KVINNOR HAR
3 500 KRONOR
LÄGRE LÖN
ÄN MÄN
Lönegapet mellan
kvinnor och män
– O M JU S E KS M ED L EM MA RS LÖNER
OC H LÖ NESA M TA L E TS B ETY D ELS E
2
Sammanfattning
O F Ö R K L A R A D E L Ö N E S K I L L N A D E R M E L L A N KÖ N E N I N O M J U S E K S M E D L E M S G R U P P E R
De oförklarade löneskillnaderna mellan könen på svensk arbetsmarknad uppgår till cirka fem
procent.1 2 3 En stor del av detta tillskrivs att en hög andel kvinnor arbetar i sektorer med ett lågt
löneläge och att män gör det motsatta. Men oförklarade löneskillnader mellan könen finns även
inom branscher och yrken.
Av den här rapporten framgår att det finns oförklarade löneskillnader mellan könen inom Juseks
medlemsgrupper: ekonomer, jurister, kommunikatörer, personalvetare, samhällsvetare och
systemvetare. Efter justering för lönepåverkande faktorer är den genomsnittliga skillnaden i
medellön mellan kvinnor och män drygt 3 500 kr i månaden. Det betyder att bland våra
medlemmar tjänar kvinnor i genomsnitt 93 procent av vad männen gör. Störst oförklarad
löneskillnad finns bland ekonomer (89%) och minst är den bland kommunikatörer (99%).
Chefer som är kvinnor har en medellön som uppgår till 89 procent av vad männen har. I privat
sektor har kvinnor en justerad medellön som uppgår till 88 procent av de privatanställda männens.
Motsvarande andel för kommunal sektor är 95 procent, och i statlig sektor 93 procent.
Med stöd av vedertagna statistiska metoder existerar det oförklarade löneskillnader inom Juseks
medlemsgrupper. Detta är helt orimligt. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar i
arbetsliv och karriär. Individens prestation ska styra, inte traditionella könsmönster eller andra
strukturer. Oavsett kön ska alla kunna göra karriär på lika villkor.
L Ö N E S A M TA L M E R B E T Y D E L S E F U L LT F Ö R K V I N N O R S L Ö N
Av den här rapporten framgår även att medlemmar som haft lönesamtal tjänar mer än de som inte
haft lönesamtal, efter justering för lönepåverkande faktorer. För hela medlems­kollektivet har
individen som haft lönesamtal en medellön som är 1 300 kr i månaden högre än den individ som
inte har haft lönesamtal. De betyder att de som inte har haft lönesamtal i genomsnitt tjänar 97
procent av vad de som haft lönesamtal gör. Lönesamtalet spelar roll för samtliga av Juseks sex yr­
kesgrupper utom jurister, men skillnaden är mest framträdande för ekonomer och personalvetare.
För Juseks medlemmar som är kvinnor är den negativa effekten av att inte ha lönesamtal större
än för män. Kvinnor som inte haft lönesamtal tjänar i genomsnitt drygt 1 730 kronor mindre i
månaden än kvinnor som haft lönesamtal. Motsvarande skillnad för män i Jusek är 760 kronor
i månaden. Denna skillnad i effekt mellan könen gör lönesamtalet intressant i sammanhanget
löneskillnader mellan könen.
1 Hela lönen, hela tiden – Utmaningar för ett jämställt arbetsliv, SOU 2015:50
2 Löneskillnader mellan kvinnor och män 2016, Medlingsinstitutet
3 SCB, På tal om kvinnor och män 2015
3
Förklarade och
oförklarade löneskillnader
Att en löneskillnad är förklarad innebär att vi vet vad som orsakat den och att vi mätt det. Om vi
ser att grupper med kortare erfarenhet har lägre lön, så har vi förklarat skillnaden i lön med
skillnad i erfarenhet. Om skillnaden är oförklarad innebär det att vi inte vet varifrån den kommer.
