Vad är liv?

Vad är liv?
Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
De består av levande enheter som kallas celler. Och
cellerna förökar sig genom celldelning.
De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla dör.
De innehåller arvsmassa (DNA) som styr cellens arbete
och överför information mellan generationer.
De behöver energi. Gröna växter kan utnyttja solen som
energikälla. Där binder de och lagrar solenergin genom att
tillverka socker. Djuren måste äta energirik näring för att få
energi. Vi är alltså beroende av växternas fotosyntes. Det här
kallas för att ha en ämnesomsättning.
De tillväxer. Genom att ämnen tas in från
omgivningen och bygger upp nya ämnen sker
en tillväxt.
Anpassning och evolution. Arter
anpassas till omgivningens krav
genom att förändringar sker från
en generation till nästa
De har rörelseförmåga. Även hos
organismer som vi uppfattar som
orörliga sker rörelser inne i
cellerna.
Reaktionsförmåga. Levande varelser
har förmåga att reagera på intryck
från omgivningen. Reaktionerna är i
de flesta fall omedvetna och sker
automatiskt.
Två huvudtyper av celler:
Procaryota celler
Eucaryota celler
Procaryota celler
•
•
•
•
saknar cellkärna
bakterier
arkéer
har ofta flageller eller pili
Flageller kan liknas vid en motor som kan
förflytta procaryoten.
Pili är tunna trådar som sitter på utsidan av vissa
bakterier. Bakterien använder trådarna till att
hålla sig fast (t.ex.på en tand) eller skicka DNA.
Ordet ”pro” betyder före och ”karyon” betyder kärna.
Uppkom före cellkärnan under evolutionen. Äldst av alla
levande varelser på jorden
Plasmider är ringformade DNA-molekyler. Plasmiden bär ofta
en förhållandevis liten mängd information (gener) och kan
därmed lätt överföras mellan bakterier. Plasmider som
innehåller resistensgener mot antibiotika är ett mycket stort
problem inom sjukvården och på längre sikt ett hot mot
mänsklig hälsa
Bakterier finns överallt: i luften, vattnet
och jorden.
Jordlevande bakterie
De består av en enda cell
Spiralformade,
stavformade eller
kulformade…
Bilden visar en
spiralvriden,
trådformig bakterie
som orsakar
sjukdomen syfilis hos
människan
Det finns tusentals olika arter av
bakterier. De flesta bakterier är
"nyttiga", men de bakterier vi känner
bäst till är sådana som gör oss sjuka.
Kallas ofta "baciller", men baciller
är bara en viss sorts bakterier,
stavbakterier. Baciller kan orsaka
till exempel kikhosta.
Legionella kan orsaka legionärssjukan och
Pontiacfeber.
Av kulformiga bakterier som kallas kocker får vi bland annat
lunginflammation, halsfluss och blodförgiftning.
Kolibakterien kan bilda gifter i
tarmen hos människor som gör
att man får diarréer som liknar
kolera och dysenteri. Urinvägsinfektioner orsakas också av
kolibakterien
Streptokocker bildar långa kedjor.
Arkéer är på många sätt lika bakterier, men skiljer
sig från dessa på flera sätt.
• Många arkéer lever i extrema miljöer med t.ex.
extremt hög eller låg temperatur respektive pH,
extremt hög salthalt eller total brist på syrgas.
En art i släktet
Pyrodi´ctium växer bäst
vid 105 °C och har sin
övre temperaturgräns vid
113 °C.
• T.ex. heta vulkaniska källor, hydrotermala
öppningarna på oceanernas bottnar, saltsjöar
eller tarmarna hos många djur.
• Förmodligen speglar arkéernas krav på extrema
miljöer de förhållanden som var vanliga på
jorden under livets tidiga utveckling.
• Alla de äldsta arkéerna är termofiler (trivs bäst
vid temp. över 45 grader)
Arten Halobacte´rium
salina´rum växer helst i
mättade saltlösningar där
salthalten kan uppgå till
30–36 %.
Eucaryota celler
• har cellkärna med DNA
• växtceller
• djurceller
”Eu” betyder äkta
Cellmembranet fungerar som en ”portvakt”. En
tunn hinna som släpper in ämnen som cellen
behöver och släpper ut ämnen som cellen vill bli
av med.
Cytoplasman (cellplasma, cytosol) - alla
beståndsdelar som finns mellan
cellmembranet och cellkärnan. En
geléaktig vätska som främst består av
vatten, men även salter och proteiner och
cellens övriga små celldelar som kallas
organeller.
Djurcell
Cellkärnan styr cellen. Innehåller våra arvsanlag på långa DNA-trådar. Arvsanlagen bestämmer
vilka ämnen cellen ska tillverka och avgör på så sätt hur vi ser ut och vilka egenskaper vi får.
