Ett nytt sätt att se på Falköping

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller Cittaslow, rättare sagt. För det var i Italien som filosofin såg dagens ljus 1999. Nio år senare fick Falköping sin ansökan godkänd under högtidliga former. ‐ Det var värdegrunden som lockade, säger stadens informationschef Conny Svensson. Falköpings kommuns informationschef Conny Svensson blickar ut över sin stad från Mösseberg denna vackra vinterdag. Under sin kavaj har Conny Svensson en t‐shirt med Cittaslows logga, en gul snigel som bär på hus. En symbol så god som någon för rörelsens grundtanke – att värden som kräver eftertanke leder till hållbarhet i staden. ‐ Det är lätt att missuppfatta begreppet, att göra översättningen så att slow får betydelsen slö. I själva verket är det precis tvärtom. Ordet står för kvalitet och för att ta den tid som behövs för att fatta kloka och hållbara beslut, säger Conny Svensson. 1999 gjordes en undersökning om Falköpingsbornas attityd till sig själva och sin stad, berättar han. ‐ Det visade sig att människor inte kände sig särskilt stolta över Falköping. De hade dessutom stora svårigheter att lyfta fram värden som skulle kunna beskriva stadens identitet. Conny Svensson var vid den tidpunkten inte kommunanställd. Ett par år senare, när han hade fått jobbet som Falköpings informationschef, fick Conny Svensson syn på nämnda undersökning. Han började fundera på vad som skulle kunna förbättra stadens och dess invånares självkänsla. ‐ Jag kände till Cittaslow en del, bland annat efter att ha semestrat i Italien. Kvalitetstänkandet, att lyfta fram den egna bygdens särart, influenserna från slow food‐
rörelsen med närproducerade råvaror… Det var en modell som gjord för Falköping. Det fanns också andra likheter mellan Falköping och de kommuner i Italien där Cittaslowrörelsen startade – Bra, Greve in Chianti, Orvieto och Positano: den negativa befolkningsutvecklingen. ‐ I Falköping kunde vi visserligen notera en befolkningsökning, men alldeles för liten. Dessutom var en alldeles för stor andel av befolkningen en åldrande sådan, konstaterar Conny Svensson. I stadshuset hänger Cittaslows flagga och signalerar att Falköping numera är en kommun som sticker ut. – Något behövde göras för att ge Falköping en identitet. Cittaslow kändes rätt, säger Conny Svensson. De fyra italienska städerna tänkte sig att den nya modellen skulle kunna vända trenden, en tanke som också attraherade informationschefen i västgötakommunen. Ett intensivt arbete för att förankra tankarna, inte minst bland politikerna, tog sin start. Det pågick dessutom parallellt med ansträngningar för att förbättra Falköping som varumärke, berättar han. Kommunfullmäktige tog 2005 beslutet om det nya varumärket, det i positiv mening smått kaxiga ”FALKÖPING – KOMMUNEN”. Som en logisk följd, berättar Conny Svensson, sa politikerna ja till en fortsatt satsning med sikte på att bli en Cittaslow. Samma år sattes arbetsgrupper från de olika förvaltningarna ihop för att lära sig så mycket som möjligt om Cittaslow. Varje grupp gick igenom kriterierna i de sex nyckelområden som Cittaslows filosofi bygger på: miljö, infrastruktur, lokal produktion, gästfrihet, information och engagemang samt stadsplanering. ‐ Grupperna förde också diskussioner om hur Falköping ska jobba i framtiden utifrån Cittaslow som modell. I ungefär ett halvår pågick sedan arbetet med att få ned det som grupperna kommit fram till på pränt. I samband med det bedömde vi att Falköping uppfyllde över 60 procent av de 52 kriterierna som krävs för att bli en Cittaslow. Megalitkulturen – flera tusen år gamla storstensgravar – är ett av de fyra kärnvärden som ska ge