I denna rapport talas det om justerade och ojusterade löneskillnader. En justering för löne­
påverkande faktorer innebär att löneskillnaden som presenteras är rensad för effekter av deltids­
arbete, bransch, arbetsområde, antal års erfarenhet4, antal högskolepoäng, utbildning5, arbets­
givarbyte, sektor och chefsbefattning. När dessa lönepåverkande faktorer rensats bort, kvarstår en
oförklarad löneskillnad för våra medlemmar på i genomsnitt 3 500 kronor i månaden. Lönegapet
om 3 500 kronor är justerat för lönepåverkande faktorer. Likaså är den justerade medellönen för
kvinnor i Jusek 45 250, för män är den 48 806 kronor i månaden.
Oförklarat
3500:-
KV I N N O RS M ÅN AD S LÖ N 9 3 %
KV I N N O RS M ÅN AD S LÖ N 9 3 %
M ÄN S M ÅN AD S L Ö N 1 0 0 %
Rålönegap
5500:-
Förklarat av deltidsarbete, bransch,
arbetsområde, erfarenhet, Utbildningsnivå,
yrke, arbetsgivarbyte, sektor och chefskap
4 Samt antal års erfarenhet i kvadrat
5 Jurist, ekonom, samhällsvetare, systemvetare, kommunikatör eller personalvetare
4
Juseks kvinnor tjänar 3 500 kronor
mindre i månaden
För hela Juseks medlemskår är skillnaden cirka 5 500 kronor mellan kvinnors och mäns löner.
Kvinnors lön är 89 procent av mäns lön. Denna skillnad är så kallat ojusterad. Om vi justerar för
lönepåverkande faktorer kvarstår en skillnad på 3 500 kronor, vilket motsvarar att kvinnor i
Jusek tjänar 93 procent av vad män gör.
M E D E L L Ö N E R J U S T E R A D E F Ö R L Ö N E PÅV E R K A N D E FA K TO R E R 6
Kvinnor
Män
Skillnad
Kvinnors andel
av mäns lön
Ekonomer
45 984
51 491
5 507
89%
Jurister
47 842
51 136
3 294
94%
Kommunikatörer
40 507
40 727
220
99%
Personalvetare
43 395
46 748
3 353
93%
Samhällsvetare
41 674
43 827
2 153
95%
Systemvetare
45 426
48 149
2 723
94%
Privat
47 020
53 438
6 418
88%
Kommunal
39 639
41 946
2 307
95%
Statlig
39 759
42 853
3 094
93%
Chef
54 145
60 917
6 772
89%
Inte chef
39 992
44 203
4 211
90%
Totalt Jusek
45 249
48 806
3 557
93%
KV INNOR S AN D EL AV MÄNS LÖN
100%
80%
Personalvetare
Jurister
Systemvetare
Samhällsvetare
Kommunikatörer
88%
93%
95%
89%
90%
93%
Totalt Jusek
99%
Inte chef
95%
Chef
94%
Kommunal
94%
Statlig
93%
Privat
89%
Ekonomer
60%
40%
20%
0%
6 Medellönen är skattad givet en genomsnittlig nivå på övriga lönepåverkande faktorer. Utbildningsgrupperna är skattade i varsin
regressionsmodell, vid respektive medelvärden av övriga lönepåverkande faktorer. Modellerna för sektor, chef och totalt är
skattade vid medelvärden för hela Jusek.
5
E KO N O M E R
Bland Juseks medlemsgrupper uppvisar ekonomerna den största löneskillnaden mellan könen.
Kvinnor tjänar inte ens 90 procent av vad män gör. Justeringen för lönepåverkande faktorer ger inte
så stor effekt, så för ekonomerna misstänker vi en högre grad av ren diskriminering på grund av
kön. Bland det som rensats bort ser vi bland annat att ekonomer som är män är överrepresenterade
inom bank, försäkring, industri och IT, medan kvinnorna är överrepresenterade inom universitet
och högskola, intresseorganisationer samt kommun- och landstingsförvaltning. Men resultaten
ovan gäller alltså för löneskillnader efter att hänsyn tagits till bransch.
