Umeå Universitet
Centrum för skolledarutveckling
Rektorsprogrammet, kurs 3
Verksamhetsutvecklingsplan för
kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupper i Malmö stad
Författare: Christina Törnkvist
Kursgrupp: 13:4
E-postadress:
[email protected]
Sammanfattning
Verksamhetsplanen syftar till att utveckla de kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupperna i Malmö stad.
De kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna omorganiserades och
den nya organisationen implementerades den 1 januari 2016.
Stor vikt läggs vid processen att få medarbetarna delaktiga i arbetet med att arbeta
målinriktat i syfte att elevens undervisning och lärande optimeras så att eleven är väl
rustad för framtida studier.
Nyckelord:
Särskilda undervisningsgrupper
Delaktighet
Undervisning och lärande
Ökad måluppfyllelse
2
Innehållsförteckning
Inledning………………………………………………………………………………………………………………….. 5
Nulägesbeskrivning…………………………………………………………………………………………………… 5
Modell ……………………………………………………………………………………………………………………… 6
Bakgrund till en ny organisation…………………………………………………………………………………. 8
Organisation…………………………………………………………………………………………………………….. 9
Vad innebär det att vara placerad……………………………………………………………………………….. 11
Vision och mål………………………………………………………………………………………………………….. 12
Metod för framtagande av mål…………………………………………………………………………………… 13
Kommunfullmäktiges mål…………………………………………………………………………………………. 13
Grundskolenämndens mål………………………………………………………………………………………… 14
Verksamhetens mål…………………………………………………………………………………………………… 15
Strategier…………………………………………………………………………………………………………………..16
Grundskoleförvaltningens strategier…………………………………………………………………………… 16
Strategier för verksamheten……………………………………………………………………………………….. 16
Analys och slutsatser……………………………………………………………………………………………………17
Referenser…………………………………………………………………………………………………………………..19
Bilaga 1……………………………………………………………………………………………………………………… 20
3
4
Inledning
Jag har valt att arbeta fram en verksamhetsplan för fem kommunövergripande
särskilda undervisningsgrupper (SU-grupper). Den 1 januari 2016 implementerades
en ny organisation över SU-grupper i Malmö stad. I nuläget finns det ingen tydlig
uppdragsbeskrivning från huvudman om hur uppdraget ska se ut för dessa
verksamheter. Det finns inte heller någon verksamhetsplan och i min nya roll som
enhetschef över denna verksamhet behöver jag en plan att arbeta efter.
Planen kommer att presenteras för medarbetarna och mitt krav är medarbetarna
sätter sig in i denna plan och att vi tillsammans arbetar målinriktat i syfte att skapa
en så god lärmiljö för våra elever som möjligt där undervisning och lärande är i fokus.
Ahrenfelt (2001) betonar vikten av samtal och reflektion och att vi ställer oss följande
frågor:
1. Vart är vi på väg?
2. Hur skall vi ta oss dit?
3. Vad måste vi tänka på i denna process?
Nulägesbeskrivning
Mitt uppdrag som enhetschef för de kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupperna är likställt med ett rektorsuppdrag men den stora skillnaden
är att jag inte är rektor i juridisk mening.
Samtliga elever som får sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper tillhör sin
kommunala hemskola och har en rektor som är juridisk ansvarig för eleven enligt
Skollagen (2010:800). Placering i särskild undervisningsgrupp beslutas av rektor. I
första hand ska stödet ges i elevens ordinarie undervisningsgrupp men om det
föreligger särskilda skäl kan stödet ges i en särskild undervisningsgrupp. För att
säkerställa att elevens bästa är avgörande vid placering är det viktigt att rektor gör en
gedigen utredning av elevens behov av stöd i en särskild undervisningsgrupp och att
placeringen dokumenteras, följs upp och utvärderas.
