Dokumentets Titel
Läkemedelshantering i Dalarna
Ägare: Läkemedelskommittén
Framtaget av (förf)
Dokumentkategori:
Version 4.3
Arbetsgrupp underställd Läkemedelskommittén
Anvisning
2017-05-02
Gäller för:
Godkänt av:
Gäller t.o.m.
Landstinget Dalarna och Kommunal hälsosjukvård
Läkemedelskommittén i Dalarna
2018-03-31
Anvisningar för
läkemedelshantering
i Dalarna
Förord
Den vanligast förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi i
olika former. Säkerhet och kvalitet är centralt och det finns behov av att samla de
viktigaste lagarna och författningarna kring läkemedelshantering inklusive lokala
rekommendationer i överskådlig form. Socialstyrelsen gav ut nu gällande föreskrifter och
allmänna råd under mars 2000 (SOSFS 2000:1) med ändringar (SOSFS 2001:17,
2005:24, 2006:24, 2008:29, 2009:14, 2012:9 och HSLF-FS 2015:11) om
läkemedelshanteringen inom hälso- och sjukvården.
Denna anvisning är avsedd att användas inom all hälso- och sjukvård i Dalarna och är en
harmonisering till föreskriften.
Föreskrifterna är övergripande och ska därför kompletteras med lokala rutiner. Rutinen
ska vara skriftlig och verksamhetsanpassad för olika nivåer i vården. Det är också viktigt
att gemensamma rutiner utformas mellan t.ex. landstinget och kommunerna, då
patienterna ofta flyttas mellan vårdorganisationerna.
Tonvikten i anvisningen är att ansvarsfördelning inom läkemedelshanteringen ska vara
tydlig och att verksamhetschef/MAS är ansvarig för att skriftliga lokala rutiner utarbetas.
Det är läkemedelskommitténs och patientsäkerhetsavdelningens förhoppning att
anvisningen om läkemedelshantering ska vara ett värdefullt hjälpmedel i utarbetandet av
lokala rutiner, vid utbildning och som uppslagsbok i det dagliga
arbetet.
Mars 2016
Annika Braman Eriksson
Ordförande Läkemedelskommittén i Dalarna
Anvisningen finns i en kontinuerligt uppdaterad version
på hemsidan: http://www.ltdalarna.se/lakemedel
Här finns även länkar till föreskrifter och andra
dokument till vilka hänvisningar ges i denna skrift.
För information och frågor kontakta Dalarnas Läkemedelskommitté
Telefon: 023-49 08 27 eller via funktionsbrevlåda: [email protected]
Anvisningens ursprungliga version sammanställdes under 2011 av en arbetsgrupp
underställd Dalarnas Läkemedelskommitté, bestående av:
Bo Pettersson, distriktsläkare Primärvården Falun
Bo Sandin, apotekare Landstinget Dalarna
Eva Tingvall, distriktssköterska Primärvården Smedjebacken
Kerstin Björke, MAS Borlänge Kommun
Lena Tillman, sjuksköterska Infektionskliniken Falun
Monica Bäcklin, processledare Patientsäkerhetsavdelningen
Roland Karlsson, överläkare Medicinkliniken Mora
Uppdatering har gjorts mars 2016 av Irene Ahlvik och Åsa Folkesson, farmaceuter
Landstinget Dalarna.
1
Innehållsförteckning
1. ANSVAR ..................................................................................................................................................... 4
1.1 ANSVAR PÅ VÅRDGIVARNIVÅ...................................................................................................... 4
1.2 ANSVAR PÅ VERKSAMHETSNIVÅ ................................................................................................. 4
1.3 ANSVAR PÅ ENHETSNIVÅ ........................................................................................................... 5
1.4 LÄKARENS GENERELLA ANSVAR ................................................................................................ 6
1.5 SJUKSKÖTERSKANS GENERELLA ANSVAR .................................................................................. 7
1.6 SÄRSKILD BEHÖRIGHET ATT ORDINERA LÄKEMEDEL .................................................................. 7
1.7 FARMACEUTENS GENERELLA ANSVAR ........................................................................................ 7
1.8 ANNAN PERSONALS GENERELLA ANSVAR ................................................................................... 8
1.9 EGENVÅRD ................................................................................................................................ 8
1.10 DELEGERING ........................................................................................................................... 8
2. ORDINATION............................................................................................................................................ 9
2.1 ORDINATIONSTYPER: ............................................................................................................... 10
2.2 ORDINATION AV LÄKEMEDEL TILL PATIENT MED DOSEXPEDIERADE LÄKEMEDEL .......................... 10
2.3 ANVÄNDANDE AV PATIENTENS EGNA LÄKEMEDEL I SLUTENVÅRDEN ........................................... 11
3. REKVISITION ......................................................................................................................................... 12
3.1 BESTÄLLNINGSRUTINER........................................................................................................... 12
3.2 REKVISITIONSGENOMGÅNG PÅ APOTEK .................................................................................... 14
3.3 MOTTAGNING AV LÄKEMEDELSLEVERANS ................................................................................. 14
4. FÖRVARING ........................................................................................................................................... 15
4.1 LÄKEMEDELSFÖRRÅD .............................................................................................................. 15
4.2 SKÖTSELANVISNINGAR FÖR LÄKEMEDELSFÖRRÅD .................................................................... 17
4.3 KASSATION ............................................................................................................................. 17
4.4 RETUR AV LÄKEMEDEL FÖR KREDITERING................................................................................. 18
4.5 ANVÄNDNINGSTIDER OCH HÅLLBARHET .................................................................................... 18
4.6 MEDICINSKA GASER ................................................................................................................ 18
5. IORDNINGSTÄLLANDE ....................................................................................................................... 19
5.1 ALLMÄNT ................................................................................................................................ 19
5.2 INJEKTIONER ........................................................................................................................... 20
5.3 TABLETTER OCH KAPSLAR ....................................................................................................... 21
5.4 TILLREDNING........................................................................................................................... 21
5.5 HYGIEN- OCH SÄKERHETSFÖRESKRIFTER I SAMBAND MED LÄKEMEDELSHANTERING ................... 22
6. ADMINISTRERING ................................................................................................................................ 22
6.1 ALLMÄNT ................................................................................................................................ 22
6.2 SIGNERING .............................................................................................................................. 24
6.3 BIVERKNINGAR ........................................................................................................................ 24
6.4 ÖVERKÄNSLIGHET ................................................................................................................... 25
6.5 UTÖKAD ÖVERVAKNING ........................................................................................................... 25
7. ÖVERDOSERING ................................................................................................................................... 25
8. NARKOTIKAHANTERING .................................................................................................................. 26
8.1 FÖRVARING AV NARKOTIKA...................................................................................................... 26
8.2 FÖRBRUKNINGSJOURNAL FÖR NARKOTIKA ............................................................................... 26
8.3 LÅN AV NARKOTIKA ................................................................................................................. 27
8.4 KASSATION AV NARKOTIKA ...................................................................................................... 27
8.5 INVENTERING OCH KONTROLL AV NARKOTIKA ........................................................................... 27
9. LÄKEMEDEL MED RÅVAROR FRÅN NATUREN .......................................................................... 28
10. MILJÖ OCH LÄKEMEDEL ................................................................................................................ 29
11. KVALITET OCH PATIENTSÄKERHET .......................................................................................... 29
2
11.1 ANSVAR ............................................................................................................................... 30
11.2 AVVIKELSEHANTERING .......................................................................................................... 30
11.3 RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS ..................................................................................... 31
11.4 LEX M ARIA............................................................................................................................ 31
11.5 KVALITETSGRANSKNING/UPPFÖLJNING .................................................................................. 31
12. LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR OCH LÄKEMEDELSBERÄTTELSE ................................... 32
13. SAMORDNAD VÅRDPLANERING ................................................................................................... 32
BILAGOR ..................................................................................................................................................... 33
BILAGA 1. EXEMPEL PÅ INNEHÅLL I EN LOKAL RUTIN OM LÄKEMEDELSHANTERING ............................................. 33
BILAGA 2. CHECKLISTA HYGIEN, TILLREDNING AV LÄKEMEDEL M.M. ............................................................... 36
BILAGA 3. RUTINER FÖR STÄDNING AV LÄKEMEDELSRUM............................................................................ 38
BILAGA 4. LÅNEBLANKETT FÖR NARKOTIKA I LANDSTINGET DALARNA. ......................................................... 39
BILAGA 5. UPPDRAGSBESKRIVNING LÄKEMEDELSANSVARIG SJUKSKÖTERSKA .................................................. 40
BILAGA 6. UPPDRAGSBESKRIVNING LÄKEMEDELSANSVARIG LÄKARE ............................................................. 41
BILAGA 7. UPPDRAGSBESKRIVNING KONTROLLANSVARIG NARKOTIKA .......................................................... 42
BILAGA 8. BEHÖRIGA ATT REKVIRERA LÄKEMEDEL TILL ENHET ...................................................................... 43
BILAGA 9. PROTOKOLL FÖR KONTROLL AV TEMPERATUR I KYLSKÅP .............................................................. 44
BILAGA 10. PROTOKOLL FÖR KONTROLL AV TEMPERATUR I LÄKEMEDELSFÖRRÅD ............................................. 45
BILAGA 11. FÖRTECKNING ÖVER LÄKEMEDEL SOM FÅR FÖRVARAS UTANFÖR LÅST LÄKEMEDELSFÖRRÅD................ 46
BILAGA 12. CHECKLISTA VID LÄKEMEDELSSVINN/STÖLD ..................................................................... 47
FÖRTECKNING ÖVER UTFÖRDA ÄNDRINGAR ............................................................................... 48
3
1. Ansvar
1.1 Ansvar på vårdgivarnivå
Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare
ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.
Ledningssystemet ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att
säkerställa kvalitén i verksamheten.
I ansvaret ingår att det finns behörig personal, lämpliga lokaler och erforderlig
utrustning för läkemedelshantering. Vaccinationsverksamhet ingår som en del.
Vårdgivaren bör som ett led i egenkontrollen enligt 5 kap 2 § SOSFS 2011:9, se
till att läkemedelshanteringen genomgår en kvalitetsgranskning minst en gång om
året (SOSFS 2012:9).
Dalarnas Läkemedelskommitté har i uppdrag att initiera och utarbeta riktlinjer för
en säker läkemedelshantering. Denna anvisning utgör grund för dessa riktlinjer.
1.2 Ansvar på verksamhetsnivå
Verksamhetschef/medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har inom sitt
verksamhetsområde ansvar för att det finns skriftliga verksamhetsanpassade
instruktioner och att dessa tillämpas. Verksamhetschef/MAS ska fastställa
ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen
inom verksamhetsområdet. Särskild vikt bör läggas vid utformningen av rutiner
och ansvar för narkotiska läkemedel. Rutiner och ansvarsfördelning ska
dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering.
Verksamhetschef/MAS ska också utfärda tydliga instruktioner för hur
kommunikation och informationsöverföring ska ske vid överföring av patient till
andra vårdenheter.
Författningen (SOSFS 2011:9) påpekar vikten av att verksamhetschef/MAS
fortlöpande ska följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och
säkerställa att rutiner och ansvarsfördelning tillgodoser kvalitet och säkerhet i
vården.
Verksamhetschef/MAS har det samlade ledningsansvaret och detta kan inte
överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschef/MAS får uppdra åt sådan
befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och
erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter för t.ex. läkemedelshantering.
Dessa personer har i sin tur rätt att överlåta olika arbetsuppgifter inom sitt
ansvarsområde till namngivna personer (ex. ansvarig för läkemedelsförråd,
rekvisition, narkotikakontroll, kvalitetsuppföljning). I uppdrag som ges till
namngiven person ska uppdragets omfattning och hur länge detta gäller framgå
tydligt. Den som fått uppgiften har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och
hur de ska genomföras.
4
1.3 Ansvar på enhetsnivå
På varje avdelning/enhet ska finnas en lista med namn och förtydligande på de
befattningshavare som enligt föreskriften om Patientjournallagen är skyldiga att
föra journal. På listan ska anges namn, befattning och signatur.