Falköping stolthet och självkänsla. Planer finns på ett megalitcentrum om några år. Det färdigställda materialet skickades sedan till Cittaslows huvudkontor i Italien för bedömning. De ansvariga där tog efter en tid kontakt för att göra ett besök i Falköping för kompletterande uppgifter. ‐ Så en delegation med vice ordföranden kom hit 2007. De fick träffa kommunstyrelsen och guidades runt i bygden. Det som de först och främst ville var att få ett beslut i kommunfullmäktige om långtidsbeslut och politiska dokument i linje med Cittaslows grundidéer. I maj 2008 kom det efterlängtade beskedet ‐ Falköping godkändes som Cittaslow, den första i Sverige. ‐ Glädjande nog har flera andra kommuner också visat intresse. Många av dem har varit här på studiebesök, säger Conny Svensson. Deras önskemål tillgodosågs. Beslut togs och dokument formulerades och sändes åter till Italien. En dag i maj 2008 kom så det efterlängtade beskedet: Falköping uppfyllde med råge – drygt 85 procent! – av kriterierna för att bli en Cittaslow. ‐ Naturligtvis var det jättekul att få ett kvitto på det som vi hade haft på känn, alltså att Falköping passade väldigt väl in i det som Cittaslow står för. Efter att ha firat framgången med fest på torget påbörjades ett nytt arbete, nu med sikte på att lägga upp en strategi för framtiden. ‐ En grupp med representanter för stadens förvaltningar inklusive folkhälsorådet och en miljö‐ och energisamordnare drog upp riktlinjerna. Resultatet blev nio punkter som utgör Falköpings Cittaslow‐strategi. Några av dem: utveckla biogassystemet, utveckla möjligheterna för gång‐ och cykeltrafikanter, satsa på stadens gröna rum, skapa ett Cittaslow‐råd och satsa på kunskap om mat i skolan. Samtidigt arbetades de kärnvärden in som på sikt ska ge Falköping den identitet och stolthet som tidigare saknades – megalitkulturen (flera tusen år gamla storstengravar, mycket rikligt förekommande i Falköping ‐ både ur ett nationellt och internationellt perspektiv), kommunikationerna, den lokala maten och platålandskapet. Falköping har nu varit en Cittaslow i snart tre år. Har det fått önskvärd effekt? Är Falköping på väg att få en ny identitet? Är Falköpingsborna mer stolta över sin stad än vad de var tidigare? Conny Svensson: ‐ I olika sammanhang märks det tydligt att Falköping numera uppfattar sig som en Cittaslow med Cittaslows värden. Ett exempel är i möten med föreningsrepresentanter. När det blir resonemang om våra kärnvärden så känns det klockrent, som om de träffar dem rätt i hjärtat. ‐ Även i lokalpressen märks detta. Om det till exempel läggs fram planer eller förslag på att bygga så att vår vackra horisontlinje hotas så blir det starka reaktioner och hänvisas till stadens filosofi, alltså ungefär: ”Men det där stämmer ju inte överens med att vi är en Cittaslow”. Vacker men ogenomtänkt. Planer finns för Stadsparken i Falköping. Fler platser för möten, vila och reflektion finns på önskelistan, berättar Conny Svensson. ‐ Andra uppenbara tecken är alla företag – 27 för närvarande ‐ som har Cittaslow‐
diplomerats. Dessa företag, bland annat restauranger, bagerier, hotell och resebyråer, ställer sig bakom visionerna om hållbarhet, kvalitet, särart, närproducerat och miljövänligt. ‐ Ett konkret exempel som jag gärna lyfter fram är den lokala mjölkproducenten. När vi nu har en sådan borde det ju vara självklart att kommunen upphandlar den mjölken, i enlighet med Cittaslows filosofi. Det har gått igenom nu, säkert bland annat som ett resultat av opinionens påverkan. ‐ Politiskt kan man se att Cittaslow har slagit igenom på bred front. Samtliga partier gillar Cittaslow. Moderaterna vänder sig mot en detalj – att vi