Hjärtinfarkt
En skrift om vad som händer under och efter infarkt
Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens
arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack
vare gåvor från privatpersoner och företag.
Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot
tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att uppnå en
värld fri från hjärt- och lungsjukdom och att ge fler
ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden samlar
in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse.
Verksamheten är helt beroende av bidrag från
privatpersoner och företag.
Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och
viktigaste finansiär av den oberoende hjärt- och
lungforskningen. Trots att Hjärt-Lungfonden årligen delar ut cirka 269 miljoner kronor kan fonden
bara tillgodose cirka 15 procent av de sökta medlen.
En av fondens uppgifter är därför att samla in mer
pengar.
Ett 90-konto är givarens garanti för att pengarna går till ändamålet. Svensk Insamlingskontroll
kontrollerar regelbundet alla organisationer
med 90-konto. Hjärt-Lungfonden prioriterar
klinisk forskning för att de medicinska resultaten
snabbt ska komma till praktisk användning inom
sjukvården.
ISBN 978-91-87485-28-2
Box 5413, 114 84 Stockholm
Besöksadress: Biblioteksgatan 29
Tel 08-566 24 200, Fax 08-566 24 229
www.hjart-lungfonden.se
insamlingskonton: pg 90 91 92-7, bg 909-1927
organisationsnummer 802006-0763
ëíĄõ÷îĄõïöíøîçòðĄõden absolut största folk-
sjukdomen i vårt land och akut hjärtinfarkt är den
vanligaste dödsorsaken bland hjärt-kärlsjukdomarna. År 2014 fick 27 500 personer en akut hjärtinfarkt i Sverige. Det innebär att cirka 75 hjärtinfarkter inträffar varje dag. En fjärdedel av alla hjärtinfarkter ledde till döden inom cirka en månad.
Även om vården har förbättrats avsevärt de
senaste åren kommer hjärt-kärlsjukdomar även
i framtiden att vara en av de vanligaste orsakerna
till sjuklighet och död i Sverige.
I denna skrift försöker vi lyfta fram kända riskfaktorer för hjärtinfarkt och informera om hur man
med behandling och livsstilsförändringar kan förbättra förutsättningarna för ett längre och friskare liv.
Nya rön och forskning tillför ny kunskap till
sjukvården. Med bättre förebyggande åtgärder,
diagnostik och behandling kan vi i dag rädda tusentals fler liv än för 15–20 år sedan. Forskare i Sverige
har gjort många internationellt uppmärksammade
upptäckter som givit ökad kunskap om åderförfettning, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Men villkoren för
forskningen har försämrats. De flesta forskningsprojekt är i dag beroende av ekonomiskt stöd från
exempelvis Hjärt-Lungfonden och stiftelser. Vi vill
att fler hjärtan ska klappa längre. Därför stöder vi
den forskning som kan leda till ökad kunskap om
hjärtsjukdom.
Innehåll
4
6
14
19
25
32
38
42
Hjärta och blodomlopp
Kranskärlssjukdom
Symptom och diagnos
På sjukhuset
Hemma igen
Egenvård
Kvinnors hjärtan
Forskning
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 3
ëíĄõ÷äòæëåïòçòðïòóó
Så fungerar hjärtat
ëíĄõ÷ä÷Ąõèñðøöîèï vars uppgift är att pumpa
syresatt blod till kroppens alla organ och vävnader.
I vila pumpar hjärtat ungefär fem liter blod i minuten. Vid 80 års ålder har hjärtat pumpat mer än 200
miljoner liter blod utan avbrott. För den som levt
ett fysiskt aktivt liv blir siffran ännu högre. Trots
denna prestation är normalhjärtat inte större än en
knuten hand.
Hjärtmuskeln är uppdelad i två halvor, en till vänster och en till höger. Varje del har två rum. Hjärtat
är alltså en fyrarummare med två förmak och två
kamrar. Väggarna runt dessa hålrum består nästan
enbart av muskelvävnad. I hjärtat finns också fyra
klaffar som ser till att blodet drivs framåt och inte
rinner tillbaka när hjärtat vilar mellan slagen.
När hjärtat slår drar hjärtmuskeln ihop sig för
att pumpa ut syresatt blod från den vänstra kammaren till stora kroppspulsådern och vidare ut
i kroppens alla blodådror. Det krävs kraft i hjärtats
sammandragningar för att blodet ska nå ut till
kroppens alla delar.
Blodet pumpas ut och runt i kroppen från vänster
del av hjärtat och rinner sedan tillbaka till höger
hjärthalva. Detta är vad vi kallar det stora kretsloppet. Blodet fortsätter sedan sin resa i det lilla
kretsloppet då det transporteras genom hjärtats
högra del och vidare in i lungorna för att hämta upp
nytt syre. När blodet syresatts går det tillbaka till
hjärtats vänstra del för att sedan på nytt pumpas ut i
kroppen. Under sitt stora kretslopp genom kroppen
har blodet lämnat från sig syre och näring till kroppens alla celler, organ och vävnader. Under resan
har blodet också lämnat slaggprodukter i njurarna
och plockat upp lagrad energi från fettväven och
levern eller näring från tarmarna.
4 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Till höger lunga
Till vänster lunga
Aorta
Lungpulsåder
Lungven
Från
lungorna
till hjärtat
Från
lungorna
Sinusknutan
Vänster
förmak
AVknutan
Höger
förmak
Hjärtklaff
Vänster
kammare
Hålven
Höger
kammare
Syrefattigt blod
Syrerikt blod
I vila pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten till kroppens
alla organ och vävnader. Varje år ska det slå ungefär
30 miljoner gånger, under en livstid cirka 2,5 miljarder.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 5
îõäñöîĄõïööíøîçòð
Detta händer i hjärtat
îõäñöîĄõïèñĄõçè åïòçîĄõï som försörjer hjär-
I ett förfettat kranskärl bildas en
inlagring i kärlväggen som kallas
plack. Om placket brister aktiveras
blodplättarna och blodet koagulerar
och bildar en propp som stoppar
blodflödet och orsakar syrebrist
i delar av hjärtmuskeln.
6 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
tats muskulatur med blod. Kärlen ligger på hjärtats
utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar
mellan varje hjärtslag.
Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och låter
blodet fritt strömma igenom och förse kroppens
organ och vävnader med näring och syre. Med åren
kan ansamlingar av fett, framför allt kolesterol,
bilda fettstrimmor i kärlväggen. Ansamlingen av
blodfetter orsakar en inflammation i kärlväggen
och bygger upp en förhårdnad av fett, bindväv och
kalk som kallas plack. När placket växer ökar först
kärlets yttre diameter. Därefter blir hålrummet
i blodkärlet gradvis trängre och hjärtat kan få en
försämrad blod- och syretillförsel. I längden kan
hjärtats pumpfunktion bli nedsatt. Denna inlag-
ring i kranskärlens väggar kallar vi åderförfettning,
tidigare åderförkalkning. Den medicinska termen
är ateroskleros.
När det uppstår sprickor i placket aktiveras blodplättarna, de blodceller som får blodet att koagulera, och det kan bildas blodproppar som täpper
till blodkärlet helt. Följden kan bli syrebrist, eller
ischemi, i viktiga organ såsom hjärtat.
De flesta människor har förfettade kärl utan att
känna något. Tidigare trodde man att åderförfettning inträffar först sent i livet till följd av ärftlighet
i samverkan med en rad riskfaktorer. I dag vet vi att
inlagringen av fett börjar redan i 20-årsåldern och
ökar gradvis med åldern, hos vissa betydligt snabbare än hos andra. Särskilt stor risk för att drabbas
av åderförfettning löper personer med högt blodtryck, hypertoni, personer med blodfettsrubbningar,
diabetiker samt personer med övervikt eller bukfetma. Bakomliggande faktorer till dessa tillstånd
är dels ärftlighet, dels livsstilsfaktorer som rökning, stress, brist på fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor.
Hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår
när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats
kranskärl. När en spricka uppstår i placket bildas
hastigt en liten klump koagulerat blod. När klumpen växer till en propp som täpper till blodkärlet
avbryts blodets genomströmning. Proppen leder
till allvarlig syrebrist i den del av hjärtmuskeln som
försörjs av kranskärlet och smärta uppstår. Den del
av hjärtat som inte får syre skadas allt allvarligare ju
längre det dröjer innan proppen lösts upp. Är syrebristen långvarig dör hjärtmuskelcellerna. Skadan
som då uppstår kallar vi hjärtinfarkt.
De blodprovsmetoder som i dag används för att
påvisa hjärtinfarkt är mycket känsliga. Det innebär
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 7
att en konstaterad hjärtinfarkt kan variera i storlek
från mycket liten, så liten att den inte påverkar hjärtats funktion, till att den på ett mer betydande sätt
påverkar pumpförmågan.
Hjärtmuskelvävnad som dött kan inte återbildas.
I stället ersätter kroppen den döda delen av hjärtmuskeln med ett bindvävsärr. Delar av det drabbade
muskelpartiet kan dock få viss blodförsörjning
via angränsande blodkärl. Läkningstiden efter
en infarkt är ungefär fyra till sex veckor.
Hjärt-kärlsjukdom är en lika vanlig dödsorsak
hos kvinnor som hos män. Andelen män som
insjuknar i hjärtinfarkt är störst i åldrarna under
60 år och tidigare var antalet nyupptäckta hjärtinfarkter fyra gånger högre hos män än hos kvinnor
yngre än 60 år. Under senare år har dock proportionerna mellan könen förändrats. År 2014 var
antalet nyupptäckta hjärtinfarkter i åldersgruppen
yngre än 50 år 1 000 personer och 3,5 gånger fler
hos männen jämfört med kvinnorna. Den stora
interheart-studien, som omfattar
52 länder, visar att skillnaderna mellan män och kvinnors insjuknande
till viss del kan förklaras med att
vissa riskfaktorer föreligger tidigare
hos män än hos kvinnor.
Även när man ser till dödligheten i
hjärtinfarkt föreligger skillnader mellan
könen. Dödligheten är i det närmaste dubbelt så hög för män som för kvinnor. Trots dessa
skillnader är akut hjärtinfarkt en minst lika allvarlig sjukdom för kvinnor som för män och den vanligaste enskilda dödsorsaken hos båda könen.
Kärlkramp
Vid kärlkramp i bröstet, angina pectoris, uppstår en
övergående syrebrist. Kärlkramp orsakas av
syrebrist i hjärtmuskulaturen när inte tillräckligt
8 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
med blod kan passera genom kranskärlen på
grund av åderförfettning. Kärlkramp brukar
delas upp i stabil och instabil kärlkramp.
