Planen 2012 - 2013 - Smörblommans Förskola

Planen för
likabehandling och mot
kränkande behandling
2012/2013
Innehållsförteckning:
Innehållsförteckning
2
Inledning
Vision
3
Allmänna åtgärder
4
Ansvarsfördelning
5
Definitioner av olika kräkningar/adress vid fördjupning i likabehandlingsarbetet
6
Rutiner för utredning och dokumentation
Vuxen – personal/vuxen, personal - vuxen
Personal – personal
7-8
Vuxen – barn
Barn – barn
Barn – personal/vuxen
9
Personal – barn
10
Information/kartläggning
11
Kartläggning/nulägesrapport
12-13
Uppsikt/upptäckt
14
Annan kränkande behandling
15
Specifika åtgärder
Funktionshinder
Sexuell läggning
Etnisktillhörighet
Ålder
Religion
Kön
16
Bilagor
20-25
1) Handlingsplan vid kränkande behandling
2) Frågor till barnen kring likabehandling mot kränkande behandling
3) Frågor till barnen ang. rummen i verksamheten
4) Frågor för de inblandade barnen vid kränkning eller uteslutning
5) Handlingsplan vid uppföljning vid kränkande behandling
17
18
Inledning:
Smörblommans Förskola är ett personalkooperativ, drivs som ekonomisk förening.
Smörblomman har under våren haft totalt 46 barn på två avdelningar.
VISION
Vision och mål för arbetet med planen:
Smörblommans förskolas vision för planen:
Alla ska trivas och känna sig trygga.
Ingen ska bli utsatt för diskriminering
eller annan kränkande behandling.
Detta innebär att:

Alla skall känna sig välkomna till Smörblomman och delta på samma villkor.

Vi arbetar för barns lika rättigheter (oavsett kön, könsöverskridande identitet,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder)

Alla har ansvar för att förebygga, förhindra och åtgärda diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.

Vi på Smörblomman lägger fokus på det förebyggande arbete med att skapa
trygghet, ta hänsyn, samarbeta, kommunicera, lösa konflikter samt bemöta
varandra med respekt.
Vår målsättning är:





Alla ska känna sig trygga.
Alla ska känna sig sedda och bekräftade.
Alla barn och föräldrar ska veta att de kan vända sig till vilken pedagog som
helst i olika frågor.
Värdegrunden skall synliggöras och befästas hos barnen.
Arbeta för att ge barnen en god social och emotionell kompetens.
Allmänna åtgärder:
Upprättande och utvärdering av planen.
Likabehandlingsarbetet regleras from januari 2009 i två regelverk,
diskrimineringslagen och skollagen (2010:800) kap. 6.
” Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling….”
Mer finns att läsa på www.skolverket.se
I diskrimineringslagen kapt. 3:14-15-16 kan man läsa om kränkning
Lagen ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete och upprättar en
likabehandlingsplan samt en plan för kränkande behandling. Dessa två dokument kan
sammanföras till ett dokument om innehållet uppfyller lagens krav.
Utvärdering av planen:
Under året har vi gjort 3 barnintervjuer/termin över likvärdig behandling och rummen.
Utifrån barn intervjuerna har det inte framkommit något med arbetet med barnen som
måste beaktas utom att vi pedagoger märkte att barnen reagerar på frågan,
- Vem är din bästis?
Och att vi pedagoger uppmärksammade att vi har en kränkande fråga i barnintervjun,
- Finns det någon du aldrig leker med? Frågan i sig är inte kränkande men i sitt
sammanhang blir det en kränkning. Eftersom vi sätter intervjun i barnens pärm blir det
en kränkning om någon obehörig läser barnets intervju.
Vi såg också att vi saknar några rum i intervjun om rummen, så som toa och hall.
Frågan: - Finns det någon du aldrig leker med? Är inte med i vårens formulär.
Frågan: - Vem är din bästis? Tas bort innan 30 juni 2012.
Utifrån analysen vi gjort ser vi att barnen trivs, att de har verktyg för att klara upp
enklare konflikter och hittar olika lösningar på problem.
Barnen är väldigt duktiga på att prata med varandra, hjälpa varandra oavsett ålder eller
kön, samt att ta hjälp av oss pedagoger.
I det dagliga arbetet pratar vi om att respektera varandra, lyssna klart på varandra och att
man kan och får tycka olika. ”Det jag tycker är lika viktigt som du tycker”.
Barnen accepterar andra kulturer och är nyfikna när någon pratar om ett annat land, hur
de gör och lever i sina länder eller i Sverige.
Åtgärder från ht. 11 + vt. 12 :
Inköp av mer utmanade lek och lär material för de yngsta barnen:
Pedagogerna har beslutat på båda avdelningarna vilket material som behövs inhandlas.
Men att utemiljön prioriteras i första hand pga. temaarbetet ”Gården” där material
behövs inhandlas för en samverkanskväll med föräldrar, barn och pedagoger.
Synliggöra pussel i olika modeller, även pussel för de yngre barnen på förskolan.
Igelkottens avd: Pedagogerna har diskuterat ämnet, var det ska kunna ha framme
materialet på ett bra sätt. Men inte kommit fram till en bra lösning.
Nyckelpigans avdelning: Materialet står framme lättillgängligt för alla barn och det
finns olika sorters pussel att välja emellan. Pusslen används flitigt hos barnen. Det
minsta barnens favorit lek är att hälla ut alla pusselbitar på golvet men de lär sig så
småningom vad som ska göras med alla bitar. Nämligen pussla.
Igelkotten införskaffar mer utklädningskläder till manliga könsrollfigurer:
Varför manliga kläder saknades är att pedagogerna har sett det som viktigt att kläderna
är något så när rätt storlek för barnen så att det inte händer fallolyckor pga. av för stora
plagg. Pedagogerna har tagit med sig utklädningskläder hemifrån och pedagogerna har
flickor där hemma därför mer kvinnokläder än manskläder.
Mer manliga kläder har införskaffats till avdelningen.
Göra barnens värdegrund till Smörblommans förskola:
Frågan har diskuterats under hela läsåret och pedagogerna har beslutat sig att närma sig
värdegrunden genom att starta upp temaarbete ”Att vara en god kamrat” där
värdegrunden diskuteras från ett vän perspektiv. Sen får vi se vart det arbetet leder fram
till. Att göra barnens värdegrund måste arbetet utgås från barnens perspektiv och vilja.
Mål:
Planen mot kränkande behandling upprättas och utvärderas en
gång per år i samband med kvalitetsredovisningen.
Föräldrar/vårdnadshavare blir delaktiga genom frågor i
föräldraenkäten, ”Tyck till om Smörblomman” samt föräldramöte.
Att alla barn och vuxna ska känna sig trygga i förskolan.
Främjande åtgärder för att nå målen:
 All personal i förskolan skall arbeta aktivt med att förhindra diskriminering och
kränkande behandling.
 Vuxna skall vara goda förebilder för barnen och att vi finns där barnen är.
 Vårt förhållningssätt mot barnen och varandra skall präglas av värme, glädje,
öppenhet, hänsyn och respekt.
 Arbeta för en bra relation så att barnen vågar berätta och ta ansvar.
 Så fort vi hör eller ser något kränkande tar vi upp det direkt.
 Om en konflikt uppstår hjälps vuxna och barn åt att lösa den.
 Vi uppmuntrar till positivt beteende och solidaritet.
 Vi stärker gemenskapen genom att arbeta gemensamt i små och stora grupper.
 Vi kontrollerar regelbundet vad föräldrar anser om klimatet på förskolan genom
enkätundersökning och utvecklingssamtal.
 Planen revideras och är färdig senast 30 juni 2012.
 Planen diskuteras med all personal på planeringsdagarna 30 maj – 1 juni 2012.
 Planen skrivs färdig av Gun-Britt Andersson och Annika Cortobius.
 Uppföljning och revidering av planen/en gång om året, åter senast 30 juni 2013.
Tidpunkt:
 Upprättande av ny plan.
 Revidering/ny plan utifrån kvalitetsredovisningen.
 Kontinuerligt.
Ansvar:
 Alla pedagoger.
 Gun-Britt Andersson, förskollärare och Annika Cortobius, förskolechef
 Styrelsen.
Ansvarsfördelning:
Ansvar förskolechefen/styrelsen:
Enligt skollagen:
 Förskolechefen/styrelsen har det yttersta ansvaret för att planen upprättas och




