Eva-Charlotte Ekström, Institutet för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Vad får vi för mat idag? Kvinnorna, barnen och tillgången till mat i staden: fallet Addis Ababa
Totalt belopp: 10 000 000 kronor
Livsmedelstrygghet är en avgörande drivkraft för global hållbar utveckling. Världens befolkning blir i
snabbt takt allt mer urban. Inte minst i Afrika där kontinentens prognosticerade befolkningsökning
från en miljard till 2 miljarder fram till 2050 framförallt sker i städerna. I städerna råder ofta andra
livsstilar, inkomstkällor, kostvanor och hälsotillstånd än på landsbygden. Stadsinnevånarna är till stor
del beroende av att kunna köpa mat även om stadsjordbruk idag är ett viktigt tillskott för många.
Låga, osäkra och oregelbundna inkomster gör att många stadsinvånare kämpar för sin familjs
överlevnad. Fattigdomen breder ut sig i städerna och stadsmiljöerna för de stora grupperna fattiga är
ofta miserabla. För att undersöka tillgången till säkra och nyttiga livsmedel vill forskarna i det här
projektet studera megastaden Addis Ababa, i Östafrika. Undernäring är ett allvarligt problem både i
Etiopiens städer och på dess landsbygd och vi behöver ökad kunskap om de komplexa
orsakssamband som förklarar situationen. Syftet med projektet är att förstå i vilken utsträckning
konsumtionen av mat är tillräcklig, säker, stabil över tiden samt näringsrik och hälsosam. Projektet är
inriktat på att förstå hur hushållens socio-ekonomiska status påverkar en trygg och säker
matförsörjning. Inom hushållen är det inte minst de unga och barnens situation som står i centrum
för analysen. Relaterat till detta kommer särskilt kvinnors betydelse för, och möjligheter till att bidra
till en tryggad urban matförsörjning på hushålls såväl som på individnivå att särskilt studeras.
Liselotte Schäfer Elinder, PHS Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Främja hållbara matvanor genom optimerade skolmåltider
Total: 5 898 000 kronor
Sveriges åtaganden gällande internationella avtal om hållbar utveckling kräver grundläggande
förändringar i människors matvanor. Genom att introducera hälsosamma och miljömässigt hållbara
skolmåltider till barn från tidig ålder finns stor potential att förbättra barns kunskaper om hållbar
utveckling och deras matvanor på kort och lång sikt. Med tanke på den enorma påverkan som
svenska skolmåltider har på att forma barns matvanor och på upphandling av mat, finns
utomordentligt goda förutsättningar för att minska miljöpåverkan genom skolmåltider. Svenska
skolmåltider erbjuder en unik möjlighet att främja miljöansvar och minska miljöpåverkan bland barn
och unga.
Detta forskningsprojekt syftar till att bidra till hållbara matvanor bland framtida generationer. Det
har potential att nå alla skolbarn i Sverige och kan därför få en enorm praktisk betydelse.
Projektet syftar till att utveckla en holistisk modell för en hälsofrämjande, prisvärd, och acceptabel
skolmåltidsplan, som är optimerad ur ett Miljöperspektiv, det vill säga vad avser utsläpp av
växthusgaser. Hur kan skolmåltider förbättras ur ett miljö-, närings- och kostnadsperspektiv samtidigt
som måltiderna är acceptabla för barn, och därmed leda till minskat svinn?
Javier Godard, SEI, Stockholm Environment Institute,
Bedömning av hur läckage påverkar effekterna av hållbarhetsinitiativ för de globala
tillförselkedjorna för jordbruksvaror
Totalt belopp: 9 417 200 kronor
De senaste åren har många multinationella företag åtagit sig att bidra till ökad hållbarhet i alla led
längs varukedjan, som genom åtaganden om att bidra till att stoppa den globala avskogningen
kopplad till produktion av jordbruksvaror som nötkött, soja och palmolja. Vi vet dock inte idag hur
effektiva dessa åtgärder sett till indirekta effekter i form av läckage, det vill säga att negativa
miljöeffekter flyttas från ett område till ett annat. Målet med detta projekt är att genomföra en
första systematisk bedömning av risken för läckage av avskogning och relaterad miljöpåverkan till
följd av att jordbruksexpansion förskjuts till andra regioner eller att importländer importerar från
områden med lägre miljökrav. Forskarna ska fokusera på sydamerikansk nötkötts- och
sojaproduktion, två jordbruksprodukter som båda är starkt kopplade till avskogning i regionen.
