NO-prov
Datum: fredagen den 23:e oktober
Namn:
Tema: Vatten
Allt levande behöver vatten. Människan består till två tredjedelar av vatten och
vi behöver få i oss cirka två och en halv liter vatten varje dag. Det får du i dig
genom dryck och mat. Du lämnar även ifrån dig vatten genom att svettas, kissa
och genom luften du andas ut.
Vatten finns i tre olika former: fast form, flytande form och gasform.
Kranvatten är vatten i flytande form. Snö och is är också vatten, nämligen i fast
form. Vattenånga är vatten i gasform.
Vatten i naturen
Det finns vatten överallt i naturen till exempel i hav, sjöar, inlandsisarna, i
luften, i marken och i alla växter och djur. Största delen av vattnet finns i
haven. Där är vattnet salt. Vi människor kan inte dricka saltvatten utan att bli
sjuka. Vissa djurarter av säl och mås klarar av att dricka saltvatten.
Vatten som inte är salt kallar vi för sötvatten, men det betyder inte att det
innehåller socker eller smakar sött. Sötvatten finns i sjöar, älvar och åar.
Kranvatten är sötvatten.
Salt hindrar vatten att frysa
På vintern fryser sjöar och annat sötvatten till is när temperaturen blir noll
grader, men haven får sällan något istäcke. Det beror bland annat på att det
salta vattnet inte fryser till is förrän det blir ännu kallare. På en våt vägbana kan
det bli ishalka när temperaturen sjunker under noll grader. Därför saltar vi våra
vägar på vintern. Då blir det sörja istället för is. Det kan vara klokt att strö lite
salt på trappan hemma när vinterhalkan kommer.
Ytspänning
Om du fyller ett glas ända upp till kanten med vatten och tittar på glaset från
sidan, så ser du att vattenytan buktar sig. Det ser ut som att vattnet har en
genomskinlig hinna. Den hinnan kallas för ytspänning. Att vattnet inte rinner
över glasets kant beror på ytspänningen.
Vattnets kretslopp
Vattenångan stiger uppåt.
Nu bildas moln.
Solen värmer vattnet.
Vattnet börjar dunsta.
Molnen blir stora och tunga.
Det börjar regna eller snöa.
Vattnet samlas upp i floder.
Som rinner ner till havet.
1. Solen värmer upp vattnet i havet och i sjöar. Då avdunstar vattnet och
blir ånga. Ångan stiger upp till himlen.
2. Vattenångan stiger uppåt och bildar moln. Molnen blir större och
tyngre.
3. Molnen kan färdas mycket långt tack vare vinden. Molnen blir stora
och tunga och orkar inte hålla kvar allt vatten. Då börjar det regna eller
snöa.
4. När det börjar regna faller vattendropparna ner på jorden. Vattnet
samlas i jorden och i bäckar som bildar åar. Till slut rinner vattnet i
floder och älvar ner till havet igen.
Föroreningar
Både luft och vatten flyttar sig långa sträckor över jorden. De ämnen som finns i
luften och vattnet följer med. På så sätt kan föroreningar spridas från en plats
på jorden till andra ställen. I detta kretslopp renas vattnet, men det förorenas
lätt igen. Luftföroreningar släpper ifrån sig ämnen som smutsar ner regnet, som
i sin tur smutsar ner marken eller sjöar när det faller ner. Då blir både marken
och sjöar förstörda, och växter, djur och människor tar skada.