Enligt Skollagen (2010:800) ska elevens rektor besluta om en placering i en särskild
undervisningsgrupp och detta ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram som ska
innehålla information om elevens stödbehov, hur de ska tillgodoses och hur
åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skollagen betonar också att elevens
utveckling och lärande ska främjas och att utbildningen ska ta hänsyn till elevers
olika behov. Eleven ska ges stöd och stimulans så långt som möjligt.
5
Modell
Jag har använt mig av följande modell i arbetet med denna plan i syfte att förstå och
uppmärksamma hur systemet i organisationen ser ut:
Förutsättningarna är eleverna och deras behov av stöd, antalet personal och deras
kompetens samt det uppdrag vi har från huvudman. En välfungerande verksamhet
kräver såväl skickliga medarbetare som en kompetent organisation (Larsson &
Löwstedt, 2010). Resurser i form av ekonomi och undervisningslokaler är andra
givna omständigheter som formar verksamheten.
I omvandlingsprocessen bjuds medarbetarna in till inflytande och delaktighet genom
att vara med i processen att arbeta fram mål för verksamheten. Ahrenfelt (2001)
belyser att alla människor arbetar med mål och att det är viktigt att den som leder
verksamheten koordinerar målen mot samma håll.
Styrkorna i organisationen är den kompetens och det engagemang som finns hos
medarbetarna. Svagheterna är att den nya organisationen behöver mer närvaro av
chef och en bättre kontinuitet i möten, samtal och i verksamheten som helhet.
Omvärld och begränsningar
Samarbetet med hemskolorna är något som behöver förbättras. Uppdragsbeskrivning
från huvudman gällande kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper finns
inte i nuläget. Jag stödjer mig på vad Skollagen(2010:800) lägger i begreppet
särskilda undervisningsgrupper och vad som ligger i uppdraget, det vill säga om
särskilda skäl föreligger får rektor besluta om att stödet skall ges i en annan
undervisningsgrupp än den eleven hör till. Eleven byter inte skolenhet. Malmö stad
befinner sig i en situation med många nyanlända som behöver såväl skolgång som
annat stöd. Socialtjänsten och kommunens skolor kan inte erbjuda den hjälp och det
6
stöd som tidigare. Staden befann sig under ett antal månader i krisläge 2 under
hösten 2015.
Personal och kapital
I verksamheterna arbetar totalt 36 personer, varav 2o är män. Enhetschef och
sektionschef är kvinnor. Specialpedagoger/speciallärare är nio till antalet.
Medarbetarnas ålder varierar från 26 år till 65 år. De flesta har arbetat länge i våra
verksamheter och är engagerade, kompetenta och kreativa i sitt uppdrag. Samtliga
har sökt sig till dessa verksamheter och vill arbeta med barn i behov av omfattande
stöd. Jag upplever att jag har goda resurser i såväl humankapital som kapital i form
av anpassade lärmiljöer och ekonomiska resurser.
Politisk styrning
Malmö stad styrs av socialdemokrater och en grundskolenämnd är ansvarig för de
kommunala skolorna.
Material och metoder
Våra verksamheter präglas av en hög vuxennärvaro där tid och relationer är
framgångsfaktorer. Vi arbetar med alternativa verktyg och använder oss mycket av
visuellet stöd i undervisningen. Vi arbetar lågaffektivt och har ett nära samarbete
med vårdnadshavare och i de flesta fall också med andra myndigheter såsom BUP
och socialtjänst. Undervisningen och läromedel anpassas så långt möjligt efter
elevens styrkor och behov.
Strukturen
De kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna ingår i avdelningen
samordning och stöd inom Grundskoleförvaltningen. Enhetschef är ansvarig för de
fem verksamheterna och har en sektionschef som är platsansvarig för tre
verksamheter.
Makt och system
En del av verksamheterna har tidigare varit mer isolerade och arbetar nu mer
skolinriktat med fokus på undervisning och lärande. En del av verksamheterna har
informella ledare och det finns en stark lagkänsla i arbetslagen. Vissa medarbetare är
obekväma i förändringsarbetet.