JURISTER
Juristers löneskillnader kan tänkas förklaras av deras könssegregerade arbetsmarknad, där
kvinnor oftare återfinns inom humanområdet, medan männen finns i affärsområdet. Varken
bransch eller arbetsområde har dock signifikant effekt på månadslönen efter rensning för annat.
Det är snarare sektor, där privat sektor ligger cirka 10 000 kronor över kommunal och statlig,
som är den avgörande faktorn. I privat sektor är män överrepresenterade. Där arbetar 38 procent
av männen jämfört med 32 procent av kvinnorna. Efter justering för sektor och övriga löne­
påverkande faktorer kvarstår en skillnad på närmare 3 300 kronor.
KO M M U N I K ATÖ R E R
Kommunikatörerna är Juseks mest jämställda medlemsgrupp i lön räknat. Ändå ser vi att
kommunikatörernas arbetsmarknad är könssegregerad. Män är överrepresenterade i privat sektor,
och kvinnor i statlig sektor. Löneläget är högre i privat sektor, vilket ger männen en fördel, men det
tar kvinnorna igen genom att kvinnor i statlig sektor har högre medellön än män i statlig sektor.
P E R S O N A LV E TA R E
Kvinnor som är personalvetare och Jusekmedlemmar tjänar i genomsnitt 93 procent av männens
lön. Det skiljer ungefär tre procentenheter mellan ojusterade och justerade resultat för personal­
vetare, vilket tyder på att de oförklarade löneskillnaderna inte är försumbara relativt de löne­
skillnader som förklaras av lönepåverkande faktorer. Personalvetare som är kvinnor fördelar sig
ungefär som männen över sektor och bransch.
S A M H Ä L L S V E TA R E
Löneläget är lågt för Juseks samhällsvetare som är kvinnor. Dessutom tyder en stor skillnad mellan
justerade och ojusterade löneskillnader på en könssegregerad arbetsmarknad, kanske till och med
på värdediskriminering av kvinnodominerade delar. Både sektor, bransch och arbetsområde har för
samhällsvetare signifikant effekt på lön. Kvinnor som är samhällsvetare är här överrepresenterade
i statlig sektor som har lägst medellöner för samhällsvetare. Män är överrepresenterade i privat
sektor som har högst medellöner.
S YS T E M V E TA R E
Juseks systemvetare har ett ganska bra löneläge, och kvinnorna tjänar i genomsnitt 94 procent av
männens lön, vilket är ungefär som Juseks genomsnitt. Däremot påverkas detta resultat nästan
inte alls av en justering för lönepåverkande faktorer, vilket tyder på att en del av denna skillnad är
en diskriminering av kvinnor, snarare än en ojämn fördelning av kvinnorna på arbetsmarknaden.
Kvinnor som är systemvetare arbetar i högre utsträckning inom kommun och stat, medan män
arbetar inom privat sektor. Men effekten av sektor har rensats bort från resultaten och skillnaden
kvarstår. För systemvetare gäller att män är ordentligt överrepresenterade inom IT-branschen,
medan kvinnor sprider sig jämnare över branscher och är något överrepresenterade inom univer­
sitet och högskola, allmän statsförvaltning och socialförsäkringsområdet. Men effekter av bransch
ingår i de faktorer justerade siffror rensats för.
6
DIALOG
VIKTIGT I
LÖNESÄTTNINGE N
7
Lönesamtal ger 1 300 kronor
i månaden
Saco visade 2014 att det finns ett lönesamtalsgap som innebär att de som har lönesamtal har
en procent högre lön än de som inte har det, efter att hänsyn tagits till lönepåverkande faktorer.
Kvinnor har mer att tjäna på lönesamtal än män, enligt rapporten.