Förflyttningen av brasiliansk sojaexpansion från Amazonas till Cerrado, samt ny expansion i Paraguay
och Bolivia, indikerar att detta fenomen redan pågår. Projektet ska resultera i robusta, kvantitativa
uppskattningar av läckage genom att kombinera ny data för produktion och handel av jordbruksvaror
med en nyutvecklad materialflödesmodell, som för första gången länkar producenter på regional nivå
till specifika handlare, återförsäljare och konsumentländer.
Tracy Van Holt, Kungliga vetenskapsakademin, GEDB,
Strategier för hållbara leveranskedjor – vägen mot ett hållbart fiske
Totalt: 3 904 147 kronor
Medan den globala efterfrågan på skaldjur ökar globalt är de flesta marina fiskbestånd redan under
starkt tryck eller maximalt utnyttjade. För att säkerställa fortsatt tillgång på marint protein för en
växande världsbefolkning, krävs en förändring i hur fisken anskaffas. Fisheries Improvement
Projects,FIP, arbetar med leverantörskedjor för att minska miljöpåverkan och samtidigt säkerställa en
fortsatt tillgång på marint foder. Det finns idag lite systematisk vetenskaplig kunskap om process och
påverkan. Forskarna i det här projektet har inlett ett samarbete med Sustainable Fisheries
Partnership (SFP), en internationell organisation, som var en av de första att lansera FIP-modellen i
början av 2000-talet, för att adressera denna fråga. Det ger forskarna en möjlighet att både få
tillgång till data och samproducera forskning med en organisation i centrum av
fiskeriförändringsprocesser, men också att sprida och implementera resultaten i pågående initiativ
globalt. Forskarnas mål är att undersöka hur leveranskedjor kan bidra till hållbart fiske globalt.
Emma Ivarsson, Husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet
Brunalger som fodertillskott till kycklingarna för en hållbar produktion och säkrare konsumtion.
Totalt: 9 270 250 kronor
I takt med att världens befolkning ökar, ökar konsumtionen och efterfrågan av fågelkött. Det är
skattat att bli det vanligaste köttslaget år 2020. För att klara den ökande efterfrågan på ett hållbart
sätt måste alla delar i kycklingproduktionen optimeras. Det behöver göras på samma gång som
antibiotikaanvändningen minskar. Alger och algprodukter har föreslagits som ett potentiellt
fodertillskott att använda som ett alternativ till antibiotika tack vare dess prebiotiska,
immunstimulerande och antibakteriella egenskaper. Men som för många fodertillskott är de
underliggande mekanismer till de observerade hälsofrämjande egenskaperna till stor del okända.
Syftet med detta projekt är att utvärdera brunalger och
algprodukter som odlas på Sveriges västkust som ett nytt fodertillskott inom kyckling-produktionen.
Målsättningen är att: öka förståelsen för olika bioaktiva substansers funktion samt hur dessa kan
påverka förbättra kycklingars hälsa. Resultaten från detta projekt förväntas bidra med ökad
förståelse och bättre användning av algprodukter som fodertillskott, vilket i sin tur kan leda till
förbättrad produktion, till minskad användning av antibiotika i djurproduktionen samt till ökad
livsmedelssäkerhet.
Anna Jansson, Anatomi, fysiologi och biokemi. Sveriges lantbruksuniversitet.
Äta insekter, en smaklig lösning på dagens globala problem.