efterlevs samt årligen utvärderas och revideras.
Förskolechefen/styrelsen ansvarar för att det vidtas åtgärder för att förebygga
och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling
Förskolechefen/styrelsen ansvarar för att omständigheter kring de uppgivna
kränkningarna utreds och att det i förekommande fall vidtas åtgärder som
skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Förskolechefen/styrelsen ansvarar så att all personal och vårdnadshavare
känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåtet
på förskolan.
Förskolechefen/styrelsen ansvarar att det finns dokumentation vid
anmälan/upptäckt incident.
Ansvar pedagoger:
I Lpfö-98 står följande:
Utdraget ur Lpfö-98
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra
människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens
välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering av
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon
anhörig eller funktionshinder eller annan kränkande behandling. Verksamheten skall
syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom
öppenhet och respekt för skillnader i människans uppfattning och levnadssätt. Barnens
behov att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra
skall stödjas. Den växande rörlighet över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald
i förskolan som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje
människa oavsett bakgrund.
Alla pedagoger arbetar med planen och alla föräldrar får information om arbetet
mot kränkande behandling, vid inskolning, vid utvecklingssamtal och via
hemsidan.
Föräldrar/vårdnadshavare och barn ska vara med i arbetet kring planen.
På Smörblommans förskola skall alla vuxna ansvara för alla barn oavsett var och när en
kränkning sker.
All personal agerar direkt när det uppmärksammas att någon gör något kränkande i ord
eller handling.
Barnen blir delaktiga genom det dagliga arbetet, enkätfrågor - som personalen
sammanställer och utvärderar, bilaga nr. 2 och nr. 3.
Definitioner av olika kränkningar:
Diskriminering: När någon behandlas kränkande på grund av sitt kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller
funktionshinder.
Kränkning: Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde.
Kränkningar kan vara:
Fysiska som slag, knuffar…..
Verbala t.ex. att bli hotad, kallad för fula ord, öknamn….
Icke verbala som utfrysning.
Text och bildburna t.ex. att inbjudningskort delas ut på förskolan(kan vara kränkande
om inte alla är bjudna), teckningar….
Befogade tillsägelser:
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa god miljö för hela
barngruppen.
En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga
kan uppleva det som kränkande.
Användbara adresser vid fördjupning av likabehandlingsarbetet:
Diskrimineringsombudsmannen, DO. www.do.se
Barn – och elevombudsmannen, www.skolinspektionen.se/beo
Rutiner för utredning och dokumentation:
Utredning:
Förälder/vårdnadshavare till barn som är inblandade ska informeras.
Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Om personal misstänks för kränkning av ett barn ska förskolechef/styrelsen ansvara för
utredningen.
Vid allvarliga kränkningar bör utredningen resultera i en individuell handlingsplan som
beskriver nuvarande situation, mål-situation och vilka åtgärder som behöver vidtas för
att nå målet.
Dokumentation:
Alla åtgärder dokumenteras i en handlingsplan.
Dokumenten gör av förskolechefen/styrelsen.
Handlingarna förvaras inlåsa i dokumentskåpet
På vår förskola utreds kränkningar enligt följande:
Kränkande handling: Vuxen –vuxen / personal, personal - vuxen:




Grunden för att man inom förskolan ska kunna arbeta med detta är att vara ärlig
mot varandra. Se till sak, inte person.
Ta upp med berörd vuxen vad man sett, och fråga hur han/hon tänkte just då?
Meddela förskolechefen/styrelsen som tar över ärendet.
Förskolechefen/styrelsen ansvarar för dokumentation och uppföljning.
Kränkande handling: Personal – personal:






Grunden för att man inom arbetslaget ska kunna arbeta med detta är att vara
ärlig mot varandra. Se till sak, inte person.
Ta upp med berörd personal vad man sett, och fråga hur han/hon tänkte just då?
Meddela förskolechefen, som tar samtal med berörd personal.
Styrelsen informeras.
Vid upprepad kräkning meddelas styrelsen som tar över ärendet.
Styrelsen ansvarar för dokumentation och uppföljning.
Kränkande handling: Vuxen – barn:




Grunden för att man inom förskolan ska kunna arbeta med detta är att vara ärlig
mot varandra. Se till sak, inte person.
Ta upp med berörd vuxen vad man sett, och fråga hur han/hon tänkte just då?
Meddela förskolechefen/styrelsen som tar över ärendet.
Förskolechefen/styrelsen ansvarar för dokumentation och uppföljning.
Kränkande handling: Barn – barn:









Samtala med barnen om vad som har hänt och lyssna till allas version och ta de
inblandades känslor på allvar. Ev. använda frågorna till barnen. Bilaga nr. 4.
Lyssna på barnens förslag på lösningar.
Ökad observation på det aktuella barnet och samspelet i gruppen.
Den personal som sett händelsen dokumenterar händelsen.
Vid allvarliga/upprepade händelser. Upprätta handlingsplan med
vårdnadshavare. Bilaga nr. 1.
Diskussion i arbetslaget om olika lösningar som kan göras i barngruppen.
Informera förskolechefen/styrelsen.
Uppföljning efter en tid i barngruppen.
Vid allvarliga/upprepade händelser, uppföljning med vårdnadshavare.
Bilaga nr. 5.
Kränkande handling: Barn – personal/vuxen:





Samtala med barnen vad som är tillåtet.
Dokumentera när det sker vid upprepade tillfällen och utvärderas av ansvarig
pedagog.
Vid upprepade tillfällen kontakta förälder/vårdnadshavare.
Ev. upprätta en handlingsplan med vårdnadshavare. Bilaga nr.1.
Ev. uppföljning av handlingsplan med vårdnadshavare. Bilaga nr. 5.
Kränkande handling: Personal – barn:
Personal:
Förskolans personal har ansvar att se till att åtgärder vidtas vid diskriminering och
kränkande behandling enligt förskolans plan mot kränkande behandling.
Förskolechefens ansvar är att dokumentera och att bevaka/följa upp utredda fall,
även informera styrelsen.
All personal arbetar aktivt för att skapa en trygg miljö för barnen.




Grunden för att man inom arbetslaget ska kunna arbeta med detta är att vara
ärlig mot varandra. Se till sak, inte person.
Ta upp med berörd personal vad man sett, och fråga hur han/hon tänkte just då?
Meddela förskolechefen som tar över ärendet och informerar styrelsen.
Styrelsen ansvarar för dokumentation och uppföljning.
Barn:
Förskolans personal tar barnens känslor och upplevelser på allvar.
Annan pedagog närgranskar situationen och i lugn och ro, talar igenom händelsen med
barnet/barnen.
Barns rätt till stöd:
Alla barn har rätt till stöd och hjälp när de känner sig kränkta.
Det är det utsatta barnet som avgör om ett beteende eller en handling är kränkande.
Vid en incident:
Är det viktigt att ett samtal med den/de som kan ha/har utfört diskriminering eller den
kränkande behandlingen genomförs så snabbt som möjligt efter händelsen.
Åtgärder:
På vår förskola vidtar vi åtgärder när kränkningar inträffar:







Berörda pedagoger antecknar och meddelar förskolchefen.
Förskolechefen diskuterar det som har hänt och lyssnar till allas versioner.
Förskolechefen informerar berörda föräldrar/vårdnadshavare.
Dokumentationshandlingarna förvaras i låst dokumentskåp.
Förskolechefen meddelar styrelsen.
Vid behov kan pedagogerna få stöd eller handledning av specialpedagoger.
Alla åtgärder dokumenteras och vid behov upprättas handlingsprogram, se
bilaga nr. 1.
Information:
Mål:
All personal och föräldrar/vårdnadshavare ska känna till
planen mot kränkande behandling.
Främjande åtgärder för att nå målen:
 Planen ska finnas tillgänglig på förskolans hemsida samt synligt uppsatt på varje
hemvist.
 All förskolepersonal ska vara väl förtrogen med planen.
 Planen presenteras på föräldramöte.
 Vid inskolning ska föräldrar/vårdnadshavare informeras om
likabehandlingsplanen.
Tidpunkten:
 Planen ska revideras en gång om året.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Kartläggning:
Mål:
Få kunskap om förekomsten av diskriminering och annan kränkande
behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder.
Främjande åtgärder för att nå målen:
 Dagliga samtal med barnen där personalen lyssnar av barnen.
 Intervjuer med barnen två gånger per år. Bilaga 2 och 3.
 Utvecklingssamtal med barnets föräldrar/vårdnadshavare erbjuds en gång per
termin.
Tidpunkten:
 Daglig kontakt.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Förebyggande, kartläggande, nulägesrapport och åtgärder under året 2012/13 på
Smörblommans förskola.
Vår kartläggning och nulägesrapport gör vi från hösten 2012 och våren 2013.
Förskolan:
Förskolan består av två syskon avdelningar Igelkotten och Nyckelpigan, totalt 46 barn
under vårterminen.
Igelkotten: 22 barn, varav 15 flickor och 7 pojkar.
Nyckelpigan: 24 barn varav 9 flickor och 15 pojkar.
Förebyggande arbete och arbetet under terminerna:
3 olika barnintervjuer har skett, en kort sammanställning.
Bilaga nr. 2) Kring likabehandling
Här frågar vi barnen om deras relationer med varandra och hur de hanterar olika
situationer i sin kamratskap, i konflikter m.m.
Bilaga nr. 3) Rummen
Hur barnet upplever de olika rummen och dess aktiviteter.
Om olika rutiner under dagen
Barnen har fått gett uttryck för sina känslor vad gäller förskolan, att koma till förskola,
rutiner, planerade aktiviteter, fri aktiviteter och kamrater.
Resultatet av kartläggningen bygger på barnintervjuerna som är gjorda under läsåret och
föräldrarnas synpunkter från det dagliga arbetet samt svaren från föräldraenkäter.
Genom vårt dagliga arbetssätt att vara nära barnen på golvet, kan vi hjälpa barnen i
varje situation som uppstår. Vi kan också välja att vara passiva för att se om och hur
barnet/barnen själva kan lösa problemet eller konflikten som uppstod. På så sätt ser vi
också att vårt arbete med solidaritet, demokrati och samarbetet fungerar.
Pedagogerna har under året arbetat med tidig registrering av språket, TRAS.
Vilket gör att alla barn får en likvärdig bedömning.
Utifrån bedömningarna gör vi en analys av vårt arbete som pedagoger. Vi ser vad som
har lett till utveckling och vad som behövs åtgärdas och ändras. Varje barn ges
möjlighet till bra språkutveckling, utveckling i samspelet med varandra och med
pedagogerna. Vi ser om vi ger barnen rätt verktyg till att kunna lösa problem, samarbete
och ha förståelse för varandra.
På planeringsdagarna har båda avdelningarna gjort riskanalyser av olika situationer.
