Vad berättar bilden? - LiU

 LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för kultur och kommunikation
Religionsvetenskap
Examensarbete inom Religionskunskap
Kurskod 9REA41
Höstterminen 2013
Matilda Ewerfält
Vad berättar bilden?
En undersökning om hur judendom och islam framställs genom bilder i
läroböcker för Religionskunskap 1
What does the picture tell us?
How Judaism and Islam are represented with pictures in religion textbooks
ISRN: LIU-LÄR-RE-A--13/004--SE
Handledare: F.D. Åse Piltz
Examinator: Prof. Kjell O. Lejon
Språk
Svenska
Institutionen för kommunikation och kultur
LINKÖPINGS UNIVERSITET
Seminariedatum
2014-01-09
Rapporttyp
Examensarbete Avancerad nivå
ISNR-nummer
LIU-LÄR-RE-A--13/004--SE
Titel: Vad berättar bilden? En undersökning om hur judendom och islam framställs genom bilder i läroböcker för
Religionskunskap 1
Title: What does the picture tell us? How judaism and islam are represented with pictures in religion textbooks
Författare/Author: Matilda Ewerfält
Sammanfattning
Denna uppsats undersöker hur judendom och islam framställs genom bilder i läroböcker. Syftet är att undersöka vad
bilderna visar, hur bild och bildtext samverkar samt att se om bilderna bär på dolda budskap. Jag försöker också se
om bildernas tema skiljer sig beroende på om avsnittet behandlar judendom eller islam. Alla de analyserade
läroböckerna är utformade att överensstämma med de kursmål som finns för Religionskunskap 1 på gymnasiet.
Metoden som används är en semiotisk bildanalys och utgångspunkt för mitt förhållningssätt till tolkningen är
hermeneutiskt. Min tolkning representerar bara en av möjliga tolkningar och därför uppmuntrar jag till fler
undersökningar av liknande karaktär med utgångspunkten att fler tolkningar kompletterar varandra.
Resultatet av undersökningen visar att bilder bär på tysta budskap när det gäller kön och politik. Bildtexternas
funktion till bilden är oftast beskrivande och informerande, vilket lämnar läsaren ensam med att förstå hur bilden ska
tolkas och studeras. Undersökningen visar också på att judendomen i större utsträckning än islam framställs som en
förlegad och mansdominerad religion. Jag kommer även fram till att det inte bildtexterna inte någonstans poängteras
att många fenomen som ofta förknippas med religion mycket väl kan bero på kulturella kontexter.
Nyckelord
Bildanalys, läroböcker, religion, islam, judendom
2 Innehållsförteckning
1. Inledning ...................................................................................................................................... 4 1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................................... 4 1.2 Avgränsningar och urval .................................................................................................................... 5 1.3 Forskningsläget ..................................................................................................................................... 6 1.3.1 Bildens funktion ............................................................................................................................................... 8 1.3.2 Bild och text i läromedel ............................................................................................................................. 10 1.3.3 Judendom i läromedel .................................................................................................................................. 12 1.3.4 Islam i läromedel ........................................................................................................................................... 13 1.4 Källmaterialet ...................................................................................................................................... 14 2. Teori och Metod .......................................................................................................................... 17 2.1 Semiotik som bildanalys .................................................................................................................... 19 2.2 Hermeneutik och förståelse av kontext .......................................................................................... 21 2.3 Bildtextens relation till bilden .......................................................................................................... 22 2.4 Definitioner .......................................................................................................................................... 23 3. Bakgrund ...................................................................................................................................... 24 3.1 Bildens historia i läromedel .............................................................................................................. 24 4. Undersökning .............................................................................................................................. 25 4.1 Judendom ............................................................................................................................................. 25 4.1.1 Religion: för gymnasiet 1 ........................................................................................................................... 25 4.1.2 Söka svar. Religionskunskap Kurs 1 ....................................................................................................... 27 4.1.3 Religion 1 & 2, Specialisering .................................................................................................................. 30 4.1.4 Relief - livsvägar: religionskunskap för kurs 1. .................................................................................. 34 4.1.5 Religion – helt enkelt ................................................................................................................................... 36 4.1.6 Sammanfattning ............................................................................................................................................. 38 4.2 Islam ...................................................................................................................................................... 38 4.2.1 Religion: för gymnasiet. 1. ......................................................................................................................... 38 4.2.2 Söka svar. Religionskunskap Kurs 1 ....................................................................................................... 41 4.2.3 Religion 1 & 2, Specialisering .................................................................................................................. 42 4.2.4 Relief - livsvägar: religionskunskap för kurs 1 ................................................................................... 45 4.2.5 Religion – helt enkelt ................................................................................................................................... 47 4.2.6 Sammanfattning ............................................................................................................................................. 50 5. Sammanfattande diskussion ..................................................................................................... 50 7. Referenslitteratur ....................................................................................................................... 58 3 1. Inledning
Vi möts dagligen av bilder. Oavsett om vi reflekterar över det eller inte så är bilder en del av
vår vardag och kultur. Även i skolsammanhang spelar bilden en viktig roll. Bilder har under
en lång tid varit en del av skolans värld, från skolplanschen till läroböcker till media och
internet. Än idag är läroboken en väsentlig och viktig del av skolans undervisningsmaterial.
Läroboken ska fungera som en kunskapskälla och som ett komplement till den lärarledda
undervisningen. Det är av vikt att läroböcker håller en god kvalitét och överensstämmer med
såväl läroplaner och kursplaner. En granskning av vad som förmedlas i läroböckerna är därför
nödvändig för att säkerställa deras kvalitét. Bilderna är i många fall det första som talar till oss
i en bok och därför får inte granskningen av bilder i läromedel glömmas bort. Granskningen
av läromedel i dag lägger fokus på lärobokstexten och bilder i läromedel har en tendens att
glömmas bort.
Anna Sparrman är verksam vid Linköpings Universitet och menar att faktaillustrationer ofta
framstår som oemotsagda sanningar (Sparrman 2006:55). Om elever tar till sig läroböckernas
bilder utan att egentligen reflektera över vad som uttrycks är det anmärkningsvärt då det hör
till skolans uppgift att utveckla elevers kritiskt granskande förmåga. I läroplanen för
gymnasieskolan (GY2011) står det att det är skolans ansvar att ge varje elev ”förmåga att
kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta
ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor” (GY2011:10). Detta är ett mål som ska
tillgodoses i alla ämnen. Det blir för mig tydligt att elevernas läromedel också måste vara ett
föremål för denna granskning. Då krävs det att även lärare ska kunna granska läroböcker ur
ett kritiskt perspektiv. Med denna undersökning vill jag framhålla vikten av att även granska
läroboksbilder. Dels för att säkerställa att läroböcker håller god kvalitét och dels för att elever
och lärare ska komma till insikt att läromedelsprocessen präglas av ett urval och en
begränsning. Men även för att elever ska få med sig bildanalysens verktyg utanför skolans
ramar. Verktyg som jag anser vara nödvändiga för att kunna orientera sig i vårt visuella
samhällsklimat. 1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka läromedel avsedda för Religionskunskap 1 på
gymnasiet. Undersökningen syftar till att utreda vad bilderna föreställer samt att granska
relationen mellan bild och bildtext och om bilderna bär på tysta budskap som inte förklaras
eller uttrycks i bildtexten. Målet med undersökningen är också att ta reda på om läroböckernas
4 bilder skiljer sig beroende på om avsnittet behandlar judendom eller islam, samt om bilderna
har olika tema beroende på vilken religion de framställer. Ur mitt syfte reser sig följande
frågeställningar:
•
Vad föreställer bilderna?
•
Vilken relation har bild och bildtext och vad kommunicerar dessa tillsammans?
•
Finns det symbolik/latenta budskap i bilderna som inte finns förklarat i bildtexten?
Vilken symbolik i sådana fall?
•
Skiljer sig bildernas tema beroende på om avsnittet behandlar judendom eller islam
och i sådana fall på vilket sätt?
1.2 Avgränsningar och urval
Denna uppsats är ett examensarbete i Religionsvetenskap på Lärarprogrammet vid Linköpings
Universitet. Arbetet löper under senare delen av höstterminen 2013 och omfattningen ligger
på 15 högskolepoäng vilket motsvarar tio veckors arbete. Nedan presenteras och motiveras de
avgränsningar jag har valt att göra för att begränsa uppsatsens omfång samt de urval jag har
gjort.
Jag har valt att i denna studie begränsa mig i att bildanalysen enbart kommer att infatta
fotografier. Konstverk och illustrationer kommer alltså inte att tas i beaktning. Anledningen
till denna avgränsning är att för mig så gör fotografier i större utsträckning anspråk på att vara
en avbild av verkligheten. Detta överensstämmer med vad Rune Pettersson, professor i
infologi, skriver: ”Fotografier avbildar ofta avsnitt ur vår yttre verklighet” (Pettersson
1991:7). Av utrymmesmässiga skäl har jag valt att bara analysera de bilder som finns intill
den löpande texten. Bilder som förekommer i textrutor kommer alltså inte analyseras. Det må
hända att denna avgränsning till viss del kan komma att påverka resultatet, men då majoriteten
av läroböckernas bilder återfinns intill löpande text så analyseras majoriteten av läroböckernas
bilder och jag hävdar att resultatet därför blir talande för vad böckernas bildmaterial
framställer. Jag finner avgränsningen nödvändig för att genomföra studien, både i hänseende
till omfattning och tidsperspektiv.
Huvudsyftet med undersökningen är att analysera fotografierna, även om deras relation till
bildtexterna också kommer att analyseras och tas i beaktning. Detta för att inte bilderna ska
tas ur sin kontext. Kontexten är avgörande för hur vi uppfattar bilder (Eriksson 2009:26) och
bildtexten är en viktig del av bildens inre kontext. Även den generella kontexten måste tas
5 hänsyn till, även om det inte är mitt huvudsakliga fokus. Jag kan omöjligt säga något om hur
elever tolkar och förstår bilderna, då hade jag fått genomföra en receptionsstudie vilket inte är
mitt syfte. Samtidigt så påverkar det faktum att bilderna finns i läromedel som har didaktisk
pedagogiska motiv min tolkning av dem. Detta är något jag inte kan bortse från i min analys.
Jag har även valt att undersöka om bildernas tema skiljer sig åt beroende på om avsnittet
behandlar judendom eller islam. Jag har inte på förhand valt ut vissa teman, utan har fokuserat
på om jag kan urskilja vissa mönster i vad bilderna visar.
Ambitionen med mitt urval av läromedlen är att de alla ska vara utformade för att passa den
nya läroplanen GY2011 och de kunskapskrav som är kriterium för Religionskunskap 1. Jag
finner det relevant att arbeta med moderna läromedel som är anpassade till den undervisning
jag själv så småningom kommer att bedriva. Utbudet av så pass ny skollitteratur är inte stort,
men fem titlar är utvalda och det känns som ett rimligt antal för undersökningens omfattning.
Urvalet är enbart gjort efter böckernas publiceringsår. De läromedel jag har valt för analysen
är alla publicerade 2012 eller 2013. De av läromedlen vars tidigare upplagor är publicerade
innan 2012 uttrycker explicit att den nya upplagan är reviderad och uppdaterad för att anpassa
den nya kursplanen i Religionskunskap 1. Jag vill också poängtera att alla läromedel har
olika författare för att få en så bra spridning och reliabilitet i resultatet som möjligt. Syftet är
inte att jämföra läroböckerna med varandra eller utse läroböcker som lyckats bättre eller
sämre. Syftet är att ge en översiktlig bild över hur islam och judendom framställs i bilder i
läromedel. Anledningen till att jag har valt att undersöka framställningen av judendom och
islam är att båda religionerna under det senaste århundradet varit nära förbundna med
historiska händelser. Jag tänker givetvis på förintelsen och terrordådet den elfte september
2001. Dessa historiska händelser och även de båda religionernas utsatthet i samband med
dessa omständigheter gör att jag finner det intressant att jämföra framställningen av dessa två
trosåskådningar.
1.3 Forskningsläget
Forskningsmaterialet som finns angående skollitteratur och bilder i läromedel är inte lika
aktuellt som de läromedel jag granskar. Trots att det finns ganska omfattande forskning om
bilder och media, så är forskningen om undervisningsbilder och faktaböcker förvånansvärt
liten enligt Yvonne Eriksson, docent i informationsdesign (Eriksson 2009:23). Framförallt
den svenska forskningen gällande läromedel ligger några år bakåt i tiden. Därför ser jag det
också som extra intressant att undersöka ny skollitteratur då ämnet känns aktuellt och viktigt.
6 Förhoppningsvis kan det bidra till ny kunskap och inspiration till liknande studier. Samtidigt
har inget kontroversiellt skett med de läromedel som är publicerade de senaste två åren vilket
gör att den tidigare forskning mycket väl går att applicera på de läromedel som ligger till
föremål för denna undersökning.
Jag har valt att dela upp den tidigare forskningen i kategorier. Den första kategorin behandlar
bildens betydelse och funktion. Att göra en bildanalys av läromedel utan att behandla
bildbegreppet ur ett utifrånperspektiv är inte möjligt. Det krävs en djupdykning i bilden som
sådan, innan jag kan gå in på det som rör just mitt specifika empiriska material. Den andra
kategorin kommer att belysa forskning om läromedel i stort, men med fokus på bilden.
Slutligen kommer jag att behandla det material som specifikt rör islam och judendom och hur
dessa två världsreligioner var för sig har gestaltats i läromedel, både i bild och text. Målet
med det källmaterial som presenteras är att ge en god överblick över bilden som sådan, samt
att presentera det rådande forskningsläget om bilder, islam och judendom i läromedel. Det
finns några författare som har varit extra användbara och som förtjänar en närmare
presentation.
Rune Pettersson har under många år varit aktiv inom media och kommunikation och har en
stor kunskap om visuella kulturer. Pettersson är även erkänd internationellt och har blivit
utnämnd till professor vid Pennsylvania State University. Pettersson har också forskat kring
bilder i läromedel, ett material som varit ovärderligt för mig i mitt arbete. Även Yvonne
Erikssons bok Bildens tysta budskap – interaktion mellan bild och text har jag funnit särskilt
intressant. Erikssons bok har också varit viktig för att förstå lärobokens historia och den
pedagogik som präglat läromedelsproduktionen. Att jag fick upp ögonen för Yvonne Eriksson
beror på att vi tidigare i lärarutbildningen använt hennes och Anette Göthlunds bok om
visuella uttryck.
Jonas Otterbeck är bland de främsta i Sverige när det gäller granskning av islam och skolan
och för mig var det självklart att även ta del av hans litteratur i ämnet. Inte heller Kjell
Härenstam är att förglömma och han var en av de forskare som fick i uppdrag av Skolverket
att undersöka hur läromedel förhåller sig till kursplanens krav om kön, sexuell läggning,
religion, etnicitet och förståndshandikapp. Skolverkets rapporter är såväl en information- och
inspirationskälla då deras rapporter är till för att undersöka och stärka kvalitén i den svenska
skolan. Stéphen Bruchfelds rapport för den Svenska Kommittén mot Antisemitism fann jag
7 intressant och användbar samt även Leif Carlssons bok Det förkastade judefolket: synen på
judar och judendom i svenska skolläromedel från 2013. Tidigare forskning om hur judar
framställs i läromedel finns inte i lika stor omfattning som litteraturen om islam. Detta beror
säkerligen på att islam under de senaste årtiondena fått större utrymme i media samt den
ökande invandringen från muslimska länder. Samtidigt anser jag att judendomen och den
judiska historien är en minst lika viktig del, särskilt ur ett kontrafaktiskt perspektiv. Vi har
mycket att lära av historien och där är förintelsen och den judiska historien en viktig aspekt,
särskilt i dagens rådande klimat där främlingsfientligheten tycks växa sig allt starkare.
Förhoppningsvis leder denna uppsats till ett större intresse för att granska hur judendomen,
islam och även andra trosåskådningar framställs i läroböcker som faktiskt är riktade till de
barn och ungdomar som en dag kommer att styra vår värld.
1.3.1 Bildens funktion
Eriksson (2009:29) skriver att en bild stimulerar andra sinnen än text och kräver av den
anledningen andra förmågor för att kunna tolkas. Bilden bör inte ses som ett komplement till
en text, utan ska istället ses som ett självständigt, kunskapsförmedlande medium (ibid:44).
Precis som en text är bilden förmedlare av en kunskapstradition där synen på samhälle och
människa framträder (ibid:45). Eriksson skriver följande om hur bilder avspeglar den rådande
kulturen:
Hur något framställs i bild och på vilket sätt det presenteras är avhängt
det vetenskapliga paradigm som är gällande under en viss tid, liksom
samtida bildkonventioner (Eriksson 2009:136).
Kontexten styr alltså hur vi uppfattar bilden. Det finns inte enbart en kontext, utan det
förekommer alltid flera olika kontexter (Eriksson 2009:55). Bilden själv ger oftast inte
tillräckligt med information, utan det krävs att åskådaren har tillgång till kontext eller tidigare
erfarenhet för att kunna tolka bilden (ibid:93). Hur vi uppfattar en bild beror på den
kontextuella kulturen, men också på subjektiva erfarenheter (ibid:56). Vi tittar på bilder när vi
befinner oss i en viss kontext, men med hjälp av våra sinnen bildas ännu större tidsflöden till
enhetliga strukturer (Sipe 1998:100). I Bild och föreställning – om visuell retorik tar Yvonne
Wearn, Rune Pettersson och Gary Svensson upp att en bild föreställande påskpynt är självklar
för oss som firar påsk. Den kulturella kontexten gör att vi genast förstår bilden. Men om vi
skulle ge bilden till icke-kristna i Indien eller Afrika, skulle de inte förstå att det är påskpynt
som gestaltas då påsken inte hör till deras kulturella kontext (Wearn, Pettersson & Svensson
2004:39).
8 Wearn, Pettersson och Svensson (2004:179) hävdar att minnet för bilder är bättre än vårt
minne för ord. Bilder är förklarande och visar hur saker och ting förhåller sig (Pettersson
1991:102). Både bild och text kan uppfattas på många olika sätt. För att minska antalet
tolkningar är det viktigt att bild och text förmedlar samma budskap. Bildtexter är således
nödvändigt för att förankra tänkbara tolkningar som finns av en bild. En bild som saknar
bildtext kan bli alldeles för mångtydig och saknar därmed informationsvärde (ibid:36).
Lawrence R. Sipe, professor och tidigare chefredaktör för tidningen Children’s Literature and
Education, skriver i artikeln ”How picturebooks work: A semiotically framed theory of textpicture relationship” om hur text och illustrationer relaterar till varandra, och att förhållandet
mellan den verbala och visuella texten är komplicerad och subtil. Ord och bild har en tendens
att kommentera varandra. Relationen mellan text och bild är inte en fråga om maktbalans,
utan på vilket sätt de integrerar och omvandlar varandra (Sipe 1998:98). Alla läsare fyller i
luckor i texter på sitt eget sätt, men man kan tänka sig att man fyller i luckorna i texten med
hjälp av illustrationer och att luckorna i illustrationerna fylls med hjälp av texten (ibid:99).
Det finns många olika tolkningsmöjligheter i en bild och därför kallas bilden för mångtydig.
Alla tolkningar av bilden är inte förväntade eller avsedda, men de är enligt Pettersson alla lika
viktiga (Pettersson 1991:80). Bilder har, precis som text, emotiva krafter. Dessa kan vara
svåra att förutse vilket kan resultera i att olika värderingar oavsiktligt kan förmedlas (ibid:28).