Individerna
Alla medarbetarna har varit med i processen att ta fram kunskaps- och sociala mål.
Syftet är att alla ska vara delaktiga och känna ansvar och det ska vara tydligt vilka
utvärderingsbara mål vi arbetar mot. Personalen har elevens bästa i fokus och förstår
sitt uppdrag. De flesta har arbetat länge i våra verksamheter och upplever att de trivs.
7
Kulturen
Värdegrunden genomsyrar våra verksamheter och alla medarbetare är med i att
arbeta fram plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det är en tillåtande
attityd i personalgrupperna och medarbetarna har tillit gentemot varandra. Det finns
en stark sammanhållning och vikänsla ute i de olika arbetslagen. Det finns mycket
humor och värme i våra verksamheter, både mellan personal och elever och mellan
personal.
Måluppfyllelse
När eleverna börjar i särskilda undervisningsgrupper har de ofta inte många
ämnesbetyg, men så gott som samtliga elever ökar sin måluppfyllelse när de deltagit i
vår undervisning i minst två terminer. De som inte ökar sin måluppfyllelse har oftast
mycket hög frånvaro eller kognitiva funktionsnedsättningar. Resultatet hoppas jag
ska mynna ut i kvalitetshöjning, att måluppfyllelsen har ökat samt att medarbetarna
förstår sitt uppdrag och känner sig delaktiga och viktiga i verksamhetens
undervisning och lärande. Eleven ska ges bästa tänkbara förutsättningar för ett
livslångt lärande och bli vinnare i ett framtida samhälle.
Arbetstillfredställelse
Medarbetarna uttrycker att de trivs men att det är en påfrestande arbetsmiljö. Jag har
inga medarbetare som är frånvarande på grund av ohälsa orsakad av arbetet. Jag har
hög närvaro i personalgruppen och det är bara en av verksamheterna som tillämpar
vikarietillsättning. Övriga verksamheter löser den uppkomna situationen inom
arbetslaget.
Allmän kvalitet
Vi har personal med adekvat utbildning för uppdraget. Endast en lärare är obehörig.
Vi är en efterfrågad verksamhet och många skolor vill gärna att deras elever får stöd
och hjälp i våra särskilda undervisningsgrupper.
Bakgrund till en ny organisation över särskilda
undervisningsgrupper
Beslutet om en ny organisation över kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupper grundade sig på en utredning som en grupp arbetat fram på
uppdrag från grundskolenämnden och grundskoledirektören. Utredningsgruppen
leddes av utbildningschefen för avdelningen Samordning och stöd. Jurist, rektorer i
resursskolorna, ekonom och tjänstemän från kommunens myndighetavdelning ingick
i denna grupp.
Anledningen till utredningen var att resursskolorna behövde en översyn och
genomlysning kopplat till Skollagen (2010:800). Resursskolorna leddes av rektorer
8
och enligt Skollagen ska en elev ha en rektor. Det behövdes en tydlighet i vad
resursskolornas uppdrag var kopplat till nationella styrdokument.
Namnet resursskola togs bort och ersattes med kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupper. Grupperna anpassades efter ålder och behov av stödåtgärder.
Rektorstiteln ersattes med enhetschef. Sektionschefsuppdraget kopplades till de
kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna. Sektionschefstiteln kan
jämnställas med en biträdande rektors uppdrag och ansvar.
De kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna för yngre barn kopplas
till skolor där eleverna ges möjlighet att skrivas in. Syftet är att inte exkludera de
yngre eleverna under en längre tid på en plats långt från en kommunal skola.
Utredningen kom också fram till att lokalt placerade särskilda undervisningsgrupper
där stöd under skoldagen ges på elevens hemskola.
Organisation kommunövergripande särskilda
undervisningsgrupper
Som enhetschef är jag direkt underställd utbildningschefen för utbildningsområdet
samordning och stöd där jag ingår ledningsgruppen.