Om kärlkrampen håller sig oförändrad i flera
veckor brukar man kalla den stabil kärlkramp. En
bestående åderförfettning i ett blodkärl gör det
svårt för blodet att rinna fritt vilket leder till smärta
orsakad av syrebristen. Vid kroppsansträngning,
som att gå uppför en trappa, ökar hjärtats arbete
och behovet av syre. Eftersom åderförfettningen
gjort blodets väg trång är det svårt för hjärtat att få
den blodförsörjning som behövs och även mindre
kroppsaktiviteter kan bli väldigt ansträngande.
En stabil kärlkramp är ofta förutsägbar även om
symptomen kan utlösas lättare vissa dagar. Symptomen brukar gå över efter en stunds vila eller
med en nitroglycerintablett eller nitroglycerinspray.
En nyupptäckt svår kärlkramp eller en stabil
kärlkramp som plötsligt försämrats brukar kallas
instabil kärlkramp. Den instabila kärlkrampen kan
ge sig till känna redan vid lätt ansträngning eller
Högt blodtryck är en riskfaktor för
hjärtinfarkt. Blodtrycket stiger när
vi är aktiva och sjunker vid vila.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 9
till och med vid vila. Där det finns åderförfettning i
kranskärlen bildas proppar som kroppen själv kan
lösa upp.
Syrebristen blir övergående och leder till plötslig och kortvarig smärta, men ger inga bestående
skador på hjärtmuskelvävnaden, som vid en hjärtinfarkt. Instabil kärlkramp är dock en varningssignal
som kräver kontakt med sjukvården.
Hjärtsvikt
Symptomen vid hjärtinfarkt kan vara
väldigt olika hos olika individer, inte
minst mellan män och kvinnor. De typiska symptomen med smärtor mitt i
bröstet är dock de allra vanligaste.
10 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Den bindväv som bildas efter en infarkt är visserligen stark men kan inte medverka när hjärtat drar
ihop sig. Vid en omfattande infarkt eller om hjärtat
fått ärrbildningar efter flera små infarkter kan hjärtats pumpförmåga försämras. Hjärtat orkar då inte
längre förse kroppens celler, vävnader och organ
med det syre kroppen behöver. Tillståndet kallas
hjärtsvikt eller hjärtinsufficiens och kan vara av
varierande grad. Hjärtsvikt utvecklas ofta gradvis
och det kan dröja länge innan symptomen blir tydliga. Kroppen har en förmåga att dölja hjärtsvagheten genom att anpassa sig i det längsta. Vid en
hjärtinfarkt kan hjärtsvikten dock utvecklas snabbt.
Det kan finnas andra orsaker till hjärtsvikt än
ärrbildning efter hjärtinfarkt. En orsak kan vara
lång tid med högt blodtryck, hjärtrytmrubbning,
sjukdom i själva hjärtmuskeln eller i hjärtats
klaffsystem.
Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning av hjärtsvikt. De båda könen uppvisar
dock delvis olika sjukdomsbild och för kvinnor kan
sjukdomen i vissa fall vara extra svår att upptäcka
och behandla.
Vid en typ av hjärtsvikt är pumpförmågan bevarad, i stället är det fyllnadsfasen som är störd
på grund av att hjärtmuskeln är stel. Denna typ av
hjärtsvikt kallas diastolisk och drabbar oftast äldre
och kvinnor. Många drabbade är multisjuka och
lider även av högt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer.
Riskfaktorer
Det finns vissa faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt. Åldern spelar in. Ju äldre vi blir desto större
är risken. interheart-studien visar att riskfaktorer som förhöjda blodfetter, rökning, bukfetma,
olämplig diet och psykosociala stressfaktorer är förknippade med hjärt-kärlsjukdom både hos män och
hos kvinnor. Högt blodtryck och diabetes är starkare förknippat med hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor
än hos män.
Arv
Arvsanlag kan göra att en person inte producerar
eller omsätter blodfetter och blodsocker på ett
naturligt sätt. Högt blodtryck och fetma kan också
vara ärftligt. För den som bär på arvsanlag som
ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt
att försöka påverka riskfaktorerna i sin livsstil,
genom att sluta röka, motionera mera, ändra matvanor och minska stressen.
Rökning
Det är väl känt att tobaksbruk ökar risken för att
drabbas av hjärtinfarkt och även ökar risken för
typ 2-diabetes. Risken för hjärtinfarkt hos rökare
är högre än för dem som inte röker. Även om man
redan blivit sjuk finns det stora hälsovinster i att
sluta. Risken för hjärtinfarkt minskar redan första
dygnet efter rökstoppet och är nästan halverad ett
år senare. Fem år efter rökstopp har risken minskat
till samma nivå som hos personer som aldrig rökt.
Stress
Den stress som beror på dålig livssituation hemma
eller på arbetet, nedstämdhet eller dålig sömn är
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 11
en riskfaktor. Ofta leder stress till försämrade
levnadsvanor med osund kost och alltför lite eller
ingen motion, vilket ökar sjukdomsrisken. Stressen påverkar också blodkärlen och ökar risken för
proppbildning. Dessutom motverkar stress insulinets effekter, vilket kan ge förhöjt blodsocker.
Hypertoni – högt blodtryck
Det finns gränsvärden för såväl totalkolesterol som för HDL och LDL. För
de flesta patienter med kranskärlssjukdom eftersträvar man ett totalt
kolesterolvärde under 4 mmol/l och
ett LDL-värde under 1,8 mmol/l.
Kvinnor bör enligt Socialstyrelsens
riktlinjer ha ett HDL på mer än 1,2
och för män bör värdet ligga över 1,0.
Det beror på att kvinnor och män har
olika omsättning av fettproteiner.
Blodtryck är det tryck som uppstår i ådrorna när
blodet pumpas från hjärtat ut i kroppen. Trycket är
som högst när hjärtat drar ihop sig och kallas det
systoliska blodtrycket eller övertrycket. Trycket är
lägst när hjärtat slappnar av mellan sammandragningarna och kallas det diastoliska blodtrycket eller
undertrycket. Blodtrycket mäts vanligen i millimeter kvicksilver – mmHg – och anges i siffror med
högsta och lägsta tryck, exempelvis 130/80. Blodtrycket ökar när man är aktiv och sjunker vid vila.
Ett annat namn för högt blodtryck är hypertoni.
Ett blodtryck över 140/90 mmHg brukar betecknas
som högt. Blodtrycket räknas också som högt
om enbart övertrycket eller undertrycket är högre
än normalt. Ett högt blodtryck försvårar hjärtats
pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln. Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt
till att åderförfettningen ökar och att kärlväggarna
blir hårdare och mindre elastiska. Personer med
högt blodtryck löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt.
Vid diabetes och njursjukdom gäller andra
gränsvärden.
Hyperlipidemi – förhöjda blodfettsnivåer
Höga halter av det skadliga LDL-kolesterolet ökar
risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin
tur ökar risken för infarkt. Allt kolesterol är inte dåligt. En viss mängd behövs exempelvis när kroppen
bildar hormoner och för att behålla cellstrukturen.
12 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Nivåerna av kolesterol i kroppen påverkas av våra
arvsanlag och av vad vi äter. För mycket mättat fett –
som finns exempelvis i smör, grädde och animaliskt
fett – gör att det bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver.
Huvuddelen av kolesterolet finns i skadliga LDLpartiklar och kallas för det onda kolesterolet. Det
transporteras runt i kroppen och lagras bland annat
i cellväggen. Höga nivåer av LDL-kolesterol i blodet
ökar risken för att utveckla åderförfettning och därmed förträngning i blodkärlen. Det så kallade goda
kolesterolet transporteras i HDL-partiklar och har
en skyddande funktion.
Övervikt och fetma
Personer med övervikt och fetma löper ofta ökad risk
att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Fetma och övervikt
anges ofta utifrån måttet Body mass index (BMI) och
genom att mäta midjemåttet. Det är främst bukfetman som innebär en ökad risk för hjärtinfarkt.
Diabetes
Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar
vars gemensamma nämnare är en avvikande
omsättning av socker, eller glukos, i blodet.
Typ 2-diabetes är vanligast och kallas även åldersdiabetes. En allvarlig följd av typ 2-diabetes är snabbare åderförfettning av blodkärlen, vilket kan leda
till kärlkramp och hjärtinfarkt.
Ju äldre vi blir desto större är risken för
hjärtinfarkt. Ärftliga anlag har också
betydelse. Andra riskfaktorer är rökning, stress, högt blodtryck, övervikt
och fetma, förhöjda blodfetter och
diabetes.
Metabola syndromet
Det finns ett samband mellan typ 2-diabetes, högt
blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma. Dessa
tillstånd förekommer ofta hos samma individ och
kallas då metabolt syndrom. Bukfetma hos västerländska män betyder ett midjeomfång på över 102
centimeter och hos kvinnor på över 88 centimeter.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 13
öüðó÷òðòæëçìäêñòö
Den gyllene timmen
íøöñäååäõèðäñéąõdiagnos och behandling
desto större är möjligheterna att minska skadan
på hjärtmuskeln. Ring därför genast 112 och begär
ambulans om du misstänker hjärtinfarkt.
Symptom vid hjärtinfarkt
Det mest typiska symptomet vid hjärtinfarkt är
plötsliga smärtor mitt i bröstet. Smärtan kan
variera och kännas svår, djup och sprängande, mitt
i bröstet eller ibland som ett band över bröstet.
Smärtan är ihållande och kan vara olika stark samt
kan stråla ut till en arm eller båda, eller till hals,
nacke, käkar, mage eller rygg. Smärta som sitter
i minst 15 minuter ökar sannolikheten för att det
är en hjärtinfarkt. Samtidigt känner man sig ofta
mycket rädd och har ångest.
I dag vet vi att symptomen vid hjärtinfarkt kan
vara väldigt olika hos olika individer, inte minst
mellan män och kvinnor. Värk i käkarna eller skulderpartiet, tyngdkänsla eller tryck över bröstet, ont
i magen, andnöd och orkeslöshet, stark trötthet,
yrsel eller illamående, allt detta kan ibland också
vara symptom på hjärtinfarkt. De typiska symptomen med smärtor mitt i bröstet är dock de allra
vanligaste.
Tidigare kunde viss okunskap om att hjärtinfarkt
är vanligt förekommande även hos kvinnor leda till
att man underskattade risken för att kvinnor drabbas i den utsträckning de faktiskt gör. I dag genomgår kvinnor och män ett likvärdigt diagnostikförlopp och får samma intensiva behandling.