Bilder kan ha dimensioner som inte blir synliga för oss på en gång. Eriksson (2009:48)
beskriver förmågan att ta till sig bilder och använda sig av dess information som att ha
seendekompetens. Att hitta och se olika element i en bild är inte samma sak som att förstå
bilden. Det är viktigt att skilja mellan bildens budskap och att kunna känna igen vissa detaljer
(Eriksson 2009:185). Det krävs en noggrann analys för att förstå bildens budskap. Att läsa en
bok bestående av text och bild tvingar oss att vara reflexiva i vår läsning. Vi behöver gå
framåt och bakåt i texten för att kunna relatera till en illustration och för att på nya sätt inse
relationen mellan bilden och texten (Sipe 1998:101). Våra olika erfarenheter i skrift- och
bildspråk är betydelsefulla för hur vi relaterar bild och text till varandra (ibid:100). Den
verbala texten driver oss att läsa vidare på ett linjärt sätt, medan bilder gör att vi stannar upp
och ser (Sipe 1998:101).
9 Vid framställning av andra kulturer och folkslag i bild finns det en risk att skildringen blir
stereotypisk. Intentionen kan vara att tydliggöra något, men resultatet blir ett annat (Eriksson
2009:102). Att vi har särskilt svårt för att tolka budskap från andra kulturer och tidsepoker
beror på att bilder ofta är meddelanden som fungerar i specifika sociala sammanhang
(Pettersson 1991:80). Inom vetenskapliga discipliner finns det en tradition i att framställa
saker och ting kategoriskt och karaktäristiskt. Det har fått som följd att stereotyper inom kön,
ras, etnicitet och sexualitet ofta framställs. Detta mönster går även att urskilja i bilder i
läromedel. Stereotyper stärks därmed genom läromedlens bilder, men dessa konventioner
skulle aldrig vara möjliga att uttrycka i text. Bilden förmedlar alltså något som inte uttrycks i
texten och bär därför på ett tyst budskap (Eriksson 2009:103).
1.3.2 Bild och text i läromedel
Eriksson (2009:125) skriver att den tryckta boken fortfarande dominerar i skolan. Det är en
vedertagen åsikt att bilder i läromedel fyller en pedagogisk och didaktisk funktion. Detta
innebär inte att bilden i sig är pedagogisk. Bilder kan användas i läromedel utan att vara
pedagogiska. En pedagogisk bild förtydligar och visualiserar ett fenomen, objekt eller begrepp
(ibid:122). För att en bild ska fylla en funktion i läromedel krävs det att författaren vet vad
den vill visa och att illustratören/fotografen förstår ämnet eller fenomenet. En bild kan
uppfattas som tydlig för någon som är kunnig i ämnet, men inte för den som inte är så insatt.
Det kan då bli svårt att förstå på vilket sätt bilden är klargörande (ibid:186). Det krävs att
elever har förståelse och kunskap i att tolka bilder som förekommer i läromedel (ibid:29).
Bildmaterialet i läromedel har ökat senaste decennierna, men bilderna används ofta ineffektivt
och fungerar ofta som dekoration och utfyllnad (Eriksson 2009:186). Det finns ofta ingen
tydlig koppling mellan bild och text (ibid:188). Eriksson understryker att det är viktigt att
bilden gestaltar viktiga och centrala delar av ett läromedel. Det är också av vikt att texten
innehåller kommentarer som beskriver när och hur bilden ska studeras i relation till texten. En
bild i ett läromedel bör ha anvisningar om hur den ska tolkas (ibid:55). Om bilden saknar
relevans och instruktioner blir det lätt att missuppfatta bildens intention. Vid undervisning blir
detta särskilt allvarligt då det kan resultera i att elever inte kan ta till sig av den tänkta
informationen. Det komplement som läroboken faktiskt kan vara går därmed förlorad
(ibid:186). Även Pettersson (1991:12) menar att dåligt valda bilder som saknar anknytning till
texten försvårar möjligheterna för inlärning. I dagens läroböcker saknas det ofta relevanta
bildtexter i relation till bilden (Eriksson 2009:51). Eriksson menar att bristen på instruerande
10 bildtexter beror på att det finns en uppfattning om att eleven är bekväm i analys av bilder, då
bilder är en stor del av vår nutida kultur. Läromedelsförfattare tar för givet att lärare och
elever ska kunna förstå vad i bilden som ska belysas och uppmärksammas (ibid:125) och ofta
finns bara en kortare bildtext (ibid:136).
Bilder i läromedel är ofta nödvändiga för att belysa och tydliggöra förhållanden och fenomen
(Eriksson 2009:25). Bilder hjälper eleven att skapa minnesbilder och fenomenet blir då lättare
att komma ihåg (ibid:49). Eriksson (2009:49) skriver att det finns en generell föreställning om
att bilder underlättar lärande och förståelse av texter. Det kan dock vara svårt för ett skolbarn
att röra sig mellan text och bild. För att förstå bilden krävs det att eleven har en förståelse för
innehållet och lärobokstexten. Även relationen mellan text och bild kan för elever vara
komplicerad. Bilder i läromedel kräver text för att fungera effektivt för inlärningen (ibid:49).
Pettersson (1991:32) instämmer i att relationen mellan bild och bildtext i läromedel är viktig.
Olämpliga bildtexter och även för långa bildtexter kan försvåra inlärningen. Det är därför av
vikt att läromedelsförfattaren själv skriver bildtexterna och inte lämnar över detta ansvar till
redaktörer eller formgivare.
Pettersson (2003:99) skriver att bilderna från en och samma lärobok kan komma från flera
olika kulturer och tidsperioder. Majoriteten av bilderna är troligtvis inte tänkta att hamna i
läromedelslitteratur. Det i sin tur resulterar i att bilderna har många olika stilar och
ursprungskontexter. Ytterligare ett problem är att läroböcker är kostsamma för skolorna. Detta
gör att läroböckerna används under en lång tid, vilket gör att de ofta går sönder och blir
inaktuella (Pettersson 1991:9). Läromedel granskas och recenseras ofta inte annat än i
fackpress. Då är det texten som står i fokus, och en bedömning av bilderna görs sällan. Detta
trots att de allra flesta av skolans ämnen behöver både bild och text för att presentera och
förklara fenomen och begrepp (ibid:12). Det är också få debattörer som faktiskt riktar in sig
på att granska innehållet i våra läromedel. När det väl görs beskrivs innehållet ofta som
verklighetsfrämmande, menlöst, fördomsfullt, ointressant och tråkigt (ibid:9).
Skolverket publicerade år 2006 rapporten I enlighet med skolans värdegrund, där syftet var att
undersöka hur kön, religion, funktionshinder, etnisk tillhörighet och sexuell läggning
framställt i vissa utvalda läromedel. Granskningen kom fram till att funktionsnedsättning får
väldigt lite utrymme i de analyserade läromedlen. Särskilt lite plats får funktionshinder i
läromedel avsedda för religionsundervisning (Skolverket 2006B:25). Läromedlen i
11 religionskunskap tar upp och diskuterar kön, men ger oftast inget utrymme alls för
transsexuella personer (ibid:30). Sexuell läggning diskuteras i samtliga läromedel som
granskades. Dock så är den heterosexuella kärleken normen och homosexualitet får väldigt
lite utrymme (ibid:39). Minoritetsfrågor behandlas överlag mycket bättre i läromedel för
religion än i läroböcker i samhällskunskap (ibid:23), även om läromedlen i granskningen inte
lever upp till grundskolans värdegrund. Även religion granskas i Skolverkets rapport, något
jag kommer att gå in mer på i avsnittet om islam.
1.3.3 Judendom i läromedel
Stéphane Bruchfeld har för Svenska Kommittén mot antisemitism gjort en granskning av hur
judendom framställs i läromedel i historia, religion och samhällskunskap för högstadiet och
gymnasiet. Syftet med granskningen var att undersöka hur och i vilken omfattning
antisemitism, förintelsen, nazism och liknande områden behandlas korrekt och tillräckligt.
Granskningens mål var även att undersöka om dessa brister kunde understödja antisemitiska
och rasistiska uppfattningar. Resultatet av undersökningen var att äldre material har en
distanserad hållning till judendom och judisk historia, medan nyare material har försökt att ge
en bredare bild (Bruchfeld 1996:5). Främst inom läromedel i religionsämnet finns en vilja att
ge en mer rättvis bild av judendomen och den judiska historien. Antisemitism behandlas
också i stor utsträckning i läromedel i religionskunskap. Dock är Bruchfelds samlade
bedömning att läromedel i historia och samhällskunskap inte ger en tillräcklig bild av
judendom. I läromedel i samhällskunskap finns inte mycket material som behandlar rasism,
invandring och främlingsfientlighet. Även språkbruket i dessa läromedel är förlegat och
termer som ”ras” och ”semitiska folk” används. Läromedlen i historia behandlar judarnas
historia väldigt knapphändigt och distanserat. Det diskuteras varken negativa eller positiva
aspekter av judisk historia i någon större utsträckning. Det läggs inte heller någon särskild
vikt på orsakerna till förföljelsen av judar under Andra världskriget och inte heller diskuteras
konsekvenserna av detta (ibid:32). I läromedel för religion finns det brister då centrala
begrepp inte alltid förklaras. Nämnvärt är också att judendomen i mångt och mycket ställdes i
kontrast till kristendomen vilket härrör från en äldre tolkningstradition inom kristendomen.
Även framställningen av antisemitistiska problem är sparsamma och det finns en vedertagen
bild om att antisemitism ligger judarna till last (ibid:33). För att läromedel ska överensstämma
med kursplanen för grundskolan betonar Bruchfeld att nazismen och rasideologin bör ges
betydligt mer utrymme (ibid:33-34). Skolverket (2006B:23) skriver att judiska bidrag till den
12 europeiska kulturen sällan nämns i läromedel. Istället nämns judar i framställningar vid
enskilda tillfällen: i samband med förföljelser och justitiemord.
Leif Carlsson, teologie doktor och lektor vid Högskolan i Lund, har skrivet boken Det
förkastade judefolket: synen på judar och judendom i svenska skolläromedel. Boken tar upp
hur
judendom
och
judar
presenters
i
skolläromedel
i
religionskunskap
och
kristendomskunskap. Carlsson (2013:185) skriver att svenska läromedel under mitten av
1900-talet präglades av latenta judendomskritiska motiv. Ofta framställdes judar som en
grupp som stannat av i utvecklingen i motsats till kristendomen. Liknande framställningar
finns enligt Carlsson kvar i dagens läromedel. Ofta ställdes judendomen och kristendomen
upp som varandras motsatser (ibid: 186). Under 1950-talet förändrades dock synen på
judendomen i läromedel till det bättre och staten Israel fick större utrymme och sågs också
som något positivt. Carlsson (2013:187) hävdar att judendomskritiska motiv fortfarande finns
kvar i läromedel, även om de förekommer mer sporadiskt. Framförallt framställs judendomen
fortfarande som en förtjänstreligion och judarna skildras ofta som syndabockar som orsakade
Jesus död (ibid:187).
1.3.4 Islam i läromedel
I Skolverkets (2006B) rapport I enlighet med skolans värdegrund? presenteras resultatet av
Kjell Härenstams forskning om hur läromedel framställer religion. Granskningen fokuserar på
att undersöka om läroböckerna lever upp till kravet om att skolans värdegrund inte ska ses
som ett resultat av kristen tradition, utan att eleverna ska ges kunskap om att en gemensam
värdegrund kan skapas utifrån andra religioner (Skolverket 2006B:33). Alla de läromedel
inom religionskunskap som granskades skriver om islam som något som är förenligt med
skolans värdegrund. Läromedlen undanhåller inte heller att det finns tolkningar inom islam
vars åsikter står i konflikt till värdegrunden (ibid:34-35). Granskningen visade dock att en av
läroböckerna använder jihad-begreppet på ett förenklat sätt, vilket kan bidra till
främlingsfientlighet (ibid:34). Samma bok tar inte heller hänsyn till Koranens uppmaningar
till medmänsklighet och alla kvinnor som gestaltas på bild i boken bär slöja (ibid:35). De
läromedel som enligt rapporten anses som föredömliga är de som fokuserar på gemensamma
faktorer mellan de abrahamitiska religionerna (ibid:35).
Jonas Otterbeck, lektor i islamologi, skriver i Islam, muslimer och den svenska skolan att
lärare bör vara försiktiga när det kommer till läromedel om islam. Vinklingen av läroböcker
13 kan i många fall presentera en nidbild av islam som de allra flesta muslimer inte känner igen
sig i. Även om boken är skriven av en muslim bör man vara vaksam då synen på religionen
varierar muslimer emellan (Otterbeck 2000:61). Otterbeck hävdar också att läromedlen
framställer islam som en kvinnofientlig religion där kvinnomisshandel är acceptabelt och
mansdominans är normen (Otterbeck 2000:68).
Gilbert T. Sewall, direktör för det amerikanska läroboksrådet, presenterar sin forskning om
islam och läromedel i rapporten Islam in the classroom – what the textbook tell us.
Undersökningen syftar till att analysera hur islam framställs i tio amerikanska läromedel i
historia, riktade mot junior high school och senior high school. Granskningen jämför även
läromedel som publicerats före 2001 och de som är publicerade efter. Sewall kommer fram till
att läromedelsförfattare gärna undviker ämnen som anses kontroversiella och som skulle
kunna skapa en politisk debatt (Sewall 2008:9). Särskilt undvikande är läroböckerna när det
kommer till jihad-begreppet. Även fakta som skulle kunna anses som stötande av muslimer
har tagits bort i senare upplagor och versioner av läromedlen. Det största felet med
läroböckerna är dock de felaktiga definitioner och påståenden som presenteras som etablerad
fakta (ibid:49). Läroböckerna tar upp islam i relation till terrorism och konflikten i
Mellanöstern, men kvalitén på informationen varierar (ibid:10). Sewalls slutsats är att kapitel
som är relaterade till islam uppvisar tydliga brister och förvrängningar och att resultatet av
detta är att eleverna kommer få knapphändig information (ibid:47). De kommer inte att förstå
varför USA och dess allierade ser vissa islamistiska grupperingar som sina fiender.
Studenterna kommer inte heller förstå sambandet mellan jihad och elfte september. Inte heller
får eleverna kunskap om att det finns islamistiska kulturer där våld förespråkas (ibid:52).
Detta innebär att elever såväl som lärare får en annan bild av islam i klassrummen än vad de
får via medier. I medier kan de se hur muslimer firar elfte september och bränner bilder på
västerländska ledare, men i klassrummen får de ingen förklaring till detta (ibid:53).
1.4 Källmaterialet
De läroböcker jag har valt till min studie är alla anpassade till den nya kursplanen för
Religionskunskap 1. Läroböckerna har skilda författare och här nedan följer en presentation
av såväl författarna och läroböckerna. Jag diskuterar även problematiken med att bilderna är
upphovsrättsskyddade och vilka konsekvenser det får för mitt arbete.
14 Religion för gymnasiet 1 (2012) är ett läromedel skrivet av Lennart Göth, Katarina Lycken
Rüter och Veronica Wikström. På bokens baksida beskrivs läroboken som lättöverskådlig och
att den fördjupar och utvecklar kunskaper om religioner och livsåskådningar. Läroboken
innehåller både text och bild, men långt ifrån alla uppslag har en bild. På de uppslag som har
en bild är bilden oftast stor och täcker en halv eller en hel sida. Bilderna är i allra största
utsträckning fotografier. Faktum är att det i boken inte framgår vilka författarna är. Jag tycker
att det skulle vara lämpligt med en kortare författarpresentation i boken, för att både elever
och lärare ska kunna granska boken från en källkritisk utgångpunkt. Författarnas
arbetsområden och kunskap säger trots allt något om bokens utformning. Via internet går det
dock att hitta att Lennart Göth har studerat teologi och har skrivit både romaner och
facklitteratur med teologiska inslag (Bonniers Förlag 2013). Katarina Lycken Rüter är lärare i
svenska och religion på Östra Real i Stockholm (Lärarens Nyheter 2012). Om lärobokens
tredje författare, Veronica Wikström, kan jag dock inte finna någonting alls. Det skulle vara
intressant att veta vilken kunskap hon har förmedlat i läroboksprocessen.
Söka svar. Religionskunskap Kurs 1 (2013) är skriven av Malin Mattsson Flennegård och Leif
Eriksson. Det framgår i boken att Malin Mattsson Flennegård är bokens huvudförfattare och
att hon har skrivit majoriteten av bokens kapitel. Det framgår också att hon är verksam
gymnasielärare i religionskunskap. Leif Eriksson har varit delaktig i de kapitel som går under
rubrikerna ”Etik” och ”Livsåskådningar utan Gud”, men det framgår inte vem han är eller
vilken kompetens han besitter. Bildmaterialet i läroboken är ganska likt bildmaterialet i
Religion 1 för gymnasiet. Antalet bilder är inte jättemånga, men de tar ganska stor plats på de
sidor de finns. Ofta tar de upp hel- eller halvsidor. Bilderna är främst fotografier, även om
illustrationer och konstverk också får en hel del utrymme. På lärobokens baksida beskrivs
boken som modern och att existentiella och etiska frågor har en framskjuten plats i bokens
alla avsnitt.
Religion. 1 & 2, Specialisering (2012) är skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm. Boken
innehåller ett förord av författarna själva där bokens upplägg förklaras. Författarna förtydligar
även där på vilket sätt boken överensstämmer med kursplanerna för religion 1, 2 och även
specialiseringen (Thulin & Elm 2012:1). Boken är alltså ett läromedel som kan användas i alla
kurser i Religion på gymnasiet. Boken är uppdelad i tre delar, en del för varje kurs. Jag har i
min undersökning bara tittat på den del som riktar sig mot Religionskunskap 1. Det framgår
dock inte genom boken vilka författarna är och inom vilka områden de är verksamma. Bokens
15 bilder är inte lika stora som i många av de andra läroböckerna. Fotografierna är i majoritet i
boken, men även bilder av konstverk och målningar får ett visst utrymme.
Relief – livsvägar: religionskunskap för kurs 1 (2012) är skriven av Nils-Åke Tideman och
Kerstin Wallin. Även denna bok inleds med ett förord av författarna. I förordet skriver de att
målet är att undvika att göra religionerna främmande, avlägsna och exotiska (Tideman &
Wallin 2012:3). Inte heller i denna bok ges någon presentation av författarna och jag kan inte
heller via sökningar på internet hitta vad författarna gör mer än att skriva läroböcker. Boken
har en eller två bilder per uppslag med något undantag. Bilderna är i majoritet fotografier och
det finns bara enstaka illustrationer eller kartor.
Religion – helt enkelt (2012) är skriven av Börje Ring. Det framgår genom läroboken att
Börje Ring har skrivit flera läromedel i religion och att han är verksam lärare vid Södra Latin i
Stockholm. Läroboken inleds med en kortare inledning av författaren själv, där han beskriver
sina intentioner med boken. Han beskriver boken som enkel, rak och tydlig och betonar att
alla livsåskådningar kan tolkas på flera olika sätt. I inledningen presenterar också Börje Ring
några personer som har varit hjälpsamma för honom under arbetet med läroboken. (Ring
2012:5). Religion - helt enkelt följer samma bildmönster som de andra läroböckerna. Bilderna
är stora och tar mycket plats, men det finns inte bilder på varje uppslag. Majoriteten av
bilderna är även här fotografier.
