Stulen rösträtt
Text och bild: Anna-K arin Nyman
Valdeltagandet i årets amerikanska presidentval har
slagit alla rekord. Men alla har inte rätt att rösta.
Den afroamerikanska befolkningen drabbas hårdast
av lagen som förbjuder amerikanska fångar att rösta.
Händer sträcks mot natthimlen och den
stora folkmassan jublar högljutt när Obama
vinner ännu en delstat. Det är den 4 november, valdagen i USA. På torget utanför stadshuset i Harlem trängs människor med varandra för att delta i valvakan. Obamas ansikte
och namn pryder T-shirtar, kepsar och flaggor. Det finns bara ett alternativ för människorna här. På plats finns också media från
världens alla hörn.
– We are making history! Yes we can!
På den stora scenen, som byggts upp dagen
till ära, står lokala politiker och senatorer för
att heja fram sin kandidat, Obama, till seger.
USA:s förste afroamerikanska presidentkandidat.
Vid sidan av scenen hänger en storbildsskärm där CNN visar sin valvaka. Publiken
följer rösträkningen från delstat till delstat.
Bildskärmen är så stor att den syns ända från
Lexington Avenue, flera kvarter därifrån. De
tusentals människor som kläms mellan varandra och TV-kameror framför scenen ropar
och hurrar.
– Obama, Obama!
Senatorn på scenen hugger micken igen
och ropar:
– We can do it!
– Yes we can! Ropar publiken tillbaka. Stämningen kokar som vid en VM-final i fotboll.
Harlem är ett så kallat ”black community”
i New York. De vita invånarna är lätta att räkna.
Historiskt har Harlem varit
ett fattigt bostadsområde
med utbredd kriminalitet
och socialt utsatta människor. Nu har bostadspriserna trissats upp och det
är inte längre billigt att få
en lägenhet här. Fortfarande dominerar den svarta
befolkningen i dessa kvarter, men de som bor här nu
har högre social status.
Kriminaliteten är ett problem som staten
New York har löst på samma sätt som övriga
stater i landet. Lås in brottslingarna.
Inget land i världen har så många människor i fängelse som USA. Enligt en artikel
som svenska BRÅ, Brottsförebyggande rådet,
publicerade 2005, satt 714 av 100 000 amerikaner i fängelse, jämfört med 75 svenskar
per 100 000 invånare. I 48 av 50 stater fråntas fångar sin rösträtt under tiden de avtjänar
sitt straff. De flesta av staterna berövar också
de villkorligt frigivna på rösträtten. I två stater förlorar en person som blivit dömd för ett
brott rösträtten på livstid.
Rodney Lyons jobbar på Pancake House ett
par kvarter från Harlems torg. Han är nyinflyttad till New York från Texas där han bott
hela sitt liv i en förort till Huston.
Doften av nygräddade amerikanska pannkakor kittlar näsborrarna när
Rodney serverar gästerna
brunch. Lukten av lönnsirap
och kaffe blandas med oset
från de fluffiga pankakorna.
Rodney hälsas med varma
leenden när han ställer tallrikarna på bordet.
– Klart att jag skulle rösta
på Obama om jag fick, säger
han.
Rodney Lyons tror inte att
han får rösta för han har varit
straffad för narkotikabrott tidigare. Han har
både suttit i fängelse och varit villkorligt frigiven. Två omständigheter som fråntar medborgare rösträtt i de allra flesta stater i USA. I
New York får villkorligt frigivna rösta, men få
känner till de nya reglerna. Han är långt ifrån
.
26 tidningen c
C04_08.indd 26
2008-12-12 16:39:58