Om man skulle dra ut det DNA som finns i en enda cell skulle tråden bli flera meter lång.
Mitokondrierna är cellens kraftverk. Här
används socker och fett som bränsle för att
utvinna den energi som cellen behöver för att
leva och tillverka nya ämnen (cellandning).
Energin kan ge kroppen värme eller användas
senare. Den energi som cellen inte använder på en
gång kan sparas i molekyler som kallas ATP.
En levercell som behöver mycket energi har mellan
1 000 och 2 000 mitokondrier.
Ribosomerna tillverkar proteiner.
Först görs en kopia av genen inne i cellkärnan. DNA-kopian skickas till ribosomen. Där används den som mall för att koppla
ihop proteinernas byggstenar (aminosyror). Proteinets form och funktion bestäms av aminosyrornas ordningsföljd. Med en
viss ordning är kanske proteinet ett hormon och med en annan ordning en del av en muskelcell.
Det endoplasmatiska nätverket kan ha ribosomer på sin yta och kallas då granulärt (strävt); om det saknar
ribosomer kallas det agranulärt (slätt). I det agranulära endoplasmanätet bildas de flesta lipider (fetter/fettliknande
ämnen) både de som ingår i cellens membraner och de som lämnar cellen, t.ex. steroidhormoner. I
endoplasmanätet avgiftas också skadliga, fettlösliga ämnen.
Golgiapparaten tar hand om de proteiner som
cellen har tillverkat i ribosomerna och gör dem
färdiga för användning. Den sorterar proteinerna
och skickar dem vidare till t.ex cellmembran. En del
proteiner packas i blåsor som kallas sekretionsvesiklar och transporteras sedan ut ur cellen.
I lysosomerna finns ämnen som kallas enzymer. Enzymerna bryter ner gamla
celldelar och sådant som är skadligt för cellen, till exempel bakterier. Man skulle
kunna säga att lysosomerna är cellens soptippar och återvinningsstationer. Vissa
enzymer bryter sönder stora molekyler i små delar. Cellen använder sedan
smådelarna som bränsle, näring och byggstenar när den bygger upp nya molekyler.
Växtcell
Växtcellen har precis som djurcellen sitt DNA i en cellkärna och
är därför eukaryot. Växtcellen har i stort sett alla delar som
djurcellen har, och dessutom
· cellvägg av cellulosa som ger växtcellen form och skydd.
Cellväggen finns utanför cellmembranet.
· kloroplaster som är gröna eftersom de innehåller klorofyll.
Klorofyll är ett grönt färgämne som fångar in ljusenergi till
fotosyntesen. Fotosyntesen sker i kloroplasterna.
· vakuol som är fylld med vatten och andra ämnen och hjälper
växten att hålla sig uppe. En vissen växt har för lite vatten i sina
vakuoler.
VIRUS
Mycket mindre än celler
På gränsen mellan levande och
död….
Har DNA
(arvsmassa)…
… men behöver celler för att
kunna föröka sig, och därför
attackerar de celler och tar sig in
i dem.
Cellen ”hjälper” viruset att föröka sig. När de nya
viruspartiklarna är färdiga så går cellen ofta sönder och dör.
Ingen egen ämnesomsättning
Man kan säga att en viruspartikel är arvsmassa
inneslutet i ett dött hölje.
HIV-virus (blå) på en vit blodkropp (orange).
Det finns minst 600 virus som
kan infektera människor.
• bältros
• hepatit
• herpes
• influensa
• mässling
• polio
• vattkoppor
• smittkoppor
• Ebola
m.m.
Influensavirus
Bakteriofager
Ebolavirus
Herpesvirus
Genom att studera levande organismers arvsmassa kan man konstruera släktträd som visar hur
organismerna är besläktade med varandra. Man ser då att alla organismer tycks ha ett gemensamt
ursprung ur en enda utvecklingslinje som tidigt delades upp i tre huvudgrenar: eubakterier (blå och
röda linjer), arkebakterier (röda, lila och gula linjer) och eukaryota organismer (gröna linjer).
Välj ett av nedanstående område:
Maten
Proteiner, fetter, kolhydrater
Vitaminer & mineraler
Matspjälkningen
Celler & bioteknik
DNA, gener, den genetiska koden,
mutationer
GMO – Genetiskt Modifierad Organism
(mat, växter, djur)
Cellteknik (stamceller, kloning
Livsstil & hälsa
Muskler och träning (konditionsträning, styrketräning
Dieter
Stress
Sömn (t.ex. sömncykler)
Ta reda på allt ni kan om ert område
Redovisning i tvärgrupper v. 9 (alt v.7)