Mitt mål var att använda de analyserade bilderna i mitt arbete som bilagor. Detta för att
underlätta för läsaren. Bilderna i läromedlen är upphovsrättsskyddade och jag har varit i
kontakt med böckernas olika förlag i hopp om att få tillåtelse att använda bilderna som
bilagor. Dock visade det sig inte vara så enkelt. Majoriteten av bilderna ägs inte av förlagen,
utan av olika fotografer och bildbyråer. Att ta kontakt med varje bilds rättighetsägare skulle
vara ett alltför tidskrävande arbete, vilket innebär att bilagor inte kommer att finnas och jag
blir därför tvungen att hänvisa direkt till läroböckerna. Jag är väl medveten om att detta
kommer försvåra för läsaren, men min förhoppning är att mina bildbeskrivningar är så pass
talande att läsaren ändå kan få förståelse för mina resonemang. Av den anledningen får min
undersökningsdel ett stort omfång, men jag finner det relevant och nödvändigt att låta
bildanalysen ta stor plats då läsaren måste få information om vad bilderna visar. 16 2. Teori och Metod
Undersökningen är först och främst av kvalitativ karaktär. Syftet är att på en djupare plan
undersöka läromedlens bilder och att tolka dessa. Enligt Alan Bryman, professor vid
Loughborough University, söker den kvalitativa innehållsanalysen efter dolda och
bakomliggande teman i undersökningsmaterialet (Bryman 2007:368). Torsten Thurén är
docent vid Stockholms universitet och skriver i boken Vetenskapsteori för nybörjare att den
kvalitativa metoden innebär att enskilda händelser studeras och att små detaljer tillskrivs
mycket stor vikt (Thurén 2007:112). En kvalitativ analys handlar om att läsa aktivt och ställa
frågor till det material som undersökningen ämnar granska. Därefter så ska man se om
materialet eller man själv kan besvara dessa frågor (Esaiasson m.fl. 2007:237). Den
kvalitativa forskningen är induktiv och tolkande (Bryman 2007:249). Induktion innebär att
man utifrån empirisk fakta drar allmänna och generella slutsatser (Thurén 2007:22), vilket
stämmer väl överens med syftet för min undersökning. Arbetet har även en komparativ
aspekt. Ett syfte med analysen är att granska om läromedlens bilder skiljer sig beroende på
om avsnittet behandlar judendom eller islam. För att kunna besvara denna frågeställning krävs
en komparativ jämförelse av de olika religionernas framställningar.
Inom kvalitativ textanalys så går det att urskilja två olika typer av frågeställningar (Esaiasson
m.fl. 2007:238). Det finns systematiska frågeställningar, som syftar till att beskriva och
logiskt ordna innehållet i texterna. Detta genom att organisera innehållet i överblickbara
kategorier (ibid 2007:238). Det finns även kritiskt granskande frågeställningar som går ett
steg längre än de systematiserande studierna. En idékritisk analys går ut på att granska hur en
text, eller i detta fall bild, lever upp till bestämda normer. Även diskursanalysen kan ses som
en kritiskt granskande metod. Inom diskursanalysen finns föreställningen om att språket är
med och formar verkligheten. Texter och andra kommunikationsmedel skapade av människan
har betydelse för hur vi uppfattar omvärlden (ibid 2007:239). Jag använder i min granskning
både systematiska och kritiskt granskande frågeställningar. Tanken är att beskriva bildernas
innehåll, samt att granska om bilderna bär på latenta budskap. Detta förutsätter en tolkning av
bilderna. Tolkningsperspektivet är enligt Esaiasson m.fl. (2007:250) viktigt och en
textanalytiker bör göra skillnad mellan två perspektiv: vad texten betyder för mig som
forskare och vad texten betyder för avsändaren. Ett tredje perspektiv är vad texten betyder för
en grupp av mottagare. Thurén (2007:100) poängterar att det är viktigt att vid text- och
bildanalys bestämma sig för vad som är av intresse. Det är ofta svårt att säga något om en
17 författare eller konstnärs avsikt, då avsikten inte alltid är tydlig för konstnären själv. Det går
också att göra en publikanalys om hur betraktare och läsare tolkar en produkt. Det tredje
området innebär en tolkning av texten eller bilden som sådan. Detta är svårare att testa då det
är svårt att avgöra tolkningens värde gentemot andra tolkningar. Thurén skriver vidare att ju
fler tolkningar, desto bättre. Av den anledningen välkomnar jag och ser gärna att liknande
studier på mitt empiriska material kommer att genomföras.
Enligt Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen så finns det tre sätt att studera
läromedel på. Användarorienterad forskning intresserar sig för hur läromedel används av
lärare och elever i undervisningssammanhang. Processorienterad forskning granskar
processen innan läroboken kommer till skolan. Det tredje sättet att studera läromedel, som
också är den metod som används i min undersökning, är produktionsorienterad. Den
produktionsorienterade forskningen granskar istället innehållet i boken och vilka värderingar
boken bygger på (Skolverket 2006A: 19).
Enligt Bryman (2007:360) har samhällsvetenskapliga undersökningar allt mer riktat in sig på
det visuella. Särskilt fotografier ses som en viktig del i den samhällsvetenskapliga
forskningen. Att studera fotografier kan medföra vissa dilemman. Forskare som analyserar
fotografier riktar ofta in sig på det som är avbildat med fotografi som medel, men samtidigt är
en viktig aspekt att också fundera kring det som inte har blivit fotograferat (Bryman 2007:
360). Pettersson (1991:143) skriver att fotografiet förmedlar en autentisk verklighetsbild.
Dock kan inte bilden förklara orsaker eller sammanhang.
Det finns en rad metoder för att analysera och tolka bilder. Grundläggande är emellertid att
man måste börja med att beskriva bilden (Eriksson 2009:66) och ta reda på grundläggande
fakta innan den mer komplexa analysen tar vid (Waern, Pettersson och Svensson 2004:35).
Waern, Pettersson och Svensson (2004:35) föreslår att följande frågor ställs till bilden för att
få fram grundläggande information:
•
Hur är bilden komponerad?
•
Vad föreställer bilden?
•
Vilken tradition finns bakom bilden?
Dessa grundläggande frågor kommer jag ha i åtanke under analysen, även om den semiotiska
bildanalysen är min främsta metod.
18 2.1 Semiotik som bildanalys
Metoden jag har valt för min bildanalys är av semiologisk karaktär. Inom semiotiken ser man
bilden som ett kommunikationsmedel som fungerar som ett slags meddelande till betraktaren
(Eriksson och Göthlund 2004: 35). Semiologin är inte först och främst en analysmetod för
bilder, utan har sitt ursprung i lingvistiken. Att semiologin också nu innefattar bildanalys har
att göra med att det fanns en strävan att göra semiologin till ett system som skulle innefatta
alla typer av tecken och teckensystem (Borgersen och Ellingsen 1994: 167). Eriksson
(2009:33) menar att analys av bilder kan likställas med att analysera en text då små
bildelement sammanställs till en helhet. Det är genom att titta på små detaljer som en
bildanalys blir komplett. Bryman skriver följande:
Semiotikens huvudsakliga styrka ligger i att den uppmanar analytikern att
se bortom och bakom den uppenbara vanligheten i vardagen och dess
manifestationer (Bryman 2007: 369).
Att granska bilder ur ett semiotiskt perspektiv handlar alltså om att försöka hitta
bakomliggande strukturer och jag finner därför metoden lämplig för min analys. Semiotiken
som bildanalys grundar sig på att bilder har öppna eller dolda budskap som de kommunicerar
till sina betraktare. Semiotisk analys skiljer därmed på två meningsnivåer (Waern, Pettersson
och Svensson 2004:38). Den första nivån kallas för denotation. Denotation innebär att man
analyserar vad eller vem som avbildas. Den andra nivån kallas för konnotation och då ligger
bildens värden och idéer i fokus, vilka värden som uttrycks genom bildens motiv
(ibid:2004:38). Bilden signalerar även vissa värderingar (Eriksson och Göthlund 2004:35) och
det är av intresse att undersöka vilka värderingar som uttrycks (Thurén 2007:100).
Värderingarna blir tydliga genom att fråga sig vad som finns i bilden och hur det framställs
(Eriksson 2009:73). Konnotationen är kulturellt betingad: olika uttryck och ting får olika
betydelser beroende på den kulturella kontexten (Carlsson & Koppfeldt 2001:24). En
konnotation är en konventionell betingad association och associationen finns inom ramarna
för en kulturell gemenskap (Borgersen & Ellingsen 1994:168).
Det som främst kännetecknar analysmetoden är att bilder kan tolkas som tecken (Eriksson,
Göthlund 2004: 36). Lingvistiken som språkvetenskap talar ofta om språkets minsta
beståndsdel, ett morfem. På samma sätt finns det små enheter i bilden, tecken, som fungerar
som betydelsebärande enheter (Eriksson 2009:33). Tecken kan förklaras som något som är
förnimbart i en bild, alltså något som presenterar en tanke eller ett fenomen (ibid:31). Ett
19 illustrerat tecken refererar till ett liknande verkligt objekt och det är via tecken som
observatören kan se mening och betydelse i bilden (Skåreus 2008:170). Samtidigt så finns det
existerande bildkoder. Dessa koder bygger på konventioner om hur bilder ska och bör se ut.
Kontexten där bilden framträder blir därför viktig (Eriksson och Göthlund 2004:36).
Jag har formulerat frågor till bilderna utifrån ett semiologiskt perspektiv. Dessa kommer jag
att använda när jag utför min analys. Viktigt att poängtera är att mitt svar på dessa frågor
påverkas av min kulturella kontext och mina förkunskaper. Skulle frågorna riktas till någon
annan kan svaren komma att bli annorlunda. För ett en än gång poängtera så är den semiotiska
bildanalysen och framförallt den konnotativa aspekten kulturellt betingad (Carlsson &
Coperfeldt 2001:14).
•
•
Den denotativa aspekten
-
Vad och vem visar bilden?
-
Vad representerar bilden?
Den konnotativa aspekten
-
Vilka värden har bildens motiv?
-
Vilka värderingar förmedlas?
-
Vilka associationer ger bilden?
Semiotiken menar att det finns olika teckensystem för bilder och för texter. När
undersökningsmaterialet innefattar både bild och text krävs det att man förflyttar sig mellan
olika teckensystem (Sipe 1998:102). Detta gör att de olika teckensystemen kan öka
förståelsen för hur vi ser på det andra teckensystemet. Möjligheterna att tolka och finna
mening i relationen mellan bild och text är outtömliga (ibid:103). Varje ny sida ger oss nya
uppsättningar av ord och illustrationer som gör det möjligt för oss att konstruera en mening.
Att granska och omläsa kommer göra att vi ständigt producerar nya insikter som får oss att
ändra våra tidigare tolkningar (ibid:106).
Semiotiken använder sig ofta av en kommunikationsmodell som har en sändare – ett
meddelande – en mottagare. Dock så förutsätter en sådan kommunikationsmodell att
mottagaren uppfattar budskapet på samma sätt som sändaren avsåg. Så är oftast inte fallet och
dessa störningar kallas inom semiotiken för brus (Eriksson 2009:53). Kritik som har riktats
20 mot semiotiken är just att överföringen av budskap skulle vara alldeles för enkel, och att
kommunikationen är enkelriktig (ibid:53). Jag hoppas att mitt applicerande av ett
hermeneutiskt synsätt kompletterar semiotiken i detta hänseende.
2.2 Hermeneutik och förståelse av kontext
Utgångspunkten för arbetet är en hermeneutisk vetenskapssyn. Enligt hermeneutiken bär
bilder på koder som är möjliga att tolka utifrån kulturella kontexter (Eriksson 2009:15). Jag
har valt att ha hermeneutiken som utgångspunkt då jag finner att ett hermeneutiskt synsätt
mycket väl går att kombinera med den semiotiska bildanalysen. Kontextbegreppet kommer
inte heller till sitt rätta uttryck i det semiotiska synsättet och där fungerar hermeneutikens
kontextfilosofi som ett utmärkt komplement.
Hermeneutiken är en tolkningslära. Hermeneutiken går ut på att förstå någonting, och en
viktig kunskapskälla inom hermeneutiken är igenkännandet och empatin (Thurén 2007:94).
Enligt Per-Johan Ödman, professor i pedagogik, menar den hermeneutiska teorin att det finns
flera sätt att förstå världen (Ödman 2007:14). Vi kan aldrig ställa oss utanför oss själva vid en
tolkningssituation och hur vi tolkar och förstår sammanhang påverkas av att vi är historiska
varelser (ibid:14-15). En forskare måste ha viss självkontroll i sitt tolkningsarbete. Det är
viktigt att ha en medvetenhet om att samma verklighet kan ses ur olika vinklar och aspekter
(ibid:63). Kontexten är oftast avgörande för förståelse och tolkning. Av den anledningen är
hermeneutiken en kontextuell filosofi (ibid:99). Det är i tolkningsarbetet av vikt att också ta
fasta på vad författaren inte har sagt. Detta kan i flera fall säga mer än det som faktiskt sägs
(ibid:61).
Kritik som har riktats mot hermeneutiken som vetenskaplig teori och metod, är att det inte går
att fastställa om man har tolkat rätt. Även igenkänningsfaktorn kan ställa till problem: finns
det en risk att överdriva likheter och missa olikheter som är väsentliga? (Thurén 2007:96-97).
Dock skriver Thurén (2007:98) att när det gäller tolkning av litteratur och konst så är poängen
med hermeneutiken just att det går att tolka bilder och texter på olika sätt, att mångtydighet
har ett värde i sig. Dock går det inte att avgöra vilken tolkning som är korrekt. Analyserna
fungerar som en fördjupning och de olika tolkningarna kompletterar varandra. Ur detta
hänseende går det att tala om en relativism. Jag finner detta som en mycket god anledning till
att applicera det hermeneutiska synsättet på min analys. Vid bildanalys är det enbart min egen
tolkning av bilderna som kommer att presenteras. Hur andra kommer att uppfatta och tolka
21 samma material kan jag bara sia om. Men jag inser att detta också är problematiskt med det
hermeneutiska förhållningssättet. Kritiken mot hermeneutiken är att det inte går att fastställa
om tolkningen är rätt och riktig. Det är en relevant kritik då detta innebär att
generaliserbarheten går förlorad. Om jag inte kan hävda att mitt resultat har en validitet står
jag inför ett visst dilemma. Samtidigt som resultatet pekar på någonting, så kan jag inte hävda
att detta är riktigt eller korrekt eftersom resultatet bygger på egna värderingar och
associationer. Min tolkning är inte den absoluta sanningen, men representerar ändå en
tolkning som mycket väl kan överensstämma med andras och blir då till viss del
generaliserbar. Jag är själv en del av en kulturell kontext och det är möjligt att tänka sig att de
som delar min kultur uppfattar bilder och innehåll på liknande vis. Likaväl som andra
tolkningar kan förekomma. Jag vill dock framhäva det, enligt mig, viktiga i det hermeneutiska
synsättet: att tolkningar kan komplettera varandra. Läroböckerna används i en skola som är
långt ifrån homogen och genom fler tolkningar av samma material så ger det en bredare bild
av hur läroböckernas bilder uppfattas. Min utgångspunkt är således hermeneutiskt: att
tolkningarna kan komplettera varandra.
2.3 Bildtextens relation till bilden
Bildtexten är central för hur vi tolkar en bild (Eriksson 2009:94) och av den anledningen
finner jag det väsentligt att även analysera bildtexten i relation till bilden där jag fokuserar på
relationen mellan text och bild och vad dessa förmedlar tillsammans.
Bildtexten ska fungera som en förklaring till bilden (Pettersson 2003:85). Bildtexternas
funktion är att underlätta och i vissa fall styra tolkningarna av bilderna. Pettersson (2008:66)
menar att bildtexter i läromedel kan ha olika funktioner till en bild:
• Etiketterande funktion – beskriver bildens innehåll.
• Bildredundant funktion – texten hänvisar till bilden, överför samma budskap med ny
vinkel.
• Informativ funktion – bildtexten tillför något som inte finns i bilden.
• Tolkande funktion – Tolkar stämningar i bildinnehållet för läsaren.
• Instruerande funktion – Anger vad eleven skall tänka på, lära sig och bearbeta.
• Styrande funktion – styr tolkningen i en viss riktning.
Jag har valt att använda Petterssons punkter när jag undersöker relationen mellan bild och
bildtext. Jag har vid analysen valt att först titta enbart på bild utan att läsa tillhörande bildtext.
Detta för att se om bildtexten kommer med ny eller annorlunda vinklad information som gör
22 att min tolkning av bilden blir förändrad.
2.4 Definitioner
För att underlätta läsningen och förståelsen av mitt arbete har jag valt att utifrån litteraturen
definiera centrala begrepp. Först och främst bör kontextbegreppet redas ut. Det finns inre och
yttre kontexter. Till den inre kontexten hör förhållanden inom ett visst medium. När det gäller
böcker så är den inre kontexten samspelet mellan bild och text, samspelet bilder emellan och
även bokens layout. Min granskning har som syfte att undersöka den inre kontexten i
hänseende till bildens relation med bildtexten. Den yttre kontexten däremot hör till
mottagaren och sändarens situationer och tolkningar (Pettersson 1991:82), och när jag själv
tolkar bilderna så handlar det istället om en yttre kontexten.
Syftet med arbetet är att undersöka om bilderna bär på latenta budskap. Ett latent budskap
handlar om sådant som finns under ytan och som inte kan utläsas direkt. Detta står i motsats
till manifesta budskap där budskapet är tydligt och explicit (Esaiasson m.fl. 2007:250). Ett
fotografi kan vid första anblick förmedla ett budskap som de allra flesta kan skriva under på.
Granskas bilder noggrannare går det att utröna nya budskap som inte gick att utskilja vid
första anblicken. Genom att betrakta små beståndsdelar av bilden framträder nya tolkningar
och budskap. Eriksson (2009:46) skriver att bilder bär på latenta budskap om det finns
symbolik i bilden som inte belyses i tillhörande texten. En bild som kan ha avsikten att
tydliggöra någonting kan ha ytterligare en dimension som väcker känslor. En bild kan även
uttrycka värderingar som aldrig skulle kunna vara möjliga att uttrycka med ord (ibid:47).
Även läromedelsbegreppet bör utredas närmare. Pettersson förklarar innebörden av ett
läromedel på följande sätt: ”Ett basläromedel är ett material som täcker väsentliga delar av ett
ämne, ämnesgrupp eller kursmoment enligt gällande läroplan och är ägnat att ge fasthet och
sammanhang i studierna” (Pettersson 1991:8). Fokus för min studie ligger på läroböcker.
Läroboken är det läromedel som används i allra största utsträckning i skolan och för många
går dessa begrepp hand i hand. Jag kommer använda både begreppen läroböcker och
läromedel i rapporten för att nå språklig variation. Viktigt att påpeka är dock att läromedel
som begrepp är bredare än läroböcker. Jag kommer alltså att använda begreppen synonymt,
men åsyfta läroböcker.
23 3. Bakgrund
3.1 Bildens historia i läromedel
För att sätta in bildens betydelse i läromedel i sin kontext krävs en historisk tillbakablick över
synen på bilder och läromedel. Det hör till att skolboken har förändrats och ständigt är i
förändring i takt med vårt samhälles normer och värderingar. Även läroboksproduktionen
kommer att enkelt förklaras då tekniken är avgörande för hur våra läromedel ser ut.