Som enhetschef ansvarar jag för att svara inför utbildningschef, Skolinspektionen,
Arbetsmiljöverket och övriga intressenter för ledning, styrning och samordning.
I mitt uppdrag ligger skolenhetens inre arbetsorganisation och att skapa tydliga
uppdrag för medarbetarna att utveckla undervisning utifrån forskning, beprövad
erfarenhet och elevernas behov. Vi följer Lgr 11, Skollagen och de mål som såväl
kommunfullmäktige som grundskolenämnden beslutat.
Tillsammans med sektionschefen implementerar jag riktlinjer, policyer och
handlingsplaner. Sektionschefens roll kan jämställas med en biträdande rektors.
Så här är organisationen över kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper
uppbyggd:
Grundskoledirektör Malmö stad
Utbildningschef avdelning samordning och stöd
9
Enhetschef kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper åk 4-9
Sektionschef
Kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper
Verksamhet
Profil
Antal
elever
Antal
lärare
Övrig
personal
Geografisk
placering
Eken
Elever åk 6-9 i
omfattande
behov av
särskilda
insatser där
inkludering i
vanlig skolmiljö
förnärvarande
bedöms vara
omöjlig
och/eller
ogynnsam
12
4 lärare, varav 2 med
speciallärarexamen
och 2 med
specialpedagogexamen
1 kurator
3 fritidsledare
Södra
innerstaden
Hindbyområdet
Östergård
Elever åk 4-9 i
omfattande
behov av
särskilda
insatser där
inkludering i
vanlig skolmiljö
förnärvarande
bedöms vara
omöjlig
och/eller
ogynnsam
24
11 lärare, varav en
specialpedagog
1 fritidspedagog
1 socialpedagog
1ekonomibiträde
1
beh.pedagog
Kirseberg
Intensiv
Akut placering
av elever åk 4-9
som snabbt
behöver ny
skolmiljö
8- 10
2 lärare tillika
specialpedagoger
1 elevassistent
2 fritidsledare
Rosengård
10
Thymus
Elever åk 4-9
i behov av en
lugn och trygg
lärmiljö
10
2 lärare
1 specialpedagog
1 elevassistent
2
socionomer
Husie
Kunskapscentrum
Elever i åk 4-9
som är i behov
av annan
skolmiljö under
delar av
skoldagen
10
4 lärare
1 elevAssistent
(60 %)
Centrum
Vad innebär det att vara placerad i en
kommunövergripande särskild undervisningsgrupp?
Allt arbete i våra verksamheter sker i mycket nära samarbete med hemskolan. En
placering i våra grupper innebär ett merarbete för skolan. Elevens hemskolerektor
är juridiskt ansvarig för eleven. Skollagen säger att hemskolans rektor ska ha utrett
alla möjligheter till en god lärmiljö för eleven innan beslut tas om placering i särskild
undervisningsgrupp (2010:800). Beslutet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram
innehållande information om stödbehov, hur dessa behov ska tillgodoses och hur
åtgärderna ska utvärderas. Elevens rektor kan delegera till lärare i särskilda
undervisningsgruppen att följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammet löpande.
11
Våra verksamheter ger stöd åt att lösa en svår situation och ger hjälp och stöd i ett
utsatt läge. Vi skapar rådrum på en skola och hittar tillsammans med hemskolan
strategier för att lösa en mycket svår elevsituation.
Fokus ligger på skolarbetet, vi eftersträvar normalitet, vi utför ingen behandling.
Eleverna läser enligt grundskolans läroplan (Lgr 11) och vi följer det nationella
uppdrag vi är ålagda enligt Skollagen (2010:800)
Hemskolan lämnar vid överlämnandet aktuell pedagogisk kartläggning,
åtgärdsprogram och annan information som ska syfta till att hjälpa eleven. I
åtgärdsprogrammet ska det tydligt framgå vad eleven behöver stöd och hjälp med.