14 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Vissa individer, exempelvis äldre och personer
med diabetes, kan ibland insjukna i hjärtinfarkt
helt utan smärta eller med mycket vaga symptom,
såsom andnöd och stark trötthet, i så kallad tyst infarkt. Tyst infarkt upptäcks oftare långt efteråt, till
exempel vid hälsoundersökningar med EKG.
Diagnos ställs vanligtvis utifrån symptom i kombination med EKG och blodprov. Vid en hjärtinfarkt
läcker hjärtmuskeln proteiner som kan spåras
i blodet, bland annat så kallade troponiner. EKG och
ett initialt blodprov där troponinvärdet undersöks,
samt ytterligare undersökningar av troponinvärdet
med ungefär en till tre timmars mellanrum, kan
ofta utesluta eller bekräfta en infarkt.
En ultraljudsundersökning görs för att bedöma
infarktens storlek och hur hjärtats pumpförmåga
påverkats. En kranskärlsröntgen visar eventuella
förträngningar i kärlen och var stoppet sitter.
Trots diagnosen hjärtinfarkt kan en kranskärlsröntgen i vissa fall visa normala kranskärl. Det kan
då ha varit en blodpropp som redan lösts upp. En
annan förklaring kan vara att infarkten orsakats av
en långvarig sammandragning i ett kärl. Att kärlen
ser normala ut vid en kranskärlsröntgen, trots
en infarkt, är vanligare hos kvinnor än hos män.
Kunskapen om mekanismerna bakom hjärtinfarkt
med normala kranskärl är ofullständig och intensiv
forskning pågår inom detta område. Läs mer om
rena kärl på sidan 38-39.
De mest typiska symptomen på
hjärtinfarkt är svår, djup och sprängande smärta mitt i bröstet eller ibland
som ett band över bröstet.
Symptom vid kärlkramp
Många som haft hjärtinfarkt drabbas av kärlkramp
efteråt. Andra kan ha haft besvär av kärlkramp före
infarkten, i en del fall dagar eller veckor innan.
Symptomen liknar dem för hjärtinfarkt, men de är
lindrigare och kan återkomma flera gånger utan att
det blir någon bestående skada på hjärtat. Ofta uppstår bröstsmärta vid eller efter fysisk eller psykisk
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 15
ansträngning. Smärtan beror på att hjärtmuskeln
inte får tillräckligt med syre och näring. Det typiska
är att smärtan försvinner efter några minuters vila.
Liksom vid hjärtinfarkt kan kvinnors symptom vid
kärlkramp vara mindre tydliga än hos män.
Om symptomen är förutsägbara och har funnits
flera veckor utan att ändra karaktär brukar kärlkrampen betecknas som stabil. Skulle symptomen
förvärras och bli mer lättutlösta än tidigare är det ett
varningstecken som betyder att man ska söka läkare.
Instabil kärlkramp är svårare att diagnostisera
än en hjärtinfarkt. Ibland syns förändringar vid ett
EKG. Blodprov kan också ge information. Vid stark
misstanke om instabil kärlkramp görs en kranskärlsröntgen.
Vården börjar i dag ofta redan i ambulansen.
EKG skickas via mobilt nätverk till intensivvårdsavdelningen för bedömning så att eventuella
åtgärder omgående kan påbörjas. Väl framme på
hjärtintensiven används rutinmässigt kontinuerlig EKG-övervakning som gör det möjligt att följa
hjärtrytmen och upptäcka eventuella tecken på
syrebrist i hjärtat.
Smärtor i bröstet kan förstås bero på annat än
kärlkramp eller hjärtinfarkt och betyder inte
automatiskt att man har hjärtproblem. Problem
med nacken, ryggen, muskler och mage eller
sjukdom i lungor och gallvägar kan till exempel
ge liknande symptom.
Symptom vid hjärtsvikt
Det är vanligt med hjärtsvikt vid en akut hjärtinfarkt. Många har en övergående hjärtsvikt några
dagar i anslutning till en hjärtinfarkt, medan andra
får en bestående hjärtsvikt.
Symptomen kan variera från dag till dag, men
de vanligaste tecknen är andfåddhet, trötthet och
nedsatt kondition. Hosta på natten och dålig aptit
16 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
I vissa fall kan en hjärtinfarkt uppstå av att
en blodpropp bildas och
täpper till ett kärl som
inte haft några inlagringar.
Fenomenet är vanligare hos
kvinnor än hos män.
Symptom på hjärtsvikt är:
tBOEGËEEIFUWJEBOTUSÉOHOJOHPDI
ibland även vid vila
tVUUBMBEUSÙUUIFUWJEBOTUSÉOHOJOH
tOBUUMJHIPTUB
tOBUUMJHBWBUUFOLBTUOJOHBS
tTWVMMOBGPUMFEFS
tBOEOJOHTTWËSJHIFUFS
tGÙSTÉNSBEGZTJTLGÙSNËHB
tJCMBOECMËBLUJHNJTTGÉSHOJOHBW
MÉQQBSPDIOBHMBS
är andra symptom. Många går upp i vikt då benen
svullnar på grund av att vätska samlas i kroppen.
Vid akut svår hjärtsvikt är symptomen mer dramatiska med kraftig andnöd, kallsvett, blekhet,
svår hjärtklappning och ångest. Vissa får rosafärgad vätska från lungorna i munnen.
Det är många gånger svårt att omedelbart ställa
en säker diagnos. Många äldre människor blir andfådda och trötta av andra anledningar. Att benen
svullnar kan ha andra orsaker, såsom övervikt och
åderbråck. Tidigare hjärtinfarkt, diabetes eller högt
blodtryck bidrar till uppkomsten av hjärtsvikt.
Diagnosen ställs utifrån symptom, undersökning
av lungorna och med ultraljud. Ultraljudsundersökningen visar hjärtväggarnas rörelser och tjocklek, hjärtklaffarnas funktion liksom blodflödet
i hjärtat och är ett bra sätt att säkerställa diagnosen.
En hjärt-lungröntgen visar grovt om hjärtat är förstorat eller om det samlats vätska i lungsäckarna,
men ger inte lika mycket information. Med ett
blodprov kan man mäta ett särskilt hormon som
utsöndras vid ökad belastning på hjärtat, och provet
kan användas som hjälp för att diagnostisera och
följa utvecklingen av en hjärtsvikt.
Efter genomgången hjärtinfarkt får många kronisk
hjärtsvikt. Detta beror på att de bindvävsärr som
bildas i hjärtmuskeln efter infarkt inte kan samverka
när hjärtat drar ihop sig. Följden blir att hjärtats
pumpförmåga blir nedsatt.
18 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
óąöíøîëøöè÷
Utredning och behandling
çèñùìî÷ìêäö÷èåèëäñçïìñêöìñöä÷öèñ vid akut stor
hjärtinfarkt är att så snart som möjligt öppna upp
det tilltäppta kranskärlet för att få igång blod- och
syretillförseln igen. Den del av hjärtat som inte får
syre skadas allt allvarligare ju längre tid det tar för
proppen att lösas upp. Ju snabbare blodflödet till
den hotade hjärtmuskulaturen återställs, desto
mindre blir skadan av infarkten.
Redan i ambulansen tas ett EKG som skickas
till sjukhuset, där man vid typisk hjärtinfarktsbild
kan förbereda för omedelbar behandling med ballongvidgning redan innan patienten anlänt eller
direkt omdirigera ambulansen till ett sjukhus som
kan göra ett sådant ingrepp. Ballongvidgning görs
för att öppna det tilltäppta kärlet och kräver snabb
transport till sjukhus med specialutbildad personal
och tillgång till kranskärlsröntgen. Om behandlingen fördröjs kan patienten i stället få behandling
med blodproppsupplösande läkemedel, så kallad
trombolys. Att ge akut ballongvidgning vid omfattande infarkter anses dock ha stora fördelar jämfört
med trombolys. Till många patienter kan man heller inte ge trombolys på grund av andra sjukdomar.
På sjukhuset får patienter med hjärtinfarkt blodproppshämmande läkemedel för att förhindra att
blodplättarna klumpar ihop sig och bildar proppar.
Kärlvidgande nitroglycerin minskar smärtan och
underlättar hjärtats arbete. De allra flesta behandlas också med betablockerare vilket får hjärtat att
arbeta långsammare, motverkar effekten av vissa
stresshormoner, sänker blodtrycket och förebygger
hjärtrytmrubbningar. Ibland kan det behövas vätskedrivande eller andra kompletterande läkemedel
mot smärta och hjärtrytmrubbning.
Moderna undersökningsmetoder ger
bra bilder av hjärtat utan att patienten behöver besväras av katetrar. En
sådan metod är magnetundersökning, MR, som används för att undersöka hjärtfunktionen och infarktens
utbredning.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 19
Om det finns en misstanke om infarkt, men inga
helt säkra tecken, läggs patienten in för övervakning,
omvårdnad och blodprovstagning.
Vid en hjärtinfarkt läcker hjärtmuskeln vissa proteiner som kan spåras i blodet och oftast mäts i dag
så kallade troponiner. Flera blodprov kan tillsammans med symptom och EKG bekräfta en infarkt.
Ibland kan det ta tid att avgöra om det var en infarkt
eller en besvärlig kärlkramp, kanske orsakad av en
propp som kroppen själv, eller i kombination med
mediciner, haft förmåga att lösa upp.
Valet av behandling beror på symptom, blodprov
och eventuella EKG-förändringar. Nästa dag görs
vanligtvis en kranskärlsröntgen. I anslutning till
den kan läkare utföra en ballongvidgning eller fatta
beslut om en senare bypassoperation. Vid en mind-
20 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
re hjärtinfarkt görs vanligtvis också kranskärlsröntgen, men det är oftast inte lika bråttom som vid
stor hjärtinfarkt.
Om inga komplikationer uppstår är den normala
vårdtiden efter en infarkt tre till fem dagar. Finns
det komplicerande faktorer kan det bli längre.
Efter en första behandling med
ballongvidgning återkommer
förträngningen i upp till 10 procent
av fallen. Detta sker vanligen inom
sex månader.
Kranskärlsröntgen och ballongvidgning
För att kunna bedöma alla kranskärl och se om det
finns förträngningar görs en kontraströntgen.
Efter lokalbedövning punkteras ljumskartären eller
armartären och en tunn slang, en kateter, förs via
kroppspulsådern upp till hjärtat. Röntgenkontrastmedel sprutas in i kärlen samtidigt som kontrastmedlets fördelning filmas. Röntgenbilderna avslöjar
om det finns några förträngningar och hur dessa
i så fall ser ut. Upptäcks förträngningar kan de
behandlas med ballongvidgning vid samma tillfälle.