Eriksson (2009) ger en historisk tillbakablick på bildens roll i läromedel. Den första
illustrerade läroboken i Sverige gavs ut 1868, då man kommit till insikt om bildens betydelse
för inlärning och undervisning. Hur läromedel har kommit att se ut under historien har att
göra med den rådande vetenskapssynen under tidsperioden samt de förväntningar som har
funnits på vad som kan framställas med bilder. Från och med 1800-talets slut var
åskådningsundervisningen den gällande normen för skolan. Illustrationer och bilder användes
för att visa och demonstrera olika förhållanden och funktioner. Sinnenas betydelse ansågs
viktig i inlärningsprocessen (ibid:128).
I många av de tidigare läroböckerna fanns en nära relation mellan text och bild. De tidigare
läromedlen ersatte läraren genom att läroboksförfattaren instruerade hur eleverna skulle
närma sig bilderna. Det fanns instruktioner för hur eleverna skulle titta på bilderna och hur
bilderna relaterar till verkligheten (Eriksson 2009:135). Det förväntades inte att eleverna
själva skulle kunna tyda lärobokens innehåll, något som förändrades in på mitten av 1900talet. Då blev det istället vanligt att läromedlens bilder och illustrationer inte kommenterades
förutom med en kortare bildtext (ibid:136). Läromedel från mitten av 1900-talet saknar ofta
kommentarer till bilderna och särskild anvisningar om hur de bör användas (ibid:125). Denna
trend har hållit i sig fram tills idag, då det inte i samma utsträckning som förr ges
textinstruktioner om hur bilder bör läsas (ibid:51). Detta kan ses som märkligt och
anmärkningsvärt, då det är en vedertagen åsikt att bilden är en del i läroprocessen.
Den rådande trycktekniken under olika tidsperioder har påverkat hur läroböcker är utformade
(Eriksson 2009:136). Att skapa ett läromedel är en tidskrävande och kostsam process
(Pettersson 1991:19). Varje bild i en lärobok är ett resultat av ett omfattande arbete där många
parter finns inblandade. När en författare har skrivit klart ett manus så är det upp till en eller
flera redaktörer att ta fram bildbeskrivningar. Bildbeskrivningarna diskuteras med tecknare
24 och illustratörer, och fotografer och bildbyråer börjar i sin tur att leta efter arkivbilder som
stämmer överens med bildbeskrivningarna. Sedan sammanställs en preliminär kollektion av
alla bilder. Författaren väljer tillsammans med redaktörer och grafiska formgivare ut de bilder
som ska användas. Bilderna sammanställs i en layout och sedan är läroboken färdig för
produktion (ibid:17-18). Ofta är bilderna i läromedel en dyr historia och kan kosta flera
hundra tusen kronor (ibid:19). I takt med att tekniken förbättras så blir det möjligt att enklare
producera läromedel och producera större upplagor (ibid:21).
4. Undersökning
Jag har valt att dela upp min undersökningsdel i två olika delar. Den första delen behandlar
hur judendomen framställs i läroböckernas bilder och hur relationen mellan bild och bildtext
ser ut. Därefter kommer att jag behandla islam i läroböckerna på samma vis. Böckerna
presenteras var och en för sig. När jag genomfört min analys har jag ställt frågor till bilderna,
men jag har valt att sammanställa analysdelen i en sammanhängande text för att underlätta för
läsaren. Förhoppningsvis ger det också en tydligare helhetsbild. Jag har i min analys först
tittat enbart på bilderna utan att läsa tillhörande bildtext, detta för att kunna se om bildtexten
tillför information som gör att jag ser bilden på ett annorlunda sätt.
4.1 Judendom
4.1.1 Religion: för gymnasiet 1
Det första fotografiet på sida 61 i avsnittet om judendom är tagen uppifrån och betraktaren får
titta ner på två bänkrader med två tonårspojkar på varje. Pojkarna bär skjortor och kalott på
huvudet. Alla pojkarna sitter med varsin bok framför sig. Pojkarna på främre raden verkar
samtala om någonting och de två pojkarna på bakre raden ser ut att vara upptagna med att
läsa. Då det går att urskilja ytterligare en bok på ena bänkraden gör att jag tänker mig att det
finns fler pojkar som läser bredvid. Det är tydligt att pojkarna studerar någonting och
bänkraderna gör att jag tänker mig att dessa studier sker under ordnade former. Bildtexten
förklarar att Talmudstudier innebär lika mycket diskussion som läsning. Bildtexten är således
redundant och etiketterande.
Nästkommande bild på sidan 64 har fokus på en kvinna och en man. Kvinnan går först och ler
samtidigt som hon bär på en stor säckliknande rulle. Kvinnan bär större kläder och en sjal runt
axlarna. Bakom henne går en man, med sjal runt axlarna och kalott på huvudet. Runt omkring
25 dessa står människor på led och ser på, dessa människor är klädda i vardagliga kläder. Vem
kvinnan är presenteras i bildtexten. Hon är Alina Treiger som är den första kvinnliga rabbin
som blivit invigd i en tysk synagoga sedan förintelsen. Det hon bär på är en Torarulle.
Bildtexten har både en etiketterande och informativ funktion, då den beskriver bildens
innehåll samt kommer med ny information. Min förståelse för bilden fördjupas i och med
bildtexten.
Fotografiet på sidan 67 visar en grupp människor som är samlade runt ett bord. Bildens fokus
ligger på hur en person häller upp en dryck i ett glas. På bordet står mat uppdukat och runt
bordet sitter både barn och vuxna. Då bakgrunden av fotografiet är oskarpt går det inte att
avgöra om det rör sig om kvinnor eller män. De vuxna på bilden bär sjaletter på huvudet och
har mörk hudfärg. Människorna på bilden tycks fira någon högtid då både mat och dryck
serveras. Det går även att urskilja girlanger i taket. Bildtexten är etiketterande på så sätt att
den beskriver att bilden visar judar med etiopiskt ursprung under det judiska påskfirandet.
Bildtexten övergår sedan till att vara informativ då påskfirandet beskrivs.
Nästkommande fotografi finns på sidan 69. På bilden står en man och en kvinna tätt
tillsammans. Paret håller ett skynke ovanför sina huvuden. Kvinnan håller en bukett blommor
och både mannen och kvinnan håller handen kring en bägare. Kvinnan ska precis dricka ur
bägaren. Mannen bär kostym och kvinnan bär vitt. Det är för mig tydligt att det rör sig om en
vigselakt. Bildtexten tydliggör att bilden visar en judisk vigselakt och förklarar också skynket
och bägarens roll. Bildtexten är både etiketterande och informativ.
På sidan 71 finns ytterligare ett fotografi. Fotografiets fokus ligger på två personer närmast
kameran. Det är en man och en liten flicka. Mannen har mörka kläder och en svart hatt och
mörkt skägg. Han sitter och tittar på sin mobiltelefon. Flickan bär rosa kläder och tittar åt
kamerans håll. Mannen sitter ned medan flickan står framför honom. Mannen sitter på en
bänkrad och bredvid honom sitter fler personer, både vuxna män och några pojkar. De yngre
pojkarna bär kalott. Ytterligare en person sitter med sin telefon. Eftersom att den lilla flickan
är den enda tjejen på bilden samt att hon tillskillnad från de andra står upp gör att jag tänker
att hon inte befinner sig på sin riktiga plats. Bildtexten förklarar inte bildens innehåll, utan
berättar istället till att mobiltelefoner underlättar det judiska livet genom att man enkelt kan
hålla koll på texter och bönetider. Bildtexten är styrande och anger att det är mobilen i bilden
26 som är det viktiga. I övrigt ger inte bildtexten ingen direkt information om vad det är jag ser
och bildens tolkningsmöjligheter är därför stora och vida.
Vänder jag blad hittar jag ett fotografi även på sida 72. Bilden föreställer ett middagsbord
med människor runt omkring. Det finns två mindre barn i bilden som sitter i varsin barnstol.
Det ena barnet matas av en intillsittande kvinna. Sammanlagt är de sex vuxna runt bordet, tre
kvinnor och tre män. På bordet är mat uppdukat tillsammans med tända ljus. Bilden är taget i
ett kök då kylskåp och spis är synliga. En av männen har rest sig upp för att hämta något. Det
är mycket trångt i köket och det är knappt att de får plats. Bildtexten är etiketterande och
berättar att det vi ser är ett nyårsfirande hos en judisk familj i Stockholm.
Den sista bilden i kapitlet om judendom finns på sidan 75. Bilden är till största delen suddig
och är enbart skarp i bildens mitt. Det skarpa partiet gestaltar en man som håller i ett stort
föremål. Mannen bär kalott och håller i ett stort blått föremål med detaljer i silver. Föremålet
ser tungt ut och är säkert en meter högt. Föremålets topp ser ut som en krona. Runt om
mannen är det suddigt, men det går att urskilja att han har människor i rörelse runt omkring
sig. Bildtexten beskriver att bilden visar glad sång och dans vid ett judisk nyårsfirande och har
därmed en etiketterande funktion. Vad mannen håller i är fortfarande oklart.
4.1.2 Söka svar. Religionskunskap Kurs 1
Kapitlet om judendom inleds med en stor bild på sidan 208. Bilden visar aktivitet i en
Synagoga. Att det är en synagoga går inte att ta miste på: altaret består av bilder på
Davidsstjärnan och den åttaarmade ljusstaken syns tydligt. Bänkrader är också synliga, även
om det är altardelen som är i fokus. Två män står framme vid altaret. Nedanför står ytterligare
en man som ser ut att läsa i någonting. Sex män står nere vid bänkraderna. Alla män bär
kalott, men alla bär inte böneschalar. Ingen av männen har ansiktet riktat mot kamerans håll.
Det finns ingen kvinna representerad på bilden vilket jag kan fundera över. Inte heller i
bildtexten nämns något om orsaken till att enbart män gestaltas. Bildtexten är etiketterande då
den förklarar att det är Synagogan i Stockholm som visas, men den är också informativ då den
kort beskriver Synagogans funktion. Jag skulle vilja hävda att bilden bär på ett latent budskap
som förmedlar den felaktiga föreställningen om att kvinnor inte har någon plats i Synagogan,
då bilden enbart gestaltar män utan att företeelsen förklaras närmre.
27 Det andra fotografiet hittar jag på sidan 211. I bakgrunden av bilden syns en stad. Av husen
att döma kan jag snabbt konstatera att bilden inte är tagen i något nordeuropeiskt land, utan
troligtvis i Mellanöstern. Husen ligger tätt och är byggda i sluttning. Alla hus går i samma
beigea färg. Det går att konstatera att solen står högt på himmelen. Längst fram i bilden löper
en slags mur. På muren springer ett barn. Barnet är utklätt till clown och håller en röd och en
gul ballong i handen. Om det finns någon betydelse i och med clownkläderna är för mig
omöjlig att säga. Bildtexten förklarar bildens motiv: en israelsk pojke på västbanken leker
under den judiska högtiden Purim. Bildtexten informerar även om högtiden och att barn och
vuxna då ofta klär ut sig.
Bilden på sidan 215 är i svartvitt. Bilden är tagen i ett skogsparti där flertalet människor
befinner sig. Längst fram i bilden finns flera barn. De flesta är klädda i svart och bär sjalar
eller mössor. Det är både kvinnor och män på bilden, några sitter och några står upp. Jag
associerar genast bilden till förintelsen och koncentrationsläger. Anledningen till att jag gör
den associationen tror jag beror på att jag har sett liknande bilder i de sammanhangen tidigare.
Bildtexten både beskriver och förklarar. Bilden är tagen den 26 maj 1944 då 3500 ungerska
judar fördes till Auschwitz. Bara några timmar efter att bilden togs var alla döda. Bildtexten
gör händelsen och bilden mer konkret och det kan även tänkas att bildtexten är tolkande då
den tolkar bildinnehållet.
På bilden på sidan 219 så framställs enbart kvinnor. Närmast kameran står några kvinnor i
varierande åldrar och håller varandras händer. Genom deras kroppsspråk blir det tydligt att de
dansar. I bakgrunden står och sitter ytterligare kvinnor som betraktar de dansande. Kvinnorna
är i alla åldrar och bär vardagliga kläder. Genom att titta på miljön runt om kring förstår jag
att de befinner sig på en gata, och de iakttagande kvinnorna befinner sig på trottoarkanten som
sedan löper mot en husfasad. Huset är i sten med röda dörrar och fönsterkarmar. Kvinnornas
dans förmedlar glädje, trots att kvinnornas ansiktsuttryck är ganska neutrala. Att de dansar på
en gata tolkar jag som att de firar någonting. Bildtexten ger mig information om var bilden är
tagen och att det rör sig om ett festivalfirande. Bildtexten anger också hur många judar som
bor i Krakow jämfört med de antal som levde där innan andra världskriget. Bildtexten är både
etiketterande och informativ. Det går att ställa sig frågande till om festivalfirandet innefattar
både kvinnor och män.
28 På sidan 223 finns en bild där en stor skara människor har samlats utomhus. I fokus av bilden
syns en ljusstake med åtta armar, varav fyra ljus är tända. Bredvid ljusstaken finns en tom
talarstol. Människorna är varmt klädda i tjocka jackor och mössor. I bakgrunden av bilden står
en julgran, vilket gör att jag tänker att bilden är tagen i ett kristet land. Av julgranen att döma
är jag också övertygad om att bilden är tagen någon gång under december. Den åttaarmade
ljusstaken är en symbol för chanukka som också firas under december månad. Bildtexten är
etiketterande och förklarar att bilden är tagen under ett chanukkafirande på Stortorget i
Malmö.
Nästkommande bild finns på sidan 228. Den föreställer en man som står lutad mot en mur.
Den lutande mannen bär ett par jeans och en kortärmad skjorta. På hans huvud finns en kalott.
Två skuggor speglas också i muren. Skuggestalterna bär hattar med flätor längs sidorna. Jag
förstår att muren på bilden är Klagomuren. Bildtexten är även här både etiketterande och
informativ och förklarar att bilden visar bön vid västra muren i Jerusalem samt att skuggorna
tillhör ortodoxa judar med tinningslockar. Bildtexten ger information om att judar ofta sticker
in små papperslappar med böner i murens sprickor.
På sidan 230 finns ett fotografi av en kyrkogård. Jag förstår genast att det rör sig om en
kyrkogård genom de gravstenar som står på rad efter rad. På vissa gravstenar ligger små
stenar. Jag drar slutsatsen att gravplatsen är gammal på grund av avsaknaden av växter och
blommor. Detta får sin förklaring i bildtexten som förklarar att inom judendomen pyntar man
inte gravarna, utan en vanlig sed är att man lägger stenar som symboliserar evigt minne.
Det sista fotografiet i kapitlet finns på sida 237. På bilden finns en kvinna och två mindre
flickor. Framför dem står det två större ljusstakar och fyra mindre. Kvinnan håller på att tända
det allra sista ljuset medan hon håller ett grepp om ena barnet. Den andra flickan ser på när
ljuset tänds. Det är lätt att anta att bilden gestaltar en mamma med hennes två barn. Bildtexten
är etiketterande och beskriver att det som framställs på bilden är en judisk mamma som tänder
två ljus med sina döttrar. Bildtexten informerar även om att detta sker för att fira in den
judiska påsken och att det är en viktig sed hos ultraortodoxa kvinnor att göra detta medan
männen är i synagogan. Vidare beskrivs att den största ultraortodoxa organisationen finns i
Brooklyn i New York. Bildtexten är styrande vilket gör att tolkningen blir annorlunda. Från
att inte ha vägt in könsroller i bilden blir detta nu explicit uttalat.
29 4.1.3 Religion 1 & 2, Specialisering
Det första fotografiet som jag möts av i lärobokens avsnitt om judendom är fotografiet av ett
landskap på sida 46. I fokus av bilden finns ett stort sandfärgat berg. Berget har skarpa
sluttningar och en plan topp. På bergets plana yta går det att urskilja ruinerna av en
bebyggelse. Bakom berget syns ett torrt landskap där varken bebyggelser eller växter
förekommer. I slutet av fotografiet möter landskapet vatten. En lång väg löper över landskapet
fram till bergets baksida. För mig har inte platsen något historisk värde i sig, då jag inte är
bekant med berget eller kan utskilja dess kontext. Bildtexten har en informativ funktion då
den tillför information till bilden. Bildtexten beskriver att berget i fotografiet är
Masadaklippan och att borgen som nu är ruiner en gång var en plats där judiska
motståndsmän försvarade sig för att sedan begå självmord. Bildtexten berättar också att
många moderna israeliska soldater svurit trohetseden till sitt land på just det berget.
På nästa uppslag som innehåller fotografier finns fyra bilder representerade (s.50-51). Den
första bilden innehåller sju män som verkar delaktiga i ett samtal. Fem av männen sitter vid
ett bord med böcker framför sig. Två av männen står upp. Allas blickar är riktade mot den
äldre mannen i sällskapet. Alla männen bär kalott och har skägg. Den äldre mannen bär svarta
kläder, medan de andra bär ljusa skjortor. När jag tittar på bilden ur det konnotativa
perspektivet så är det tydlig för mig att männen studerar någonting och min tolkning är att de
studerar den judiska skriften. Den äldre mannen känns vis och jag förutsätter att han är den
som leder studierna. Rummets utformning gör också att jag tänker mig att rummet är en del av
en samlingslokal eller synagoga, då möblemanget och utformningen inte ser ut att vara en
hemmiljö. Bildtexten har en etiketterande funktion och beskriver egentligen vad vi ser på
bilden: ortodoxa judar som studerar Talmud under ledning av en rabbin. Nästa bild på
uppslaget föreställer en svartklädd man ståendes med en bok vid en mur. Mannen bär en svart
hatt och en lång mörk kappa vilket gör att jag associerar det till att han representerar ortodox
judendom. Hans ansikte är inte synligt på bilden. Bildtexten beskriver att det är klagomuren
som gestaltas och att muren är en helig plats för alla judar. Bildtexten har alltså en
etiketterande funktion. Det skrivs ingenting om att mannen skulle tillhöra en ortodox del av
judendom. Det tredje fotografiet på uppslaget är i svartvitt. I fokus finns en äldre man som går
längs med en trottoarkant. Mannen är gammal med stort vitt skägg och bär svarta kläder och
en svart huvudbonad. I miljön runt omkring mannen finns en huslänga som ser ut att vara från
en annan tidsperiod. I förgrunden syns ryggtavlan av en gående kvinna. Kvinnan är barfota
och bär på ett barn. Bredvid henne går ytterligare ett barn. Bilden känns historisk, dels på
30 grund av den svartvita färgen men även på grund av miljöns utseende. Mannens ålderdom gör
att han ser sargad ut och det faktum att kvinnan går barfota gör att jag känner ett visst vemod
inför bilden. Även min vetskap om den judiska historien gör att jag associerar bilden till de
missförhållanden som präglade judarna under förintelsen och andra världskriget. Vid läsandet
av bildtexten framgår att bilden är tagen i Polen 1935. Bildtexten förklarar också att de flesta
östeuropeiska judar bodde i getton i små städer. Bildtexten nämner även författaren Isaac
Bashevis Singer och att han i sin litteratur har beskrivit gettolivet. Det framgår dock inte i
vilken relation man ska tolka bilden och den nämnde författaren, men jag vill hävda att
bildtexten här har en instruerande funktion som anger vad man ska tänka på och lära sig
utifrån bilden. Bildtexten har även en informativ funktion då den ger ny information som inte
finns i bilden. Den sista bilden på uppslaget är fotografiet av en man. Även detta fotografi är i
svartvitt och mannen tittar inte in i kameran utan åt sidan. Bilden visar enbart mannens
ansikte och överkropp. Han står med armarna i kors och bär en mörk kostym. Han har mörkt
hår och ett mörkt skägg. Det är svårt att få några associationer till bilden eller föreställa sig att
bilden signalerar några värden. Det är ett porträttliknande fotografi, kort och gott. Bildtexten
förklarar att mannen på bilen är Theodor Herzl och är på så vis etiketterande. Dock berättar
bildtexten också att Herzl var övertygad om att antisemitismen bara kunde begränsas genom
en judisk stat.