Våra undervisningsgruppers ansvar är att fokusera på skolarbetet och erbjuda
undervisning enligt schema för varje elev. Eleven har möjlighet till samtal med
kurator vid behov. Vid olovlig frånvaro kontaktas vårdnadshavare, elev och i vissa fall
hemskolan. Personalen i våra verksamheter har regelbunden kontakt med
vårdnadshavare och hemskola. Personalen för noggrann frånvarodokumentation och
delger denna till vårdnadshavare, hemskola och till andra myndigheter om det finns
en överenskommelse om detta.
Vi erbjuder stöd till skolan vid elevens återgång till sin hemskola.
Eleven ska så långt möjligt följa ordinarie pedagogisk planering i syfte att påskynda
återgången. Under placeringen ska hemskolan hitta lösningar inför elevens
tillbakagång. Eleven ska regelbundet få besök från hemskolan, detta för att känna
tillhörighet och att de inte ska riskera att glömmas bort.
Efter avslutad placering hålls ett avslutningsmöte där vi, hemskolan, elev och
vårdnadshavare deltar.
Vision och mål
Vision
Skollagen (2010:800) belyser att utbildningen inom skolväsendet i Sverige ska syfta
till att elever ska inhämta, utveckla kunskaper och värden samt främja elevers
utveckling och lärande som ska syfta till en livslång lust att lära.
De kommunövergripande särskilda undervisningsgruppernas vision är:
Vi tar fram det bästa i varje elev i syfte att eleven når sina mål och blir
vinnare i ett framtida samhälle!
Visionen ska vara känd av alla som arbetar inom vår verksamhet och den ska också
presenteras för eleverna och vårdnadshavarna samt för andra samarbetspartners.
12
Malmö stad är under arbete med att presentera en vision för kommunens
grundskolor, i nuläget finns det ingen uttalad vision.
Mål
Jacobsen och Thorsvik (2014) lyfter fram vilka effekter verksamhetens mål och
strategier har på medarbetarna i organisationen. De menar att mål kan vara
motivationshöjande, styrande, utvärderande samt fungera som en legitimitetsfaktor
mot omvärlden.
Att sätta utvärderingsbara mål och förstå hur målsättning fungerar och vad det ska
syfta till utgår från att medarbetarna känner sig personligt engagerade. Att
medarbetarna har kapacitet att uppnå målen är en förutsättning för att målen ska
infrias. Målet ska vara specificerat så att medarbetarna kan följa sina framsteg i på
vägen till att uppnå målet (Robinson, 2015).
Det centrala är att utveckla elevens lärande och utveckling (Hoy & Miskel, 2008).
Allt arbete ska resultera i ökad måluppfyllse i såväl kunskaps- som sociala mål menar
Hoy & Miskel (Johansson & Svedberg, 2013).
Metod för framtagande av mål
Robinson (2015) belyser att skolledare ofta sätter upp för många mål. Hon
rekommenderar tre till fyra mål och menar att detta ger bättre resultat och där syftet
är att förbättra den nuvarande situationen i verksamheten. Jag har bjudit in
medarbetarna i arbetet med att ta fram såväl långsiktiga- som kortsiktiga mål för våra
verksamheter genom att bidra med 2-3 mål på särskilt framtaget dokument (bilaga
1). Syftet är att personalen ska känna att de har inflytande och delaktighet och att
fokus ligger på att målen är begripliga för alla. Jag har sorterat in målen i två
kategorier, kunskapsmål och sociala mål. Höög (2011) betonar att de sociala målen
ska vara mätbara och kunna utvärderas och att en framgångsrik skola kännetecknas
av att såväl kunskapsmål som sociala mål nås. Allt arbete ska resultera i ökad
måluppfyllse i såväl kunskaps- som sociala mål menar Hoy & Miskel (Johansson &
Svedberg, 2013).