ingår i det internationella nätverket. ‐ I skolorna har vi noterat att elever engagerar sig på ett nytt sätt. De kritiserar till exempel maten när den skiljer sig från Cittaslow‐idealet och så vidare. Kommunens sjätteklassare har på eget initiativ startat EU‐projektet ”Slow Food – Fast movement” med bland annat smaklära på schemat. Filosofin har en tydlig slagsida åt det ekologiska. På vilket sätt handlar Cittaslow också om socialt hållbar stadsutveckling? Conny Svensson: ‐ Stadsplanering är ju ett av nyckelområdena. Stadens målsättning är att bygga inbjudande mötesplatser, se till så att våra parker lockar till ro och reflektion och ge utrymme åt kultur och andra aktiviteter i stadsrummet. Det finns också en idé om att skapa ett stort megalitcentrum i Falköping. ‐ Bland de nio strategiska punkterna finns ”det tredje rummet”, vilket till exempel innebär att utveckla medborgarhuset så Falköpingsbornas känner att det verkligen är deras hus. Flaggan ovanför Conny Svensson visar att restaurangen är Cittaslow‐diplomerad. På bilden till höger: medborgarhuset i bakgrunden. På ytan framför planeras kulturella och andra uteaktiviteter på sikt. Har den filosofiska delen av Cittaslow tagit sig några uttryck hittills, alltså det som har att göra med eftertanke, kvalitet, att ta sig tid och kanske inte stressa fram beslut? Conny Svensson: ‐ Vi har inte kommit så väldigt långt i den delen ännu. Men frågan har lyfts, även politiskt, och anses väsentlig. Kommunens personalavdelning är framgångsrik med att peka på vikten av detta och talar bland annat i termer som ”hälsofrämjande ledarskap”. ‐ En väldigt positiv trend är att sjukfrånvaron i kommunen 2009 var den lägsta i hela Skaraborg, drygt fyra procent. 2010 var den ännu lägre. Jag vill gärna koppla det till vårt Cittaslow‐engagemang. ‐ Jag tror faktiskt att många har börjat tänka på saker och ting på ett nytt sätt sedan Falköping blev en Cittaslow. Modellen har påverkat vår stad i rätt riktning. Hur fungerar relationen och samarbetet med grannkommunerna, som inte bygger sina verksamheter på samma grund som Falköping? ‐ Vi samarbetar till exempel om turismen i Skaraborg, och det fungerar bra. Förhoppningsvis ser de andra kommunerna Falköping som en positiv profil. Jag vet att man i Mariestad är mycket imponerade av vad vi har åstadkommit i Falköping. Cittaslow kan ju bara städer bli som inte har fler invånare än 50 000. På vilket sätt kan större städer som Göteborg ändå ta intryck av Cittaslows filosofi? ‐ Göteborg kan inspireras av sättet att tänka. Jag kan också tänka mig att delar av staden, som till exempel Haga, skulle kunna bli en Cittaslow‐stadsdel som i sin tur kan inspirera hela Göteborg. Text och foto: Johan Bergsten Fakta/Cittaslow Startade: I Italien 1999 (i de fyra städerna Bra, Greve in Chianti, Orvieto och Positano). Filosofi/värderingar: Att leva utan brådska (”skynda långsamt”), att söka det unika/särarten, att respektera det lokala och att söka humana, miljövänliga och hållbara lösningar. För att bli en Cittaslow krävs: Att staden inte har fler invånare än 50 000, och att man uppfyller minst 50 procent av 52 kriterier. Utbredning: Det finns idag cirka 140 Cittaslow i 22 länder i världen (bland annat Australien, Kanada, Nya Zeeland, Sydafrika, Norge, Danmark, Tyskland, Turkiet, Sydkorea och USA). I Italien finns flest – 63. I Sverige: Hittills är Falköping enda svenska Cittaslow. Flera kommuner har visat intresse och gjort studiebesök i Falköping, bland annat Eksjö, Eda, Boden, Västervik och Lysekil. Länkar: http://www.falkoping.se/kommunpolitik/cittaslowdetgodalivet http://www.cittaslow.net/ http://www.facebook.com/group.php?gid=40345196378