Ballongvidgning, eller PCI – perkutan coronar
intervention – används för att vidga allvarliga förträngningar i hjärtats kranskärl. Vid hjärtinfarkt
används PCI för att öppna ett blodkärl som täppts
till av en blodpropp och därmed minska skadan vid
akut hjärtinfarkt. Metoden används också för att
lätta besvären vid kärlkramp samt för att minska
risken för hjärtinfarkt vid förvärrad kärlkramp.
Genom katetern som använts för att spruta in
kontrastvätskan vid röntgenundersökningen förs
Ju snabbare man får behandling, desto större är möjligheterna
att minska skadan på hjärtmuskeln vid hjärtinfarkt. Larma därför genast
112 om du misstänker hjärtinfarkt.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 21
en slang in med en ouppblåst liten ballong i änden,
en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras
i förträngningen och blåses upp med hjälp av kontrastvätskan, vilket gör att förträngningen i kärlet
vidgas och blodets passage underlättas. Kateterns
väg syns med röntgengenomlysning.
I allmänhet lägger läkaren samtidigt in en så
kallad stent – ett slags metallnät som håller kärlet
öppet och ska förhindra framtida förträngningar.
En inopererad stent sitter kvar livet ut.
Eftersom en ballongvidgning alltid orsakar en
viss skada på kärlväggen, vilket ökar risken för
blodpropp, ges blodförtunnande läkemedel vid ingreppet. Efter ett stentingrepp är det oerhört viktigt
att äta blodproppsförebyggande läkemedel under
den tidsperiod som läkaren anger. Behandlingstiden
avgörs av vilken typ av stent som använts.
Bypassoperation
En kranskärlsoperation, eller bypassoperation, är
ett betydligt större ingrepp än en ballongvidgning.
Operationen brukar göras när det finns flera förträngningar i kranskärlen eller om det inte lämpar
sig tekniskt för ballongvidgning. Vid ingreppet
skapas en extra passage förbi förträngningarna
genom att friska blodkärl från andra ställen i kroppen transplanteras till hjärtat för att förbättra
blodtillförseln och syresättningen av hjärtmuskeln.
I regel används ytliga vener från benen eller från det
stora bröstmuskelkärlet.
Kvinnor har ofta färre kärl som är lämpliga att
använda som förbikopplingar. Det beror sannolikt
på att kvinnor oftare är drabbade av åderbråck.
Både ballongvidgning och bypassoperation tar
bort eller lindrar besvären, men de botar inte den
underliggande sjukdomen. För att motverka nya
symptom är det viktigt att se över och ofta förändra
sin livsstil.
22 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Pacemakerbehandling
Om hjärtat fått ärrbildningar efter flera små infarkter, eller om hjärtinfarkten varit stor och omfattande, bildas ärrvävnad som är stel och inte medverkar
vid hjärtats sammandragningar. Detta leder till
nedsatt pumpförmåga och hjärtsvikt. Hjärtsvikt behandlas i första hand med läkemedel, men för vissa
patienter kan en typ av pacemaker som kallas CRT
användas. CRT står för resynkroniseringsbehandling med biventrikulär pacing och tekniken går ut
på att man synkroniserar sammandragningarna i
hjärtats kammare med hjälp av impulsgivare i både
höger och vänster hjärtkammare.
Hjärtinfarktspatienter som efter infarkten drabbas av någon form av allvarlig hjärtrytmrubbning
kan behandlas med en inplanterbar defibrillator,
ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator). En ICD
upptäcker inom loppet av några sekunder ett kammarflimmer och avger om det behövs en elektrisk
chock till hjärtat via en speciell elektrod. Syftet är
att stoppa det elektriska kaos i hjärtat som flimret
ger upphov till och som gör att hjärtats pumpfunktion slås ut. Efter den elstöten brukar hjärtats naturliga rytm återkomma och pulsen normaliseras.
Utskrivning från sjukhuset
Innan en patient skrivs ut görs vanligtvis en ultraljudsundersökning för att ta reda på om hjärtat pumpar som det ska, om hjärtväggarna är normaltjocka
eller om det finns tecken på sjukliga förändringar i
vägg eller klaffar. Om det varit en infarkt kan man
ofta se det direkt på skärmen genom att delar av hjärtats vänstra kammare arbetar i otakt eller står stilla.
Före utskrivningen går läkare tillsammans med
patienten igenom resultaten av olika prover och undersökningar och ger information om hur mycket
fysisk aktivitet som är lämplig den första tiden.
Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen och
I samband med utskrivningen från
sjukhuset får patienten information
om de läkemedel som han eller hon
kommer att behöva i framtiden.
Dessutom diskuterar man förutsättningarna att återgå till det liv patienten hade före insjuknandet.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 23
Efter en hjärtinfarkt ges olika mediciner som minskar risken för återinsjuknande.
t"DFUZMTBMJDZMTZSBPDIUJDBHSFMPS
eller clopidogrel som motverkar
proppbildning
t4UBUJOFSNPUGÙSIÙKEBCMPEGFUUTnivåer
t#FUBCMPDLFSBSFTPNTÉOLFSIKÉSUfrekvensen och minskar stresshormoners effekt på hjärtat
t"$&IÉNNBSFFMMFS"3#IÉNNBSF
TPNTÉOLFSCMPEUSZDLFUPDIVOEFSlättar hjärtats återhämtning
24 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
många tränar i särskilda hjärtinfarktgrupper efter
hemgången. Inför hemfärden diskuteras också
förutsättningarna för att återgå till det liv patienten
hade före insjuknandet. Man går igenom de livsstilsförändringar som är lämpliga beroende på vilka
riskfaktorer patienten har. Rökstopp är en av de
allra viktigaste av dessa.
I samband med utskrivningen får patienten recept
och information om de läkemedel som han eller hon
kommer att behöva i framtiden, hur de verkar, när
de ska tas och eventuella biverkningar. Exakt vilka
mediciner och i vilka doser anpassas till varje
enskild individ beroende på sjukdomsbild.
I stort sett samtliga patienter som haft hjärtinfarkt eller behandlats för annan kranskärlssjukdom ordineras acetylsalicylsyra (ASA) och dessutom
ticagrelor eller clopidogrel under en begränsad tid.
Preparaten hindrar blodplättarna att klumpa ihop
sig och motverkar förnyad proppbildning.
De flesta hjärtpatienter får också betablockerare, som bland annat sänker blodtryck och puls
genom att motverka effekten av kroppens egna
stresshormoner och risken för en ny infarkt.
Betablockerare behandlar också kärlkramp, störningar i hjärtrytmen, högt blodtryck och hjärtsvikt. Övergående hjärtsvikt är vanligt de första
dagarna efter en infarkt. Ibland kan hjärtsvikten
bli bestående.
Vid tendens till vätskeansamling, om hjärtat inte
pumpar tillräckligt effektivt, ges vätskedrivande
medicin. Vid utskrivning är det också vanligt med
ACE-hämmare, ett kärlvidgande läkemedel som
underlättar hjärtats arbete, liksom blodtryckssänkande läkemedel samt läkemedel som ändrar blodfettsnivåerna av typen statiner.
Vid utskrivningen får hjärtpatienter dessutom
recept på nitroglycerin som tablett eller spray att ha
till hands vid eventuella kärlkrampsanfall.
ëèððäìêèñ
Att våga igen
õèçäñùìçëèðõèöäñfrån sjukhuset är den del av
hjärtat som skadats på god väg att läkas. Medicinskt sett är alltså det värsta över. De flesta tycker
att det är skönt att få komma hem och låta vardagen ta vid, men många upptäcker snart att tiden
på sjukhuset skyddade mot många påfrestningar,
både fysiska och psykiska. Även sådant som vanligtvis kräver minimal ansträngning kan kännas
tungt den första tiden efter en infarkt.
Det är inte farligt att röra på sig, men det är bra
att öka på aktiviteterna lite i taget. Efter ett par
veckor brukar det gå utmärkt att röra sig obehindrat i och runt hemmet och att klara normala
hemsysslor, utom de tyngsta. Vissa tar dock alltför
snabbt på sig det arbete som fått vänta. Att klara
av vardagssysslorna är självklart ett viktigt steg
tillbaka till ett normalt liv. Samtidigt måste den
som fått en allvarlig hjärt-kärlsjukdom alltid vara
uppmärksam på kroppens signaler. Bröstsmärtor,
andfåddhet och trötthet är tecken på att det är bäst
att ta det lugnare.
Efter utskrivningen krävs fortsatta hälsokontroller. Första återbesöket brukar äga rum efter två till
fyra veckor. Vissa sjukhus har speciella kranskärlsmottagningar där läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och dietister arbetar i team. Målet är att
få återgå till ett normalt och aktivt liv och minska
risken för en ny hjärtinfarkt. Syftet med återbesöken är därför både att kontrollera hälsan och att ge
Bara ett par veckor efter genomgången
hjärtinfarkt brukar det gå alldeles utmärkt att kunna sköta vanliga
hemsysslor, utom de allra tyngsta.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 25
stöd för livsstilsförändringar. De
allra flesta kan göra något för att
leva sundare. Sluta röka, äta nyttigare, motionera mer eller ändra
arbetsrutiner för att undvika
stress är några exempel.
Det är viktigt att man diskuterar
med sin läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast/fysioterapeut hur man på bästa
sätt kan återgå till ett normalt liv med sund
fysisk träning. Det är också mycket viktigt att man
deltar i de fysiska träningsprogram som sjukhusen i
allmänhet anordnar.
Låt rehabiliteringen ta tid utan att känna skuldkänslor. Både familj och kollegor ställer ofta krav
och vill att livet snabbt ska bli som vanligt igen. Då
är det viktigt att själv våga sätta gränser när något
blir alltför krävande. Hälsan måste komma först
och det är tillåtet att vara trött.
Många blir överdrivet försiktiga efter en hjärtsjukdom – något som ofta uppmuntras av oroliga
anhöriga. Men att röra på sig blir som ett kvitto på
vad kroppen faktiskt klarar av. Studier har visat
att organiserad fysisk träning minskar risken att
återinsjukna eller dö i hjärt-kärlsjukdom åren efter
infarkten med 20 procent. Trots att hälsan blir
bättre av fysisk träning är det många som inte
utnyttjar möjligheten. Läs mer om fysisk träning
på sidorna 33-34.