Kommunfullmäktiges mål:
1. En ung global och modern stad
2. En stad för arbete och näringsliv
13
3. En stad för barn och unga; Malmös barn och unga ska få det stöd och den
utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och
utveckla sin fulla potential.
4. En öppen stad
5. En stad för alla
6. En trygg och tillgänglig stad
7. En kreativ stad
8. En ekologiskt hållbar stad.
9. En stad med bra arbetsvillkor
Grundskolenämndens mål
Ökad måluppfyllelse och en likvärdig skola.
Verksamhetens mål
Ökad måluppfyllelse och rusta eleven så att den kan slutföra utbildningen på sin
hemskola eller komma in på önskat gymnasieprogram och klara framtida studier.
Arbeta för en återgång till hemskolan eller till ny hemskola redan vid första dagen i
våra verksamheter.
Särskilda undervisningsgruppen ska arbeta för att eleven ska ta ansvar för sitt eget
lärande och göra val som främjar hens utveckling och mående.
Verksamhetens mål och strategier:
Vad?
Mål
Långsiktiga
Kunskapsmål:
Efter avslutade studier
i våra verksamheter
ska eleven ha minst
betyget E i de ämnen
som hen läser.
Hur?
Kortsiktiga/
delmål
Aktiviteter
Eleven har hög
närvaro och
deltar aktivt i sin
utbildning genom
eget ansvar och
inflytande.
Eleven får stöd i
att lära sig hur
hen lär sig på
bästa sätt.
Pedagogisk
kartläggning,
uppföljning och
utvärdering av
åtgärdsprogram.
IT-baserat
lärande,
alternativa
verktyg ska
erbjudas och
finnas med i
elevens lärmiljö.
Testning av
elevens
kunskaper
14
När?
Vem?
Strategier
Tidsplan
Ansvar
Kartläggning
sker efter att
eleven aktivt
börjat ta del av
undervisningen,
inom 4-6
veckor. Dvs
kommer i tid,
deltar aktivt på
lektionerna.
Alternativa
verktyg ska
erbjudas då
eleven har
behov av dessa.
Lärare
Specialpedagog
Vad?
Mål
Långsiktiga
Kunskapsmål:
Efter avslutade studier
i den särskilda
undervisningsgruppen
har eleven de
färdigheter och
kunskaper som behövs
för att slutföra
studierna på
hemskolan, alternativt
vara väl rustad för
studier på
gymnasieprogram
Sociala mål:
Efter avslutad insats i
särskildundervisningsgrupp ska eleven ha en
förbättrad situation i
skola, hem och på
fritiden.
Hur?
När?
Vem?
Strategier
Tidsplan
Ansvar
Kortsiktiga/
delmål
Aktiviteter
Eleven har ett
bättre mående
med 0 % ogiltig
frånvaro och en
förbättrad
impulskontroll.
Eleven är inte
inblandad i
händelser som
föranleder
incidentrapporter
eller
polisanmälningar
Eleven har
strategier att
klara olika
situationer i
skolmiljön
Social
färdighetsträning,
insikt om hur hen
ska klara
skolsituationer
som kan vara
problemskapande
Kontinuerligt
varje termin
All personal i särskilda
undervisningsgruppen och även andra
samarbetspartners t.ex.
kontaktpersoner eller
stödjande insatser från
socialtjänsten.
Eleven har ett
bättre mående
har 0 % ogiltig
frånvaro och
uppvisar inte
normbrytande
beteende som
orsakar problem
för såväl den
enskilde eleven
som för övriga i
skolmiljön.
Eleven deltar i en
organiserad
fritidsaktivitet.
Elevens kontext
kartläggs efter
samtal med elev,
vårdnadshavare
och andra
myndigheter om
de är inkopplade.
Eleven och
dennes familj
erbjuds stöd om
behov föreligger.
Samarbete med
socialtjänst.
Värdegrunden
genomsyrar hela
verksamheten,
alla är förtroliga
och aktiva i
arbetet med
planen mot
diskriminering
och kränkande
behandling.