Ansvaret för enhetens läkemedelshantering och verkställandet av fastställda
lokala rutiner och direktiv ska åläggas den legitimerade sjuksköterska som är
enhetens chef/MAS. Alternativt kan ansvaret åläggas annan av verksamhetschef
utsedd legitimerad person. Detta innebär att:
ansvara för att föreskrifter om läkemedelshanteringen och av
vårdgivaren och verksamhetschef/MAS fastställda
lokala rutiner är kända och tillämpas.
ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet gällande
läkemedelshantering bedrivs enligt utfärdade direktiv samt vid behov
samarbeta med farmaceut och ansvarig läkare.
ansvara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner
och i övrigt oönskade händelser, t.ex. tillgrepp av
läkemedel, rapporteras till verksamhetschef/MAS.
följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå
säkerhetshöjande åtgärder.
tillsammans med läkemedelsansvarig läkare övervaka att ordinationer och
ordinationshandlingar följer föreskrifter och författningar.
utse sjuksköterskor med särskilt läkemedelsuppdrag.
tillse att all vårdpersonal får kontinuerlig kompetensutveckling
inom läkemedelsområdet.
ange vilka läkemedel som får förvaras utanför läkemedelsförrådet.
Enhetens chef/MAS kan sedan i sin tur ge i uppdrag åt en
läkemedelsansvarig sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet
med följande arbetsuppgifter:
att rekvirera läkemedel.
upprätthålla ordning och hygien i läkemedelsförrådet.
kontrollera och dokumentera temperatur i läkemedelsrum och kylskåp.
åtgärda indragningsmeddelande och annan information från
levererande apotek/Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har utförlig
information om indragningar, klicka här.
5
kontrollera leveranser från apoteket, t.ex. restnoteringar.
tillsammans med farmaceut och läkemedelansvarig läkare upprätta en
lista över avdelningen/enhetens bassortiment (gäller slutenvård och
primärvård).
tillse att nya författningar angående läkemedelshantering samt information
angående rutiner och förändringar i läkemedelsförrådet delges
avdelningen/enhetens sjuksköterskor.
ansvara för att utarbeta skriftliga enhetsanpassade rutiner över
rekvisitionsförfarandet, ordning och uppföljning i läkemedelsförråd/
läkemedelsvagnar, innehav av nyckel/passerkort och hantering/registrering
av narkotika.
På varje enhet/klinik ska det finnas en av verksamhetschefen utsedd
läkemedelsansvarig läkare som ansvarar för att:
tillsammans med läkemedelansvarig sjuksköterska upprätta en lista över
avdelningssortimentet (gäller slutenvård och primärvård). Konsultera gärna
landstingets Läkemedelsavdelning.
utarbeta och årligen uppdatera lista över generella ordinationer.
tillsammans med enhetens chef/MAS övervaka patientsäkerheten vad
gäller ordination och ordinationshandlingar.
ansvara för information/utbildning gällande behandlingsrutiner,
ordinationsförfarande och dokumentation.
tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra systematiskt
kvalitetsarbete för läkemedelshantering.
godkänna lokala spädningsföreskrifter och övriga behandlings-PM.
1.4 Läkarens generella ansvar
Läkarens ansvar är att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig
läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp läkemedelsanamnes
på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta.
Läkemedelsordinationer skrivs på särskild datorbaserad ordinationshandling,
vilken ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi.
Ordinationshandlingen utgör det underlag som sjuksköterskan använder vid
genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är ett krav att ordinationerna är
utformade så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska
tillföras patienten. Ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel.
Läkarens ansvar omfattar också att ge information till patienten angående syftet
med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur eventuella
6
biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av
behandlingsresultatet samt ställningstagande till fortsatt eller ändrad terapi.
1.5 Sjuksköterskans generella ansvar
Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie
eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett
läkemedel har själv ansvaret för administrering av läkemedlet till patienten.
Sjuksköterskan har formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel,
iordningställande av ordinerade doser och överlämnande/administrering till
patienten. Sjuksköterskan ska känna till indikationen för behandlingen, förstå
läkemedlets effekter samt ge adekvat information till patienten. Sjuksköterskan
ska signera varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen.
För att patienten ska förstå sin behandling ska sjuksköterskan dessutom
dokumentera patientens behov av hjälpinsatser samt vilka åtgärder som ska
vidtas för att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt.
1.6 Särskild behörighet att ordinera läkemedel
Sjuksköterskor, barnmorskor och tandhygienister kan ha behörighet att ordinera
läkemedel:
Sjuksköterska med förskrivningsrätt, se SOSFS 2001:16
Barnmorska med förskrivningsrätt, se SOSFS 1996:21
Sjuksköterska med behörighet att ordinera vaccin, se HSLF-FS 2015:11
Tandhygienist med förskrivningsrätt, se LVFS 2009:13, bilaga 2
1.7 Farmaceutens generella ansvar
Det är viktigt att den farmaceutiska kompetensen om läkemedel och dess
hantering som finns inom Landstingets Läkemedelsavdelning utnyttjas i ett nära
samarbete med hälso- och sjukvården.
Vid klinisk farmaci är farmaceuten en del i vårdteamet och kan då ha till uppgift att
verifiera läkemedelslistor, genomföra läkemedelsgenomgångar och
utskrivningssamtal. Uppgifterna kan variera beroende på var arbetet sker, i
slutenvård, öppenvård eller kommunal hälso- och sjukvård. Utförligare information
finns på webbsidan för klinisk farmaci, klicka här.
Vid tjänsten Läkemedelsservice har avdelningen/enheten en särskild utsedd
farmaceut på apoteket som är kontaktperson. Den läkemedelsansvariga
sjuksköterskan utvecklar och förbättrar enhetens läkemedelshantering
tillsammans med avdelningsfarmaceuten. Det kan t.ex. röra sig om förenklade
beställningsrutiner, genomgång av bassortiment, lagervård, vätskevagnar,
information om nya läkemedel/nya förpackningar, läkemedelsförbrukning och
annan kvalitetssäkring.
7
1.8 Annan personals generella ansvar
I öppen vård/tandvård/kommunal hälso- och sjukvård får man genom delegering
överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera
läkemedel under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård.
Fysioterapeuter får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till
patienter i samband med fysioterapi.
Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala
radioaktiva läkemedel.
Studerande som genomgår verksamhetsanpassad utbildning inom hälso- och
sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av
sjuksköterska, läkare, tandläkare eller tandhygienist.
1.9 Egenvård
Egenvård är en åtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att
en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård om analys visar
att det föreligger en risk för att patienten skadas. Se rutiner i samverkan i
samband med egenvård (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna).
1.10 Delegering
Med delegering menas att person som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och
som är formellt kompetent (t.ex. genom legitimation för yrket eller
högskoleutbildning som leder till yrkesexamen eller särskild examensbeskrivning)
för en medicinsk uppgift överlåter denna till annan person som saknar formell
kompetens för uppgiften. Uppgiftsmottagaren ska genom praktisk
yrkesverksamhet eller fortbildning ha visat sig ha blivit reellt kompetent för den
uppgift som avses att delegeras.
Iordningställande eller administrering får inte delegeras inom den slutna vården
eller ambulanssjukvården.
En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en författning, en
instruktion eller liknande framgår att uppgiften är förbehållen en viss yrkesgrupp
eller om något liknande formellt eller praktiskt hinder föreligger.
En delegering ska alltid vara personlig, skriftlig, tidsbestämd och beskriva tydligt
vilken arbetsuppgift som delegeringen avser. Behov och lämplighet att utföra
delegerade uppgifter avgörs av respektive sjuksköterska i det enskilda fallet.
Den som delegerar en uppgift ska bedöma om mottagaren har tillräcklig kunskap
och erfarenhet för uppgiften, är noggrann, har gott omdöme och är lämplig i övrigt.
Om mottagaren anser att han/hon saknar kompetens för uppgiften får den inte
delegeras. Personen som tar emot en delegering ansvarar själv för hur uppgiften
8
utformas och genomförs. Uppföljning och utvärdering om uppgiften genomförts på
ett korrekt och säkert sätt ska alltid ske och omprövas. Vid delegering över en
verksamhets- eller vårdgivargräns måste samråd ske med mottagarens
arbetsledning.
Rutiner för delegering ska ingå i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.
Samtliga kommuner i Dalarna har med hjälp av Högskolan Dalarna utformat ett
gemensamt utbildningsmaterial för delegering inom den kommunala hälso- och
sjukvården i form av undervisningsmaterial, informationshäften samt
kunskapstest. Se delegering inom den kommunala hälso- och sjukvården.
2. Ordination
Idag används TakeCare som gemensamt journalsystem i Landstinget Dalarna.
Ordination av läkemedel får utföras av läkare och tandläkare, samt
sjuksköterskor, barnmorskor och tandhygienister med särskild behörighet enligt
aktuell författning. En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om:
läkemedlets namn
läkemedelsform
styrka
dosering
administrationssätt och tidpunkter för administrering
indikation
I ordinationshandlingen anges samtliga läkemedel som ska administreras till
patienten. Ordinationshandlingen ska ge en samlad bild av ordinerad och utförd
läkemedelsbehandling. Överföringar till andra arbetsunderlag får göras endast i
undantagsfall.
Då det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen får en
hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller lokalt fastställt
spädningsschema göras i ordinationshandlingen.
Dosering ska anges som antalet tabletter, läkemedlets volym per doseringstillfälle
eller andra avdelade läkemedelsdoser. Internationella enheter ska vid
läkemedelsordination förkortas med E.
Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel ska bli tydlig får
doseringen, utan hinder av vad som sägs i ovanstående stycke, anges som
mängden verksam substans. Sådana läkemedel ska finnas förtecknade i den
lokala rutinen för läkemedelshantering.
Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller
administrationssättet omprövas.
Medicinska gaser ska dokumenteras i läkemedelsjournalen.
9
Oxygenbehandling ska alltid ordineras av läkare som också anger behandlingstid och
mängd. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan, att gasflödet i liter
per minut kan avläsas.
Särskilda regler gäller för ambulanssjukvård SOSFS 2005:24
Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen
anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för
läkemedelshantering.
2.1 Ordinationstyper:
Stående ordination
Kontinuerlig ordination och ordination vid behov som är ordinerad i förväg.
Tillfällig ordination
Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle.
Får ges muntligt eller per telefon av läkare till sjuksköterska i situationer där
patienten behöver omedelbar behandling. Denna repeterar mottagandet samt
dokumenterar ordinationen i patientens journal. Läkaren får sedan ordinationen i sin
signeringskorg och ska så snart som möjligt bekräfta ordinationen
Ordination genom generella direktiv
Läkare kan ordinera läkemedel som får ges enligt generella direktiv. I de generella
direktiven ska indikation och kontraindikationer anges samt dosering och antalet
tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas.
Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast
efter att en sjuksköterska gjort en medicinsk bedömning. Ordinationer enligt
generella direktiv ska utföras restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för
ordinationer enligt generella direktiv ska finnas i den lokala rutinen för
läkemedelshantering. De generella direktiven måste även överensstämma med
de generella direktiv som är inlagda på respektive enhet i läkemedelsmodulen i
TakeCare.
2.2 Ordination av läkemedel till patient med dosexpedierade läkemedel
Dosexpedierade läkemedel levereras i påsar som är tydligt märkta med
patientnamn, födelsedata, innehåll samt datum och tidpunkt för intag. Leverans
sker på förutbestämda dagar och omfattar 14 dagars behov. Läkemedel som inte
kan förpackas i dospåsar, t.ex. flytande läkemedel, expedieras i stället som hel
förpackning efter särskild beställning hos dosleverantören. Kan även hämtas ut på
lokalt apotek.
Behovet av dosexpedierade läkemedel ska avgöras av patientansvarig läkare i
samråd med patient/närstående. Patientens läkemedel sammanställs på ett
dosrecept och olika läkare eller distriktssköterskor med förskrivningsrätt kan
ordinera till samma patient. Dosreceptet används som ordinationshandling och
ska användas vid all förskrivning till dospatient. Narkotika enligt förteckning ll-V
kan skrivas på dosreceptet.