Totalt belopp: 8 998 000 kronor
Syftet med detta projekt är att utveckla ett nytt svenskt, välsmakande, protein- och mineralrikt
livsmedel baserat på hussyrsa. Projektet fokuserar på att utveckla en hållbar metod att producera
foder, föda upp syrsor och göra goda, livsmedelssäkra ”svenska” maträtter av dem. Produktionen
förväntas resultera i ökad biologisk mångfald, låg klimatpåverkan, effektivt nyttjande av mark- och
vattenresurser samt en djurhållning med få etiska problem.
En framtida global utmaning är att använda åkermark så att det både gynnar biologisk mångfald och
ger tillräckligt med livsmedel och andra produkter. I Sverige minskar den biologiska mångfalden
framförallt i landskap där blommande örter tidigare funnits. Forskarna i det här projektet menar att
den svenska hussyrsan har en effektiv foderomvandling jämfört med andra livsmedelsproducerande
djur. Vidare kan den utfodras med rödklöver och andra blommande växter vilket gör att
foderproduktionen kan bidra till en ökad biologisk mångfald.
Rikard Landberg, Livsmedelsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Optimal kost utifrån metabotyp för hälsa och vällevnad
Totalt belopp: 9 801 920 kronor
Cirka 63 procent av dödsfallen I världen under 2008 berodde på främst hjärt- och kärlsjukdomar,
cancer, kroniska luftvägssjukdomar och diabetes. Dåliga kostvanor är en viktig bakomliggande orsak.
Behovet av strategier för en förbättrad kost och mer kunskap om hur maten påverkar hälsan är stort.
Dagens kostrekommendationer är populationsbaserade och anpassade på befolkningsnivå. Men det
kan finnas en konflikt mellan kostbehov på gruppnivå och individens. Mycket tyder på att
kostbehoven varierar mellan individer. För att uppnå en bättre kostrelaterad hälsa, behöver
livsmedel och råd bättre anpassas för individer med olika typer av ämnesomsättning så kallade
metabotyper. Metabotyper är en nivå mellan befolkning och individnivå, där en grupp med liknande
metabolism identifieras. Faktorer som genetiskt arv, hälsotillstånd, nivån av fysisk aktivitet, kost och
mikrobiota det vill säga individens egen flora av bakterier, virus och svamp, avgör metabotypen. I
detta projekt samlas experter från flera vetenskapsområden, såsom livsmedelsvetenskap, nutritionell
metabolomik, medicin, epidemiologi, genetik, systembiologi och beräkningsvetenskap. De ska
gemensamt undersöka hypotesen att individer kan grupperas baserat på deras metabotyp. Tre
studier ska genomföras där man undersöker om differentierad kost kan användas för att optimera
välbefinnande och hälsa både hos en generell befolkning men även hos individer med känslighet som
IBS, Irritable Bowel Syndrome, en magtarmsjukdom.
Anna Schnürer. Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Livsmedelsavfall till odlad fisk – utveckling av en unik mikrobiell två-stegsprocess
Totalt: 9 724 656 kronor
Dagens produktion av animaliska livsmedel har en betydande inverkan på miljön vad avser
markanvändning, biodiversitet, vattenanvändning, övergödning och utsläpp av växthusgaser. Det går
att minska denna miljöpåverkan med mer hållbara foderkällor samt med ett förbättrat
återanvändande av näringsämnen som kväve, fosfor och spårmineraler. Jästmassa är ett lovande
alternativ till konventionella foderkällor med utmärkta näringsvärden och lägre miljöpåverkan. Dock
begränsas storskalig produktion av begränsad tillgång på standardiserade odlingssubstrat som är
nödvändiga. Livsmedelsavfall utgör en rik källa till möjligt tillväxtsubstrat för odling av foderjäst men
avfallets komplexitet och varierande sammansättning av kolhydrater, protein och fett gör att det
kräver någon form av förbehandling som kommer att utvecklas i detta projekt. Det här projektet
syftat till att effektivisera resursanvändning och minska konsumtionens negativa påverkan på
samhälle, miljö och klimat genom att återanvända livsmedelsavfall och producera djurfoder.