Nedstämdhet, oro och depression
Hjärtinfarkt drabbar inte bara kroppen. De flesta
som är med om en livsavgörande händelse omvärderar sitt liv eller sin livsstil. Även en liten och
okomplicerad hjärtinfarkt är en omskakande upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion
de första veckorna efter infarkten, men brukar försvinna utan speciella åtgärder.
26 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Olika personer reagerar på olika sätt efter en
hjärtinfarkt. Medan vissa blir överdrivet försiktiga
och oroliga försöker andra förtränga infarkten och
förneka att den över huvud taget ägt rum.
Vissa försöker efter tillfrisknandet glömma
bort att de haft en infarkt. Att förneka en svår
händelse kan vara ett försök att skydda sig mot oro
och ångest, men reaktionen kan samtidigt göra
det svårare att anpassa sig till ett normalt liv igen.
Andra bagatelliserar det som hänt och försöker
framstå som starkare och mer oberoende än de
egentligen känner sig eller oroar sig för helt andra
saker än själva sjukdomen och blir lättirriterade
och aggressiva.
Det är viktigt för anhöriga att känna till att
denna typ av psykiska reaktioner är naturlig.
Ofta märks det inte under sjukhusperioden, då
man är i en främmande miljö och skyddad från
fysiska och psykiska påfrestningar. Hemma igen
är många mer känsliga och kan ha svårt att hantera även små motgångar och påfrestningar. Det
är därför klokt att tala om hur man känner och
tänker, för att få rätt stöd och hjälp. Ett samtal
kan göra det lättare att bearbeta det som hänt
och att komma i balans igen.
Att personer med hjärt-kärlsjukdom lider av ångest och depression är vanligt. Forskning har visat
att var femte person som drabbas av hjärtinfarkt
också drabbas av depression. Den som är deprimerad har betydligt sämre chanser att tillfriskna efter
en infarkt, eftersom en depression gör det svårare
att komma igång med rehabilitering, medicinering
och livsstilsförändringar.
Att upptäcka att någon är deprimerad är inte
alltid lätt. Visat ointresse och svårighet att känna
glädje kan vara tecken på depression. Problem
med minnet och koncentrationen är andra symptom, liksom tidiga uppvaknanden och dålig
aptit. Det är viktigt att den som visar tecken på
depression snabbt får diagnos och behandling.
I behandlingen mot depressioner används i dag
så kallade SSRI-preparat. Dessa ger mindre
28 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
biverkningar på hjärta och kärl än de äldre antidepressiva medicinerna.
Regelbunden fysisk aktivitet har dessutom god
effekt vid depression och används numera allt
oftare som kompletterande behandling.
Sex efter infarkten
Att tappa sexlusten efter en svår sjukdom är vanligt
både bland kvinnor och män. Oftast finns inga
medicinska skäl för att avstå från sexlivet. Den som
är rädd för att få kärlkramp kan förebygga detta
genom att ta en nitroglycerintablett några minuter
före ett samlag. Läkare varnar dock för att använda
potensmedel, såsom Viagra, Cialis och Levitra, tillsammans med nitroglycerin. Kombinationen kan
leda till mycket allvarliga blodtrycksfall.
Hjärtpatienter avråddes tidigare från
styrketräning men senare forskarrön
har visat att detta är ett säkert sätt att
träna förutsatt att belastningen inte
är för hög.
Resor och bilkörning
Efter en liten och okomplicerad infarkt kan de
flesta köra bil direkt efter utskrivningen, men
om infarkten varit stor eller komplicerad bör man
avvakta. Det gäller också dem som väntar på
ballongvidgning eller kranskärlsoperation. Även
om själva bilkörningen kanske inte är fysiskt
påfrestande kan det uppstå situationer som utlöser
kraftig stress. Detta kan få puls och blodtryck att
stiga, vilket kan utlösa kärlkramp.
För den som känner sig tillräckligt frisk finns
inga hinder att under sjukskrivningen vistas på
annan ort än hemorten. Det går bra att resa både
med flyg och båt, men långresor bör undvikas de
första fyra till sex veckorna.
Bad och bastu
Den som haft hjärtinfarkt bör undvika kraftiga
temperatursvängningar. Det är bra att avstå från
kalla utomhusbad en period efter utskrivningen.
Bastubad är inte heller lämpligt den första tiden.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 29
Värmen i bastun får blodkärlen att vidgas och
blodtrycket sjunker, vilket kan leda till svimning.
Risken är speciellt stor för dem som äter blodtryckssänkande medicin. Snabb eller kraftig
avkylning får blodtrycket att stiga vilket innebär
en påfrestning på hjärtat.
Sjukskrivning och arbete
Tiden på sjukhuset brukar följas av sjukskrivning
i hemmet. Hur lång perioden blir beror på hur man
mår och på typen av arbete. Tiden påverkas också av
om det blivit någon hjärtmuskelskada efter infarkten
och på hur stor skadan i så fall är. Det är vanligt att
vara helt sjukskriven i mellan tre och fyra veckor,
men eftersom varje person och situation är unik,
kan tiden variera och vissa kan behöva vara helt eller
delvis sjukskrivna längre tid.
Det är bra att tidigt fundera över och planera
för hur arbetet ska fungera i framtiden. En gradvis
återgång till arbetet är ofta att föredra, genom
sjukskrivning på exempelvis halvtid eller deltid.
Både ansvarig läkare och arbetsgivare kan vara
med i diskussionerna om hur det framtida arbetet
ska se ut.
Efter hjärtinfarkten är det i allmänhet
skönt att komma hem och börja leva
vardagsliv igen.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 31
èêèñùąõç
En ny livsstil
èñĄñçõäçïìùöö÷ìï är en viktig del av behandlingen och kan avsevärt förbättra förutsättningarna
för ett fortsatt sunt och friskt liv. Sluta röka, ut
och rör på dig och tänk på vad du äter är tre viktiga
steg i rätt riktning. Viktigt för hälsan är också att
följa alla råd för behandling med läkemedel.
Sluta röka
Den enskilt bästa åtgärden är att sluta röka. Risken för sjukdom i hjärtats kranskärl är dubbelt
så hög hos rökare som hos icke-rökare. Den
stora interheart-studien visar att risken
är lika hög för rökande kvinnor som för
rökande män.
Ett totalstopp är bättre än att bara
dra ner på antalet cigarretter. Mycket
Risken för hjärt-kärlsjukdom är dubbelt så hög hos rökare som
hos icke-rökare och allra störst är risken för kvinnor. Att sluta
röka är därför den enskilt bästa åtgärden man kan vidta för att
undvika ytterligare en hjärtinfarkt.
32 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
talar för att risken för hjärtinfarkt ökar betydligt
redan vid ett par cigarretter per dag. I dag finns
många läkemedel som hjälper den som vill sluta
röka. Vårdpersonalen kan ge mer information.
Många är rädda för viktökning i samband med
rökstoppet. De flesta går inte upp mer än ett
par kilo, vilket är mindre farligt för hjärtat än
fortsatt rökning. Regelbunden fysisk aktivitet motverkar viktuppgången och kan dessutom minska
olika abstinenssymptom.
Rör på dig
Kroppen mår bra av att röra på sig. Både den fysiska
och den psykiska hälsan blir starkare av fysisk aktivitet. Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att komma
igång, i början lugnt och med långsam upptrappning. Uppstartsperioden gör så att man kommer
igång med vanan att träna och samtidigt vänjer
kroppen vid ansträngning. Målet är dock att träningen på sikt ska vara styrkeökande.
På sjukhusen brukar den fysiska träningen delas
in i två steg. Första etappen är att återgå till samma
grad av fysisk aktivitet som före infarkten. Andra
steget är att ytterligare förbättra konditionen
genom regelbunden träning.
Efter rehabiliteringen är det viktigt att fortsätta
på egen hand. Fysisk aktivitet får många att känna
sig både säkrare och tryggare i sin kropp igen. Vad
som är lagom ansträngning får man prova sig fram
till i samråd med sin behandlande läkare. Trötthet,
andfåddhet eller smärta i bröstet signalerar att det är
dags att stanna upp och vila.
Efter en hjärtinfarkt bör man ha som mål att
komma upp i en träningsnivå som motsvarar
konditionsträning tre till fem gånger i veckan och
styrketräning två till tre gånger i veckan. Konditionsträningen bör vara på måttlig till hög nivå och
stryketräningen på hög nivå. Dessutom bör man
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 33
undvika långvarigt stillasittande och personer äldre
än 65 år bör komplettera med balansträning.
Många vårdcentraler och sjukhus förskriver Fysisk aktivitet på recept (FaR®) för att komplettera
behandlingen. Mer information finns i ”Ordination
motion” som kan köpas på apoteket.
Övervikt
Alla mår bra av att röra på sig,
även de som haft en hjärtinfarkt.
Fysisk aktivitet får många att
känna sig säkrare och tryggare i
sin kropp igen.
Fetma och övervikt beror på att vi äter mer än vad
kroppen förbränner. Ärftliga faktorer kan också
bidra till att vissa har lättare att gå upp i vikt än
andra. Övervikt ökar risken för en rad sjukdomar,
bland dem hjärt-kärlsjukdom. Bästa sättet att gå
ner i vikt är att ändra sina matvanor och att bli mer
fysiskt aktiv. Ibland kan läkemedel sättas in och
i mer extrema fall kan det bli aktuellt med fetmaoperation.
Fetma och övervikt anges utifrån Body mass
index, BMI. BMI anger förhållandet mellan en
persons vikt i kilo delat med kroppslängden i meter
i kvadrat (kg/m2). Den som har BMI mellan 18,5
och 25 är normalviktig. Det innebär att en vuxen
man som är 180 centimeter lång bör väga högst
81 kilo och en 170 centimeter lång kvinna högst
72 kilo.
Fettets kroppsfördelning mäts enklast med midjemåttet. Mycket fett över magen ökar risken för
hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Ett midjemått
över 88 centimeter för kvinnor och 102 centimeter
för män räknas som bukfetma och innebär en hög
sjukdomsrisk.
Sunda matvanor
Hur vet man vad som är nyttig mat? I nationella och
internationella riktlinjer rekommenderas att man
bör äta cirka ett halvt kilo grönsaker, bönor, ärter,
frukt och bär varje dag. Fisk bör man äta ett par
gånger i veckan och vi bör sträva efter att äta mer
34 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
fibrer och fullkorn. Ett minskat saltintag är också
önskvärt då salt höjer blodtrycket.
Kostråden för den som drabbats av hjärtinfarkt
överensstämmer i allt väsentligt med de råd som
gäller för hela befolkningen.