Resultatet av analysen är att risker kan uppstå men genom att söka efter dem, belysa
dem och diskutera dem innan de uppstår går de lättare att se situationen om den
kommer. Diskussionerna var många och hur vi kan lösa riskerna om och när de uppstår.
Alla i arbetslaget kom tilltals och diskussionerna var intressanta.
Risker som diskuterades och belystes utifrån verksamheten:
Hallen: Lämning och hämtning:
Föräldrar kan ibland lämna barnet utan att säga något.
Vi pratar över huvudet på barnen om olika saker, kläder, med föräldrar och med
personal.
Maten:
Hittade vi inga risker.
Samling:
Storsamling att alla barn blir sedda och får komma till tals, barn blir bortglömda, det är
svårt att komma ihåg vilka som valt ex. sång eller vid byte av samlingsledare.
Starka och svaga barn.
Toalett besök:
Släcker lampan, stänger dörren, många tillfällen till knuffar liten yta.
Barn går på toa utan att de säger till och stänger dörren, ingen hör att de ropar.
Svårt med toalettpapper.
Vilan:
Vi hittade inga risker.
Leken: Inne / ute
Många kräkningar kan uppstå.
Det är svårt att få fram sanningen i situationer som uppstår.
Konflikter vid gungorna för det finns för få gungor.
Tema:
För stora grupper alla blir inte sedda.
Att arbeta tema arbete båda avdelningarna tillsammans missgynnar enskilda barn,
gruppen blir för stor, alla blir inte sedda. Svårt med kontinuiteten.
Promenader: till och från, utflykter:
Inte får någon att hålla i.
Inte få sitta i vagn.
Annalys:
Viktigt med närvarande, trygga pedagoger och hög personaltäthet.
Lära barnen att hämta vuxen vid konflikter de inte kan lösa eller om någon säger något
som känns jobbigt.
Fördel att dela upp barnen i mindre grupper och tänka på att ta upp tema utifrån ålder i
gruppen.
Våga se starka och svaga barn gruppen, uppmuntra till att våga ta plats.
Åtgärder som kvarstår:
Göra barnens värdegrund till Smörblommans förskola. Att närma sig barnens
värdegrund genom att starta tema arbetet ”Att vara en god kamrat” där värdegrunden
diskuteras från ett barn perspektiv. Vi får se vad det arbetet leder, för att göra barnens
värdegrund måste arbetet utgår från barnens perspektiv och vilja.
Inköp av mer utmanade lek och lär material för de yngsta barnen.
Synliggöra pussel i olika modeller, även pussel för de yngre barnen på förskolan.
(Punkten ovan, Igelkottens avdelning)
Arbete och ansvar:
Diskuterat på avdelningsmöten och personalmöten. Utarbetat på planeringsdagarna och
sammanställt av pedagogiska gruppen, Gun-Britt Andersson (förskollärare),
Stina Eriksson (förskollärare) och Annika Cortobius (förskolechef).
Uppsikt/upptäckt:
Mål:
Genom att vara observant och att så tidigt som möjligt upptäcka om ett
barn far illa eller på annat sätt inte mår bra.
Vid upptäckt av diskriminering eller kränkande behandling
skall åtgärder direkt sättas in.
Främjande åtgärder för att nå målen:
 Som pedagoger är vi tillsammans med barnen såväl i den fria leken som i de
planerade aktiviteterna.
 Vardaglig dialog med föräldrar/vårdnadshavare där bemötandet ska vara på ett
sådan sätt att de känner sig trygga. Så trygga att de kan framföra och lyfta sådant
som de talar om hemma.
 Intervjua barnen där de får möjlighet att berätta om hur de upplever sin vistelse i
förskolan. Intervjuerna görs en gång per termin. Bilaga nr 2 och 3.
 Utvecklingssamtal erbjuds föräldrar/vårdnadshavare en gång per termin.
 Förskolepersonalen har ett aktivt förhållningssätt som innebär att vi avsätter tid