Max Stading, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP Food and Bioscience
Prata med maten i munnen – beröringsfri bestämning av textur i munnen
Totalt belopp: 8 794 900 kronor
Varje år dyker nästan 20 000 nya produkter upp på hyllorna i livsmedelsbutikerna. Mindre än 20
procent finns kvar i sortimentet efter ett år. Det är dels inte hållbart dels inte ekonomiskt för
producenter. Tuggning och sväljning tar några få sekunder men det är dessa korta processer som
avgör om vi uppskattar textur, smak och arom. Den totala bedömningen av en vara beror även på det
visuella intrycket, sällskapet, atmosfären osv men processerna i munnen ligger ytterst till grund för
vårt omdöme. Hur förutbestämmer man dessa processer och hur mäter man vad andra upplever i
munnen? I det här projektet ska forskarna utveckla beröringsfri metod för att bestämma
egenskaperna hos det vi äter med hjälp av magnetisk avkänning med magnetiska nanopartiklar. För
att lösa dessa problem och lyckas med det föreslagna projektet krävs samarbete mellan helt flera
områden; experter på sensorer och magnetism behövs för att utveckla sensorsystemen, livsmedels-,
partikel- och materialforskare för att översätta och verifiera de mätta egenskaperna och slutligen
sensoriska experter som kopplar ihop egenskaperna med hur vi upplever maten. På så sätt ska man
kunna förutsäga upplevelsen av ett nytt livsmedel. Med den här metoden kan man spara mycket
pengar i produktionskostnad och undvika ett stort svinn när maten slängs.
Johan Stenberg, Växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Multifunktionell resistens: en nyckel till integrerat växtskydd, pollinering och bärkvalitet
Totalt belopp: 7 946 000 kronor
Användningen av resistenta växtsorter är en viktig del av en integrerad växtskyddsstrategi för att
bekämpa skadegörare i lantbruket. Växtförädlare försöker därför ta fram nya sorter med högre
resistens för att minska lantbrukets beroende av bekämpningsmedel.
Ny forskning visar dock att växtresistens även kan påverka växtens nektar menligt, och därmed
pollinatörerna. Om pollineringen av mat-grödor påverkas skulle det i sin tur kunna påverka grödans
kvalitét och hållbarhet. Dessutom är det troligt att kemiska resistensämnen i grödan påverkar
konsumenternas smakupplevelse. Ny forskning om dessa multidimensionella interaktioner har
potential att öppna nya möjligheter för svensk växtförädling och förbättra hållbarheten för både
växtproduktion och konsumtion.
Forskarna vill i det här projektet studera effekterna av resistens mot herbivorer på
grödors pollinering, hållbarhet, sjukdomsresistens och bärkvalitét. Smultron kommer användas som
modellväxt och resultaten kommer testas på jordgubbe i samarbete med industrin. Projektet är
tvärvetenskapligt, med deltagare som är experter på allt från integrerat
växtskydd, resistensbiologi och pollinering till mat- och måltidsvetenskap. Projektet avser producera
ny kunskap om effekten av växtresistens på multidimensionella interaktioner och ska mynna ut i en
strategi för hur växtresistens bör utformas för att för att förbättra pollinering, hållbarhet och smak.
Max Troell, Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien
”SEACHANGE” Hav för förändring – Ökad konsumtion och produktion av sjömat i Sverige
Totalt belopp: 9 999 719 kronor
Att producera hälsosam mat för jordens växande befolkning utan att öka belastningen på planetens
ekosystem är en mycket stor utmaning. Sjömaten (fisk och skaldjur) skulle kunna spela en central roll
för den globala matförsörjningen då den har ett hälsosamt näringsinnehåll och kräver förhållandevis
resurseffektiva produktionsmetoder. Man behöver dock reducera miljöpåverkan från fiske och
vattenbruk för att sjömatssektorn ska kunna nå sin fulla potential. Inom EU-projektet SEACHANGE
ska forskarna kartlägga och utvärdera miljöpåverkan av svensk produktion och konsumtion av
sjömat. De vill även sammanställa befintlig litteratur rörande dess hälsoaspekter. Ett specifikt fokus
läggs på utvärdering av innovativa produktionssystem med tydlig uthållighetsprofil då dessa skulle
kunna leda vägen mot en mer uthållig produktion och skapa nya arbetstillfällen i sjömatssektorn.