Regelbundna måltider bidrar till mindre onyttigt småätande och ett stabilare blodsocker. Man
bör också tänka på att anpassa portionsstorleken.
Ett bra knep är att använda mindre tallrikar.
Fett är en av kroppens viktigaste energikällor.
Det finns olika typer av fett; mättat, enkelomättat
och fleromättat. För hög andel mättat fett – som
finns i smör, ost, grädde och andra feta mejeriprodukter liksom i kött från nöt, gris och får – höjer
blodfettsvärdet och ger höga kolesterolvärden.
Enkelomättat och fleromättat fett, som exempelvis
finns i vegetabiliska oljor och fet fisk, har däremot
en positiv effekt.
Allt kolesterol är inte dåligt. Problemen uppstår
när det bildas mer kolesterol än vad kroppen
behöver. Kolesterolet i blodet transporteras i partiklar som kallas lipoproteiner. Det goda kolesterolet
transporteras i HDL-partiklar och har en skyddande
funktion. Huvuddelen av kolesterolet finns dock
i skadliga LDL-partiklar och kallas för det onda
kolesterolet. Mättat fett påverkar levern att öka produktionen av de lipoproteiner som omvandlas till
LDL-partiklar. Dessa transporteras runt i kroppen
och lagras bland annat i kärlväggen, vilket ökar risken för förträngningar i blodkärlen.
Lipoproteinerna innehåller också den typ av fett
som kallas triglycerider. Förhöjda triglyceridnivåer
är ytterligare en riskfaktor för att utveckla hjärtkärlsjukdom, särskilt vid metabolt syndrom och vid
låga nivåer av det goda HDL-kolesterolet.
Personer med hjärt-kärlsjukdom bör inte ha högre total kolesterol än 4 mmol/liter. Det onda LDLkolesterolet bör vara under 1,8 mmol/liter. Även
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 35
patienter som ändrat sin livsstil och/eller har goda
matvanor kan behöva behandling med blodfettssänkande läkemedel. Oftast används så kallade
statiner, som anses ha mycket god effekt på kolesterolnivån, men det finns andra alternativ. Många
gånger krävs långvarig eller livslång behandling.
Alkohol
Små mängder alkohol – ett glas vin om dagen – kan
ha en skyddande effekt mot hjärtinfarkt. Hög alkoholkonsumtion kan dock skada levern och ökar
risken för insjuknande och död i hjärtkla¬sjukdom.
Stora mängder alkohol höjer också kolesterolvärdet.
Det finns inget vetenskapligt stöd för att råda patienter att börja dricka alkohol i förebyggande syfte.
Stresshantering
Stress påverkar vår livskvalitet och ökar risken
för hjärtsjukdom. Att lära sig hantera stress på ett
klokt sätt är en viktig del av rehabiliteringen.
Fundera på vad som är viktigt i livet och prioritera
– både på arbetet och i hemmet. Ställ inte orimliga
krav på dig själv utan håll dem på
en lagom utmanande nivå. Se
till att det finns tid att värna om
både vänner, familj och fritidsintressen.
Fysisk träning gör det ofta
lättare att hantera stress. En aktiv
kropp förbrukar stresshormoner,
hjärnan syresätts och kroppens
lyckohormon, endorfin, frigörs.
Regelbunden avslappning gör
kroppen mer stresstålig. Avslappningsövningar ger kroppen en
chans att vila och återhämta sig och
fyller på energibehovet inför kommande utmaningar.
36 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Mer information om livsstil och hjärta finns i
livsstilskursen www.sundkurs.se som tagits fram
av Karolinska institutet och Hjärt-Lungfonden.
Kursen är gratis och webbsidan innehåller recept
på bra måltider samt tips på hur man blir mer rörlig
i vardagen, hur man kan motverka stress och sova
bättre. Sundkurs fungerar främst i förebyggande
syfte och rekommendationerna om framför allt fysisk aktivitet rör ”friska vuxna”. Den som har hjärtsjukdom kan omfattas av andra rekommendationer
vad gäller fysisk träning.
Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att
komma igång med motionen, lugnt
och med långsam upptrappning.
Målet är konditionsträning tre till
fem gånger i veckan samt styrketräning två till tre gånger i veckan.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 37
îùìññòõöëíĄõ÷äñ
Kvinnors och mäns
hjärtan är olika
ëíĄõ÷ìñéäõî÷çõäååäõîùìññòõoch män i lika
stor utsträckning, men kvinnor insjuknar i allmänhet senare i livet än män. Man tror att östrogenet
kan ha en skyddande effekt för de yngre kvinnorna.
Efter klimakteriet uppstår östrogenbrist och sjukdomstalen för kvinnor i den gruppen ökar. Hjärtinfarkt är också den vanligaste enskilda dödsorsaken
hos såväl kvinnor som män.
Eftersom kvinnorna i genomsnitt är tio år äldre
än män vid insjuknandet har de ofta fler riskfaktorer i form av högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt.
Dessutom känner i allmänhet äldre personer inte
smärta på riktigt samma sätt som yngre. Det är
även känt att personer med diabetes efter hand
drabbas av nervskador som minskar smärtkänsligheten. Detta kan bidra till att kvinnor i vissa fall
väntar med att uppsöka sjukvården. För de flesta
kvinnor är emellertid huvudsymptomet på hjärtinfarkt, den sprängande känslan mitt i bröstet, densamma som för män.
Kvinnors och mäns hjärtan är olika. I förhållande
till kroppsvolymen är kvinnors hjärtan både mindre och lättare. Hjärtmuskeln har finare fibrer och
kranskärlen är smalare. Hos kvinnor finns placket
ofta längs hela kärlväggen, medan det hos män i
allmänhet är koncentrerat till en plats. Det finns
också skillnader i systemet för blodets koagulering.
Rena kärl
De allra flesta hjärtinfarkter beror på att inlagrat
plack i kärlväggen brister varvid kroppen svarar
med att bild en blodpropp som kan täppa till kranskärlet och orsaka syrebrist i hjärtmuskeln.
38 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Men i vissa fall kan en blodpropp bildas och
täppa till ett kärl som inte har några synliga
förträngningar. Detta fenomen är vanligare hos
kvinnor än hos män. Tillståndet kallas småkärlssjuka och är nästan lika allvarligt som hjärtsjukdom med synliga förträngningar.
I en svensk studie baserade på SCAARregistret, som registrerar alla kranskärlsundersökningar utförda i Sverige, har forskarna sett att upp till 80 procent av kvinnorna
under 60 år som utreddes för bröstsmärta
hade rena kärl.
Kunskapsläget om småkärlssjuka är än
så länge bristfälligt, men mycket tyder på
att de små kärlen har förlorat sin förmåga
att vidga sig och öka blodflödet. Enligt
amerikansk forskning kan orsaken vara att
endotelet, som täcker blodkärlens insida,
inte fungerar som det ska, vilket bland
annat leder till kramp och syrebrist.
Småkärlssjuka är långt ifrån ofarligt
och måste behandlas lika intensivt
som hos patienter med synliga förträngningar i kärlen. Studier tyder
på att traditionell läkemedelsbehandling mot hjärtinfarkt och
kärlkramp även är effektiv för småkärlssjuka.
Takotsubo
Emotionell stress kan utlösa en hjärtchock som
i vissa fall kan leda till döden. Tillståndet kallas
takotsubo-kardiomyopati, eller mer populärt ”brustet hjärta” och drabbar nästan uteslutande kvinnor.
Det är ett tillstånd som karaktäriseras av akut, ofta
stressutlöst bröstsmärta och/eller andningssvårigheter, förändringar av EKG-kurvan, stegring av
hjärtskademarkörer i blodet och uttalad nedsätt-
Det typiska symptomet på
kärlkramp är bröstsmärta vid
fysisk eller psykisk ansträngning. Om smärtan kommer
plötsligt och strålar ut i
kroppen kan det röra sig om
instabil kärlkramp eller en
hjärtinfarkt.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 39
ning av funktionen i vänster kammare. Tillståndet
är snarlikt en akut hjärtinfarkt, men till skillnad
från vid den typiska hjärtinfarkten hittar man vid
kranskärlsröntgen inga kranskärlsförändringar
utan kärlen brukar vara ”rena”. De flesta patienter
brukar återhämta sig efter takotsubo.
Riskfaktorer
De största riskerna för både kvinnor och män att
utveckla hjärt-kärlsjukdom är ärftlighet, högt blodtryck, för höga blodfetter, bukfetma, diabetes och
rökning. Alla dess faktorer, tillsammans eller var
för sig, snabbar på åldrandet av kärlen.
I Sverige röker fler kvinnor än män, vilket är oroväckande eftersom rökning är den dominerande
riskfaktorn för sjukdomar i hjärtats kranskärl, som
kärlkramp och hjärtinfarkt.
Högt blodtryck är en annan riskfaktor, inte bara
för hjärtinfarkt utan även för stroke, hjärtsvikt,
njursjukdom och försämrad cirkulation i benen.
Efter genomgången klimakterium bör alla kvinnor regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Anledningen är att kvinnor då på ganska kort sikt kan få
ett stigande blodtryck.
Risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd vid såväl
typ 1-diabetes som typ 2-diabetes. Även störningar
i kroppens sockerupptag, ett förstadium till diabetes, påverkar kärlen negativt.
Hos kvinnor med diabetes försvinner den skyddande effekten mot hjärt-kärlsjukdom som friska
kvinnor har före klimakteriet. En kvinna med diabetes har med andra ord lika stor risk att få en hjärtinfarkt som en man med diabetes. Om man enbart
ser till gruppen yngre än 65 år löper kvinnor med
diabetes större risk att avlida inom ett år efter hjärtinfarkt än män med diabetes i motsvarande ålder.
Dåliga kostvanor och brist på motion leder ofta
till övervikt och fetma. Forskning visar att detta
40 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
ökar risken för åderförfettning i hjärtats kranskärl.
I studier kring plötsligt hjärtstopp och åderförfettningssjukdom bland unga ser man att många är
överviktiga, i synnerhet kvinnor. Dödstalen bland
kvinnor i denna grupp minskar inte i samma takt
som för männen. Det finns data från USA som visar
en ökning av plötsligt hjärtstopp bland kvinnor i
yngre medelåldern.
Forskning visar att mot slutet av arbetsdagen,
när det är dags att gå hem, ökar kvinnors halter
av stresshormoner och de ligger sedan kvar på en
hög nivå hela kvällen. Det brukar förklaras med att
hemmet för många kvinnor är en andra arbetsplats,
medan män i större utsträckning ser hemmet och
fritiden som en plats och tid för återhämtning.