Lönesamtalet är en bärande del av den lokala löneprocessen. Lönesamtalet har vunnit mark under
2000-talet och det har föreslagits att ett välfungerande lönesamtal kan skydda kvinnor mot
diskriminering.7 I Juseks löneenkät år 2016 framgick att 79 procent av de som besvarade frågan
haft lönesamtal, de allra flesta med sin närmaste chef.
M E D E L L Ö N E R U P P D E L AT PÅ L Ö N E S A M TA L O C H I N T E , J U S T E R A D E F Ö R A N D R A
L Ö N E PÅV E R K A N D E FA K TO R E R 8
Lönesamtal
Ej lönesamtal
Skillnad
Lön för de som inte haft
lönesamtal i andel av lönen
för de som haft
Ekonomer
46 001
43 108
2 893
94%
Jurister
49 205
49 190
15
100%
Kommunikatörer
42 848
40 508
2 340
95%
Personalvetare
45 950
43 325
2 625
94%
Samhällsvetare
44 001
42 557
1 444
97%
Systemvetare
45 497
45 040
457
99%
Kvinnor
47 060
45 331
1 729
96%
Män
50 594
49 835
759
99%
Totalt Jusek
47 392
46 092
1 300
97 %
De som har haft lönesamtal har i genomsnitt närmare 2 200 kronor mer lön i månaden än de som
inte haft det. Rensat för andra lönepåverkande faktorer är siffran 1 300 kronor i månaden, vilket
innebär att de som inte haft lönesamtal tjänar 97 procent av vad de gör som haft lönesamtal.
Justerat för övriga lönepåverkande faktorer tjänar kvinnor som har lönesamtal i genomsnitt
1 700 kronor mer än kvinnor som ej haft lönesamtal. Motsvarande siffra för män är 750 kronor.
Kvinnor har alltså i genomsnitt cirka 1 000 kronor i månaden mer att tjäna på att arbeta hos
arbetsgivare med lönesamtal än män har. Modellen tyder vidare på att det främst beror på att
kvinnor utan lönesamtal har låga löner, snarare än att kvinnor som haft lönesamtal har höga löner.
Således ligger kvinnor som haft lönesamtal fortfarande långt efter män som haft lönesamtal, såväl
som män som inte haft lönesamtal.
7 Saco, Akademikernas lokala löneprocesser 2014
8 Medellönen är skattad givet en genomsnittlig nivå på övriga lönepåverkande faktorer
8
J U S E K T YCK E R AT T…
Lönebildningen ska stimulera verksamhetsutvecklingen och
synliggöra din arbetsprestation och dess koppling till
verksamhetens mål. Lönebildningen måste därför integreras
och samordnas med arbetsgivarens verksamhets­planering.
• Lönen ska kopplas till hur uppsatta mål uppnåtts och ska
inte påverkas av kön eller övriga diskrimineringsgrunder.
• Lönen ska spegla din skicklighet, hur svårt och ansvarsfullt
ditt arbete är, hur du bidrar till verksamheten och
verksamhetens utveckling i ditt arbete.
• Lönen ska vara individuell och baserad på prestation.
• Differentierade löner stimulerar till ansvarstagande,
engagemang och måluppfyllelse.
• Mer kvalificerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter ska
ge utslag på lönen.
• Lönen ska sättas nära individen och i dialog med
lönesättande chef.
• Chefer har en viktig roll i lönesättningsprocessen.
Därför måste chefer ha tillräcklig kunskap och kompetens
för att kunna genomföra en bra lönedialog.
• Lönesättande chefer bör ha stort inflytande över
lönesättningen.
9
J U S E K T YCK E R O M … D IA LOG
Lönesättningen ska vara saklig och utgå ifrån för medarbetaren uppställda mål, resultat,
prestation och arbetets svårighetsgrad. Genom individuell och differentierad löneutveckling
stimuleras medarbetare till ökat ansvarstagande, ökat engagemang och ökad måluppfyllelse.