Varje dag
All personal
15
Strategier
Vad är en strategi?
En strategi pekar ut i vilken riktning vi ska gå för att uppnå våra mål. Strategin är
vägvalet som visar hur vi ska göra för förverkliga målet (Jacobsen & Thorsvik, 2014).
För att lyckas med vårt långsiktiga utvecklingsarbete, behöver vi arbeta efter hållbara
och välförankrade strategier som omfattar alla medarbetare.
Strategierna ska:
Utgå från våra omvärldsutmaningar
Dra nytta av våra styrkor och möjligheter
Ha siktet inställt mot de mål som vi vill uppnå
Grundskoleförvaltningens strategier
Under 2014 arbetade förvaltningens alla ledare tillsammans fram strategierna Varje
elevs bästa skola:
Vi ger varje elev tro på sin egen förmåga och förutsättning att lyckas
Vi arbetar formativt och språkutvecklande med fokus på förmågorna
Vi är en attraktiv skola som kännetecknas av glädje, lust och stolthet
Vi är rätt personal för uppdraget – vi är välutbildade, kompetenta och
engagerade
Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och baserar vår skolutveckling på
forskning och evidens
Under varje punkt finns fler preciserade strategier.
Strategier för verksamheten
All personal deltar i framtagande av handlingsplaner i syfte att vara delaktiga och
känna sig säkra i problemskapande situationer. Under en studiedag samlades all
personal och fick tillsammans arbeta fram planer i syfte att göra miljön trygg och
säker i våra verksamheter. Intentionen med att tillsammans arbeta fram
handlingsplaner är att rutiner vid tydliga avvikelser är viktiga och kännetecknar en
välfungerande skola (Larsson & Löwstedt, 2010). Nästa steg kopplat till dessa planer
är att tillsätta en grupp från respektive enhet som skall revidera en krisplan och med
stöd av sektionschef implementera denna på en framtida studiedag.
All personal ska vara delaktig i att arbeta fram åtagande-/kvalitetsplaner,
likabehandlingsplaner samt att känna förtrolighet med såväl handlingsplaner vid hotoch våld samt krisplan på lokal och kommunal nivå.
Ett centralt team bestående av specialpedagoger, kurator, logoped och psykologer
kommer att starta sitt uppdrag höstterminen 2016. Teamets uppdrag blir att besöka
16
de skolor som upplever att de tömt ut sina möjligheter gällande stöd och
anpassningar för elever som befinner sig i stora skolsvårigheter. Teamet kommer att
observera, handleda, utreda, kartlägga, utbilda personal, ge råd och stöd samt sköta
intagningen till kommunens stödverksamheter, t.ex. särskilda undervisningsgrupper.
Teamet ingår i utbildningsområde samordning och stöd. Som enhetschef kommer jag
att ha ett nära samarbete med detta team.
Psykologerna kommer att handleda personalen i våra verksamheter och också
kompetensutveckla personalen i metoder som främjar arbetet med eleven.
Kompetensutveckling i form att studier eller föreläsningar i aktuella ämnen erbjuds
den personal som tjänstgör på skolloven.
De tre förstelärarna i våra verksamheter vidareutbildas i it-stödjande lärverktyg av
specialpedagog från grundskoleförvaltningens avdelning för pedagogiskt stöd.
Förstelärarna genomför därefter utbildning för övriga lärare och pedagoger i
verksamheterna.
Ämnesnätverk mellan de olika verksamheterna kommer att bildas under kommande
läsår.
Under en skolledardag i september 2016 där samtliga skolledare är kallade kommer
de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna och det centrala teamets
uppdrag att presenteras av utbildningschef. Presentationer sker också på
kommunens sida på intranätet och på ledningsgrupper i de olika skolområdena.
Analys och slutsatser
Vart är vi på väg?
Tidsplanen fick ändras efter presentationen av den nya organisationen.