Efter klimakteriet kan kvinnor
på ganska kort tid få ett stigande
blodtryck, vilket är en riskfaktor
för hjärt-kärlsjukdom.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 41
éòõöîñìñê
Forskning om hjärtinfarkt
ö÷òõäéõäðö÷èêëäõ under de senaste åren gjorts
inom behandling av hjärtinfarkt och instabil
kranskärlssjukdom. Antalet hjärtinfarkter är
färre och dödligheten har stadigt minskat under
de senaste årtiondena. I Sverige har den kliniska
behandlingsforskningen och den epidemiologiska
forskningen varit framgångsrik. Dock är fortfarande hjärtinfarkt den största enskilda dödliga
sjukdomen i landet, både bland män och kvinnor.
Även i framtiden kommer hjärt-kärlsjukdomar att
vara en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och
död. Detta beror dels på den stigande medelåldern
bland befolkningen, dels på det faktum att antalet
personer med övervikt och typ 2-diabetes ökar.
Hjärtsjukdom fortsätter att kosta både människoliv
och samhällsresurser.
Nya rön och forskning tillför ny kunskap till sjukvården. Mycket tack vare bättre behandling och tidigare diagnostik kan vi i dag rädda tusentals fler liv
än för bara ett par decennier sedan. Den forskning
som bedrivs i Sverige är i världsklass. Svenska upptäckter har fått internationell uppmärksamhet och
har bidragit till ökad kunskap om åderförfettning,
hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Men det behövs mer
kunskap om sjukdomarnas uppkomst, för att kunna
förebygga dem, ställa bättre och tidigare diagnos,
påverka sjukdomsförloppet och hitta nya bättre
behandlingsmetoder och läkemedel.
Åderförfettning
Åderförfettning leder till hjärt-kärlsjukdom. Man
vet i dag att inflammation i blodkärlens åderförfettningsplack också bidrar till utveckling av åderförfettning och därmed kan öka risken för akut
hjärtinfarkt. På molekylnivå vet forskare numera
42 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
allt mer om vad som händer när ett blodkärl täpps
till vid en infarkt. Men det saknas fortfarande kunskap för att i förväg kunna upptäcka de patienter
hos vilka åderförfettningsplacken i blodkärlen hotar att spricka och orsaka en infarkt.
En åderförfettningsprocess sätts igång av en
blodfettsansamling. Statiner har en positiv inverkan på blodfetterna men det finns fortfarande ett
stort behov av att bättre förstå hur blodfetterna
påverkar processen, speciellt vid diabetes.
Under de senaste åren har Sverige investerat
mycket i infrastruktur och projekt som syftar till att
hitta de så kallade biomarkörer som kan identifiera
de personer som löper stor risk att insjukna i hjärtinfarkt. Förhoppningen är att hitta rätt markör som
gör det möjligt att slå larm om en infarkt är på väg.
Därför hoppas forskare finna enkla testmetoder
som visar förändringar i blodet och gör det möjligt
att förutse hotande hjärtsjukdom.
Samtidigt arbetar andra forskare med att förfina
diagnostiken vid infarkt. Kvalitetsregistret Swedeheart har visat hur känsliga diagnostiska metoder
har kunnat förbättra omhändertagandet av patienter med misstänkt hjärtinfarkt.
Att hitta biologiska markörer för olika hjärtsjukdomar hänger också samman med försöken att hitta
antikroppar som kan användas både för att ställa
diagnos och för att kunna påverka åderförfettningen
på cell- och molekylnivå. Målet är ett vaccin mot
åderförfettning. Ett vaccin skulle kunna förhindra
tillväxten av plack inne i blodkärlen och minska risken för hjärtinfarkt.
Både svensk och internationell forskning har i
detta sammanhang hjälpt till att förstå länken mellan kolesterol, inflammation och åderförfettning.
Inlagring av kolesterol i kärlväggen sätter igång och
förstärker en inflammatorisk process, som i sin tur
aktiverar immunförsvarets celler.
Forskning har lett till ny viktig kunskap om kopplingen mellan diabetes
och hjärt-kärlsjukdom. Studier har visat att diabetiker har en kraftigt ökad
risk att drabbas av kärlkramp och
hjärtinfarkt och att de dessutom har
en sämre prognos än icke-diabetiker.
Man vet inte riktigt varför diabetiker
är så drabbade, men forskarna försöker hitta markörer som identifierar
de diabetiker som löper särskilt stor
risk att utveckla kranskärlssjukdom.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 43
Det bedrivs också forskning på området koagulation där man studerar meknismerna bakom den
process som leder till att en blodpropp bildas.
Våren 2010 inleddes ett projekt i Hjärt-Lungfondens regi som syftar till att utvärdera genomförbarheten för en av de riktigt stora svenska planerade
forskningsatsningarna inom hjärtområdet på
senare år.
Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study, SCAPIS,
är Hjärt-Lungfondens hittills största satsning.
Genom att göra omfattande undersökningar på
30 000 svenskar i åldern 50-64 år byggs världens
största medicinska kunskapsbank. Målet är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärteller lungsjukdom och därmed hindra sjukdomen
från att uppstå. Under 2013-2014 startade SCAPIS
i full skala vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i
Göteborg och vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. 2015 startade studien i Stockholm, Linköping
och Uppsala och 2016 i Umeå. En pilotstudie omfattande 1 100 personer genomfördes i Göteborg under
2012. Tack vare de undersökningar deltagarna fick
genomgå räddades fyra personer till livet i samband
med att man upptäckte livshotande tillstånd som
krävde omgående behandling.
Genforskning
Även om män och kvinnor drabbas av samma hjärtkärlsjukdomar kan symptomen se helt olika ut,
liksom de underliggande mekanismer som
orsakar sjukdomen. Genom att analysera blodprover hoppas forskarna kunna kartlägga orsaker
till hjärtsjukdomarna, hur de utvecklas och hur
valet av behandling påverkat. Målet är att komma
ett kunskapssteg närmare en behandling anpassad
efter varje enskild individ, man som kvinna.
Arvets betydelse för utvecklandet av hjärt-kärlsjukdom är också ett viktigt forskningsområde.
44 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Forskare hoppas kunna hitta arvsanlag som kan
kopplas till hjärtinfarkt för att skapa möjligheter att
utveckla nya behandlingsmetoder och läkemedel.
Personer med övervikt och fetma löper ofta ökad
risk att drabbas av hjärtinfarkt. Forskarna har funnit
att variationer i olika gener kan kopplas till fetma.
Särskilt hos barn kan extrem fetma kopplas till
genförändringar. Med ytterligare forskning hoppas
man bättre kunna förebygga och behandla fetma,
inte minst hos barn.
Läkemedel
Efter hjärtinfarkt omfattar standardbehandlingen
bland annat blodproppshämmande läkemedel.
Forskning kring nya medel av den här typen visar att
nya och lovande molekyler är på väg.
Hjärtsjukdom är den absolut
största folksjukdomen i
Sverige. Det behövs mer kunskap för att kunna förebygga
sjukdom, ställa rätt diagnos
och utveckla nya och bättre
behandlingsmetoder.
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 45
Livsstil
Kunskaperna om livsstilens betydelse för hjärtat
har ökat kraftigt det senaste decenniet. Förståelsen
för hur arv och livsstil samverkar har fördjupats
och vi vet att även individer med genvarianter som
exempelvis innebär ökad risk för typ 2-diabetes eller
övervikt vinner mycket på att ändra livsstil och röra
sig mer.
Genus påverkar vår hälsa
Studier har visat att organiserad
fysisk träning minskar risken
att återinsjukna eller dö i hjärtkärlsjukdom åren efter infarkten.
Den organiserade träningen kan
med fördel kompletteras med
promenader.
46 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Som biologiska varelser är skillnaderna mellan kvinnor och män stora, men båda könen drabbas av likartade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar
dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor
kan påverka den biologiska ohälsan.
Det är känt att människor som har goda sociala
och ekonomiska förhållanden, hög utbildning och
ett socialt nätverk löper lägre risk att drabbas av
hjärtsjukdom. Det finns även klara samband mellan
upplevd negativ stress och hjärtsjukdom hos båda könen. En markant skillnad är den typ av negativ stress
kvinnor och män reagerar på. Studier visar att män är
mer sårbara för stress i arbetsmiljön, medan kvinnor
tycks vara extra sårbara för den stress som kan finnas
i hemmiljön, i synnerhet om hon lever i en destruktiv
relation. Risken att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller
plötslig hjärtdöd är tre gånger så stor för en kvinna om
hon dessutom upplever negativ stress på arbetet.
Kvinnor som lär sig att hantera sin stress eller
känslor av uppgivenhet har större möjligheter att
tillfriskna efter kranskärlssjukdom och leva längre.
Det visar bland annat den stora studien Kvinnor och
kranskärlssjukdom (KoK) som startade i Stockholm
1991. Resultaten av studien talar för att hjärtsjuka
kvinnor som lär sig att förstå och hantera sin livssituation och som dessutom noggrant tar sina läkemedel lever längre än de av deras medsystrar som
enbart tar läkemedel.
En Uppsalastudie som publicerades 2010 är en av
flera studier som visar på starka kopplingar mellan
depression och kärlförändringar hos unga kvinnor.
Andra forskare har tittat på kronisk stress hos ungdomar och hittat ett liknande mönster.
Forskning visar vidare att det finns samband mellan havandeskapsförgiftning under graviditeten
och hjärtsjukdom hos modern senare i livet. Det
pågår även forskning om sambandet mellan att föda
ett tillväxthämmat barn och risken för modern att
senare utveckla hjärtsjukdom.
Ett vanligt problem är att kvinnor med hjärtinfarkt
väntar för länge med att söka vård. Ett pågående
forskningsprojekt syftar till att ta reda på i vilket
skede män respektive kvinnor söker vård, varför
kvinnorna väntar och vad man kan göra åt detta.
Annan forskning är inriktad på hur manligt könshormon påverkar kvinnors kärlhälsa. Studierna är
betydelsefulla för framtida val av östrogensubstans
för behandling av kvinnor med klimakteriebesvär
samt för hormonersättningsbehandling för kvinnor
som har fått äggstockarna bortopererade.
Aneurysm i bukens stora pulsåder kallas abdominellt aortaaneurysm (AAA) och har ansetts vara
typiskt manligt men även kvinnor kan drabbas.
Kvinnor har dessutom en högre risk att drabbas av
andra dödliga aneurysmer och en bättre kunskap
om AAA hos kvinnor kan bidra till att öka förståelsen om sjukdomens uppkomst, utveckling och
ärftlighet.
