1. Vad är en kromosom? En informationsbärare. De 46 kromosomer som finns i kroppens alla celler (utom könscellerna) är ”receptet/ instruktionsboken” för hur personen ser ut, är upbyggd. 2. Var finns kromosomer? Kromosomerna finns i kroppens celler, i cellens kärna. 3. Hur många kromosomer har våra kroppsceller? 46 kromosomer (23 par) 4. Hur många kromosomer har våra könsceller – äggcellen och spermien? 23 kromosomer 5. Hur skrivs könscellerna hos en pojke och en flicka? Pojke: XY Flicka XX 6. Hur avgörs könet hos ett barn? En kvinnas ägg har alltid X. Mannens spermier bär antingen på X eler Y. Om en X-spermie träffar ägget blir det en flicka och om en Y-spermie träffar äget blir det en pojke. 7. Var sker vanlig celldelning? Överallt i kroppen. Vanlig celldelning är när kroppens celler delar sig i syfte att ”föröka sig” 8. Varför måste antalet kromosomer fördubblas före celldelningen? Eftersom det ska bildas två celler med vardera 46 kromosomer så måste varje kromosom kopieras före celldelningen. 9. Vad innebär reduktionsdelning? Celldelning som innebär att det bildas könsceller (spermier) 10. Av vilken anledning är det nödvändigt att kromosomernas antal reduceras till hälften vid reduktionsdelningen? Då en spermie befruktar ett ägg bildas en cell med 46 kromosomer. Spermien kommer med 23 kromosomer och ägget bär på 23 kromosomer. Tillsammans bildar de en cell med 46 kromosomer. 11. Vad är en gen? En gen är en liten del av en kromosom som kodar för ett anlag. En en är informationsbärare för hur personen är uppbyggd. 12. Varför förekommer gener parvis? Eftersom ett anlag/ en gen kommer från pappan och ett från mamman. 13. Vad kallas en gen som alltid slår igenom? Dominant gen 14. Vad kallas en gen som måste ärvas från båda föräldrarna för att märkas? Vikande gen (recessiv gen) 15. Heterozygot anlag, vad innebär det, ge exempel. B = anlag för Brun ögonfärg, ett dominant anlag. b = anlag för blå ögonfärg, vikande anlag. Om anlagen för ögonfärg hos en person är olika, alltså Bb kallas detta heterozygot anlag. Man har fått olika anlag från sina föräldrar. 16. Homozygot anlag, vad innebär det? ge exempel. Två lika anlag, exemplevis BB eller bb. 17. Intermediära anlag, vad innebär det? ge exmpel Då två dominanta anlag ärvs är båda anlagen lika ”starka” och det uppstår en blandning av anlagen istället för att det ena dominerar over det andra. Detta kallas intermediära anlag. 18. Förklara hur två friska föräldrar kan få ett barn med en ärftlig sjukdom. Om genen för sjukdomen är vikande så kan föräldrarna vara anlagsbärare utan att själva vara sjuka. Det krävs två sjuka anlag för att bli sjuk. Om barnet får sjuk vikande gen från både mamma och pappa blir barnet sjukt trots att föräldrarna är friska. 19. Hur kan två svarta kaniner få vita ungar? Svart färg = dominant. Vit färg = vikande. Mamma: Sv, pappa Sv. Om ett barn får vitt anlag från mamma och vitt anlag från pappa blir barnet vitt. 20. Varför är syskon inte exakt lika varandra, de har ju samma föräldrar? Det beror på vilka anlag de får från sina föräldrar. Eftersom det finns så otroligt många gener så är sannolikheten att två barn skulle få exakt samma gener från mamma och pappa i stort set omöjligt. Enäggstvillingar har exakt samma gener. 21. Vad är en mutation? En förändring i en gen, i en kromosom som sker då en cell delar sig. Mutationen kan bero på slump, strålning från omgivande miljö eller långvarig kemikaliehantering. 22. Hur kan det komma sig att en del mutationer inte har någon betydelse? Det beror på var mutationen sker. Om mutationen sker i en könscell kan barn ärva mutationen. Sker den i en vanlig cell kommer den med största sannolikhet inte påverka, synas. De allra flesta mutationer som sker tar kroppen själv hand om och dödar den förändrade celen. 23. Varför måste mutationer i könsceller motverkas? De kan föras i arv till barnen. Är de dessutom skadliga så är det extra viktigt. 24. Vad kan mutationerna betyda för de individer som förändras? Det beror på vad det är för mutation, hur mutationen påverkar. Mtationer är en faktor som är anledning till att livsformer utvecklas. Mutationer och naturligt urval styr levande varelsers utveckling. Ger mutationen en förändring som är till fördel kan ju mutationen spridas.