respektive psykiatrisk störning och
sjukdom.
33
Hur påverkar riktlinjerna vårt strategiska tänkande?
• Struktur?
• Process?
• Kompetens?
34