Nästa fotografi på sidan 53 föreställer en gudstjänst eller samling i en Synagoga. Att det är en
synagoga går inte att ta miste på då Davidsstjärnan pryder väggarna och den sjuarmade
ljusstaken finns representerad. Lokalen innehåller även bänkar och väggarna pryds av såväl
skrifter och guldfärgade mönster. På bilden finns också flertalet män, alla ståendes. Några av
dem står omringade runt något som jag tolkar som ett altare, och några av dem står vid sidan
om eller vid bänkraderna. All män bär någon form av huvudbonad. Vissa bär hattar medan
andra bär kalott. Alla män bär också en ljus sjal runt axlarna. Bilden känns högtidlig och
männen verkar vara fullt upptagna med mässans aktivitet. Allas blickar är riktade mot altaret.
Genom bilden får jag uppfattningen om att det finns vissa regler och konventioner kring
gudstjänstens utformning. Bildtexten förklarar att männen har huvudet täckt i synagogan och
att de bär böneschalar. Texten skriver också att inom ortodoxa församlingar så sitter män och
kvinnor skilda åt. Bildtexten förklarar alltså vad som gestaltas, men förtydligar också det som
går att utläsa av bilden: att kvinnor och män är skilda åt och vad männens sjalar har för
funktion. Därför vill jag hävda att bilden har både en etiketterande och en informativ funktion.
Bildtexten är även redundant i det hänseende att bild och text förmedlar samma budskap.
31 På sidan 54 finns en bild på en klippa. Klippan är i fokus och är i sandfärg precis som miljön
runt omkring. Mitt i klippan finns ett litet hål och man kan tänka sig att hålet är ingången till
en grotta. I och med att bilden förkommer i en lärobok tänker jag mig att klippan är en
historisk viktig plats. Via bildtexten förstår man att det är klippgrottan i Qumram. Bildtexten
har en etiketterande karaktär.
Nästa bild på sidan 56 föreställer återigen Klagomuren. Vid muren finns fyra män. Längst till
vänster på bilden sitter en svartklädd man med hatt på en stol. Han håller en bok i sin hand. I
mitten av bilden står två stycken män. Båda männen är klädda i grönt och det är tydligt att de
bär någon form av militäruniform. Över männens axlar hänger ett större vapen. De bär båda
en ljus kalott. Längst till höger i bilden står en svartklädd man med hatt. Samtliga män står
med ryggen mot fotografen. Bildtexten ger en kortare förklaring till Klagomuren och
beskriver att det är en samlingspunkt för judar vid bön och högtid. De svartklädda männens
klädsel gör att jag associerar dem till judisk ortodoxi. Militärernas roll eller funktion i bilden
förklaras inte överhuvudtaget, vilket gör att bildtexten är svår att relatera till bilden.
Omständigheterna kring varför det står två män med automatvapen lämnas oklar och jag vill
hävda att bildens symbolik blir otydlig och att budskapet blir latent. Att judendomen och
militära insatser kopplas ihop utan vidare förklaring kan leda till en föreställning om att detta
är något som är representativt för judendomen i stort.
Nästkommande fotografi finns på sidan 57 och gestaltar en stor folkmassa vid något som
liknar ett torg. Husen runt omkring är i sten och i sandfärg. Tittar man närmare på bilden kan
man urskilja att mitt bland folkmassan så finns en ganska låg mur. Människorna på bilden är
hundratals och i och med att de befinner sig på samma plats tolkar jag det som att det är en
samlingsplats. Majoriteten av människorna på bilden är män, men i bakgrunden går det att
urskilja några kvinnor om man tittar riktigt noga. I bildens fokus står en grupp män och unga
pojkar samlade kring ett bord. De bär alla kalotter och sjalar kring axlarna. Vissa män bär
svarta kostymer medan vissa män bär mer vardagliga kläder. På bordet framför dem ligger det
böcker. Bildtexten berättar att platsen som gestaltas är den öppna platsen framför klagomuren.
Platsen beskrivs också som värdeladdad och att judar av alla inriktningar möts där. Bildtexten
förklarar fenomenet bakom bilden och är därför etiketterande och informativ. Bildtexten blir
dock motsägelsefull då den belyser att Klagomuren är en plats för alla judar, samtidigt
32 förklara inte varför männen har en central roll i bilden, medan kvinnorna figurerar i
bakgrunden.
Bilden på sidan 58 visar en flicka i tonåren som sitter framför stora pappersark. Pappersarken
är fulla av text och flickan följer texten med en penna. Av hennes ansiktsuttryck att döma ser
det ut som att hon läser högt från texten. Vid närmare betraktning går det att se att
pappersarken är upprullade på trärullar och det går då att associera pappersarken till
Torarullarna. Bakgrunden i bilden är svår att urskilja och det är framförallt flickan som är i
fokus. Bildtexten är etiketterande och beskriver bildens innehåll: en flicka som studerar inför
sin Bat Mitzva.
På sidan 68 finns en bild som visar ett sällskap som sitter runt ett bord. Samlingen människor
är heterogen: det finns både gamla, unga, barn, kvinnor, män och flickor och pojkar.
Sammanlagt sitter det 14 personer kring bordet. Alla män utom en bär kalott. Personerna runt
bordet sitter med varsin uppslagen bok. På bordet är det uppdukat med tallrikar i guldfärg och
på varje tallrik står ett vinglas med en ljusröd dryck. Just drycken verkar vara fokus för
sällskapet i bilden då de alla för handen mot dryckesglaset. Vissa stoppar ned ett finger i den
ljusröda drycken. Vid bordets ändar finns det fat med mat. Genom att läsa bildtexten får jag
information om att bilden visar en familj som firar den judiska påsken. Bildtexten berättar
också att måltiden symboliserar Israels uttåg ur Egypten och judarnas lidande, och att den
yngste sonen ska fråga familjefadern om vad varje rätt representerar. Genom att läsa
bildtexten förstår jag alltså bilden bättre och jag får veta att maten har en viktig funktion.
Glaset och dryckens funktion får jag dock inte förklarat för mig och i min kulturella kontext
blir detta oklart. Det är genom bildtexten också tydligt att männen har en viktig del i
middagens utformning.
På sidan 62 finns det två olika bilder. Den första bilden visar en större grupp män och yngre
pojkar som är samlade kring ett bord. Vissa av männen sitter vid bordet medan vissa står runt
omkring. På bordet finns det flaskor och något som ser ut som kakor eller tilltugg. Majoriteten
av männen bär svarta kläder och hatt. Fokus ligger dock på en äldre man i helvita kläder som
står centralt i bilden. Det ser ut som att han är den som talar. Väggarna pryds av texter med ett
annat alfabet än det latinska. Taket pryds av lövliknande föremål som hänger ner. Även här
får jag känslan om att det rör sig om en judisk högtid under ledning av en Rabbin. Eftersom
det bara är män på bilden funderar jag på om det rör sig om en ortodox samling eller om
33 högtiden enbart innefattar män. Stämningen verkar vara god, men lite smått kaotisk då många
män samlas på en liten yta. Bildtexten förklarar att det som firas är Lövhyddohögtiden. Varför
det inte finns några kvinnor med på bilden förklaras inte. Den sista bilden i avsnittet om
judendomen är ett fotografi av en man. Mannen har stort vitt skägg och en stor vit kappa som
är uppdragen över huvudet. Mannen bär en kalott och blåser i något slags horn. I bildtexten
förklaras det att en rabbin blåser i ett bockhorn vid varje nyår och försoningsdag för att
påminna det judiska folket om hur de lever sitt liv. Bildtexten beskriver bilden samtidigt som
den ger ny information, vilket gör den både etiketterande och informativ.
4.1.4 Relief - livsvägar: religionskunskap för kurs 1.
Bilden på sidan 28 i läroboken föreställer ett stort bord med ett pappersark full av text.
Pappersarket är upplindat på rullar. Runt omkring bordet står det flera män. Vissa av männen
bär svarta hattar med flätor längs utmed sidorna. Några män bär istället vackra sjalar upp över
huvudet. Några av personerna har svarta remmar runt händerna. Uppmärksamheten är riktad
mot den person som står framför pappersarket, men personens ansikte syns inte på bilden.
Bildtexten är informativ, då den beskriver att Torarullarna är mycket dyrbara eftersom de
skrivs för hand. Bildtexten beskriver inte bilden på något ytterligare sätt och då människornas
klädsel blir bildens fokus hade det varit lämpligt om detta hade belysts.
Nästkommande bild på sidan 30 är av liknande karaktär. Den gestaltar en man som står böjd
över Torarullarna och läser i texten med hjälp av ett silverföremål. Mannen befinner sig
troligtvis i en Synagoga med tanke på miljöns utseende. Han bär kalott och en bönesjal.
Mannens utseende skiljer sig från männen på föregående fotografi i och med att han är
ljushårig och att hans kläder inte är lika utsmyckande eller svarta. Bildtexten berättar att
mannen på bilden är Rabbin i Göteborgs judiska församling och att han med en hand av silver
pekar i Torarullens text när han läser. Bildtexten är därmed etiketterande då den beskriver vad
som visas.
Uppslaget på sida 36 och 37 innehåller två bilder. På den första bilden finns ett föremål i
silverfärg. Föremålet är ingraverat med text och i bilden syns en hand som sträcker sig mot
föremålet. Bildtexten beskriver vad bilden gestaltar, nämligen en mezuza: en kapsel som
innehåller texter ur Tanakh. Denna kapsel placeras vid dörren till bostaden och anses skydda
hemmet. Bildtexten är etiketterande och informativ. Nästkommande bild visar ett uppdukat
bord. I centrum av bilden finns en bricka med två brödbitar. En hand håller på att avlägsna en
34 brödduk. På bordet finns också två ljusstakar och det går att se att det står uppdukat för minst
sex personer runt bordet. Det finns också en flaska på bordet som jag associerar till en
vinflaska. Bildtexten är informativ och beskriver att sabbaten börjar på fredagskvällen.
Bildtexten förklarar också brödet och vinets funktion.
På sidan 38 finns en bild som visar hur ett antal människor står vid en vattenkant och kastar ut
något över vattnet. På bilden syns två män och en liten flicka tydligt, men i bakgrunden finns
fler människor. Männen bär kalott. På andra sidan vattnet syns konturerna av en stad. Vad det
är som kastas mot vattnet kan jag inte avgöra. Detta får sin förklaring i bildtexten, som
beskriver en tradition där judarna firar det judiska nyåret. Då kastas det bröd ut över vattnet
som en symbol för att man slänger bort det gamla och börjar om på nytt. Bilden är tagen i
New York.
Bilden på sidan 40 gestaltar en mindre sal. Salen består av en mindre talarstol och flera stolar
som står uppställda på rad. Över talarstolen lyser en Davidsstjärna. En traditionell ljusstake
finns också representerad på bilden. På en av stolarna sitter en ensam man. Lokalen ser inte ut
som en traditionell synagoga utan är mer strikt och steril. Bildtexten berättar att det som visas
är det judiska begravningskapellet i Göteborg. Bildtexten informerar vidare om att den judiska
begravningen präglas av enkelhet och att ljusstakarna har en viktig funktion.
På sidan 41 finns ytterligare ett fotografi. Fotografiet gestaltar två män som står vända mot en
mur. Männen bär kalott, men även varsin röd ryggsäck. På bilden syns också en plaststol samt
två högre bord. Bildtexten beskriver att det är Klagomuren vi ser och är enbart etiketterande.
Den sista bilden i kapitlet om judendom finns på sidan 44 och gestaltar någon form av
demonstration. Längs en väg kommer ett långt tåg av hundratals människor. Flera av dem
håller i facklor. De håller också upp skyltar, flaggor och banderoller med olika budskap. De
första människorna i tåget håller upp en skylt med texten ”Inga fler kristallnätter”. Bakåt i
tåget går det att urskilja banderollernas budskap mot rasism och diskriminering. Det går också
att urskilja överstrukna hakkors. De svenska skyltarna vittnar tydligt om att bilden är tagen i
Sverige. Bildtexten berättar att till minne av kristallnatten så genomförs ett fackeltåg genom
Stockholm och att antisemitism tyvärr inte är ett passerat kapitel. Bildtexten är redundant och
till viss del även styrande.
35 4.1.5 Religion – helt enkelt
På sidan 53 finns en kortare inledning till kapitlet om judendom. Textavsnittet är kort, och
bilderna tar upp störst plats på uppslaget. Sammanlagt finns åtta bilder på uppslaget. Bilderna
saknar helt bildtexter och som läsare lämnas man ensam att förstå bildernas innebörd. Den
första bilden är tagen på en McDonalds restaurang. Hur detta hör ihop med judendomen är
oklart. En bild visar en man som tillsammans med en liten pojke håller på att tända en
åttaarmad ljusstake. Båda två bär kalott och av deras ansiktsuttryck att döma är det en
högtidlig stund för pojken att hjälpa till att tända ljusen. En annan bild visar ett cirkelformat
föremål med text på. Av miljön att döma är det någon form av konstverk som finns utplacerat
i någon form av utemiljö. På föremålet finns text som löper runt cirkeln. Vissa bokstäver går
att tyda, och då jag har viss kunskap om den judiska historien förstår jag att bokstäverna
bildar namnet Raoul Wallenberg. Detta får mig att tänka att detta troligtvis är ett konstverk
som upprättats till minne av Raoul Wallenberg. Den fjärde bilden är samma bild som finns på
sidan 37 i Relief - livsvägar: religionskunskap för kurs 1. Bilden visar ett uppdukat bord och
två brödbitar står i fokus. Nästa bild visar en stor byggnad. Byggnadens utseende gör att jag
tänker mig att det är en synagoga. Framför byggnaden står två polisbilar och två poliser.
Polisbilarna är svenska, men varför de står framför byggnaden eller byggnadens funktion
förklaras alltså inte. Bilden blir bärare av ett tyst budskap där synagogan förknippas med det
polisiära. Sjätte bilden visar ett smycke på en kedja. Smycket är cirkelformat med en stjärna i
mitten. Den sista bilden visar mindre stenar som ligger ovanpå en större stenkant. På stenen
finns också en graverad Davidsstjärna. Med min förkunskap tänker jag mig att de små
stenarna ligger ovanpå en gravsten, men utan förkunskap om hur judiska gravplatser ser ut så
kan stenarnas funktion bli oklar.
På sidan 55 finns en stor bild som föreställer en synagoga. Bilden är tagen så att hela altaret
och väggen bakom finns med på bilden. Det är en vacker miljö med ljusstakar, utsmyckningar
och sammetsröda skynken. Davidsstjärnan finns också representerad. Bildtexten till bilden
beskriver egentligen inte vad bilden visar, utan ger i punktform information om hur en judisk
gudstjänst går till. Bildtexten är därmed instruerande, då den anger vad läsaren bör lära sig om
en judisk gudstjänst.
Nästkommande bild finns på sidan 57. Bilden gestaltar en pojke i tonåren som håller i något
jag relaterar till ett tomtebloss. Bakom honom finns en ljusstake i trä. Det är mörkt
runtomkring och det går att urskilja konturerna av ett hus, vilket tyder på att bilden är tagen
36 utomhus. Bildtexten är etiketterande och förklarar att den åttaarmade ljusstaken är viktig inom
judendomen och att bilden är tagen under högtiden Chanukka på Stortorget i Malmö.
Bilden på sidan 59 visar ett flertal ungdomar som sitter vid flera bord. Bilden är i största delen
oskarp, och skärpan ligger på en pojke närmast kameran. Hans ansikte går inte att se, men han
sitter nedböjd som att han läser någonting. Pojken bär kalott. I den oskarpa bakgrunden sitter
fler ungdomar och alla verkar upptagna med att läsa eller studera någonting. Bildtexten
beskriver att judiska elever studerar hebreiska vilket är det språk som Tanakh är skriven på.
Bildtexten är etiketterande.
På sidan 62 finns ett fotografi som avbildar ett ökenlandskap. Ökenlandskapet är utformat i
kullar och på väg upp för ena kullen går en människa. Det går inte att urskilja någon
information om människan, då gestalten går att se i svart på långt håll. Bilden saknar helt
bildtext, men med viss förkunskap kan man tänka sig att bildvalet är baserat på den
ökenvandring som judarna sägs har gjort i och med uttåget ur Egypten.
På sidan 64 finns en stor bild som föreställer Torarullarna. Det som gör att jag förstår att det
är Torarullarna som visas är att bilden visar ett stort pappersark som är upprullat på trärullar.
Bildtexten berättar om Torarullarna och är därför informativ. Nästkommande bild på sidan 66
följer samma mönster. Bilden är tvådelad, och den ena delen föreställer Torarullarna på nytt
medan den andra delen föreställer en del av en Synagoga. Bildtexten förklarar att Torarullarna
förvaras i ett skåp och att man använder en pekpinne vid läsandet av Torarullarna för att inte
smutsa ner dem. Bildtexten är alltså informativ, samtidigt som den är etiketterande genom att
den ger förståelse över vad som visas på bilderna.
På uppslaget på sida 68 och 69 finns två bilder. Bilden som finns på sidan 68 är samma bild
som återfinns i Religion: för gymnasiet 1 på sidan 72. Bilden gestaltar ett middagsbord där
sex vuxna och två barn finns samlade. Precis som i tidigare presenterade läromedel är
bildtexten enbart etiketterande och förklarar att det som visas är en nyårsfest i ett judiskt hem.
I denna bildtext finns dock inte förklarat att bilden är tagen i Sverige. Den andra bilden på
uppslaget visar en stor gata. På gatan är flera människor samlade. Fyra yngre kvinnor sitter i
en cirkel på gatan och bakom dem finns flera människor i rörelse. Av gatans utseende att
döma är det någon form av motorväg eller vältrafikerad gata då den är uppdelad i flera olika
37 filer. Bildtexten informerar om den judiska försoningsdagen. Dagen är till för eftertänksamhet
och många städer i Israel stänger av trafiken under denna dag.
Den sista bilden finns på sidan 77. En flicka syns främst i bilden, hon ser ut att vara
springande. Hon bär en orange jacka och en slöja runt huvudet. Bakom henne syns ruinerna
av ett krigshärjat område. På marken ligger resterna av ett hus och i bakgrunden finns en stor
skylt. På skylten syns ett hakkors som likställs med en Davidsstjärna. Bildens uttryck är
väldigt stark. Bildtexten beskriver att bilden visar en palestinsk flicka vid Gazaremsan.
Bildtexten skriver också om skylten med graffittitext och att den säger något om den
infekterade konflikten mellan israeler och palestinier. På så vis är bildtexten till viss del
styrande, och barns utsatthet i konflikten hamnar i fokus.