Pascal är en applikation för att förskriva och beställa läkemedel till dospatienter
och är ingen journalhandling. I Pascal har alla användare tillgång till den senaste
10
versionen av dosrecept, behörighet krävs. Förskrivare ska ordinera, göra
ordinationsändringar, tillägg och akut ordination i det datoriserade systemet.
Landstinget Dalarna har beslutat att för dospatienter ska förskrivningen i öppen
vård ske via Pascal och att läkemedelslistan där är originalhandling. Vid
ordinationsändring som utförs i öppenvård behöver man därmed endast ändra i
Pascal och inte i läkemedelsmodulen i TakeCare. Däremot ska
ordinationsändringen journalföras i TakeCare. Detta medför att för dospatienter är
ofta läkemedelslistan i TakeCare inkorrekt och när patienten läggs in i sluten vård
måste läkemedelslistan uppdateras efter Pascal.
Att patienten har dosexpedierade läkemedel markeras i TakeCare i
”Patientuppgifter” under fliken ”Diverse”. Detta genererar en uppmärksamhetssymbol, ”Dos”, i läkemedelsjournalen med länk till Pascal. För att ytterligare
tydliggöra att det är en dospatient, ordineras Läkemedelsfavoriten ”DOS-patient”.
Riktlinjer för användande av dosexpedierade läkemedel i Dalarnas län finns på
Läkemedelskommitténs webbsidor. Klicka här.
Dosexpedierade läkemedel vid sjukhusvistelse
Vid vårdövergångar, till exempel från särskilt boende till sjukhus, är det viktigt att
meddelande ges om att patienten använder dosexpedierade läkemedel. Aktuellt
dosrecept bör skrivas ut från Pascal i samband med patientens inskrivning. Vid
inskrivning kan patientens dostjänst markeras som pausad i Pascal. Produktionen
av dospåsar stoppas då tills patienten åter aktiveras. Utskrivande läkare från
slutenvård eller vid akutbesök ansvarar för att eventuella ordinationsändringar
registreras i Pascal, och att patienten i förekommande fall åter aktiveras.
När patienten har medhavda dospåsar med läkemedel kan dessa användas fram
tills dess att enheten har införskaffat ej lagerhållet läkemedel. Sjuksköterskan ska
först göra kvalitetskontroll av påsarna.
Vid utskrivning från sjukhus ska patienten förses med läkemedel som räcker fram
till dess att dosförpackade läkemedel kan levereras, normalt max tre till fyra
dagar. Vid veckoslut/helger kan patienten behöva förses med läkemedel för
längre tid. Delas läkemedlen i en dosett skall denna märkas tydligt med
patientens namn, personnummer, signatur av den som delat och för vilken period
dosetten gäller. Aktuell läkemedelslista måste bifogas.
För kortare tid eller eventuella jourdoser kan även de s.k. läkemedelspåsarna som
beställs via Mediq användas.
2.3 Användande av patientens egna läkemedel i slutenvården
Om patienten godkänner det, kan patientens egna läkemedel användas under
vårdtiden. Patienten får ingen ersättning av vårdgivaren.
Ansvarig läkare ska ta ställning till om behandling med patientens egna läkemedel
ska fortsätta och med vilken dosering. Detta ska dokumenteras i
ordinationshandlingen.
Användandet av patientens egna läkemedel ska ske med samma krav på
patientsäkerhet och dokumentation som övrig läkemedelshantering. För att
11
läkemedlen ska kunna användas ska de vara tydligt identifierbara (märkning på
förpackning/tablettkarta, alternativt i oöppnad dospåse).
Läkemedel delade i dosett kan användas om det medföljer en aktuell
läkemedelslista/delningsunderlag.
Fördelar med att patientens egna läkemedel tas med till sjukhuset är exempelvis
att behandlingsavbrott undviks och att patienten får de synonymläkemedel han
eller hon är van med. Ekonomiska fördelar ska alltid betraktas som en bieffekt.
När patienten är inskriven i sluten vård ska denne i första hand få läkemedel från
vårdenhetens förråd. Receptförskrivning till inneliggande patient kan ske med
patientens medgivande. Det kan vara aktuellt när ett läkemedel, som efter
utskrivning ska fortsätta användas av patienten och prövas ut under vårdtiden. Till
exempel vid nyordination av licensläkemedel, erytropoetin, insulinpennor och
inhalationer.
I nedanstående situationer är det särskilt lämpligt att patientens läkemedel tas
med till sjukhuset:
läkemedel som tillförs med personlig utrustning t ex inhalator
läkemedel för personligt bruk t ex ögondroppar, ögonsalvor och hudsalvor
läkemedel som är ovanliga och där det är rationellt att för kortare tid
använda patientens medtagna eller under vårdtiden nyförskrivna
läkemedel, detta för att garantera kontinuitet i behandlingen
Patientens egna läkemedel ska förvaras oåtkomliga för obehöriga. Läkemedlen
får inte lämnas på sängbordet, om det finns risk för att andra personer kan
komma åt dem. Exempelvis kan de förvaras i patientens låda i avdelningens låsta
läkemedelsvagn eller i låsbart skåp/låda i anslutning till patientens säng. Rutinen
ska beskrivas i avdelningen/enhetens lokala rutin.
3. Rekvisition
3.1 Beställningsrutiner
Behörighet
Läkemedel får endast rekvireras av behörig hälso-och sjukvårdspersonal som
namngivits i den lokala rutinen. På avdelningen/enheten bör flera personer ges
behörighet att rekvirera läkemedel.
I den lokala rutinen ska anges hur läkemedelsbeställningar hanteras.
Varje avdelning/enhet fastställer ett eget avdelnings-/enhetssortiment med
utgångspunkt från det bassortiment som Läkemedelskommittén fastställt. Klicka
här för information på Navet (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna).
12
Dessa möjligheter finns att rekvirera läkemedel från apoteket enligt tecknat avtal
med Landstinget Dalarna:
elektronisk beställning i Raindance
Läkemedelsservice, då levererande apotek fyller på i
avdelningen/enhetens läkemedelsförråd enligt fastställt
avdelningssortiment
vätskevagn som fylls på av levererande apotek enligt schema
faxrekvisition (reservrutin vid t ex datastopp se PM Datastopp)
Kommunala och privata vårdgivare kan ha andra beställningsöverenskommelser
med levererande apotek.
Rekvisition under jourtid
Många läkemedel finns tillgängliga i Depåförråden på Falu och Mora lasarett för
att lösa akuta behov av läkemedel dygnet runt. Även läkemedel i avdelningarnas
förråd ska lämnas ut generöst vid akuta behov till andra enheter. Se Depåförråd
för läkemedel (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Där finns också
filer för att leta läkemedel i avdelningarnas sortiment på länets sjukhus.
Vid akut behov av ett läkemedel som inte kan anskaffas på något av dessa sätt
när apoteket är stängt kontaktas Apoteket CW Scheele, Stockholm, telefon 010447 61 00.
Jourberedskap för läkemedel som behöver tillverkas på apotek finns vid
Akademiska sjukhuset i Uppsala vardagar kl 17.00-20.00 samt lördag, söndag
och helgdag kl. 08.00-18.00. Ring 018-611 00 00 eller kortnr 70017.
Akutläkemedel
Akutaskar med standardiserat innehåll tillverkas av APL (Apotekets Produktion
och Laboratorier) och finns att beställa från levererande apotek. Asken byts ut
efter användning eller utgången hållbarhet. Ett litet lager av ”Läkemedelsbox för
akutväska” finns även i Depåförrådet på Falu lasarett. För information om innehåll
i de standardiserade askarna, se Läkemedelskommitténs webbsidor.
Inom den slutna vården rekommenderas att den så kallade Läkemedelsboxen
finns tillgänglig. Den innehåller läkemedel mot bland annat hjärtstopp, anafylaxi,
hypoglykemi, opioidöverdos och epilepsianfall.
Vaccin
Många vacciner har idag separata avtal och beställs ej via apotek.
En nationell upphandling finns för vacciner inom barnhälsovård.
Smittskyddsenheten har också gjort separat upphandling för flera andra vacciner.
13
För att erhålla upphandlat pris måste dessa vacciner beställas direkt från
leverantör. Se Smittskyddsenhetens hemsida
Icke registrerade läkemedel
Extemporeläkemedel
Rekvisition av extemporeläkemedel (läkemedel tillverkade endast för ett visst
tillfälle) ska uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om
användandet. Beställningsrutiner för extemporeläkemedel se:
Läkemedelsbeställningar i Raindance
Licensläkemedel
Ett icke registrerat läkemedel kan lämnas ut på licens till en patient under
förutsättning att en licensmotivering skickats elektroniskt till Läkemedelsverket via
licenssystemet KLAS av läkare/tandläkare. Licensmotiveringen måste sedan
scannas in i journalsystemet. Sökta licenser kan ses av alla apotek och om behov
uppstår kan ny licens sökas på tidigare motivering oavsett vilken kedja som har
en beviljad licens. Se Läkemedelsverket licens
Förskrivaren meddelas endast om licensen avslås eller om komplettering begärs.
Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient ska födelsedata och namn samt
dosering anges av läkare. Beställningsrutiner för licensläkemedel se:
Läkemedelsbeställningar i Raindance
Läkemedel för klinisk prövning
Läkemedel kan ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna ska vara märkta med
texten ” för klinisk prövning” och med namnet på prövningsansvarig läkare. Så
snart en klinisk prövning avslutas eller avbryts ska resterande läkemedel
returneras enligt särskilda instruktioner från sponsor/företag/apotek.
3.2 Rekvisitionsgenomgång på apotek
Samtliga rekvisitioner kontrolleras av en farmaceut. Om ett läkemedel inte finns i
lager eller tillfälligt är slut ska beställaren meddelas.
3.3 Mottagning av läkemedelsleverans
Läkemedelsleveransen ska överlämnas till behörig person, enligt den lokala
rutinen. Sjuksköterskan på avdelningen/enheten kontrollerar att leveransen är
obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord beställning
enligt
följesedel. Följesedeln sparas på enheten enligt lokal rutin. Läkemedel ska
snarast möjligt packas upp (särskilt viktigt om kylvaror rekvirerats) och placeras i
läkemedelsförrådet. En inleverans av beställningen i Raindance måste göras av
annan behörig person. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast
dagen därpå göras till apoteket på telefonnummer 018-611 34 67 för rättelse.
Läkemedel beställda genom s.k. Läkemedelsservice packas upp av apoteket.
Särskild markering finns på transportemballagets adresslapp. Apoteket lägger
14
följesedlar på överenskommen plats och inleverans skall göras av behörig
personal på avdelningen/enheten.
4. Förvaring
4.1 Läkemedelsförråd
Verksamhetschefen ansvarar för att endast behöriga personer har tillträde till
läkemedelsrum/läkemedelsskåp.
Läkemedel ska förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är
anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedelsförrådet bör
vara beläget så att arbetet kan utföras ostört.
Läkemedel lagerhålls på avdelningen/enheten i läkemedelsförråd och kan ske på
flera sätt:
läkemedelsrum
medicinskåp, medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart
förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar
för huddesinfektion)
läkemedelsvagnar - ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte
används, lådorna i vagnen kan vara patientbundna
vätskevagnar - innehåller infusions- och spolvätskor
Det bästa alternativet är ett läkemedelsrum. God belysning, fria arbetsytor och
ventilation är väsentligt ur säkerhetssynpunkt. För aseptiskt beredningsarbete ska
en särskild arbetsyta/bänk finnas. Läkemedlen ska vara oåtkomliga för obehöriga.
Avdelningen/enheten fastställer vilka läkemedel som används frekvent och därför
ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Landstingets Läkemedelsavdelning kan hjälpa
till att ta fram läkemedelsstatistik. Sortimentslistan bör revideras minst en gång
per år av läkare och sjuksköterska med ansvar för läkemedelsförrådet, gärna i
samarbete med farmaceut från Landstingets Läkemedelsavdelning.