För att lönesättningen ska fungera som ett styrmedel behöver varje medarbetare förstå på
vilka grunder lönen sätts och hur man själv kan påverka sin egen lön. Lönen ska sättas nära
individen och i dialog med chefen. Jusek tycker att just dialogen är viktig, endast där kan
medarbetaren få sin löneutveckling kopplad till sina prestationer och resultat.
Chefer har ett särskilt stort ansvar i lönesättningsprocessen. Det är därför angeläget att
myndigheterna tar ett ansvar för att cheferna har tillräcklig kunskap och kompetens för att
kunna genomföra en bra lönedialog. Det är också viktigt att lönesättande chefer har ett stort
inflytande över lönesättningen.
J U S E K T YCK E R O M … A R B E T S LIV E T
Jusek anser att medarbetares kunskap måste tas tillvara i utvecklings- och förändringsarbete
i en dynamisk omvärld. Mångfaldsarbete blir då en självklarhet. Med mångfald menar vi att
alla ska ha samma förutsättningar att göra karriär oavsett kön, bakgrund och erfarenheter.
Jusek verkar för att arbetssätt, arbetstid och arbetsorganisation ska ge utrymme för flexibla
lösningar. På Jusek tror vi att det är i dialog med sina medarbetare som arbetsgivare kan
utveckla hållbara arbetsliv som tar fram det bästa i båda parter.
Medarbetarskap, ledarskap och chefskap måste främjas. Vi är alla medarbetare i den
egna organisationen, men vi är även ledare när vi leder oss själva i vårt dagliga arbete. Vi
anställda är aktivt med och formar vår roll som medarbetare i organisationen och bidrar
även till att utveckla ledarskap och chefskap. Jusek anser att chefs- och ledarroller ska
vara tydliga och att alla chefer ska ha goda förutsättningar för att leda och utveckla verk­
samheten och de egna medarbetarna. En viktig del av detta är dialogen mellan medarbetare
och chef.
Alla har att vinna på en strategisk kompetensförsörjning, där medarbetarnas kompetens­
utveckling bidrar till verksamhetens resultat, utveckling och mål. Vi har alla olika formell
och personlig kompetens. Jusek verkar för ett arbetsliv som synliggör och tar tillvara varje
medarbetares ansvar, kompetens och personliga egenskaper, och för att sammanföra dem
med verksamhetens mål. Jusek anser att rörlighet på arbetsmarknaden skapar förutsättning­
ar för att individens konkurrenskraft och kompetens stärks.
Läs mer om hur Jusek ser på arbetslivet för medarbetare och chef i Juseks arbetslivspolitiska
program Allt att vinna. Syftet med programmet är att lägga en arbetspolitisk plattform till
grund för framtagande av arbetslivspolitiska ställningstaganden.
10
O M U N D E R SÖ K N I N G E N
Rapporten bygger på resultat från Juseks löneenkät och avser löner för Juseks yrkesverk­
samma medlemmar med anställning i oktober 2016. Juseks löneenkät genomförs varje år
samtidigt med övriga Saco-förbund. År 2016 fanns cirka 27 000 medlemmars löner i under­
sökningen, 60 procent av dem är juridiskt kvinnor.
O M KÖ N
Undersökningens uppdelning på två kön beror på att i Saco-förbundens medlemsregister
registreras endast juridiskt kön baserat på personnummer. 60 procent av de svarande i löne­
enkäten 2016 var kvinnor enligt denna definition. Fortfarande finns bara två juridiska kön
i Sverige. År 2016 var 58 procent av Juseks yrkesverksamma medlemmar registrerade som
kvinnor.
11
NYBROGATAN 30 • BOX 5167, 102 44 STOCKHOLM • 08-665 29 00 • [email protected] • JUSEK.SE
Mars 2017, Form: AB Grafisk Stil
Jusek är fackförbundet för ekonomer, jurister, kommunikatörer, personalvetare, samhälls­vetare
och systemvetare,. Med 85 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden för akademiker. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.