4.1.6 Sammanfattning
Sammanfattningsvis förmedlar läroböckernas bilder med tillhörande bildtext att judendomen
är en religion där männen har störst plats i det religiösa livet. Männen är kraftigt
överrepresenterade när det kommer till att gestaltas i synagogor och vid Klagomuren. Bilder
tagna i synagogor är något som finns frekvent i alla fem läroböcker. Bara på en av dessa
bilder återfinns kvinnor. På en bild befinner sig även en liten flicka i en synagoga. Även
Klagomuren är något som gestaltas i tre av läroböckerna. På en av de fem bilderna på
Klagomuren så finns kvinnor med, men då befinner de sig i bakgrunden och männen är i
bildens fokus. Majoriteten av männen som gestaltas bär kalott eller huvudbonad. Fyra av de
fem läroböckerna har bilder som är tagna i Sverige och då uttrycks detta i bildtexterna. Det
finns även en bild där etiopiska judar gestaltas och en bild som är tagen i New York. Den
ortodoxa juden ges ett stort utrymme i tre av läroböckerna, medan två av läroböckerna inte
tydligt gestaltar ortodoxa judar. I tre av läroböckerna finns det bilder som har relation till
Förintelsen. Bildtexterna är till största del av informativ och etiketterande karaktär. Vid ett
tillfälle har bildtexten en instruerande karaktär och vid fem tillfällen kan bildtexten tolkas som
styrande. Då oftast i kombination med att bildtexten är informerande.
4.2 Islam
4.2.1 Religion: för gymnasiet. 1.
Det första fotografiet i kapitlet om Islam finns på sidan 108. Bilden föreställer en skylt som
hålls upp ovanför flertalet människor. På skylten finns två olika bilder som gestaltar tre olika
män. Det går att urskilja att det står en skara människor under skylten och flera andra skyltar
38 kan också skymtas. Detta gör att det går att tolka bilden som att den framställer någon form av
demonstration. Bildtexten är etiketterande då den berättar att bilden är tagen då aleviter
demonstrerar i Turkiet och att männen på skylten är Ali och hans två söner. Bildtexten är även
informativ då den berättar att aleviterna tillhör shia-muslimerna som ser sig som efterföljare
till Ali. Varför demonstrationen ägt rum är fortfarande oklart.
Nästkommande bild finns på sidan 110. På bilden ligger en uppslagen bok med ett annat
alfabet än det latinska och jag förstår att boken är skriven på arabiska. På boken vilar en hand
och det går att skymta huvudet av en man som sitter böjd över boken. Bilden saknar helt
bildtext, men finns i relation till rubriken ”Islams texter”.
På sidan 113 finns ytterligare ett fotografi. Bilden gestaltar en grupp män som sitter i en cirkel
på golvet. Golvet består enbart av mattor och i bakgrunden sitter flera män i cirklar.
Majoriteten av alla män bär turbaner på huvudet och större kläder. Rummet består också av
pelare som sträcker sig upp mot taket och det är troligt att lokalen är en moské. Männen i
cirkeln verkar vara inne i en diskussion och framför dem ligger det en bok. Det verkar som att
männen studerar och diskuterar någonting. Bildtexten berättar att moskén inte bara är en plats
för bön utan även för undervisning. Den berättar också att bilden är tagen i Fatima alMasumahs moské i staden Qom i Iran och att staden Qom är ett centrum shia-muslimsk
undervisning. Bildtexten är främst etiketterande då den beskriver vad bilden visar, men är till
viss del även informativ då den ger viss mått av fakta som inte går att utläsa av själva bilden.
Bilden på sidan 116 visar uppradade vita tält. På tälten finns symbolen av en måne samt delar
av en text. Framför tälten befinner sig en mängd människor, främst kvinnor och barn. I bilden
finns också två män med orange reflexvästar. Reflexvästarna gör att männen sticker ut från de
andra och man skulle kunna tänka sig att männen i västarna arbetar på platsen. Kvinnorna på
bilden bär slöja och heltäckande kläder medan barnen är klädda i t-shirt och byxor. Den man
som syns på bilden utöver de med reflexvästar, bär en skjorta. Landskapet ser torrt ut och min
tolkning är att bilden är tagen i ett flyktingläger. I bildtexten får jag reda på att bilden är tagen
i ett flyktingläger i Turkiet som byggs upp av hjälporganisationen Röda halvmånen. Varför
personerna befinner sig i ett flyktingläger eller relationen mellan islam och flyktingläger
förklaras inte. Detta kan ge resultatet att man felaktigt kopplar samman islam och krigshärjade
områden.
39 På sidan 118 finns ett fotografi där en grupp människor står samlade framför ett bord med
mat. Längt fram mot bordet står två kvinnor och två flickor i tonårsåldern som håller på att
lägga upp mat på sina tallrikar. En yngre pojke sträcker sig fram mot maten. I bakgrunden står
två män som ser ut att vänta på sin tur att hämta mat. Personerna verkar glada och det verkar
som att de samlats för att äta tillsammans. Bildtexten är etiketterande och berättar att kurdiska
muslimer i Göteborg firar id al-fitr. Vad högtiden eller traditionen innebär förklaras inte.
Nästa bild på sidan 120 gestaltar tre unga män som befinner sig utomhus. En av männen sitter
på en matta medan de andra två står upp med varsin matta framför sig. Alla män är riktade åt
samma håll och bär en vit mössa på huvudet. Bakom männen står flertalet motorcyklar
uppradade. Det går också att se konturerna av en mur och några byggnader. Det är rimligt att
tänka sig att männen har avbrutit vardagen för en bönestund. Bildtexten berättar att det är
fredagsbön bland motorcyklar i Indonesien och är alltså etiketterande.
På bilden på sidan 123 syns en stor byggnad med tusentals människor på och runtomkring
byggnaden. Bilden är tagen i mörker och byggnaden lyser upp miljön runt om kring, som
består av modernare byggnader. Byggnaden är väldigt stor med torn som sträcker sig upp mot
himlen. Av arkitekturen att döma är byggnaden gammal och genom de hundratusentals
människor som besöker platsen går det att förstå att platsen har en betydande roll och
säkerligen är föremål för vallfärder. Bildtexten förklarar att bilden visar pilgrimer som
vandrar runt Kaba i Mecka.
Fotografiet på sidan 126 visar en gravplats. Att det är en gravplats blir tydligt genom smala
pelare i sten som står uppradade. De allra flesta pelarna har formen av en kupol högst upp.
Bakom pelarna går det att skymta en moské med sitt kupolformade tak. Bildtexten är
etiketterande
och
berättar
att
bilden
visar
heliga
mäns
gravar
i
Istanbul.
Bilden på sidan 129 är den sista bilden i bokens avsnitt om Islam. Bilden gestaltar dansande
par. Männen bär gula byxor, svarta västar och svarta hattar. Kvinnorna bär stora kjolar och
vita blusar med en väst över. Jag associerar deras kläder till svenska folkdräkter. Bakom det
dansande sällskapet syns en moské med två höga torn och ett kupolformat tak. Genom
bildtexten får jag information om att bilden är tagen då hembygdsgillet dansade vid
återinvigningen av moskén i Malmö. Moskén hade varit utsatt för ett brandattentat och
återinvigningen ägde rum på Sveriges nationaldag.
40 4.2.2 Söka svar. Religionskunskap Kurs 1
Den första bilden jag möter i avsnittet om Islam tar upp hela sidan 282. Bilden föreställer två
pojkar som står mitt emot varandra och har händerna på den andras armar eller axlar.
Pojkarna ler och bär båda två solglasögon vars bågar är i orange och rosa. Båda pojkarna bär
huvudbonader med olika utseenden. En pojke bär en ljusrosa heltäckande klänning och den
andra bär en blå. Bilden utstrålar glädje och vänskap. Bildtexten inleds med att förklara att de
fem pelarna hjälper den muslimska människan att leva ett moraliskt liv och är alltså
informativ. Bildtexten förklarar vidare att bilden gestaltar två pojkar som kramar om varandra
efter bönen vid slutet av fastemånaden. Sedan förklaras fastemånadens symbolik. Bildtexten
är alltså både informerande och etiketterande.
Nästa bild på sidan 285 visar en grupp kvinnor som är samlade sittandes i olika rader. Alla
kvinnor bär slöjor i olika färger. Två små barn finns också med på bilden. Alla kvinnornas
uppmärksamhet är riktade åt ett och samma håll vilket gör att det går att anta att de tittar
alternativt lyssnar på någon/något. Kvinnornas utseenden gör att det går att associera deras
ursprung som asiatiskt. Bildtexten är informativ och berättar att majoriteten av världens
muslimer finns i Sydostasien. Vidare skrivs det att kvinnans ställning är väldigt stark i
Indonesien och att många av kvinnorna där arbetar som förvärvsarbetare. Bildtext och bild
kopplas inte samman mer än så. Varför enbart kvinnor syns på platsen förklaras inte tydligt,
men med tanke på bildtextens information bör det ha att göra med kvinnornas starka ställning.
Bilden på sidan 297 föreställer delar av en byggnad. Byggnadens utseende är svårt att avgöra
genom bilden, men genom en stor ingång får man inblick i en större sal. Allt är byggt i sten
som är målat i blått och gult. Inne i salen finns en större vattensamling och framför denna
sitter en gestalt. Det går inte att säga särskilt mycket om personen på så långt avstånd,
förutom att personen bär heltäckande kläder i svart. Bildtexten är informativ och berättar att i
och med förbudet att avbilda Gud smyckar man istället moskéer med konstfulla motiv. Vilken
byggnad som visas på fotografiet framkommer inte.
På sidan 305 finns hundratals, om inte tusentals, människor samlade inuti en byggnad.
Byggnaden har inget tak utan omsluts av en mur. Eftersom jag blivit bekant med Kaba i
Mecka i och med bilden på sidan 123 i Religion: för gymnasiet. 1 så känner jag igen
byggnaden på denna bild. Jag vet att dit vallfärdar tusentals muslimer. Bildtexten ger mig ny
kunskap och informerar om att pilgrimerna under vallfärderna vandrar sju varv runt Kaba
41 medan de upprepar en viss fras. Bildtexten informerar också om att flera miljoner pilgrimer
möts i Mecka under vallfärdsmånaden.
Den sista bilden i kapitlet finns på sidan 310. I bildens centrum finns två glada tjejer i svarta
kläder och vita sjalar. Flickorna skrattar och befinner sig på något som jag tolkar som en
uppblåsbar hoppborg. I bakgrunden finns flera lekande barn. I bakgrunden finns ett större hus
med stora fönster. Utseenden är karaktäristiskt för ett köpcentrum eller någon annan offentlig
lokal. Mellan hoppborgen och lokalen finns flera människor samlade, barn som vuxna.
Bildtexten börjar med att berätta att islam är Sveriges näst största religion och att de
muslimska högtiderna därför märks ofta i svensk vardag. Bildtexten blir sedan etiketterande
och berättar att de två flickorna på bilden firar id al-fitr som är ramadans avslutningsfest.
4.2.3 Religion 1 & 2, Specialisering
Det första fotografiet som jag möts av i avsnittet om islam är en bild där en grupp yngre
kvinnor är i fokus (s.90). Kvinnorna sitter i en cirkel med böcker framför sig. Bakom cirkeln
av kvinnor går att urskilja fler cirklar som också läser ur böcker. Böckerna är placerade på
ställ. Det finns ytterligare en cirkel med kvinnor och andra cirklar med yngre män. De sitter i
en stor lokal som i mitten pryds av något slags konstverk. Alla kvinnor bär slöja och vackra
klänningar i många olika färger och mönster. De yngre männen bär antingen gröna eller vita
kläder. De sitter på golvet som pryds av stora mattor med blommigt mönster. Lokalen de sitter
i är ljus och det går att se att lokalen saknar dörrar och att det bara är att gå rakt ut. Detta får
mig att tänka att bilden är taget i ett land med ett varmt och torrt klimat. Vissa av flickorna
verkar djupt försjunkna i litteraturen, medan andra skrattar och samtalar. Genom bildtexten
informeras jag om att den som läser alltid sitter ned och att Koranen vilar på särskilda ställ
och inte ska läggas direkt på marken. Det finns ingen förklaring till varför kvinnor och män
sitter åtskilda.
Nästkommande bild som går att hitta på sidan 92 är en bild på en del av en byggnad.
Byggnaden är vit och på toppen finns en stor måne i guld. Det faktum att bilden figurerar i en
lärobok om islam gör att jag tänker att byggnaden måste vara betydelsefull inom islam, även
om jag inte kan urskilja vad det är för byggnad. Inte heller förklaras detta i bildtexten, utan
där är symbolen av månen i fokus. Bildtexten berättar att månskäran är en symbol för islam.
Bildtexten beskriver alltså inte tydligt bildens innehåll utan sätter istället månskäran i fokus.
42 Bilden på sidan 93 är en bild där en stor byggnad är i fokus. Byggnaden är cirkelformad med
stora torn som reser sig upp. Arkitekturen vittnar om att platsen är gammal och jag förstår att
det är Kaba som visas. Byggnaden står också i kontrast till byggnaderna runt om som är av en
modernare karaktär. Bilden är tagen då det är mörkt utomhus vilket gör att byggnaden lyser
upp miljön. På och vid byggnaden finns flera tusentals människor samlade. Majoriteten av
folkmassan är klädda i vitt vilket är en färg som ofta symboliserar helighet och renhet.
Bildtexten talar om byggnaden är Kaba i Mecka och att det är islams heligaste plats.
Byggnaden fanns redan innan Muhammed och har blivit ett mål för vallfärder. Bildtexten
både beskriver vad vi ser, men ger också ny information. Där av är den både etiketterande och
informativ.
Nästa fotografi på sidan 94 är en bild som har fokus och skärpa på en man. Bilden visar enbart
mannens ansikte och axlar. Det framgår genom mannens uttryckssätt och den mikrofon som
är placerad framför honom att han håller någon form av föredrag eller föreläsning. Mannen
ser allvarsam och engagerad ut och gestikulerar med ena handen. Bakom mannen finns
ansiktet av en annan man, denna bild är oskarp och pryder hela bakgrunden av bilden. Jag
gissar på att bilden av denna man är ett redovisningsmaterial som föreläsaren använder sig av.
Denna man är alltså inte aktiv i bilden, utan snarare en bild i bilden. Bilden förklaras tydligt
genom bildtexten. Ansiktet i bakgrunden av bilden är Ayatolla Khomeini som tog makten i
Iran 1979 och införde ett fundamentalistiskt islamiskt styre. Dagens ledare, som är mannen
som talar på bilden, heter Mahmoud Ahmadinejad och är den som för styrelsetraditionen
inom islam vidare. Bildtexten är både etiketterande och informativ.
Närmast kameran på fotografiet på sidan 95 sitter en kvinna på en stol. Hon bär en vit
klänning och har mörk långt hår i en elegant frisyr. Hon bär stora smycken och ett blått
sidenband hänger omlott över hennes kropp. Bredvid kvinnan sitter en man på en tron. Tronen
är upphöjd och utsmyckad med något som ser ut som guld och diamanter. Han bär en uniform
som i och med sin utformning gör att han framstår som kunglig eller motsvarande. Att han
sitter upphöjd i stolen av guld förstärker hans status. Bakom tronen tittar en liten pojke fram
som också bär uniform. Bakom honom står en man med uniform och hatt. Att kvinnan sitter
så pass lågt ned i jämförelse med mannen gör att hennes status och värde framstår som lägre.
Bildtexten beskriver bilden och berättar att det som visas är Shahen av Iran och hans fru.
Texten berättar också att dessa två gjorde ett försök att modernisera Iran, men att de störtades
43 och att det istället infördes ett fundamentalistiskt system. Bildtexten kombinerar det
etiketterande och det informativa.
Följande fotografi som jag möter på sidan 96 är en bild på en moské. Att det är en moské
råder ingen tvekan om då huset har ett tak likt en kupol och två minareter som sträcker sig
upp mot en klarblå himmel. Bredvid moskén ligger ett lägre, vitt hus och på marken utanför
finns en lekplats. Det går även att urskilja några människor på tomten, varav de flesta är barn.
Det finns vissa element i bilden som gör att jag funderar på om bilden kan vara tagen i
Sverige. Jag känner inte igen moskén sedan tidigare, men de gröna träden och det gröna gräset
gör att jag har svårt att tro att bilden skulle vara tagen någonstans i Mellanöstern. Denna
tolkning visade sig vara korrekt då det i bildtexten framkommer att bilden föreställer moskén i
Malmö. Bildtexten berättar också att moskén inte bara är en samlingsplats utan att där också
finns en friskola.
Bilden på sidan 97 föreställer en stor sal. Salen har flera pelare och ett tak i kupolform.
Väggarna är vackert målade och i taket hänger en stor krona. På golvet ligger sammetsgröna
mattor och längst fram i salen ligger flertalet personer böjda framåt. En liten flicka är dock
vänd åt fel håll och tittar mot fotografen. Det går att förstå att bilden föreställer insidan av en
moské och att det pågår en bönestund. Bildtexten beskriver att det jag ser är fredagsbönen i
Sehitikmoskén i Berlin och är därför etiketterande.
Nästkommande fotografi på sidan 98 gestaltar en moské. Framför moskén finns bågar i sten
vars utseende gör att jag förstår att de härstammar från långt bak i tiden. Moskén är vacker i
blå färger med olika mönster. Kupolen på taket är guldfärgad. Moskén känns mer modern än
bågarna byggda i sten runt omkring. På den ena bågen sitter en högtalare. Via bildtexten får
jag kännedom att bilden föreställer Klippmoskén. Moskén byggdes över den klippan där
Muhammed gjorde ett besök i himmelen.
Bilden på sidan 100 visar en ung flicka som tittar upp från en bok. Flickan bär en slöja i rosa
och blommigt. Jag skulle gissa flickans ålder till sju, åtta år. Flickan tittar rakt in i kameran
med stora runda ögon. Hennes ansiktsuttryck är neutralt och allvarsamt, men i och med
fotografiets perspektiv känns det som att flickan befinner sig i underläge. Bakom flickan går
det att skymta en vuxen kvinna, även hon med sjal. I bildtexten går det att läsa att många
flickor börjar bära slöja, hidjab, efter puberteten. Bildtexten är alltså informativ. Dock
44 beskriver bildtexten enbart slöjan och blir därför styrande. I och med att bildtext gör slöjan till
bildens fokus och i och med det allvarsamma uttrycket kan detta leda till en nidbild om att
slöjan är något som påtvingas. Slöjans funktion hade fått andra värden om bilden varit
utformad på ett annat sätt.
Den sista bilden i avsnittet om islam gestaltar en man och stora fat med mycket mat. Genom
att titta på miljön runt omkring förstår jag att mannen befinner sig på en marknad. Det finns
stånd längs gatan och flera människor är där. Mannen ser glad ut och har en tunn skjorta. Han
har flera olika maträtter på sitt bord i som har placerats i fina uppläggningar. Det är tydligt att
mannen har ansträngt sig för att lägga fram maten. Bildtexten beskriver inte bilden i sig, utan
hänvisar till Ramadan och att muslimer vid Ramadans slut äter traditionella maträtter.
Bildtexten är alltså enbart informativ.
4.2.4 Relief - livsvägar: religionskunskap för kurs 1
Det första fotografiet i kapitlet om islam finns på sidan 93. Bilden föreställer tre män som
verkar djupt försjunkna i att brodera en guldfärgad text på ett stort svart skynke. Männen bär
vita kläder och huvudbonader som är vit- och rödrutiga, med ett svart band runt om kring.
Man kan ana att det finns fler män som inte får plats inom fotografiets ramar. Genom
bildtexten förklaras det att männen arbetar med ett stort tyg som ska svepas över templet i
Kaba och att detta ska vara klart innan vallfärdsmånaden början. Det männen broderar är
arabiska korancitat. Bildtexten är alltså främst etiketterande.