Läkemedel, rekvisitions- och receptblock ska förvaras inlåsta när de inte är under
uppsikt. Nycklar till läkemedelsförråd får endast handhas av sjuksköterskor och
läkare som vanligen iordningställer läkemedel. Utlämnande av nycklar ska ske
med stor restriktivitet och regleras i den lokala instruktionen. Alternativt har
förrådet kodlås med behörighet. Läkemedel förvaras i den förpackning de
levererats.
Läkemedel bör förvaras i ATC-ordning, dvs. efter farmakologisk/terapeutisk
gruppindelning. Undantagsvis kan läkemedel förvaras i bokstavsordning.
15
Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2o - +8o). Dessa levereras i låda med gul
märkning med texten ”Innehåller kylvara”. De ska förvaras i kylskåp utrustat med
termometer. Kylskåpstemperaturen ska kontrolleras och dokumenteras dagligen.
Temperaturen varierar mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den
i allmänhet för hög för känsliga preparat (t.ex. vacciner). I medicinkylskåpet får
endast läkemedel förvaras. Hanteringen av kylskåpsvaror ska beskrivas i den
lokala rutinen för läkemedelshantering. Se Svensk Läkemedelsstandard 2016.
Även rumstemperaturen i läkemedelsförrådet ska kontrolleras och dokumenteras
en gång i veckan (+15 - +25°).
Vissa läkemedel är särskilt temperaturkänsliga, och hanteras av leverantören i en
obruten kylkedja. Dessa läkemedel levereras i en kartong med kylelement.
Kartongen ska returneras med övriga läkemedelslådor till levererande apotek.
Byte av vätskevagn sker enligt lokalt schema varvid full vagn levereras och den
använda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och kompletterar vagnen efter
en vätskevagnslista enligt stående beställning som gjorts upp med
avdelningen/enheten. Vagnen ska förvaras oåtkomligt för obehöriga t.ex. i
läkemedelsrummet.
Sprutor och kanyler ska vara inlåsta. Om de inte förvaras i originalkartong
kasseras de efter ett år.
Medel för tekniskt bruk (rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och
utensilier samt reagenser) ska förvaras separat i läkemedelsförråd eller i annat
utrymme. Lagerplatsen ska vara märkt med ”för tekniskt bruk” för att förhindra
förväxlingsrisk av läkemedel. På vissa avdelningar/enheter bör detta utrymme av
säkerhetsskäl vara låsbart.
Om det är förenligt med en säker hantering får läkemedel som måste vara lätt
tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel ska finnas
förtecknade i lokal rutin för läkemedelshantering.
För att träna eget läkemedelsansvar kan patienter inom slutenvård i vissa fall få
sköta sin medicin självständigt. Läkaren ska i varje enskilt fall avgöra om det är
lämpligt att patienten ansvarar för medicineringen. Detta förutsätter att patienten
har ett låsbart skåp i anslutning till sin sängplats. Om patienten tar egen medicin
ska detta antecknas i journalen. Sjuksköterska ska informera sig om att patienten
tar sina läkemedel på det sätt som ordinerats samt dokumentera effekten av
läkemedelsbehandlingen.
Om patienten bedöms lämplig att själv sköta sitt läkemedelsintag får detta inte
påverka kontakten mellan vårdpersonal och patient. Vid varje misstanke att
patienten inte tar sin medicin måste en dialog med patienten om medicineringen
ske.
Även på särskilda boenden ska patientens läkemedel förvaras oåtkomliga för
obehöriga. Har patienten själv hand om sina läkemedel skall boendet/enheten
tillhandahålla låsbart skåp eller låda.
I de fall sjuksköterska ansvarar för administrering till patient ska läkemedlen
förvaras i ett låst läkemedelsskåp eller i ett gemensamt låst utrymme avsett för
16
läkemedelsförvaring. I det gemensamma utrymmet ska läkemedlen förvaras väl
åtskilda i en personmärkt låda för varje patient.
Läkemedelsprov får inte placeras i läkemedelsförrådet och får inte användas för
behandling av patient.
4.2 Skötselanvisningar för läkemedelsförråd
I den skriftliga lokala rutinen namnges de personer som ansvarar för skötsel av
läkemedelsförråd. Utförs uppgiften av levererande apotek ska detta också framgå
i den lokala rutinen. Syftet med skötseln är att:
läkemedel ska vara i fullgott skick
läkemedel ska vara överskådligt ordnade
läkemedelsmängden anpassas efter förväntad förbrukning
För att uppnå en effektiv läkemedelsförsörjning inom Landstinget Dalarna ska
hela verksamheten ses som en gemensam försörjningsenhet. Lagerhållning av
läkemedel ska samordnas och lån mellan enheter ska medges generöst. På Falu
och Mora lasarett finns ett depåförråd för läkemedel som kan nyttjas av alla
vårdenheter inom Landstinget Dalarna. En uppdaterad förteckning över läkemedel
i Depåförrådet finns under rubriken "Leta läkemedel" på Navet (OBS! Länk nås
enbart inom Landstinget Dalarna).
Genom att i god tid returnera läkemedel som inte används på
avdelningen/enheten till Depåförrådet kan dessa återanvändas på annan
avdelning/enhet. Se Depåförråd för läkemedel, (OBS! Länk nås enbart inom
Landstinget Dalarna).
Upptäcks något fel på ett läkemedel (t.ex. fällning, missfärgning) ska
förpackningen skickas tillbaka till apoteket för kostnadsfritt utbyte. Se
hanteringsguide för läkemedel som ska returneras till Apoteket. Använd avsedd
blankett tillsammans med returen.
4.3 Kassation
Kasserade läkemedel, liksom cytostatika och läkemedelsförorenat avfall ska
läggas i speciella kärl som hämtas av Landstingsservice för destruktion. Se
Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfallnb (OBS!
Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna ).
17
4.4 Retur av läkemedel för kreditering
Förpackningar som i vissa fall returneras till apoteket kan krediteras under
förutsättning att vissa krav är uppfyllda. Se hanteringsguide för läkemedel som
ska returneras till Apoteket. Kylvaror krediteras inte.
Blankett för reklamation/retur ska biläggas varan/varorna. Emballaget ska märkas
med ordet RETUR och från vilken avdelning/enhet som backen/kartongen skickas
ifrån.
4.5 Användningstider och hållbarhet
Ett läkemedels användningstid är begränsad dels av bakteriologiska orsaker (jfr
Svensk läkemedelsstandard), dels av kemiska orsaker såsom nedbrytning vid
kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Som allmän regel gäller att en
förpackning inte förvaras längre än två år i läkemedelsförrådet, såvida inte
särskilda skäl motiverar fortsatt lagerhållning (t.ex. obrutna
beredskapsförpackningar som av fabrikanten fått längre hållbarhetstid och som
förvarats på ett betryggande sätt). www.lakemedelsverket.se
Brytningsdatum ska alltid antecknas på etiketten på flytande och salvliknande
läkemedel, eftersom dessa används maximalt i sex månader. På injektionsflaskor
för flergångsbruk skrivs datum och klockslag och på infusionsvätskor skrivs datum
och klockslag vid infusionens start.
Se alla hållbarhetstider för brutna förpackningar i Svensk Läkemedelsstandard
Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna
flerdosförpackningar.
Ansvarig för läkemedelsförrådet ska regelbundet avlägsna läkemedel som har
passerat utgångsdatum eller inte längre är avsedda att användas (t ex läkemedel
som avregistrerats). Se Landstinget Dalarnas gemensamma hanteringsguide för
specialavfall (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna).
Apoteket ansvarar för hållbarhetskontroll av överenskommet bassortiment på de
avdelningar där Läkemedelsservice utförs.
4.6 Medicinska gaser
Medicinska gaser är läkemedel. Det innebär bl.a. att medicinska gaser ska
förvaras oåtkomliga för obehöriga och regelbundet kontrolleras avseende
förvaringssätt och hållbarhet. Den sjuksköterska som ansvarar för
läkemedelsförrådet bevakar att avdelningens/enhetens gasflaskor inte har
överskridit angiven användningstid. Hanteringen av medicinska gaser ska, liksom
läkemedelsförrådet, kvalitetsgranskas och beskrivas i enhetens lokala rutin för
läkemedelshantering.
Rutiner för oxygenbehandling finns i ”Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal”
Se www.vardhandboken.se.
18
Central gasanläggning ska kontrolleras av gasansvarig på respektive sjukhus.
Gaskommittén i Hälso- och sjukvården Dalarna har egna webbsidor. Där finns
information såsom minnesanteckningar, anvisningar, AGAs Gashandbok och
produktkatalogen. Se Gaskommitténs webbsidor (OBS! Länk nås enbart inom
Landstinget Dalarna).
Gasflaskor för medicinskt bruk är vitmålade och har på den översta delen en
fastställd färg som markerar innehållet. De vanligaste medicinska gaserna är
oxygen (vit), lustgas (blå) samt andningsluft (vit/svart).
På flaskan finns etiketter där det framgår gassort, fyllningsdatum, och uppgift om
sista förbrukningsdatum. Flaskor med oläslig etikett ska reklameras och
returneras.
Gasflaskor ska alltid förvaras fastkedjade vid vägg eller på speciell kärra.
Utrymmet ska vara välventilerat och det får inte lagras fett eller oljor i rummet, inte
heller absorberande material som exempelvis textilier. Fylld gasflaska får inte
utsättas för onormal uppvärmning. Varningsskylt för gasflaskor ska finnas både på
dörren till förvaringsutrymmet och på entrén till vårdenheten. Öppen eld får inte
förekomma där oxygenbehandling pågår. På varje avdelning/enhet där lösa
gasflaskor används ska det finnas en förteckning över var gasflaskorna förvaras.
Instruktioner för den praktiska hanteringen av medicinska gaser ska finnas
lättillgängliga på enheten.
Befuktning vid syrgasbehandling anses idag endast vara aktuellt i enstaka fall. Se
www.vardhandboken.se.
Vid allt slags handhavande med oxygenapparatur ska det kontrolleras att denna,
liksom händer och verktyg, är fri från olja och fett. Fett och olja kan självantändas i
syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och brand.
Särskilda regler gäller för hantering av anestesigaser. Se vårdhandboken och
AFS 2001:7.
5. Iordningställande
5.1 Allmänt
Arbetsrutinerna ska anpassas så att följande krav kan tillgodoses:
Läkemedel ska iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare,
receptarie eller apotekare (SOSFS 2000:1). Inom annan hälso- och
sjukvård än ambulanssjukvård och slutenvård får iordningställande
delegeras.
På varje avdelning/enhet ska finnas en lista med namn och förtydligande
på de befattningshavare som enligt föreskriften om patientjournallagen är
19
skyldiga att föra journal. På listan ska det anges namn, befattning och
signatur.
I den ordinationshandling/signeringslista som används ska genom
signering framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet av
varje ordinerat läkemedel.
Den som iordningställer ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet,
läkemedlets namn, styrka, läkemedelsform, samt dosen och
doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen.
Ett iordningställt läkemedel ska på förpackningen eller behållaren vara
märkt med uppgifter om (i de fall iordningställandet inte sker i direkt
anslutning till administreringen) patientens identitet, läkemedlets namn,
styrka samt övriga uppgifter som behövs för en säker läkemedelshantering.
Direktiv om märkning ska finnas i den lokala rutinen för
läkemedelshantering.
För biologiska läkemedel ska batchnummer anges i journalen.
Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera
perorala radioaktiva läkemedel.
Fysioterapeuter får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges
till patienter i samband med fysioterapi.
Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och
sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av
den hälso- och sjukvårdspersonal som omnämnts ovan.
5.2 Injektioner
För injektionsläkemedel gäller, i de fall administreringen inte sker i direkt
anslutning till iordningställandet, att sprutan ska vara signerad och märkt med
uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka samt tidpunkt för
iordningställandet. Om patienten ska ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett
och samma tillfälle ska varje spruta märkas med signerade uppgifter om
patientens identitet samt läkemedelsnamn och styrka.
Förtryckta uppdragningsetiketter bör användas till injektionssprutorna.
Även neutrala etiketter kan användas. Etiketterna beställs från Mediq Sverige.
Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel får inte återfyllas. Detta gäller
även sprutor till infusionspumpar för att förhindra smittspridning. Därför ska också
uppdragskanylen avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle. Så
kallade ”spikar” för uppdragning i spruta ur flerdosbehållare är avsedda endast för
engångsbruk.
20
Alla läkemedel ska okulärbesiktigas liksom själva glasförpackningen med
injektions- och infusionsvätskor. På brutna injektionsflaskor skrivs datum och
klockslag.
5.3 Tabletter och kapslar
Vid sväljsvårigheter kan tabletter behöva krossas. Vissa tabletter och kapslar bör
eller måste sväljas hela av olika orsaker och får varken krossas eller delas. För
information se FASS Vårdpersonal - Startsida Beakta att läkemedelsrester kan bli
kvar i tablettkrossaren och utgör allergirisk genom att det dammar. Var särskild
försiktig när det gäller antibiotika.
Delning av tabletter kan vara aktuellt när halva tabletter ordinerats. Vid delning av
tabletter kan tablettdelare användas för att få en god doseringsnoggrannhet.
Enstaka tablett, hel eller delad, får inte återföras till originalförpackningen efter
uttag utan ska läggas i burk för kasserade läkemedel.
Om läkemedel, som inte är avsett att intas omedelbart överlämnas till patienten
ska det ske i lämplig förpackning, t ex medicinkopp, dosett eller läkemedelspåse.
Denna ska förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och
styrka, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den
ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Om en
patient får läkemedel med sig från avdelningen/enheten ska detta antecknas i
journalhandling.
5.4 Tillredning
Tillredning av läkemedel får endast göras av personal med farmaceutisk
kompetens. Normalt ska all tillredning göras på apotek med de resurser som finns
i form av godkända tillverkningslokaler och behörig personal.
Undantag: Legitimerad sjuksköterska eller motsvarande på avdelningen/enheten
får tillreda:
Läkemedel som p.g.a. begränsad hållbarhet måste tillredas i direkt
anslutning till administrering (t.ex. injektions- och infusionssubstans).
Tillsats av läkemedel (t.ex. infusionskoncentrat till infusionsvätska), som är
avsedd för omedelbar administrering.
Verksamhetschef/MAS är ansvarig för den tillredningsverksamhet som
förekommer på avdelningen/enheten samt att det finns rutiner för tillredning på
enheten. I den lokala rutinen för läkemedelshantering ska rutin för tillredning ingå.
Arbetet ska ske i ostörd miljö. Det är viktigt att arbeta aseptiskt, syna infusionsoch injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen.
Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och innehållet måste
blandas efter varje tillsats.
21
För infusionsvätskor gäller att behållaren ska märkas med patientdata, starttid,
infusionstid och eventuellt tillsatser. En etikett ska sättas på flaskan/påsen vare
sig tillsats gjorts eller inte.
Spädningsinstruktioner för antibiotika/antimykotika finns och kan hämtas från
Navet. Klicka här (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna). Denna
måste godkännas av verksamhetschef och ingå i rutinen för läkemedelshantering.
5.5 Hygien- och säkerhetsföreskrifter i samband med läkemedelshantering
I första hand ska endosampuller/endossprutor användas. Kontaminationsrisken
för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick genom
gummimembranet. Om läkemedlet endast finns tillgängligt i flerdosflaska ska
tillredningen ske i läkemedelsrummet. Vid all tillredning av läkemedel är det viktigt
att arbetet sker aseptiskt så att risken för kontamination av läkemedlet minimeras.
Vid iordningställande/tillredning av vissa läkemedel, t.ex. antibiotika och
cytostatika, behöver dessutom personen som tillreder skyddas mot direktkontakt
med läkemedlet.
Handhavande av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
regleras enligt Arbetsmiljöverkets kungörelse AFS 2005:5. Utifrån denna är en
instruktion framtagen i Dalarna, se Hanteringsanvisningar för cytostatika.
Skyddsinformationsblad för läkemedel finns på www.fass.se. Markera FASS för
förskrivare/skyddsinformation och för apotekstillverkade läkemedel på www.apl.se
Skriftliga hygien- och arbetsinstruktioner för läkemedelshantering/tillredning ska
ingå i den lokala rutinen för avdelningen/enheten.
6. Administrering
6.1 Allmänt
Administrering av läkemedel omfattar tillförsel eller överlämnande av en
iordningställd läkemedelsdos till en patient. En sjuksköterska, läkare eller
tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen
av läkemedlet till patienten. Huvudregeln är att samma person (sjuksköterska,
läkare, tandläkare) själv utför de olika läkemedelshanteringsuppgifterna för att
uppnå en hög patientsäkerhet i den praktiska läkemedelshanteringen.
Den som administrerar/överlämnar läkemedel ska alltid kontrollera patientens
identitet genom kontroll av ordinationshandling (läkemedelsjournal),
identitetsband eller att patienten själv uppger sitt namn. Patienten ges det
ordinerade läkemedlet vid angiven tidpunkt.
Om det är nödvändigt av tekniska krav, sterilitetskrav eller liknande, får en annan
sjuksköterska än den som iordningställt läkemedlet överta ansvar för
22
administreringen till patienten. Ansvarsfördelningen och tillvägagångssättet ska i
sådana fall framgå av den lokala rutinen för läkemedelshantering.
Sjukhusfysiker får administrera patientdos av perorala radioaktiva
läkemedel.
Fysioterapeut får administrera läkemedel som ska ges till patient i
samband med fysioterapi.
Studerande som genomgår verksamhetsförlagd utbildning inom hälso- och
sjukvården får administrera läkemedelsdos till patient under tillsyn av
sådan hälso- och sjukvårdspersonal som har befogenhet att iordningställa
och administrera patientdos enligt gällande författning.
Inom annan hälso- och sjukvård än ambulanssjukvård och slutenvård får
administrering delegeras.
Om någon annan än den som iordningställt dosen överlämnar läkemedlet ska
denna hållas samman i för varje doseringstillfälle försluten förpackning, märkt
med patientens namn och födelsedata. Vid överlämnandet ska patienten få
erforderlig information om det sätt på vilket läkemedlet ska intas (t.ex. under
tungan, till/mellan måltider, sväljes hela). Varje tillfälle måste tas tillvara för att
utbilda och motivera patienten för sin fortsatta behandling. Den ansvariga
sjuksköterskan ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter
av läkemedlet samt om det föreligger några problem i samband med intaget.
I de fall en patient inte kan inta/ges en ordinerad läkemedelsdos ska detta
dokumenteras i originalhandling.
Administrationstillfällena ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet.
Följande tider rekommenderas för intagning av perorala läkemedel:
1 gång dagligen = klockan 08.00
2 gånger dagligen = klockan 08.00 och 20.00
3 gånger dagligen = klockan 08.00, 14.00 och 20.00
I många fall krävs andra doseringstider. Exempelvis vissa läkemedel, såsom
parkinsonmedel, som ska doseras jämnt över dygnet fyra, fem eller sex gånger.
Tablettintaget underlättas om patienten tar en klunk vätska innan tabletten
stoppas i munnen. Tabletter, kapslar och pulver ska intas med riklig mängd
vätska. Intag av läkemedel i liggande ställning bör undvikas. Många läkemedel
kan ge skador i matstrupen om de fastnar där. Patienter med sväljsvårigheter bör
få sina läkemedel i andra beredningsformer, t.ex. lösning, suppositorium.
23
Infusion/injektion
Omedelbart före användningen ska den som administrerar en infusion eller
injektion kontrollera att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende
inte avviker från det normala. Under infusionens gång bör dropphastigheten
kontrolleras regelbundet, eftersom denna kan förändras under tiden.
6.2 Signering
Vid administrering ska signering ske i originalhandling för varje enskilt
läkemedel (gäller slutenvården). För dosförpackade läkemedel eller
läkemedel i dosett sker signeringen vid utdelningstillfället.
Genom signeringen ska det framgå vem eller vilka som ansvarat för
administreringen av varje ordinerat läkemedel. Ansvaret för dosens
innehåll är personligt bundet till signerande sjuksköterska i de fall ett
apotek inte iordningställt dosen.
6.3 Biverkningar
Ansvaret för rapportering av biverkningar åligger den huvudman (såväl offentlig
som privat) som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården (LVFS 2012:14)
I biverkningsregistret införs rapporter från läkare, tandläkare, sjuksköterskor,
farmaceuter och patienten själv.
Samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel ska rapporteras till
Läkemedelsverket. Även misstänkta biverkningar som har samband med
exponering i arbetet ska rapporteras. Även förgiftningar med och missbruk av nya
läkemedel räknas som biverkningar vad gäller rapporteringskrav enligt EU:s
regler. Samma rapporteringsregler gäller för biverkningar av natur-/växtbaserade
läkemedel och vissa utvärtes läkemedel.
Rapporten görs elektroniskt via Läkemedelsverkets e-tjänst eller på särskild
blankett som finns för utskrift på Läkemedelsverkets hemsida,
www.lakemedelsverket.se.
Rapporten skickas till: Läkemedelsverket, Enheten för läkemedelssäkerhet,
Biverkningsgruppen, Box 26, 751 03 UPPSALA
Om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom kan patienten
få ersättning genom Läkemedelsförsäkringen. Om skadan orsakats genom
missbruk av läkemedel lämnas dock inte någon ersättning.
Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som kan hämtas på
www.lakemedelsforsakringen.se .
24
6.4 Överkänslighet
Läkare och i förekommande fall sjuksköterska ska alltid, innan behandling med
läkemedel ges eller undersökning påbörjas, ta reda på om patienten tidigare haft
symtom på överkänslighet och dokumentera under sökordet ”överkänslighet”.
I Författningshandboken för personal inom hälso- och sjukvård finns det beskrivet
hur överkänslighetsreaktioner förebyggs och hur verksamheten ska ha beredskap
för att behandla dessa. Där föreskrivs även om åtgärder vid vaccinering.
Överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller allvarliga
hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas som
biverkningsrapport till Läkemedelsverket.
Varningsmärkning av journal
Om patienten utvecklat en så allvarlig överkänslighetsreaktion att det finns
anledning att varningsmärka journalen enligt Socialstyrelsens anvisningar och
TakeCares rutiner ska journal och övriga dokument vara märkta med en
varningsmarkering. Beslut om varningsmärkning tas av läkare.
Respektive datajournal inom landsting och kommun har sitt eget system för
varningsmärkning och ska tydliggöras i lokal rutin för läkemedelshantering.
6.5 Utökad övervakning
Idag finns en markering (▼) i FASS, på läkemedlets bipacksedel samt i TakeCare
som innebär att detta läkemedel är föremål för utökad övervakning i hela EU.
Detta tillämpas bl a på läkemedel med en ny aktiv substans eller ett biologiskt
läkemedel (t ex vaccin eller läkemedel som är framställt ur plasma). Patienter och
hälso- och sjukvårdspersonal uppmuntras särskilt att rapportera alla misstänkta
biverkningar av läkemedel som har den svarta triangeln, så att ny information
snabbt kan utvärderas. Detta betyder inte att läkemedlet är osäkert att använda.
7. Överdosering
Vid överdosering av läkemedel kan behandling med antidot bli aktuell.
Antidotförråd finns på akutmottagningarna i Falun, Avesta, Mora och ett mindre
antal antidoter på jourmottagningen i Ludvika.
Giftinformationscentralen (GIC) är öppen dygnet runt. Sjukvården når GIC direkt
på tfn 010-456 67 19. Detta telefonnummer är endast avsett för
sjukvårdsinrättningar och ska inte lämnas ut till allmänheten. Man kan även
kopplas till GIC via 112 dygnet runt. För allmänna frågor hänvisas till tfn 010-456
67 00 (dagtid).
Giftinformationscentralens webbplats: www.giftinformationscentralen.se
Läkemedelsboken: Förgiftningar-Antidotbehandling
25
Behandlingsanvisningar avsedda för läkare: www.giftinfo.se
8. Narkotikahantering
Verksamhetschef respektive Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (inom kommunal
verksamhet) skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret
för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. (SOSFS 2001:17, 5 kap.
