Var alla kor svarta på medeltiden?
Emma Svensson
Det finns fler än 300 nötkreatursraser registrerade i dagens Europa. Dessa är olika i morfologi
så väl som i funktion i vårt moderna samhälle. Genetiska såväl som arkeologiska data
indikerar att alla dessa kommer från en och samma domesticering i Anatolien eller Bördiga
Halvmånen för drygt 10 000 år sedan. Den genetiska variation som ligger till grund för
raserna vi ser idag fanns redan i de ursprungliga djuren och har exploaterats i historisk avel.
De tidigste boskapsfynden i Sverige är från trattbägarkulturen ca 3000 f Kr. De djuren
var mindre än uroxar. Förmodligen fördes de in av de första jordbrukarna från sydväst. Det
finns inget som tyder på att uroxar tämjts i Sverige. Under medeltiden minskade de svenska
korna i storlek, detta var troligen en följd av dålig skötsel, dålig utfodring och inavel. För att
kunna ta reda på mer om när och hur boskapsavel började användas i Sverige har forskare
tidigare varit tvungna att förlita sig på de få skriftliga källor som finns kvar sen medeltiden.
Det har varit svårt att få ut tillräcklig information från dem och därför vet man i dag inte så
mycket om när människorna började avla för att få fram nötboskap med önskvärda
egenskaper så som lugna högproducerande djur. För att försöka säga något om ifall den
genetiska variationen ändrats, vilket skulle kunna vara ett tecken på att avel pågått, kan man
analysera en gen (MC1R) som bestämmer pälsfärgen. Beroende på vilken av de olika
varianter som det finns av genen som en ko har så kan man säga vilken färg kon har, om den
är röd, svart eller fläckig. I ett tidigare projekt där MC1R genen analyserades fan man att
1700-talsdjuren liksom modern boskap bara hade en variant av genen, medan de medeltida
djuren hade flera olika varianter av genen. Den tidigare studien utfördes på 12 medeltida djur
från Lödöse, ett stort handelscentrum i närheten av dagens Göteborg och 10 djur från1700
talets Göteborg. Om dessa resultat kan bekräftas kan det vara tecken på att någon typ av avel
mellan medeltiden och 1700-talet gjort djuren fattiga på genetisk variation, kanske är det här
raserna vi ser idag har sitt ursprung.
I den här studien har skillnader kunnat påvisas mellan 1700-talsdjur och medeltida djur.
De medeltida djuren visade större variation än djuren från 1700-talet. För flera djur har det
gått att bestämma färgen, den var i de fallen svart.
Enligt en gammal svensk uppfattning skall en god tjur vara svart eller ”mörkt rööd af
färghen” och en god ko röd eller brun. Om man lägger samman alla de i olika skrifter nämnda
färger på nötboskap visar det sig at så gott som alla de färger funnits som man kan förvänta
sig att finna i en population utan medvetet urval för färg.
Att arbeta med gammalt DNA kräver en helt annan nogrannhet än när man arbetar med
moderna material. Risken att förorena proven är hög och det går oftast bara att få fram mycket
små mängder DNA eftersom det brutits ner under årens lopp. Sättet som användes här går ut
på att några milligram prov borras ut från benet. I denna lilla mängd benpulver finns det oftast
kvar tillräckligt med DNA för att det skall kunna utvinnas. Benpulvret blandades med olika
lösningar som tar bort föroreningar och som till sist hjälpte till att få fram DNA. Det önskade
DNA fragmentet fiskades ut och förökades så att det sedan gick att bestämma sekvensen,
alltså se vilken variant av MC1R-genen som fanns i provet. 51 ben från olika kor, tjurar eller
oxar analyserades. Det gick att få fram DNA från alla individer, vilket var mycket bra resultat
eftersom det ofta kan vara svårt när det gäller gammalt material. De äldsta benen var över
1000 år gamla!
Examensarbete i biologi, 20 p (10 p), HT 2003
Institutionen för biologisk grundutbildning och
Institutionen för evolution, genomik och systematik, Uppsala Universitet
handledare:Anders Götherström