på arbetsplatsträffar. Vid dessa träffar reflekterar vi över normer och värderingar
som förskolan förmedlar, genom sin organisation och enskilda bemötande av
individer
Tidpunkten:
 Kontinuerligt är pedagogerna närvarande hos barnen.
 Daglig kontakt med föräldrar/vårdnadshavare.
 Intervjuer en gång per termin/vid behov oftare.
 Utvecklingssamtal en gång per termin
 En arbetsplatsträff per termin och planeringsdagar diskuterar vi vårt
förhållningssätt.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Annan kränkande behandling:
Mål:
Inga barn på vår förskola ska känna sig utsatt för
kränkande behandling.
Aktiviteter:
Barnintervjuer görs för att få kännedom om det förekommer någon kränkande
behandling på vår förskola.
Bilaga nr. 2.
Förebyggande åtgärder för att nå målen:
Grunden är pedagogernas medvetenhet samt ett genomtänkt arbetssätt.
Pedagogerna arbetar förebyggande med:
 Nolltolerans mot alla kränkningar.
 Intervjuer.
 Genom barnobservationer.
 Barnen får kontinuerligt leka/arbeta i mindre grupper. Detta görs medvetet ifrån
pedagogerna, för att stärka både gruppens och de enskilda barnens identitet.
En metod för att förebygga mobbing i förskolan.
Tidpunkten:
 Alla dagar på året när förskolan är öppen.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Specifika åtgärder:
Funktionshinder:
Mål:
Att behandla alla efter sina förutsättningar.
Förebyggande åtgärder för att nå målen:
 När vi får nya barn med funktionshinder ska barnen i gruppen informeras om
funktionshindret.
 Praktiskt utforma så att det blir en god lärandemiljö för alla barn.
Tidpunkten:
 När ett barn med behov skolas in på förskolan eller när behov uppstår.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Sexuell läggning:
Mål:
Att behandla alla lika, oavsett sexuell läggning.
Förebyggande åtgärder för att nå målen:
 Medvetandegöra och föra en öppen dialog kring ämnet.
 Förskolans blanketter är utformade könsneutralt.
Tidpunkten:
 När behov uppstår.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Etnisk till hörighet:
Mål:
Behandla alla lika oavsett etnisk tillhörighet.
Förebyggande åtgärder för att nå målen:
 Visa intresse för barnets hemland, religion osv..
 Böcker, dator, sagor på andra språk.
 Vara lyhörda för föräldrarnas/vårdnadshavarnas önskemål vid t.ex. kyrkobesök,
födelsedagar m.m.
Tidpunkten:
 Kontinuerligt arbete.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Ålder:
Mål:
Att barn ska behandlas lika oavsett ålder.
Förebyggande åtgärder för att nå målen:
 Omsorgen i förskolan ska grunda sig utifrån varje barns behov och
förutsättningar .
 Erbjuda lek och aktiviteter som stimulerar barnets utveckling
Tidpunkten:
 Kontinuerligt arbete.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Religion och annan trosuppfattning:
Mål:
På vår förskola ska alla barn oavsett religion eller annan
trosuppfattning ha samma rättigheter och möjligheter.
Förebyggande åtgärder för att nå målen:
 Visa respekt för barnens religion.
 Vara lyhörd för föräldrarnas/vårdnadshavarnas önskemål.
Tidpunkten:
 Kontinuerligt.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.
Kön:
Mål:
I förskolan ska alla bli respekterade för den de är, oavsett kön.
Förebyggande åtgärder för att nå målen:
 Personalen ska motverka traditionella könsmönster och bli mer medvetna om sitt
förhållningssätt utifrån genustänkande.
 Bemötande – se barnet (inte kläder, accessoarer osv.)
 Vara en god förebild.
Tidpunkten:
 Kontinuerligt.
Ansvar:
 Alla pedagoger på förskolan och styrelsen.