2§ o 3§)
Särskild vikt bör läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska
läkemedel.
I Läkemedelsverkets föreskrifter finns en förteckning över läkemedel som klassas
som narkotika (förteckningarna II – V). Vilka preparat som ingår i de olika
narkotikagrupperna framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken
Se särskilda läkemedel och www.lakemedelsverket.se.
Det finns även andra läkemedel som inte är narkotikaklassade som kan vara
begärliga. Det bör övervägas att använda förbrukningsjournal även för dessa
läkemedel.
8.1 Förvaring av narkotika
Narkotika ska placeras så att det är svårt att upptäcka från
ingång/fönster till läkemedelsrum.
Narkotikalagret ska anpassas efter enhetens behov och en
regelbunden översyn av lagrets omfattning ska genomföras (minst fyra
gånger per år).
Narkotika kan med fördel förvaras i skåp med kort- eller kodlås.
Om en enhet/avdelning eller mottagning stängs för en kortare eller längre tid
måste ansvariga se till att narkotika och nycklar till läkemedelsförråd förvaras på
ett betryggande sätt. En annan möjlighet är att spärra passerkort eller lås för en
begränsad tid.
8.2 Förbrukningsjournal för narkotika
Inom sluten vård ska tillförseln av varje narkotikaklassat läkemedel, enligt
förteckningen II-V, till läkemedelsförråd och förbrukning av dessa läkemedel
dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal som rekvirerats från Mediq
Sverige. En journal skall finnas för varje preparat, styrka och beredningsform.
Detta gäller även smärtkassetter och smärtpumpar. Följ instruktionerna på
framsidan av journalen. Alla noteringar i förbrukningsjournalen ska signeras så att
de i efterhand kan kontrolleras och verifieras. Vid varje läkemedelsuttag av
narkotika ska en kontroll av lagret göras. Alla avvikelser i form av underskott eller
överskott ska kommenteras i förbrukningsjournalen. Avvikelser rapporteras till
avdelningschef/ /verksamhetschef/MAS enligt lokal avvikelserutin.
26
Checklista vid läkemedelssvinn/stöld, se bilaga 12.
Fulltecknad förbrukningsjournal sparas på avdelningen/enheten till
nästkommande kvalitetsgranskning, dock minst två år efter sista anteckningen.
8.3 Lån av narkotika
Vid ”lån” av narkotika mellan enheter ska låneblankett användas (se Bilaga 4).
Detta innebär att den avdelning/enhet som lånar fyller i läkemedlets namn, styrka
och önskad mängd samt datum och namnteckning på låneblanketten. Utlämnaren
bekräftar riktigheten med sin namnteckning och lämnar om möjligt ut läkemedlet i
endosförpackning. Narkotika måste föras in i narkotikajournalen på den utlånande
avdelningen/enheten och kontrasigneras. Den som lånar narkotiska läkemedel
måste kunna identifiera sig med giltig identitetshandling inom respektive landsting
eller kommun. Den utlånande enheten skall genom telefonkontroll få lånebehovet
bekräftat. Plats för uppgift om utförd id- och telefonkontroll finns på
låneblanketten. Kopia på låneblanketten ska skickas till den inlånande enheten.
Inlånande avdelning/enhet dokumenterar tillförsel och kontrasignerar i egen
förbrukningsjournal.
Låneblanketten ska sparas minst två år eller till nästa kvalitetsgranskning.
8.4 Kassation av narkotika
Av säkerhetsskäl ska kasserad narkotika omedelbart avidentifieras och läggas för
destruktion.
Narkotiska läkemedel kasseras enligt nedanstående anvisningar.
Preparatnamnet ska om möjligt avlägsnas innan preparatet läggs tillsammans
med annat läkemedelsavfall. Narkotika i tryckförpackning, plåster och ampuller
kan stoppas i gult kärl avsett för andra kasserade läkemedel.
Flytande narkotika på flaska hälls ihop med andra flytande läkemedel i en flaska.
Använd skyddshandskar vid hantering! Se Landstinget Dalarnas gemensamma
hantering för specialavfall (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna).
All kassation och destruktion av narkotika ska dokumenteras i förbrukningsjournalen
och dubbelsigneras. Även överbliven mängd av en ampull, halva tabletter etc ska
dokumenteras och dubbelsigneras.
Avliden patients egna läkemedel är formellt dödsboets egendom. Av
säkerhetsskäl bör sjuksköterskan erbjuda att omhänderta kvarvarande läkemedel
för kassation. Enligt narkotikalagstiftningen är det olagligt att inneha narkotika
som är förskriven till annan person, varför dessa läkemedel ska destrueras på
enheten.
8.5 Inventering och kontroll av narkotika
Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel ska utföras regelbundet av
annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för
rekvisition och förvaring. Om antalet anställda vid en enhet eller hos vårdgivaren
är så få att kontrollen inte kan utföras av egen personal, kan hälso- och
27
sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas (SOSFS 2001:17
kap 5 2 §). Kontakta Läkemedelsavdelningen, Falu lasarett för rådgivning.
Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall det finnas ändamålsenliga
rutiner för en säker kontroll av förbrukningen av narkotiska läkemedel.
(SOSFS 2001:17 kap 5 3 §).
På varje avdelning/enhet/område ska det finnas en utsedd sjuksköterska som är
ansvarig för att kontrollera narkotikaförbrukningen. Kontrollansvarig sjuksköterska
jämför följesedlar med beställningar i Raindance, innehållet i förrådet, eventuella
låneblanketter samt förbrukningsjournaler minst en gång per månad och gör en
bedömning om förbrukningen är rimlig. Även stickprov ur patientjournal bör tas. Utförda
kontroller antecknas i narkotikaförbrukningsjournalen. Rutinen, ansvarsfördelningen
och tillvägagångssättet ska dokumenteras i den lokala rutinen för läkemedelshantering.
Vid retur (t ex reklamation, felbeställning) av narkotika till apoteket ska blankett för
returnering användas. Se hanteringsguide för retur av läkemedel. Returneringen
ska noteras och dubbelsigneras i förbrukningsjournalen. Det returnerade
läkemedlet ska personligen lämnas eller skickas i plomberad apotekslåda enligt
lokal rutin.
Övriga anvisningar står på första bladet av förbrukningsjournalen.
9. Läkemedel med råvaror från naturen
Läkemedel med råvaror från naturen ska tillverkas enligt gällande läkemedelskrav
för att produkterna ska vara säkra och ha god kvalitet. Kraven är till för att bland
annat säkerställa att varje dos av läkemedlet innehåller rätt mängd aktiv
komponent under hela produktens hållbarhetstid. För läkemedel baserade på
växtmaterial finns det EU-direktiv som införlivats i svensk lagstiftning och som
gäller för produktkategorierna växtbaserade läkemedel och traditionella
växtbaserade läkemedel. Läkemedel baserade på djurdelar, bakteriekulturer,
mineraler och salter godkänns som naturläkemedel.
Trots omfattande och långvarig användning av läkemedel med råvaror från
naturen råder det brist på dokumentation om dess biverkningar och interaktioner
med läkemedel. Även om behandling med natur-/växtbaserade läkemedel inte
initieras av sjukvården, måste en förskrivare informera sig om vilka medel som
patienten tar, för att interaktioner ska undvikas.
Exempel på kliniskt betydelsefulla läkemedelsinteraktioner:
Ginseng + MAO-hämmare - potentiering av MAO-hämmaren
Johannesört + warfarin – minskad/ökad effekt av warfarin
Laktobakterier + antibiotika - minskad laktobakterie-effekt
Vitlök + warfarin - förlängd blödningstid
28
Läkare får ordinera natur-/växtbaserade läkemedel om det initieras av patienten
själv men har även rätt att neka om det är i strid med läkarens uppfattning om
vetenskap och beprövad erfarenhet.
Förskrivning/rekommendation av godkända natur-/växtbaserade läkemedel ska
skrivas in i läkemedelslistan på samma sätt som andra läkemedel enligt
Läkemedelsverket. Aktuell förteckning över godkända natur-/växtbaserade
läkemedel, med godkända indikationer och övrig produktinformation finns på
Läkemedelsverkets hemsida.
10. Miljö och läkemedel
Läkemedel är relativt stabila mot fysikalisk och kemisk påverkan. Detta är en
förutsättning för att de ska tåla en viss lagring. Läkemedlens stabilitet är bra för
patienten men mindre bra för miljön. Många läkemedel kan därför efter utsöndring
via urinen passera reningsverk och komma ut i sjöar och vattendrag med
bibehållen farmakologisk effekt.
Följ dessa råd!
Följ listan för rekommenderade läkemedel i Dalarna. Vid jämförbar
medicinsk effekt, säkerhet och pris rekommenderas preparat med mindre
risk för negativ miljöpåverkan.
Uppmana patienter att lämna in överbliven medicin till apotek.
Informera patienter om att alla läkemedelsplåster, även förbrukade (t ex
smärt- och östrogenplåster) innehåller restmängder av läkemedel som inte
bör hamna i grundvattnet. Använda plåster ska inte spolas ned i toaletten
eller läggas i brännbart avfall.
Skriv inte ut mer läkemedel än vad som går åt, iterera hellre receptet vid
osäkerhet. Skriv ut startförpackningar när ny behandling sätts in.
Gå igenom och omvärdera kontinuerligt patientens totala
läkemedelsanvändning, så minskar kassationen av läkemedel.
Lär dig mer om vilka läkemedel som har stor miljöpåverkan. Se
Läkemedelskommitténs webbsidor om miljö.
11. Kvalitet och patientsäkerhet
Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet kunnat konstatera att det vid
tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit
förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning som inte är acceptabel med
hänsyn till patientsäkerheten.
För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens kvalitet ska
alla vårdgivare (landsting och kommun) inrätta ett ledningssystem för kvalitet och
29
patientsäkerhet enligt Socialstyrelsens föreskrift ”Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete” SOSFS 2011:9. Se även handbok för tillämpning av SOSFS
2011:9
För rekommendationer om arkiveringstider för dokument som handlar om
läkemedelshantering, se SKLs Gallringsråd
11.1 Ansvar
Verksamhetschefen/MAS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i
verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. De ska:
identifiera de aktiviteter som ingår i varje process.
bestämma aktiviteternas inbördes ordning.
utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för varje aktivitet.
identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att
patienterna drabbas av vårdskada.
Verksamhetschefen/MAS ansvarar för att alla medarbetare engageras, har rätt
kompetens och får ansvar och befogenheter för att kunna bedriva en säker vård
av god kvalitet samt delta i risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål
och resultat.
Läkemedelshanteringssystemet ska tillgodose högt ställda krav på
patientsäkerhet och vårdkvalitet. Föreskrifterna och de allmänna råden och
instruktioner utfärdade av såväl landsting och kommun samt den lokala rutinen
utgör standarden för hur detta arbete ska bedrivas.
11.2 Avvikelsehantering
Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet
upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för
vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en
vårdskada. Hälso- och sjukvårdspersonal har motsvarande
rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än vårdskador till följd av
säkerhetsbrister i verksamheten vid en sådan sjukvårdsinrättning eller enhet som
avses i 7 kap 7§.(SFS 2010:659 6 kap 4§).
Detta utgör en av grunderna för förbättrad patientsäkerhet. Det ska finnas
dokumenterade rutiner för identifiering, rapportering, analys, återföring,
uppföljning, lärande samt för att fastställa och åtgärda orsaker till vårdskador.
Det är ledningens ansvar att sammanställa, analysera och följa upp avvikelser
samt att ge återkoppling till medarbetarna liksom att sprida kunskap till andra
verksamheter. Beslutade åtgärder ska följas upp. Landstinget Dalarna använder
avvikelsehanteringssystemet Synergi. Kommunen dokumenterar
läkemedelsavvikelser i respektive datasystem.