Vidare kommer miljöeffekter som klimatpåverkan, övergödning, försurning och markanvändning att
utvärderas. Resultaten från SEACHANGE ska belysa utvecklingspotentialen för svensk
sjömatsproduktion och konsumtion och vägar till miljömässig uthållighet. Ökad kunskap för att
minska miljöpåverkan av fiske och vattenbruk kommer att vara av stor betydelse, både i Sverige och i
resten av världen.
Ingrid Undeland, Livsmedelsvetenskap och nutrition, Chalmers tekniska högskola
Mot en ny generation hållbara sjömatsprodukter – en cross-process-approach (CROSS)
Totalt belopp: 9 893 932 kronor
Haven är överfiskade och det landbaserade jordbruket och djuruppfödningen förstör klimatet. Detta
till trots fortsätter vårt behov av protein att öka! Sjömat är en unik proteinkälla med en hälsosam
sammansättning av aminosyror, omega3-fetter, vitaminer och mineraler. Livsmedelsverket
rekommenderar att vi äter sjömat 2-3 gånger i veckan. Behovet av sjömat i världen förväntas öka
från 44 miljoner ton år 2005 till 140 miljoner ton år 2050.(FAO) I ljuset av detta och att fisket inte kan
öka mer, är det oförsvarbart att stora mängder högkvalitativ fisk-och skaldjursmuskel slängs eller
används i foder till mink, fisk eller husdjur. Av tradition äter vi bara filéer som endast utgör 30-50% av
fiskens råvaruvikt. Men det saknas idag smarta tillverkningsprocesser som tar tillvara resten av
sjömaten och det är för dyrt för små sjömatsföretag att vidareförädla sjömaten. I projektet CROSS
ska forskarna undersöka teknologier och produktkoncept för att hitta nya och miljömässigt hållbara
sjömatsprodukter producerade från muskel innehållande biprodukter. Ett stort utvecklingssteg bli att
samprocessa olika typer av sjömatsbiprodukter med makroalger, det vill säga tång och utvalda
jordbruksbiprodukter.
Alicja Wolk, Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska Institutet
Miljö – Kost – Hälsa Nexus – en integrerad interdisciplinär ansats till hållbar livsmedelsproduktion
och konsumtion
Totalt belopp: 9 999 200 kronor
Den mat vi producerar och konsumerar har inte bara stor betydelse för människors hälsa utan har
också en kraftig påverkan på jordklotet och dess resurser. Produktionen av livsmedel står för den
största användningen av mark och vatten. Den står även för den största mängden övergödande och
försurande ämnen i miljön genom utsläpp av bekämpningsmedel. Det är nödvändigt att minska
resursanvändningen för att uppnå en hållbar utveckling. Samtidigt måste mat kunna produceras på
ett säkert sätt till en ökande befolkning. Syftet med detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt är att
bygga ny integrerad kunskap inom det kombinerade området livsmedlens påverkan på människors
hälsa och på de globala hållbarhetsmålen. Projektet ska bidra till viktig kunskap för framtida
evidensbaserad hälsosam hållbar konsumtion och produktion av mat. Resultaten kommer att vara
värdefulla för beslutsfattare, myndigheter, hela livsmedelssektorn inklusive producenterna, hälsooch sjukvårdssektorn samt den enskilda konsumenten. Det samverkande interdisciplinära teamet
består av forskare som är experter inom nutrition, epidemiologi, miljömedicin, toxikologi samt
forskningsexpertis om beräkning av livsmedels miljöpåverkan längs med hela produktionskedjan.