På nästa bild på sidan 94 står en kvinna i bildens mitt. Hon ler stort och bär en uniform från
nöjesparken Liseberg. Hon bär även slöja. Bakom kvinnan snurrar en karusell och ett träd
sträcker sig in i bilden. Bildtexten förklarar att på Liseberg finns det numera huvuddukar som
tillhör uniformen till de muslimska flickor som arbetar på nöjesparken. Bildtexten är
etiketterande och redundant.
Uppslaget på sidan 96-97 innehåller två bilder. Det ena fotografiet är taget på ett föremål.
Föremålet består av sex olika klockor. Den klockan som finns högst upp är lite större, medan
de fem andra klockorna är mindre. Bredvid föremålet finns stora tecken som jag tolkar som
arabiska bokstäver. Bildtexten berättar att dessa klockor finns i en kinesisk moské och att de
anger bönetiderna. Den större klockan anger den aktuella tiden. Bildtexten informerar också
om att tidpunkten för bön ändras från dag till dag. Bildtexten är alltså både informativ
45 samtidigt som den beskriver bildens innehåll. Den andra bilden visar en köksmiljö. I
bakgrunden syns en spis, köksbänk och köksskåp. Fotografiet visar en del av ett uppdukat
matbord, fullt med olika maträtter. Runt bordet finns flera personer samlade. De verkar som
de förbereder sig för att snart börja äta. Några barn sitter vid bordet, medan en kvinna, en man
och en tonårspojke står upp. Det sitter även fler personer vid bordet, men de är utom
kamerans räckvidd. Personerna på bilden bär vardagliga kläder. Det är bara den vuxna
kvinnan som bär slöja. Bildtexten förklarar att det som visas är en tidig frukost under
ramadan. Vidare skrivs att frukosten måste vara extra riklig då de inte får äta förrän på kvällen
igen. Texten framför även informationen att de små barnen inte behöver fasta.
Även nästa uppslag på sidan 98-99 innehåller två fotografier. Den första bilden föreställer en
stor byggnad och ett stort folkhav. Det är Kaba i Mecka som gestaltas. Dock är denna bild
tagen uppifrån vilket gör att hela byggnaden ryms inom fotografiets ramar. Bildtexten
förklarar det som syns på bilden och ger även information om att det är kungafamiljen i
Saudi-Arabien som ansvarar för att skydda de heliga platserna i Mecka och Medina. Bilden
därefter visar en sal som jag tolkar som en moské. Längst bort i salen står en man i en talarstol
och pratar ut mot folket framför honom. Den talande mannen bär en vit hatt/mössa och stora
vita kläder. Hans talarstol är upphöjd och bredvid honom finns en målning. Trots att åhörarna
sitter så att jag inte kan se deras ansikten kan jag ändå konstatera att alla på bilden är män.
Bildtexten berättar att det är fredagsbön i en moské i Stockholm. Imamen står i en minbar, en
predikstol, och bredvid honom finns en nisch i väggen som visar riktningen mot Mecka.
Bilden bär på symbolik om att moskén inte skulle vara en plats för kvinnor.
På sidan 109 finns ett fotografi där flera personer sitter i en soffa. Det finns två män och
resten är barn, tre flickor och en pojke. Pojken sitter på golvet framför de andra, men riktar sin
blick mot personerna i soffan. Den ena mannen äter från en tallrik. En av flickorna sitter i den
andra mannens knä samtidigt som han matar en annan flicka. Bildtexten börjar med att
beskriva högtiden id al-Fitr, och berättar sedan att mannen på bilden heter Mehmet Kaplan
och är riksdagsman för Miljöpartiet.
Sida 111 innehåller ett fotografi där en kvinna står och håller i ett runt föremål. Kvinnan bär
vita kläder och ett plastskydd över håret. Föremålet hon håller i är cirkelformat och har färgen
orange. På föremålet sitter en etikett med texten Kaas Halal och på etiketten finns också
bilden av en moské. Bakom kvinnan ligger mängder av likadana föremål på hyllor. Av
46 föremålets utseende att döma rör det sig om en ost och det går att anta att bilden är tagen i en
fabrik där ost tillverkas. Bildtexten inleds med att förklara att Kaas Halal betyder ost som är
halal, tillåten mat för muslimer. Vidare beskrivs att osten på bilden tillverkas i en holländsk
stad och att råvaran till osten inte är mjölk utan istället vegetabiliska oljor.
Bilden på sidan 112 visar en gravplats. Det är tydligt att det är en gravplats och likheterna
med kristna gravplatser är stor. Det som gör att jag förstår att det rör sig om en muslimsk
gravplats utöver att bilden befinner sig i detta kapitel är det på några av gravstenarna är
ingraverat arabisk text. Även månsymbolen i samband med en liten stjärna finns ingraverat på
några av stenarna. Bildtexten berättar att det finns ett antal muslimska begravningsplatser i
Sverige och att muslimer också markerar gravplatserna med en sten.
Den sista bilden i avsnittet om islam visar en kostymklädd man. Mannen är i bildens fokus,
men runt omkring honom finns fler personer. En kvinna håller en mikrofon framför mannen.
På mikrofonen finns texten Ekot. Det går även att urskilja flera mikrofoner framför mannen
och en av dem med siffran tre på. Det är alltså tydligt att det rör sig om svenska medier som
intervjuar mannen på bilden. I och med hans klädsel så får jag intrycket att han har någon
politisk ställning. Bildtexten berättar att Irans utrikesminister var på besök i Sverige år 2007
och att han då vägrade ta Maud Olofsson i hand eftersom att hon är kvinna. Bildtexten tillför
ny information och är därför informativ. Den är också styrande då den genom sin information
belyser kvinnosynen hos Irans politiska företrädare. Jag tycker att det är missvisande att ge en
sådan beskrivning, då det finns en risk att kvinnoförtryck blir något som får representera
Islam istället för Irans kulturella kontext.
4.2.5 Religion – helt enkelt
Precis som i bokens avsnitt om judendom inleds kapitlet om islam med en rad olika bilder.
Sex fotografier finns representerade på s. 120-121 och ingen av bilderna har tillhörande
bildtext. Den första bilden visar en symbol på ett föremål. Symbolen är guldfärgad mot en
svart yta. Vad det är för symbol är oklart. Nästkommande bild visar en beige byggnad. Av
byggnadens utformning att döma rör det sig om en moské eftersom att taket är kupolformat
och en minaret sträcker sig upp mot himmelen. En person i svarta kläder och svart
huvudbonad är på väg in genom byggnadens entré. Utanför moskén finns bänkar utplacerade
och det är gott om grönska runt omkring. Nästa bild känner jag igen från sida 310 i boken
Söka Svar. Religionskunskap 1. Bilden gestaltar två flickor som leker och skrattar på en
47 hoppborg framför en byggnad. Nästa bild visar tusentals människor samlade i inuti en
cirkelformad byggnad. Bilden liknar tidigare bilder i andra läroböcker och jag förstå att det
som gestaltas är Kaba i Mecka. Tillskillnad från övriga bilder är denna bild tagen på dagen.
Bild nummer 5 visar flera människor som ligger framåtböjda med ansiktet ner i marken. Alla
ligger vända åt samma håll och bilden är tagen så att människornas bakdelar är det som syns.
Det rör sig med största sannolikhet om en bönestund. Miljön människorna befinner sig i ser ut
att vara en offentlig byggnad. De två rullbanden som syns på bilden samt den sterila miljön
gör att jag associerar miljön till en flygplats alternativ tågstation. Det sista fotografiet visar två
vimpelliknande tygstycken som sitter uppspända mellan byggnader. Båda tygstyckena har vita
bakgrunder. På den ena finns en stor röd halvmåne och på den andra ett rött kors.
Bilden på sidan 123 föreställer människor som befinner sig i en lokal. Lokalen är i två
våningar och bilden är tagen från den andra våningen, och över staketet går det även att se en
del av det nedra planet. Byggnadens form ser ut att vara cirkelformad. På övre planet sitter sju
stycken kvinnor på stora mattor på golvet. De bär alla heltäckande kläder och bara deras
ansikten syns. På väggen hänger kappor på krokar. På nedre planet sitter flera män, också de
på mattor. Bildtexten förklarar att bilden är tagen under en fredagsbön i Jägersmoskén i
Malmö. Bildtexten berättar också att kvinnorna sitter på läktaren och att männen sitter i stora
salen. Bildtexten är etiketterande då den enbart beskriver vad som visas på bilden.
På sidan 128 finns ett fotografi där en spegel står uppställd mot en vägg. I spegelns avbild
syns en man som har ett vitt tyg lindad runt kroppen. Bredvid honom står en kvinna och
hjälper honom att klä sig i det vita tyget. Kvinnan är klädd i en klänning, svart kofta och en
svart sjal. Bakom dessa syns en trappa. Det känns troligt att kvinnan hjälper mannen att göra
sig iordning inför en gudstjänst eller bönestund. Bildtexten förklarar vad det är bilden visar:
ett muslimskt par som håller på att göra sig iordning inför en pilgrimsfärd till Mecka.
Nästa fotografi finns på sida 130. Bilden visar en säng och i sängen sitter en ung pojke.
Pojken är klädd i krona och en lång mantel. Under detta bär han vita kläder. Pojken håller
även i ett långt föremål som liknar en stav. Runt om sängen finns ett draperi i vitt och lila.
Framför sängen sitter en kvinna i vit blus. Det står också några barn och tittar upp mot pojken
i sängen. Pojken i sängen verkar ha en särskild ställning. Bildtexten berättar på ett
etiketterande vis att bilden är tagen under en omskärelsefest hos turkiska muslimer i
Tyskland. Bildtexten berättar också att pojken behandlas som en kung.
48 På bilden på sidan 133 står en kvinna vid en busshållplats. Framför kvinnan kör en röd buss
förbi. Kvinnan är vardagligt klädd och har en väska över axeln. Hon bär en slöja i blåa färger.
I ena handen håller hon en mobiltelefon. Av kvinnans uttryck att döma står hon och tittar efter
något, troligtvis en buss som hon väntar på. Bildtexten är informativ och berättar att slöjan har
blivit en vanlig syn i Sverige och att slöjan inte väcker samma uppmärksamhet som för några
år sedan.
På sidan 139 finns en stor bild som täcker en hel sida. Bilden visar en folksamling som står
riktade mot en byggnad. Byggnaden består av en mur och bakom muren går det att skymta ett
kupolformat tak. Majoriteten av människorna på bilden är klädda i vita skynken som sträcker
sig från huvudet till knäna. Bilden saknar helt bildtext, men mitt i bilden finns en textruta med
rubriken ”Minns du?”, och därefter följer instuderingsfrågor av instruerande karaktär. Det
finns dock ingen förklaring till vad som visas på bilden.
Uppslaget på sidorna 140-141 innehåller två bilder. Det första fotografiet är taget framför en
öppen dörr och innanför dörren går det att urskilja konturerna av en samling människor.
Utanför dörren finns mängder av skor uppradade. Två personer är på väg in genom dörren.
Bildtexten berättar att man innan man ska gå in i en moské ska ta av sig skorna. Detta för att
visa vördnad och respekt. Bildtexten beskriver inte själva bilden, utan mer ett fenomen och är
därför informativ även om det genom bildtexten också blir tydligt vad bilden visar. Bilden på
sida 141 visar två unga flickor som sitter vid ett bord. På bordet står flera skålar med olika
godissorter. Flickorna håller just på att ta åt sig av godiset. Båda flickorna verkar glada och
skrattar. Det går att urskilja konturerna av ytterligare en person på bordets andra sida. Det
saknas bildtext till bilden, men bilden finns i anslutning till den löpande text som beskriver
muslimska högtider.
Bilden på sida 147 tar upp en hel sida och fotografiets skärpa ligger på en bok. Boken består
av många mönster och färger. Boken ligger placerat på något som ser ut att vara i
stenmaterial. Bakom boken råder oskärpa i bilden. Dock syns det att bilden är tagen utomhus
och att flera människor sitter på två olika rader i bakgrunden. Människorna i den främre raden
är klädda i blått. Bildtexten berättar att under ett scoutläger får barnen från Månens scoutkår i
Rosengård inte bara får leva lägerliv utan också läsa högt ur Koranen.
49 Den sista bilden finns på sida 149. Bilden visar en himmel i orange färger, vilket gör att det
troligtvis rör sig om en soluppgång eller solnedgång. Mot den orangea himmelen finns ett
kupolformat tak med en halvmåne på toppen. Det saknas en bildtext till bilden.
4.2.6 Sammanfattning
Analysen visar att samtliga läroböcker i sina avsnitt om islam har bilder på Kaba i Mecka.
Alla läroböcker har även bilder som är tagna i Sverige, men även länder som Tyskland, Kina
och Indonesien finns representerade. Män och kvinnor får ett mer likvärdigt utrymme än i
avsnitten om judendom, men det är tydligt att det görs en skillnad mellan könen. Män i
moskéer i större utsträckning än kvinnor i samma miljö. Kvinnosynen i Iran uppmärksammas
i och med bilden på Irans utrikesminister utan att i tillhörande bildtext diskuteras närmare.
Enbart tre bilder visar muslimska kvinnor som inte bär slöja, med undantag av barn.
Bildtexterna är i största utsträckning informerande och etiketterande. Bara vid ett tillfälle har
bildtexten en styrande funktion. I anslutning till en bild finns instuderingsfrågor med
instruerande karaktär, men detta utan att bilden beskrivs eller sätts i relation till texten.
5. Sammanfattande diskussion
Syftet med denna uppsats har varit att analysera bilder i läroböckers avsnitt om judendom och
islam. Jag hade som utgångspunkt att undersöka vad bilderna visar, om bilderna bär på latenta
budskap samt hur relationen mellan text och bildtext ser ut. Jag hade även som avsikt att
undersöka om bildernas teman skiljer sig beroende på om avsnittet behandlar judendom eller
islam. Metoden jag har använt är i första hand en semiotisk bildanalys med ett hermeneutiskt
förhållningssätt.
Jag finner inte mitt resultat revolutionerande, utan mycket av det jag har kommit fram till går
att hitta stöd för i den tidigare forskningen. Att bilden är mångtydig och att bildtextens
relation till bilden är av stor vikt är något som för mig har blivit tydligt under arbetets gång.
Under processen med bildanalysen har jag både lärt mig och förundrats. Fortfarande finns det
vissa bilder som jag funderar över och försöker tolka ytterligare. Jag är också medveten om
att det finns i en problematik i att enbart undersöka läroböckernas bilder. Fenomen som
bilderna visar som inte förklaras i bildtext kan mycket väl komma att förklaras tydligare i
löpande text. Detta resulterar i att min undersökning inte ger någon tydlig helhetsbild av
böckernas framställningar och det går inte heller att dra slutgiltiga slutsatser om hur judendom
och islam framställs i det stora hela. Jag tycker dock att jag genom att granska bilderna kan
50 säga någonting om det visuella budskapet. Eftersom att bilderna i de analyserade läroböckerna
tar upp stort utrymme är de också en stor del av böckernas innehåll och kunskapsförmedling.
När jag själv bläddrar igenom en bok är bilderna det första jag uppmärksammar och studerar.
Bilderna fungerar då som kunskapskälla även utan att läsa tillhörande text, vilket gör att jag
tycker att en analys av detta slag är legitim. Då läroböckerna saknar tydliga instruktioner för
hur bilderna ska tolkas och läsas i relation till löpande text så blir bilderna medier som står för
sig själva. Eriksson (2009:44) menar att bilden inte ska ses som ett komplement till en text,
utan som ett självständigt, kunskapsförmedlande medium och enligt Wearn, Pettersson och
Svensson (2004:179) är vårt minne för bilder bättre än vårt minne för ord. Därav tycker jag att
en granskning av den här karaktären är viktig och intressant. Det skulle kunna tänkas att man i
en undersökning med större omfattning och längre tidsperiod gör en granskning som
innefattar både bild och löpande text. Det skulle ge en bredare bild av hur bilder faktiskt
används i läromedel och även hur religioner framställs i läroböcker. Jag är också medveten
om att det faktum att jag inte analyserar alla bilder kan leda till ett missvisande resultat. Men
majoriteten av alla bilder har analyserats, vilket trots allt säger något om vad läroböckernas
bilder visar och förmedlar.
Mitt huvudsakliga syfte var inte att jämföra de utvalda läroböckerna med varandra för att
kunna peka ut de som lyckats sämre eller bättre. Men för att resultatet ska bli trovärdigt och
för att en sammanfattande åsikt ska kunna ges så har jag insett att detta är någonting som jag
ändå måste ta hänsyn till. Om en enda bok innehåller fler bilder med latenta budskap påverkar
det i sådana fall hela mitt resultat och då får alla böcker stå till svars för detta. Dock vill jag
hävda att resultaten jag tycker mig kunnat se är något som i stor mån är representativt för alla
läromedel, med vissa få undantag som presenteras nedan.
I mitt undersökningsmaterial finns ett tydligt mönster i att bildtexternas relation till bilderna är
av antingen etiketterande eller informativ karaktär. Ofta är dessa två kombinerade med
varandra. Bildtexterna beskriver alltså oftast enbart vad bilden visar samt förklarar och
informerar om ett fenomen, händelse eller plats. Detta är genomgående i alla fem läroböcker.
Vid sammanlagt sex tillfällen finner jag bildtexten styrande, och de instruerande bildtexterna
saknas nästintill helt och hållet. I Religion - helt enkelt finns det vid ett tillfälle en bildtext i
punktform om vad som kännetecknar en synagoga och judisk gudstjänst. I och med
bildtextens format blir texten instruerande då den pekar på vad eleven ska lära sig om den
judiska gudstjänsten. Vid ytterligare ett tillfälle i samma lärobok finns en text utformad i
51 punktformat med rubriken ”Minns du?” varefter det följer instuderingsfrågor. Det är svårt att
avgöra om detta kan räknas till en bildtext då frågorna inte ställs i någon relation till bilden
överhuvudtaget och vad bilden visar förblir oklart. Samma lärobok inleder också sina kapitel
med att i text ge en kort inledning där uppslaget också innehåller ett flertal bilder. Dessa
bilder saknar helt bildtexter. Det finns även fler bilder i boken där bildtext saknas. Ytterligare
en lärobok, Religion: för gymnasiet 1, har några bilder utan tillhörande bildtext, men i
resterande tre läroböcker används bildtexter frekvent. Pettersson (1991:36) menar att en bild
som saknar bildtext också saknar informationsvärde. Bilder i läromedel som står utan bildtext,
fyller därför egentligen ingen funktion. Måhända att dessa bilder bara är ditplacerade som
utfyllnad, något som Eriksson menar är vanligt när det gäller bilder i läromedel (Eriksson
2009:186). Jag finner det anmärkningsvärt att det finns bilder som helt saknar bildtext. Detta
gjorde det mycket svårare för mig att sätta in bilden i en kontext. Tolkningsmöjligheterna blev
stora och precis som den tidigare forskningen visar är det viktigt att bild och text förmedlar
samma budskap (Pettersson 1991:36). Jag håller med om att en bild utan bildtext blir alldeles
för mångtydig, precis som Pettersson hävdar. Eriksson (2009:55) skriver i klartext att en bild i
ett läromedel ska ha anvisningar om när och hur den ska studeras i relation till texten. I mitt
resultat är det tydligt att bilderna i samtliga analyserade läroböcker inte lever upp till det
kravet. Bildtexterna är inte av instruerande karaktär och det saknas förklaringar om när eller
hur bilderna ska studeras. Detta är uppseendeväckande då brist på instruktioner av detta slag
förhindrar inlärning. Eleverna tar då inte till sig den tänka informationen (ibid:186). Bristen
på instruerande bildtexter är tydlig i min undersökning, och enligt Eriksson (2009:51) beror
detta på att det finns en uppfattning om att elever redan ska kunna förstå vad i bilden som ska
uppmärksammas. Denna uppfattning om att elever har förmågan att kunna förstå bilder tror
jag är felaktig och något som jag själv kommer att bära med mig i min profession. Kunskap
om bildanalys är inget som finns inom oss från början, utan något vi måste lära oss. Precis
som läroplanen för gymnasieskolan (GY2011:10) skriver krävs ett kritiskt förhållningssätt till
allt vi ser, läser och hör. Bildanalysen har därför en viktig plats i skolan, oavsett vilket ämne
det gäller. Min förhoppning som blivande lärare är att denna uppsats ska ge mig fördjupade
kunskaper om läromedel och användning av bilder. Jag hoppas även att arbetet med uppsatsen
ska ge mig de kunskaper och verktyg som krävs för att kunna analysera bilder. Kunskaper
som jag sedan kan dela med mig av till mina elever i enlighet med skolans kunskapskrav. Inte
bara för att elever ska kunna granska läromedel, utan för att bildanalysen ska hjälpa dem i
såväl vardagsliv som arbetsliv. För mig är det kunskaper som är en förutsättning för att kunna
orientera sig i det stora informationsflöde som präglar vårt samhälle idag.