Kvinnor drabbas senare
Kvinnor drabbas i genomsnitt tio år senare än män
av hjärtsjukdom, och en bakomliggande faktor
anses det kvinnliga könshormonet östrogen vara.
Fram till drygt 55 års ålder har kvinnor generellt sett
en högre nivå av det goda, skyddande kolesterolet
hdl. I samband med klimakteriet, då det kvinnliga
Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT 47
könshormonet östrogen sjunker, går också nivåerna
av det skyddande kolesterolet ned, vilket kan innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Under många år hoppades och trodde man att tillskott av kvinnliga könshormoner efter klimakteriet
skulle ge ett fortsatt skydd mot hjärtsjukdom. Entusiasmen var stor tills flera studier visade att generell
hormonbehandling ökar risken bland annat för
blodpropp i hjärnan och bröstcancer.
På grund av de nedslående resultaten har forskningen kring östrogenets skyddande effekter gått
kräftgång, men tack vare den tidigare forskningen
vet man att de gynnsamma effekterna vid östrogenbehandling bland annat är vidgade blodkärl,
minskad inlagring av blodfetter i kärlväggar och
att inflammationen som bidrar till att utveckla kärlskador i kärlväggen kan hejdas. Av den anledningen
bör kvinnor som av olika orsaker kommer i klimakteriet tidigt, det vill säga före 45 år ha östrogenbehandling.
En stor amerikansk studie visar att kvinnor direkt
efter klimakteriet, i åldersintervallet 50–59 år, också
kan ha en gynnsam effekt av östrogenbehandling eftersom åderförfettningsprocessen bromsades upp.
Vid 60 års ålder har åderförfettning oftast redan
utvecklats och samma studie visade att hormonbehandling som startas i den åldern eller senare kan
ha delvis motsatta effekter på kärlväggarnas funktion och därmed vara direkt skadlig.
I dag råder stor osäkerhet kring vem som kan ha
nytta av östrogenbehandling. Det krävs bland annat
mer kunskap om vilken dos som är mest effektiv
hos dem som har bevisad nytta. Därför finns det ett
starkt behov av forskning kring kvinnors hjärt-kärlsjukdom och möjligheter till prevention både genom
livsstil, stresshantering och rätt medicinering.
48 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Studien Kvinnor och kranskärlssjukdom har visat att kvinnor som
lär sig att hantera sin stress eller
känslor av uppgivenhet har större
möjligheter att tillfriskna efter
kranskärlssjukdom och leva längre.
Ordlista
Angina pectoris – kärlkramp
Ateroskleros – förträngning i ett blodkärl,
åderförfettning
Ballongvidgning – en metod att vidga ett
förträngt eller tilltäppt kranskärl
BMI – kroppsmasseindex, räknas ut med
hjälp av formeln vikt/längd²
By-passkirurgi – operation där blodet leds
förbi en förträngning i ett kranskärl
Clopidogrel – läkemedel som minskar risken
för blodproppsbildning
HDL – High Density Lipoprotein, det goda
kolesterolet
Hyperlipidemi – förhöjda blodfettsnivåer
Hypertoni – förhöjt blodtryck
Instabil kärlkramp – stabil kärlkramp som
försämras eller nyupptäckt kärlkramp
Ischemi – syrebrist i ett organ
LDL – Low Density Lipoprotein, det onda
kolesterolet
Metabolt syndrom – sambandet mellan typ
2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning och bukfetma
Plack – fettinlagringar i kärlväggen
Stabil kärlkramp – kärlkramp som håller sig
oförändrad i flera veckor
Statiner – kolesterolsänkande läkemedel
Triglycerider – en typ av blodfetter
Troponin – ett protein som utsöndras i
blodet om hjärtceller drabbas av syrebrist
50 Hjärt-Lungfonden HJÄRTINFARKT
Tillsammans
räddar vi liv
Tack vare gåvor kan HjärtLungfonden bekosta det mesta
av den oberoende hjärt-lungforskningen i Sverige.
För att forskningen ska kunna
fortsätta behövs mer pengar,
och varje gåva är värdefull. Du kan
göra stor skillnad genom att bli
månadsgivare – kontakta oss på
08-566 24 240 eller
[email protected]
så hjälper vi dig. Du kan också
använda talongen här intill.
För råd kring testamentsgåvor
till forskningen, kontakta oss
på 08-566 24 230 eller
[email protected]
Vetenskapligt ansvariga
Paolo Parini, professor och överläkare , institutionen för medicin
samt institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet,
och endokrinkliniken samt kliniken för klinisk kemi, Karolinska
universitetssjukhuset
Jan Nilsson, professor i experimentell kardiovaskulär forskning,
institutionen för Kliniska Vetenskaper, Skånes universitetssjukhus,
Malmö
Specialister
Tomas Jernberg, professor och överläkare, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB), Karolinska institutet,
och hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset
Mai-Lis Hellénius, professor och överläkare, institutionen för medicin, Karolinska institutet, och livsstilsmottagningen, hjärtkliniken,
Karolinska universitetssjukhuset
Mikael Rydén, professor och överläkare, institutionen för medicin,
Karolinska institutet, och endokrinkliniken, Karolinska universitetssjukhuset
Projektledning och grafisk form
Appelberg
Text
Susanna Wernersson Lindgren
Foto
Ann Lindberg
Illustrationer
Moa Lindqvist-Bartling
Kjell Eriksson
Tryck
Åtta.45 Tryckeri AB 2016
Källor
apoteket.se
Fakta om fett, Livsmedelsverket 2015
fass.se
fyss.se
hjart-lungfonden.se
Karolinska.se
Kvinnors hjärtan, temaskrift från Hjärt- Lungfonden 2013
lakemedelsverket.se
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015, Socialstyrelsen
sjukvardsradgivningen.se
vardguiden.se
ISBN 978-91-87485-28-2
Din gåva behövs!
Den här skriften är möjlig att ta fram
och erbjudas kostnadsfritt till dig
tack vare gåvor till Hjärt-Lungfonden.
Gåvorna används också till ett stort antal
viktiga forskningsprojekt som
kommer att hjälpa många
som drabbas av hjärt- och lungsjukdomar.
Om du uppskattar den här skriften
och tycker att forskning är viktigt
är du välkommen att ge en gåva på
pg 90 91 92-7, bg 909-1927,
www.hjart-lungfonden.se
eller via telefon 0200-88 24 00.
Tillsammans räddar vi liv
VILLKOR FÖR BETALNING VIA AUTOGIRO
Jag, nedan benämnd betalaren, medbetalningsmottagaren senast två varger att uttag får göras från mitt angivdagar före förfallodagen,
na bankkonto på begäran av angiven
tBMMBVUUBHBWTFFOEFNFEHJWBOEFU
betalningsmottagare för betalning via
genom att kontakta banken senast två
Autogiro.
vardagar före förfallodagen.
Kontoförande bank är inte skyldig
MEDGIVANDETS GILTIGHETSTID,
att pröva behörigheten av eller medÅTERKALLELSE
dela betalaren i förväg om begärda
t.FEHJWBOEFUHÉMMFSUJMMTWJEBSF0N
uttag. Uttag belastas betalarens konbetalaren vill återkalla medgivandet
to enligt kontoförande banks regler.
gör betalaren det genom att kontakMeddelande om uttag får betalaren från
ta kontoförande bank eller betalningskontoförande bank. Medgivandet kan
mottagaren.
på betalarens begäran överflyttas till
t.FEHJWBOEFUVQQIÙSTFOBTUGFNWBSannat konto i kontoförande bank eller
dagar efter att återkallelsen kommit
till konto i annan bank.
kontoförande bank eller betalningsFör uttag gäller dessutom följande:
mottagaren tillhanda.
GODKÄNNANDE/INFORMATION
RÄTTEN FÖR KONTOFÖRANDE BANK
I FÖRVÄG
OCH BETALNINGSMOTTAGAREN
Betalningsmottagaren får begära uttag
ATT AVSLUTA ANSLUTNINGEN
från betalarens konto på förfallodagen
TILL AUTOGIRO
tPNCFUBMBSFOTFOBTUËUUBWBSEBHBSGÙSF
Kontoförande bank och betalningsmotförfallodagen fått meddelande om
tagaren har rätt att avsluta anslutningbelopp, förfallodag och betalningsen till Autogiro trettio dagar efter det
sätt, eller
att kontoförande bank/betalningsmottPNCFUBMBSFOHPELÉOUVUUBHFUJTBNtagaren underrättat betalaren härom.
band med köp eller beställning av vara
Kontoförande bank och betalningseller tjänst.
mottagaren har dock rätt att omedelTÄCKNING MÅSTE FINNAS
bart avsluta betalarens anslutning till
PÅ KONTOT
Autogiro om betalaren vid upprepade
Betalaren ska se till att tillräckligt stort
tillfällen inte har haft tillräcklig kontobelopp finns på kontot för betalning på
behållning på förfallodagen eller om det
förfallodagen. Om kontobehållningkonto som medgivandet avser avslutats.
en inte räcker för betalning på förfallo* Med vardag avses inte söndag, annan alldagen får betalningsmottagaren göra
män helgdag, lördag, midsommarafton, julytterligare uttagsförsök under de komafton eller nyårsafton.
mande vardagarna*, som får omfatta
högst en vecka. Information om antaFyll i anmälan Bli Månadsgivare på andra
let uttagsförsök lämnas av betalningssidan. Riv av svarskortet, vik det dubmottagaren.
belt, tejpa igen och lägg på postlådan.
STOPP AV UTTAG
Portot är redan betalt.
Betalaren kan stoppa
Tack för att du blir månadsgivare och
tFUUFOTLJMUVUUBHHFOPNBUULPOUBLUB
stödjer den livsviktiga forskningen!
Svarspost
Kundnr: 205 115 01
621 20 Visby
betalar portot
Mottagaren
FR ANKER AS EJ
T E J PA
HÄR
T E J PA
HÄR
Svarskort – riv av och posta redan i dag!
MGTemaS
FÖRNAMN
BANKENS NAMN
EFTERNAMN
CLEARINGNUMMER (4 ELLER 5 SIFFROR)
ADRESS
KONTONUMMER (LÖNE/PERSON/PENSIONS/PLUSGIROKONTO)
POSTNUMMER
PERSONNUMMER (KRAV FRÅN BANKGIROCENTRALEN)
ORT
E-POST
TELEFONNUMMER
DATUM
MOBILNUMMER
NAMNUNDERSKRIFT