30
11.3 Riskanalys och händelseanalys
Riskanalys utförs för att identifiera risker i verksamheten. Syftet med en riskanalys
är att hitta orsaker till risker och att eliminera, reducera eller hålla dessa under
kontroll eller om det inte är möjligt, minska konsekvenserna av en negativ
händelse. En riskanalys kan utföras på lokal verksamhetsnivå eller på
övergripande organisatorisk nivå. En analys på lokal nivå utförs på
avdelningen/enhetens egna processer eller på gemensamma processer i
samarbete med närliggande avdelningar/enheter.
Då en händelse inträffat, som medfört att en patient kommit till allvarlig skada eller
kunde ha skadats allvarligt, bör en händelseanalys utföras. Analysen ger
förståelse för hur och varför händelsen inträffade samt ger information om vilka
åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande händelser upprepas.
En händelseanalys mynnar ut i förslag till konkreta åtgärder till en förbättrad
patientsäkerhet. Syftet är att upptäcka bakomliggande orsaker eller brister som
kan finnas i organisationen.
Händelseanalys & Riskanalys, Handbok för patientsäkerhetsarbete. Se
www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet.
11.4 Lex Maria
Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria är föreskriven i Patientsäkerhetslagen.
Lex Marias primära syfte är att få till stånd en objektiv utredning om anledningen
till en inträffad allvarlig skada/sjukdom eller risk för sådan för att därigenom
förebygga att liknande händelser åter inträffar. Vårdgivaren ska använda de
erfarenheter som uppnås i samband med utredningar av Lex Maria ärenden i det
förebyggande riskhanteringsarbetet enligt Socialstyrelsens föreskrift
”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” SOSFS 2011:9.
11.5 Kvalitetsgranskning/uppföljning
Verksamhetschefen/MAS bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning
av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en
kvalitetsgranskning minst en gång om året (SOSFS 2011:9).
Granskningen kan t.ex. utföras av farmaceut. Kvalitetsgranskningen kan
genomföras med enhetschef, läkemedelsansvariga läkare och sjuksköterskor.
Genomgångarna är inriktade på att kunna upptäcka systemfelen. För varje
kvalitetsgranskning sammanställs en rapport för respektive enhet/verksamhet och
tillställs ledningen för enheten/verksamheten. En handlingsplan innehållande
föreslagna åtgärder, ansvarig för respektive åtgärd samt tidpunkt när avvikelserna
ska vara åtgärdade bör sedan upprättas.
31
12. Läkemedelsgenomgångar och
läkemedelsberättelse
Läkemedelsgenomgångar används främst för att öka patientsäkerhet och kvalitet
vid långvarig läkemedelsbehandling. Metoden kan bland annat förhindra att
patienter tar läkemedel som de inte längre behöver, är olämpliga för äldre,
påverkar varandra negativt eller orsakar biverkningar. I Socialstyrelsens
föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden om
läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2012:9) delas
läkemedelsgenomgångar in i enkla respektive fördjupade.
Läkemedelsberättelse lämnas vid utskrivning till patienter som vårdats inom
sluten sjukhusvård. Läkemedelsberättelsen ska innehålla uppgifter om vilka
ordinationer som ändrats under vårdtiden, och varför, samt uppgifter om vilka
andra åtgärder som vidtagits gällande läkemedelsbehandlingen (SOSFS 2012:9).
Övergripande rutiner för arbetet med enkla och fördjupade
läkemedelsgenomgångar samt läkemedelsberättelse i Landstinget Dalarna är
framtagna, klicka här (OBS! Länk nås enbart inom Landstinget Dalarna).
Dokumentet är övergripande, och kan användas av alla enheter efter
komplettering med lokala rutiner.
13. Samordnad vårdplanering
Enligt SOSFS 2005:27 har Socialstyrelsen fastslagit att landstinget och
kommunerna skall ha en gemensam rutin för vårdplanering och överföring av
information innan patienten skrivs ut från slutenvården till öppenvård och
socialtjänst. Vid utskrivning ska medicinsk information och läkemedelslista följa
med patienten. För att undvika behandlingsavbrott efter vårdtiden ska patientens
tillgång till läkemedel säkerställas och läkemedel för minst tre dygn ska kunna
lämnas med patienten vid utskrivning. Se rutiner för vårdplanering.
32
Bilagor
Bilaga 1. Exempel på innehåll i en lokal rutin om
läkemedelshantering
Följande punkter bör övervägas att beskrivas i den lokala rutinen.
Den lokala instruktionen
Förankring hos berörda medarbetare revidering ansvar frekvens
dokumentation.
1. Ansvar
Ansvar för läkemedelshantering
Ansvar för läkemedelsförråd
Ansvar för narkotikakontroll
Ansvar för studerande
Delegering
Ledningsuppgifter för läkare och sjuksköterska
Hantering av Favoriter
2. Ordination
Ordinationshandlingar
Signering i ordinationshandling
Synonymlista
Rutin för muntlig ordination
Rutin för telefonordination
Generella direktiv
Favoriter
Behandlingsscheman
Signaturlista
Patienter med dosförpackade läkemedel
Recept
Rekvisition
Rekvisition till läkemedelsförråd
- behörighet
- bassortiment
- under jourtid
Akut beställning
33
4. Förvaring
Nycklar
Läkemedel i läkemedelsförråd
Läkemedel utanför läkemedelsförråd
Läkemedel i läkemedelsvagn
Kylförvaring
Akutläkemedel
Läkemedelsprov
Kliniska prövningsläkemedel
Patienters egna, medhavda läkemedel
Översyn/städning av läkemedelsförråd
Kassation
Patientbundna läkemedel
Receptblanketter
Sprutor och kanyler
Medicinska gaser
Förvaring
Märkning av förvaringsplats
Hållbarhetskontroll
Befuktning
5. Iordningställande
Hygieninstruktion
Syning av injektions- och infusionsläkemedel
Spädningsscheman
Märkning av läkemedel
6. Administrering
Identitetskontroll
Rutin för utlämnande av läkemedel för viss period
Läkemedelsinformation
Biverkningsbevakning/-rapportering
Delegering
Varningsmärkning av journal
Antidotförråd
8. Narkotikahantering
Förvaring
Förbrukningsjournal
34
Inventering och kontroll
Avvikelsehantering
Kassation
Receptblanketter - beställning, bokföring, lån, avvikelsehantering
11. Kvalitetssystem
Kvalitetsuppföljning
Kvalitetsgranskning
Avvikelserapportering
Utbildning i Läkemedelsjournalen
Rutin för indragning av läkemedel
13. Informationsöverföring
Vid överflyttning till annan enhet
Vid överflyttning till annan vårdform
Utskrivningsrutiner
Individuell förskrivning
Kontrolläkemedel och sprit
Lån mellan avdelningar
Hämtning/transport till och från apotek
Mottagning av läkemedelsleverans från apotek
Rutin för driftstörning
35
Bilaga 2. Checklista hygien, tillredning av läkemedel m.m.
Hygien
Utför noggrann desinfektion av arbetsytor och händer före all hantering
av läkemedel.
Använd alltid handdesinfektion före all hantering av infusionsaggregat och
infusionskanyler.
Använd alltid handdesinfektionsmedel före och efter patientkontakt.
Håll god ordning i läkemedelsförrådet bl.a. genom regelbunden
genomgång av läkemedlen.
Bänkar avtorkas dagligen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med
tillsats av rengörare. Hyllor hålls rena genom regelbunden avtorkning.
Kylskåp ska rengöras en gång/månad.
Städning av golvet i läkemedelsförrådet ska utföras dagligen.
Handhavande av riskavfall, kasserat material och annat källsorterat avfall
sker med god hygien och enligt sjukhuset föreskrifter. Se Landstinget
Dalarnas gemensamma hanteringsguide för specialavfall (OBS! Länk nås
enbart inom Landstinget Dalarna).
Tillredning av läkemedel
Före tillredning ska arbetsytan göras fri från övrigt material.
Tillredning av läkemedel bör ske i läkemedelsrummet på en
speciellt avsedd plats.
Arbetsytan torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel före tillredning
och efter tillredning med vatten och alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel.
Gummimembran på injektionsflaskor samt ampuller ska desinfekteras
med sprit före punktion/brytning.
Undvik kontakt med den desinfekterade ytan.
Ta en ny spruta vid varje uppdragningstillfälle! Använda
injektionssprutor kastas blandat med övriga sopor som vanligt avfall.
Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i en särskild
behållare. Även vid sjukvård i hemmet är det lämpligt att begagnade
36
kanyler läggs direkt i en riskavfallsbehållare för skärande/stickande avfall.
Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på kanylen, pga. risken för
stickskador! Samma infusionsflaska/påse får användas högst 12 timmar.
Se Vårdhandboken hur ofta infusionsaggregat, infusionskanyl och
insticksställe ska bytas. Tänk på att överflyttning av aggregat ökar alltid
risken för mikrobiologisk kontamination.
Läkemedelsvagnar
Arbetsytan torkas dagligen och vid behov med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel före tillredning och efter tillredning med vatten och
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel.
Genomgång/städning av hela vagnen görs en gång i månaden.
Vätskevagnar
Avdelningen ansvarar för rengöring av vagnen, samt att vätskevagnen är
försedd med kapell och bottenplatta.
37
Bilaga 3. Rutiner för städning av läkemedelsrum
Städrutiner för läkemedelsrum
Höga krav på hygien krävs vid allt arbete med läkemedel. Det innebär bland annat
noggrann desinfektion av händer och rengöring av arbetsytor där läkemedel
hanteras.
Läkemedelsrum
Beredningsbänkar torkas av dagligen samt vid spill med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel med tensid ex. M-yt des Kemetyl
Förvaringshyllor och vätskevagn torkas regelbundet av med
rengöringsmedel och vatten dock minst en gång varannan månad.
Kylskåp torkas regelbundet ur med rengöringsmedel och vatten enligt
samma intervall som ovan.
Golvet rengörs 5-7 gånger i veckan (utförs av städpersonal)
Falun 2016-02-01
Marianne Janson
Hygiensjuksköterska
38
Bilaga 4. Låneblankett för narkotika i Landstinget Dalarna.
Låneblankett
Datum:
_______________________
Inlån till: _______________________
Utlån från: _______________________
Preparatnamn:
_____________________________________________________
Styrka:
_______________________
Mängd: _______________________
Inlånande enhet (som hämtar preparatet):
_________________________________________________
Namnteckning och signatur
Obligatorisk id-kontroll:
_________________________________________________
Personnummer eller id-kortsnummer (giltig id-handling inom respektive landsting eller kommun)
□ Markera i rutan att lånebehov styrkts av inlånande enhet via telefonkontroll
Utlånande enhet:
___________________________________________________________
Namnteckning och signatur
Lånet skrivs i den utlånande enhetens narkotikajournal som uttag
Lånet skrivs i den inlånande enhetens narkotikajournal som tillförsel.
Låneblanketten ska sparas på den utlånande enhetens narkotikapärm eller
annan avsedd pärm i två år. Kopia skickas till den inlånande enheten.
39
EXEMPEL
Bilaga 5. Uppdragsbeskrivning läkemedelsansvarig
sjuksköterska
På varje enhet ska det utses en läkemedelsansvarig sjuksköterska eller annan behörig person.
Ansvaret kan fördelas på en eller flera namngivna personer.
Enhet:
Namn och titel:
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m. (högst ett år)
Ansvarsuppgifter
⃝ Att ordning och hygien i läkemedelsförrådet upprätthålls
⃝ Att förteckning över bassortiment i läkemedelsförrådet hålls aktuellt
⃝ Att läkemedel till basförrådet beställs
⃝ Att temperatur i kylskåp och läkemedelsrum kontrolleras och dokumenteras
⃝ Att kassation av läkemedel sker på ett korrekt sätt
⃝ Att utföra hållbarhetskontroll
⃝ Att indragningsskrivelser och meddelande från apotek åtgärdas enlig angiven brådskandegrad
⃝ Att vara kontaktperson för apoteket
⃝ Att vara delaktig i kvalitetsuppföljning av läkemedelshantering
⃝ Att vara delaktig i arbetet med utformning av lokal rutin för läkemedelshantering
⃝
⃝
⃝
Undertecknad accepterar att fullgöra
Beskrivna arbetsuppgifter
Verksamhetschef eller motsvarande
………………………………………………………….