52 Att bildtexterna informerar gör att texten sätter in bilderna i en kontext vilket ökar förståelsen
för bilderna, men i många fall är det bara vissa företeelser på bilden som behandlas i
bildtexten. Det gör att mycket i bilderna lämnas okommenterat och blir svårtolkat. Bilderna
kan då bli bärare av latenta budskap. Jag har kunnat se ett mönster i att detta är särskilt vanligt
i hänseende till kön eller politik. När bilder gestaltar könsfördelningar och könsmönster och
detta lämnas okommenterade leder det till att bilderna i många fall framställer kvinnan som
särbehandlad och som mindre aktiv i religiösa sammanhang. Politiska konflikter framställs på
samma sätt som något som står i nära relation till religion. Att avgöra om det är korrekta
framställningar är otroligt svårt. Det finns vissa länder, till exempel Iran, där kvinnan är
förtryckt och där religion och politik går hand i hand. Det jag tycker är problematiskt är att
böckerna saknar bilder där en mer jämlik miljö presenteras. Samtidigt så belyses det inte i
bildtexterna att vissa företeelser kan bero mer på kultur än religion. Min förhoppning är att
detta är något som problematiserats i läroböckernas textinnehåll. Givetvis måste bilder få
gestalta enbart ett kön, men när detta sker systematiskt utan vidare förklaring bär inte bara
bilden utan hela avsnittet på ett latent budskap om att det ena könet är mer berättigat att
gestalta en trosåskådning. Läroböckerna är bra på att gestalta olika typer av judar och
muslimer ur ett geografiskt perspektiv. Judar och muslimer från olika platser i världen får ett
visst utrymme, även om detta utrymme mycket väl skulle kunna breddas. Jag tycker det är
synd och lite märkligt att prioriteringarna inte är desamma när det gäller att framställa en
mångsidig bild av könsroller och könsmönster. I Skolverkets rapport från 2006 riktades kritik
mot den bok där kvinnorna alltid framställdes i slöja (Skolverket 2006B:35), och i många fall
gestaltas den muslimska kvinnan i de analyserade böckerna i denna undersökning med slöja.
Detta ger en ensidig bild av islam och slöjan, även om det finns bilder i läroböckerna som
gestaltar slöjan på ett positivt sätt. Otterbeck (2000:68) skrev i sin forskning att islam ofta
framställs som en kvinnofientlig religion där kvinnomisshandel är acceptabelt. Jag kan inte av
bilderna utläsa att islam framställs som en religion där kvinnomisshandel är accepterat. Dock
finns det vissa tendenser som visar på en särbehandling av kvinnan. Det som är synd är att
läromedelsförfattarna inte belyser detta som kulturellt betingat i anslutning till bilden. Det gör
att fördomar som redan finns om slöjan och den muslimska kvinnan troligtvis förstärks.
Skolverkets rapport visade även att heterosexualitet är normen i flertalet läroböcker
(Skolverket 2006B:39). I de läromedel jag har analyserat gestaltas inte någon annan sexuell
läggning är den heterosexuella.
53 Jag har kommit fram till att framställningarna av judendom och islam är relativt likvärdig,
detta utan att jag själv på något sätt skulle förringa att religionerna är olika och
mångfacetterade. I framställningen av både judendom och islam visar bilderna upp historiskt
betydelsefulla platser. Detta är något som förekommer genomgående i alla läroböcker. I
kapitlen om judendom gestaltas Klagomuren vid ett flertal tillfällen och inom Islam är det
Kaba i Mecka som är representerad. Båda dessa platser är föremål för vallfärder och i detta
hänseende vill jag hävda att framställningen av islam och judendom har ett liknande tema.
Även religionernas heliga skrifter ges ett likvärdigt utrymme. Judar och muslimer i andra
länder än de historiskt traditionella finns representerade i ungefär samma utsträckning.
Troligtvis finns en intention att bildmaterialet ska komma från olika delar av världen och ha
en viss geografisk spridning. I bildtexterna belyses dock inte en enda gång att människor inte
bara är präglade av religion, utan av kulturella kontexter. Ännu en gång har jag förhoppningen
om att detta blir tydligt i löpande text.
Resultatet visar att majoriteten av de judiska män som gestaltas i samtliga läromedel bär
antingen hatt eller kalott. Detta kan ses som missvisande då långt ifrån alla judar bär kalott
utan att det i sin tur behöver betyda att man är en sämre jude. Den sekulariserade juden får
alltså en liten del av läroböckernas bildutrymme. Även muslimska kvinnor i slöja framställs
frekvent. Det finns några få exempel i bilder från Tyskland eller Sverige där muslimska
kvinnor inte bär slöja. Ingenstans i bildtexterna nämns slöjan i relation till kultur och kontext.
Bildmaterialet visar ofta upp praktiserande tro via ritualer, högtider eller gudstjänster. Detta
ger en bild av att judar och muslimer i stort är aktiva i sin tro. Dock är det ett faktum att det
inom alla religioner finns de som på ett mindre aktivt vis praktiserar sin tro utan att därmed ta
avstånd från religionen eller sin tro. Detta är något som inte förmedlas via läromedlens bilder.
Jag har kunnat se att framställningen mellan judendom och islam skiljer sig åt när
praktiserande troende framställs i religiösa miljöer. I kapitlen om judendom är nästintill alla
bilder på praktiserande judar män. I majoriteten av bilderna tagna inuti synagogor finns inga
kvinnor med. Vid ett fall gestaltas kvinnor i synagogan och på samma bild finns också en
kvinnlig rabbin. Vid detta fall uttrycks kvinnans roll explicit i bildtexten. Inte heller är
kvinnorna representerade vid Klagomuren. Vid det enda tillfälle då kvinnor syns vid
Klagomuren, syns de bara i bakgrunden och det kräver en noggrann granskning för att urskilja
dem. Också majoriteten av bilderna som framställer studier av judiska skrifter innehåller män.
Inom judendomen framställs kvinnorna nästintill enbart då de befinner sig i hemmiljö. I
54 avsnitten om islam får kvinnorna större utrymme i religiösa miljöer, och antalet bilder som
visar kvinnor respektive män är mer likvärdigt i avsnitten om islam än i de om judendom. Att
stereotyper kan förstärkas genom läroböckers bilder (Eriksson 2009:213) är därför märkbart i
mitt resultat.
Anledningen till att jag valde att undersökningen skulle granska bildinnehållet om judendom
och islam var att dessa två religioner är nära förknippade med historiska händelser. I tre av
läroböckerna finns bilder med relation till förintelsen, men det finns inga bilder med
anknytning till elfte september-attentatet. En förklaring till detta kan vara att judarna ofta ses
som offer, medan islams inverkan på terrorattentatet är omdiskuterat. Att framställningen av
islam också är mer jämlik i det hänseende att kvinnor och män får ett mer likvärdigt utrymme
i bilderna jämfört med judendomen tror jag beror på att islam är mer omdebatterat och
aktuellt. I ett samhällsklimat där islamofobi har hamnat på tapeten finns ofta en rädsla för att
framställa islam på ett negativt eller orättvist sätt. Detta stämmer även överens med vad
Gilbert T. Sewall (2008:9) säger i sin forskning, att läromedelsförfattare gärna undviker
ämnen som anses kontroversiella och som kan skapa debatt. Även detta kan vara anledningen
till att islams relation till elfte september inte alls finns representerad i bilderna. Å andra sidan
kan jag förstå om detta har varit ett medvetet val från författare och bildredaktörers sida; islam
ska och bör inte vara förknippat med ett terrordåd. Dock finns det fortfarande en relation
mellan terror, jihad och enstaka muslimska grupperingar och Sewall (2008:53) menar att
genom att inte belysa detta i klassrummen kan göra elever förvirrade då den islam de lär sig
om i klassrummet inte förklarar det som visas via andra medier. Att judendomen å andra sidan
framställs som en religion där männen har störst betydelse i religiösa sammanhang kan göra
att judendomen ses som en föråldrad religion. Detta stämmer överens med vad Leif Carlsson
skriver om att judendomen ofta framställs som en grupp som stannat av i utvecklingen
(2013:186). Den ortodoxa juden får i tre av läroböckerna ett visst bildutrymme. I Religion 1 &
2, Specialisering finns det fyra bilder där ortodoxa judar tydligt gestaltas, vilket ger intrycket
av att ortodoxa judar utgör en majoritet av det judiska folket.
Att bilden är ett självständigt, kunskapsförmedlande medium (Eriksson 2009:44) har blivit
tydligt för mig under arbetets gång. Under min bildanalys lärde jag mig mycket, vilket gjorde
att min förståelse för nästkommande bild ökade. Detta i sig gjorde att bilderna jag stötte på i
ett senare skede inte blev lika svårtolkade för mig. Jag anser att detta ligger till god grund för
att hävda att kunskap om det som analyseras är viktig. Det krävs vissa förkunskaper om ämnet
55 som sådant för att kunna förstå vad en bild visar, vilket stämmer överens med vad Eriksson
hävdar. För att förstå bilden krävs det att eleven har en förståelse för innehållet och
lärobokstexten (Eriksson 2009:49). Där har lärare en enormt viktig funktion i att ge eleverna
kunskap och redskap för att kunna tolka och se bilderna ur ett kritiskt perspektiv. Då bilderna
i de analyserade läromedlen saknar instruerande bildtexter och anvisningar anser jag att det
upp till läraren att fylla den funktionen och ge eleverna den seendekompetens som Eriksson
(2009:48) skriver om. Samtidigt är det lärarens roll att göra elever medvetna om att
läroboksinnehållet är präglat av ett urval och en begränsning. Läroboksförfattarna har ett
begränsat utrymme att fylla och hela processen är präglad av en värdering i vad som är
viktigast att belysa. Där kan man tänka sig att författarnas bakgrund spelar in och för mig är
det väldigt märkligt att läroböckerna inte innehåller några tydliga författarpresentationer.
Särskilt när läroböckerna säger sig vara anpassade till en läroplan som tar fasta på elevers
kritiskt granskande förmåga. Genom att inte avslöja författarnas bakgrund och kompetens gör
att varken elever eller lärare kan avgöra författarnas relevans som skapare av läromedel. Det
leder också till att det inte går att avgöra vilket perspektiv författarna själva besitter. Det är ju
till exempel möjligt att tänka sig att författarnas erfarenheter samt egna religiösa grund
påverkar materialet de skriver. I läroböckerna finns inte heller någon information om
fackgranskning av böckerna. Hur vet eleverna att materialet de tillhandahålls svarar mot en
verklighet om de inte får någon information att utomstående granskning har gjorts? Där tycker
jag att läromedelsförfattare måste blir mer medvetna och tydliga.
Jag finner ett problem med att tillämpa den hermeneutiska teorin i mitt arbete. Hermeneutiken
hävdar att det finns flera möjliga tolkningar och att dessa tolkningar kompletterar varandra.
Jag skriver under på att olika tolkningar kan förekomma och är medveten om att denna
uppsats enbart förmedlar min bild. Men frågan jag ställer mig är om alla tolkningar är
korrekta och lika pålitliga? Pettersson (1991:80) skriver att alla tolkningar av en bild inte är
avsedda eller förväntade, men poängterar att alla tolkningar är lika viktiga. Petterssons tankar
kring detta stämmer väl överens med utgångspunkten för hermeneutiken, men samtidigt så
måste väl vissa tolkningar svara bättre mot verkligheten än andra? Och vad är kriterierna för
att en tolkning ska vara trovärdig och sanningsenlig? Jag har tidigare varit inne på den här
kritiken och där står hermeneutiken inför ett stort problem. Samtidigt så är det en vedertagen
åsikt att tolkning och framförallt bildanalys är en subjektiv handling som är beroende av
kontext och normerande värderingar. Min kontext som universitetsstudent och de
förkunskaper det har gett mig har säkerligen påverkat min tolkning. Min uppväxt i ett
56 samhälle byggt på kristna värderingar och traditioner gör säkert också inverkan på min
uppfattning. Mina egna erfarenheter av religion blir också mina referensramar. Det finns
säkerligen dimensioner i bilderna som för mig inte blir tydliga, precis som bilden på tuppar
och påskägg inte innebär påskhögtid för en icke-kristen. Den konnotativa aspekten inom
semiotiken bygger på mina egna värderingar och associationer och vad jag associerar till har
med mina egna upplevelser och lärdomar att göra. Viktigt att poängtera är att den denotativa
aspekten också bygger på en subjektivitet och ett urval. Jag har i min bildanalys valt att
beskriva det jag finner väsentligt för min analys, men det finns fler dimensioner i bilderna
som säkerligen skulle bli intressanta om de studerades noggrannare. En färg- formbeskrivning
kanske exempelvis skulle kunna leda till nya upptäckter och tolkningar. Då hade antalet
analyserade bilder fått begränsas ytterligare.
Bilderna jag har granskat är en del av läroböcker där elever och i viss mån lärare är
målgruppen. Jag anser att det måste vara de tolkningarna som spelar en väsentlig roll. Det är
trots allt eleverna som kommer att grunda sina kunskaper och sin världssyn på undervisningen
de får i skolan. Läromedelsförfattare har där ett stort ansvar att i största möjliga mån förmedla
en kunskap som är autentisk och verklighetsanknuten. Och det måste vara lärarens roll att
ansvara för att materialet som används i klassrummet svarar mot en kvalité som kursplanen
har för avsikt att förmedla. Förhoppningsvis kan denna undersökning styrka vikten av att
ständigt vara kritisk i sitt förhållningssätt.
Vidare forskning om bilder i läromedel behövs. Eriksson (2009:23) har slagit fast att det finns
väldigt lite forskning kring bilder och illustrationer i läromedel och ofta fokuseras det på
själva texten. Jag har redan nämnt att jag gärna ser undersökningar där såväl bild, bildtext och
löpande text studeras för att ge en heltäckande bild av läromedels utformning. Det skulle
också vara intressant med en studie som belyser hur lärare ser på och arbetar med läroböcker.
Hur stor roll har läroböcker i dagens skola? Och hur mycket problematiserar lärarna själva
lärobokens innehåll? Jag tycker även att elevperspektivet bör komma fram tydligare i
forskningssammanhang. Hur ser elever på läroböcker? Och känner de igen den religionen som
de själva tillhör? Det finns många viktiga och intressanta aspekter på läromedelsforskning.
Idag står Skolverket för granskningen av läromedel, men ämnet är varken prioriterat eller
omdiskuterat. Där finner jag att vi lärarstudenter och Universiteten har en viktig funktion att
fylla.
57 7. Referenslitteratur
Läromedel
Göth, Lennart, Lycken Rüter, Katarina & Wirström, Veronica (2012). Religion: för
gymnasiet. 1. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Mattsson Flennegård, Malin & Eriksson, Leif (2013). Söka svar. Religionskunskap Kurs1. 3.
uppl. Stockholm: Liber
Thulin, Birgitta & Elm, Sten (2012). Religion 1 & 2, Specialisering. 3. uppl. Limhamn:
Interskol
Tidman, Nils-Åke & Wallin, Kerstin (2012). Relief - livsvägar: religionskunskap för kurs 1.
2., [rev.] uppl. Malmö: Gleerup
Ring, Börge (2012). Religion - helt enkelt. 1. uppl. Stockholm: Liber
Källor
Bonniers förlag, Lennart Göth (Hämtad 2013-11-29)
www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/G/Lennart-Goth/
Borgersen, Treje & Ellingsen, Hein (1994). Bildanalys: didaktik och metod. Lund:
Studentlitteratur
Bruchfeld, Stéphane (1996). ”Öga för öga, tand för tand”: en granskning av svenska
läromedel i historia, religion och samhällskunskap för högstadiet och gymnasiet om
judendom, judisk historia och förintelsen. Stockholm: Svenska kommittén mot
antisemitism
Bryman, Alan (2007). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber
ekonomi
Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas (2003). Medieboken. Bild och retorik i media. 2.
58 uppl. Malmö: Liber ekonomi
Carlsson, Leif (2013). Det förkastade judefolket: synen på judar och judendom i svenska
skolläromedel. Limhamn: Sekel
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3., [rev.] uppl.
Stockholm: Norstedts juridik
Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2004). Möten med bilder: analys och tolkning av
visuella uttryck. Lund: Studentlitteratur
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011
(GY2011) [Elektronisk resurs], Skolverket: Stockholm. (Hämtad 2013-11-22).
Lärarnas Nyheter (2013) Hallå där… (Hämtad 2013-11-29) www.lararnasnyheter.se/personer/katarina-lycken-reuter
Otterbeck, Jonas (2000). Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund:
Studentlitteratur
Pettersson, Rune (2003). Ord, bild & form: termer och begrepp inom informationsdesign.
Lund: Studentlitteratur
Pettersson, Rune (1991). Bilder i läromedel. Tullinge: Institutet för infologi
Pettersson, Rune (2008). Bilder i läromedel 2. [omarb.] uppl. [Elektronisk resurs]: Institutet
för infologi. Hämtad 2013-12-05
http://www.bilderlernen.at/Bilder%20i%20l%E4romedel.pdf
59 Sewall T., Gilbert (2008) Islam in the classroom – what the textbook tell us. American
Textbook Council: New York
Sipe R., Lawrence (1998) ”How picturebooks work: A semiotically framed theory of textpicture relationship” Childrens Litterature in Education (29:2), s.97-108
Skolverket (2006A) Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs]: Skolverkets
rapport nr. 284, Skolverket: Stockholm. Hämtad 2013-11-07
Skolverket (2006B). I enighet med skolans värdegrund? [Elektronisk resurs]: Skolverkets
rapport nr. 285, Skolverket: Stockholm. Hämtad 2013-11-07
Skåreus, Eva (2009) ”Pictorial analysis in research on education: method and concepts”,
International Journal of Research & Method in Education (32:2), s. 167-183
Sparrman, Anna (2006). Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder. Lund:
Studentlitteratur
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm:
Liber
Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004). Bild och föreställning: om visuell
retorik. Lund: Studentlitteratur
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2.,
[omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
60