Datum
………………………………………………………...
Datum
…………………………………………………………..
Namnteckning
………………………………………………………...
Namnteckning
…………………………………………………………..
Namnförtydligande
………………………………………………………..
Namnförtydligande
Senast reviderat, datum
Reviderat av (namn, titel, klinik):
Godkänt revideringen
40
EXEMPEL
Bilaga 6. Uppdragsbeskrivning läkemedelsansvarig läkare
På varje enhet ska det utses en läkemedelsansvarig läkare.
Ansvaret kan fördelas på en eller flera namngivna personer.
Enhet:
Namn och titel:
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m. (högst ett år)
Ansvarsuppgifter
⃝ Att tillsammans med läkemedelsansvarig sjuksköterska upprätta en lista över
avdelningssortimentet (gäller slutenvård och primärvård)
⃝ Att utarbeta och årligen uppdatera lista över generella ordinationer
⃝ Att tillsammans med enhetens chef övervaka patientsäkerheten vad gäller ordination och
ordinationshandlingar
⃝ Att ansvara för information/utbildning gällande behandlingsrutiner, ordinationsförfarande och
dokumentation
⃝ Att tillsammans med ansvarig sjuksköterska genomföra systematiskt kvalitetsarbete för
läkemedelshantering
⃝ Att godkänna lokala spädningsföreskrifter och övriga behandlings-PM
⃝
⃝
⃝
Undertecknad accepterar att fullgöra
Beskrivna arbetsuppgifter
Verksamhetschef eller motsvarande
…………………………………………………………..
Datum
………………………………………………………...
Datum
………………………………………………………….
Namnteckning
………………………………………………………..
Namnteckning
…………………………………………………………..
Namnförtydligande
………………………………………………………...
Namnförtydligande
Senast reviderat, datum
Reviderat av (namn, titel, klinik):
Godkänt revideringen
41
EXEMPEL
Bilaga 7. Uppdragsbeskrivning kontrollansvarig narkotika
Narkotikaansvarig ska finns på alla enheter som använder narkotiska läkemedel. Inventering och
kontroll av narkotiska läkemedel ska utföras av annan hälso- och sjukvårdspersonal än den som
ansvarar för beställning och förvaring av läkemedel.
Enhet:
Namn och titel:
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m. (högst ett år)
Ansvarsuppgifter
⃝ Ansvara för att enheten hanterar och registrerar narkotika
⃝ Ansvara för att utföra inventering och kontroll av narkotika enligt ”Anvisningar för
läkemedelshantering i Dalarna"
⃝ Ansvara för att rapportera eventuella avvikelser till ansvarig chef
⃝ Ansvara för att göra en rimlighetsbedömning av förbrukningen
⃝
⃝
Undertecknad accepterar att fullgöra
Beskrivna arbetsuppgifter
Verksamhetschef eller motsvarande
…………………………………………………………
Datum
………………………………………………………...
Datum
…………………………………………………………
Namnteckning
………………………………………………………...
Namnteckning
………………………………………………………….
Namnförtydligande
………………………………………………………...
Namnförtydligande
Senast reviderat, datum
Reviderat av (namn, titel, klinik):
Godkänt revideringen:
42
EXEMPEL
Bilaga 8. Behöriga att rekvirera läkemedel till enhet
Enhet:
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m.
Följande personer har tilldelats rätten att rekvirera läkemedel till enheten.
Namn
Titel
Namnteckning
Verksamhetschef eller motsvarande
……………………………………………………………………………………….
Datum
……………………………………………………………………………………….
Namnteckning
……………………………………………………………………………………….
Namnförtydligande
Senast reviderat, datum
Reviderat av (namn, titel, klinik):
Godkänt revideringen
43
EXEMPEL
Bilaga 9. Protokoll för kontroll av temperatur i kylskåp
Enhet:
Kylskåp:
Månad:
År:
Protokollet sparas ett år på enheten.
Temperaturen (aktuell samt min- och max) ska kontrolleras och dokumenteras varje vardag.
Åtgärda eventuella avvikelser från givna gränser för temperatur.
Datum
Tid
Temp i kylskåp (2-8°C)
Signatur
Kommentar
Aktuell
Max
Min
44
EXEMPEL
Bilaga 10. Protokoll för kontroll av temperatur i
läkemedelsförråd
Enhet:
Läkemedelsförråd:
Månad:
Protokollet sparas ett år på enheten.
År:
Kontroll av temperatur i läkemedelsförråd ska ske minst en gång per vecka, eller oftare om så
krävs.
Åtgärda eventuella avvikelser från givna gränser för temperatur.
Datum
Tid
Temp i rum (15-25°C)
Aktuell
Max
Min
Signatur
Kommentar
45
EXEMPEL
Bilaga 11. Förteckning över läkemedel som får förvaras
utanför låst läkemedelsförråd
Enhet:
Förvaringsplats:
Gäller fr.o.m.
Gäller t.o.m.
Ett mindre antal läkemedel får förvaras utanför det ordinarie läkemedelsförrådet efter beslut av
verksamhetschefen.
Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras
utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel ska finnas förtecknade i den lokala instruktionen för
läkemedelshantering (SOSFS 2000:1). Det får inte finnas risk för att obehöriga kan få tillgång till
läkemedlen.
Följande läkemedel får förvaras utanför det ordinarie läkemedelsförrådet
Läkemedelsnamn
Substansnamn
Beredningsform
Styrka
Förpackningsstorlek
Antal
Verksamhetschef eller motsvarande
……………………………………………………………………………………….
Datum
……………………………………………………………………………………….
Namnteckning
……………………………………………………………………………………….
Namnförtydligande
Senast reviderat, datum
Reviderat av (namn, titel, klinik):
Godkänt revideringen
46
Bilaga 12. Checklista vid LÄKEMEDELSSVINN/STÖLD
Verksamhetschefen är ansvarig för hela processen tills ärendet är avslutat.
Läkemedelssvinn skall alltid rapporteras som en avvikelse i avvikelsesystemet Synergi.
Det är viktigt att föra dokumentation under hela processen.
Kom ihåg att medarbetarna på enheten behöver stöd och samtalshandledning.
Misstanke om läkemedelssvinn
när det inte finns misstanke
mot någon person
1.
2.
3.
4.
5.
Sjuksköterskan som
upptäcker läkemedelssvinnet ber om hjälp av en
kollega och kontrollräknar.
Påbörja tätare läkemedelskontroller.
Rapportera läkemedelssvinnet i avvikelsesystemet
Synergi.
Informera övriga inom
arbetslaget.
Kontakta chef så snart hen
finns på plats.
Chefens åtgärder:
1. Informera verksamhets--chefen om det inträffade
och medarbetarna om vilka
rutiner som gäller på
arbetsplatsen samt vidtagna
och planerade åtgärder.
2. Påbörja tätare läkemedelskontroller, kontrollräkningen skall innefatta en
jämförande kontroll av
förbruknings-journal och
patientjournaler.
3. Om svinnet kvarstår skall
kontrollräkningen ske efter
varje arbetspass med
dubbelsignering.
4. Informera HR-funktionen
om fortsatt handläggning.
Diskutera ev. polisanmälan.
5. Kontakta Säkerhets- och
miljöavdelningen för att
säkra ”loggar” från
läkemedelsrum/skåp/vagn.
Läkemedelssvinn där
misstanke om att någon
person är inblandad finns
1.
Kontakta snarast
närmaste chef.
Chefens åtgärder:
1. Gör en noggrann
läkemedelskontroll.
Jämför förbrukningsjournal med patientjournaler, beställ
”behörighetsloggar”
från Säkerhets- och
miljöavdelningen.
2. Kontakta HRfunktionen som
stödjer i fortsatta
åtgärder.
3. Eventuellt samtal med
misstänkt och därefter
övervägande av
arbetsrättsliga åtgärder
tillsammans med HR
funktionen.
4. Eventuellt stöd av
företagshälsovård till
den misstänkta.
5. Eventuell polisanmälan görs av
chefen.
Stöld av läkemedel på bar
gärning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Kontakta närmaste
chef. (Bakjouren
under jourtid).
Så snart det är möjligt
gör en noggrann
läkemedelskontroll.
Jämför förbrukningsjournal med patientjournaler.
Samtal genomförs
med misstänkt person
av chef och ytterligare
person, där den
misstänkte ska få
förklara handlingen.
Chefen informerar om
planerade åtgärder.
Samtalet
dokumenteras.
Omedelbar
avstängning, om
oenighet råder
tillkallas väktare eller
polis.
Kontakta HRfunktion som stöd i de
fortsatta kontakterna,
om aktuellt, med
facklig organisation.
Arbetsrättsliga
överväganden görs,
med stöd av HRfunktion
Eventuellt stöd av
företagshälsovård till
den misstänkta.
Polisanmälan ska
göras, chefens ansvar.
47
Förteckning över utförda ändringar
Datum
Version
Punkt
2011-11-22
2012-02-14
9
10
7
4.1
”
”
2012-06-14
11
2013-06-03
12
2013-09-09
2014-01-13
2.0
2.1
2014-02-21
2.2
2014-04-04
2.3
2014-09-30
3.0
2016-03-15
4.0
2016-10-25
4.1
Ändring
Antidotförrådet i Ludvika borttaget
Tillägg från vårdhandboken angående nycklar till
läkemedelsförråd
6.3
Adress för biverkningsrapportering ändrad, tillägg
avseende Läkemedelsverkets e-tjänst
4.3
Uppdaterade länkar till Landstingets Dalarnas
gemensamma hanteringsguide för specialavfall
bilaga Uppdaterad med plats för legitimationskontroll på
5
inlånande sjuksköterska
Förlängt datum för giltighet – beslut från
Läkemedelskommitténs ordförande
Ny version utarbetad. Giltig tom 2014-09-30
4.3
Kassation och retur av läkemedel uppdelad på två
punkter (4.3 och 4.4) pga ändrade rutiner vid kassation.
8.2
Förtydligande angående kassation av narkotika. Avsnitt
om returnering av narkotika till Apoteket flyttat till 8.3.
4.1
Ändring till Svensk Läkemedelsstandard 2014.
Genomgående översyn och uppdatering av länkar i hela
dokumentet.
Ny version utarbetad. Giltig till 2015-12-31.
Punkt 2.1 Förtydligande angående markering av
Dospatient i TakeCare.
Punkt 8.3 Skärpning av rutin kring lån av narkotika och
anpassning av Låneblankett (Bilaga 4)
Tidigare bilaga med blankett för förenklad avvikelserapportering utgår. Rapportering skall göras i Synergi.
I övrigt ett antal korrigeringar av redaktionell typ.
1.6
Tillägg av särskilda behörigheter.
2.2
Ny skrivning om dosexpedierade läkemedel.
2.3
Nytt stycke angående patientens egna läkemedel.
3.1
Förtydligande av beställningsrutiner. Tillägg av
beställning av vaccin.
4.1
Förtydligande av förvaring av läkemedel på Säbo.
5.1
Nytt om biologiska läkemedel.
6.4
Nytt stycke om överkänslighet.
6.5
Nytt stycke om utökad övervakning.
8.2
Ändring av tid för sparande av förbrukningsjournal.
8.4
Förtydligande angående kassation av narkotika.
11.5
Nytt om handlingsplan.
Bilaga Nya bilagor; uppdragsbeskrivningar, temperaturjournal,
5-11
behörighet att rekvirera, läkemedel utanför förråd.
I övrigt ett antal korrigeringar av redaktionell typ.
Genomgående översyn och uppdatering av länkar i hela
dokumentet.
8.3
Rättat felaktig hänvisning till bilaga 5, ska vara bilaga 4.
48
2017-02-27
4.2
2017-04-20
4.3
8.2
Ändring av tid för sparande av förbrukningsjournal.
samt
Bilaga
4
Förlängt datum för giltighet – beslut från
Läkemedelskommitténs ordförande
7
Ändrat tel.nr till Giftinformationscentralen
8
Ny bilaga; checklista vid läkemedelsstöld/svinn
samt
Bilaga
12
I övrigt ett antal korrigeringar av redaktionell typ.
49