Den 1 januari 2016 hade utbildningschefen fått klartecken från förvaltningsrådet att
en ny organisation skulle sjösättas. En person är rekryterad till
sektionschefsuppdraget men kan inte börja sitt uppdrag som planerat på grund av
den uppsägningstid som hen har.
Teamet har inte startat ännu (startar i augusti 2016) och jag har fortsatt ansvar för
intervjuer och antagningar till våra verksamheter. En process som också startat är
den överlämning av verksamheter som kommer att ske vid halvårsskiftet. Jag har
återkommande möten med skolledare och deras utbildningschefer i syfte att det ska
bli så bra som möjligt för de verksamheter de tar över.
Jag upplever att vi är en bra bit på väg, medarbetarna är insatta och delaktiga i
arbetet.
17
Hur skall vi ta oss dit?
Vi ska alltid ha målen i fokus och använda de strategier som är kopplade till dessa
mål. Utifrån de förutsättningar som finns försöker vi avsätta tid för reflektion och
diskussion om hur vi ska ta oss fram till våra mål och att vi också i möjligaste mån
stannar upp funderar och samtalar med varandra om hur vi tillsammans arbetar i
denna process så att vår verksamhet blir en optimal lärmiljö för alla.
Målen är kända av alla medarbetarna och samtliga har varit med i denna process att
arbeta fram mål för verksamheten. Personalen har varit med i arbetet att ta fram
planer i vardagsnära problematiska situationer. Medarbetarna har engagemang och
delaktighet i vårt utvecklingsarbete.
Vad ska vi tänka på i denna process?
Ett förändringsarbete i denna storlek tar vanligtvis två till fem år och genomgår olika
faser (Ahrenfelt, 2001). Efter två år bör vi ha passerat motståndsfasen och vara inne i
en övningsfas som upplevs som äkta. Det nya kommer inte längre att upplevas som
hotfullt eller nytt, det kommer att kännas som en vardag.
Jag försöker att fysiskt besöka verksamheterna så långt möjligt och mycket av min
kommunikation med medarbetarna sker vi mail och telefon. Mina medarbetare är
mina viktigaste lärare och ur kritik som uppstår kan jag vaska fram guldkorn som
utvecklar såväl mig själv som verksamheten (Ahrenfelt, 2001). Genom samtal med
medarbetarna utvecklas jag. Detta är ett arbete som vi gör tillsammans med elevernas
bästa i fokus! Jag är tacksam för att jag får vara med och skapa en förbättring för våra
elever och att jag har engagerade och kompetenta medarbetare. Jag är ständigt
vaksam på att inte går för fort fram. Jag försöker att skapa tydlighet och begriplighet i
detta utvecklingsarbete. Kommunikation är av stor betydelse för att detta ska lyckas.
Jag delger personalen hur jag tänker framåt och vilka områden vi särskilt skall
fokusera på.
18
Referenser:
Ahrenfelt, B (2001) Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur
Hoy, W K & Miskel, C G (2008) Educational administration- Theory, Research, and
practice. New York: Mc Graw –Hill Companies, Inc.
Höög, J (2011) Struktur, kultur och ledarskap- förutsättningar för framgångsrika
skolor. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D.I & Thorsvik, J (2014) Hur moderna organisationer fungerar. Lund:
Studentlitteratur
Johansson, O och Svedberg L(2013) Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.
Larsson, P & Löwstedt, J (2010) Strategier och förändringsmyter. Lund:
Studentlitteratur
Robinson, V (2015) Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget
SFS (2010:800). Skollagen 2010:800. Norstedts juridik
Skolverket(2011) Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Stockholm: Fritzes
Skolverkets rapport 405, (2014) Särskilda undervisningsgrupper- en studie om
organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan.
Stockholm: Skolverket.
Bilaga 1
Vision och måldokument
Forskning visar att meningen med att sätta utvärdringsbara mål och förstå hur
målsättning fungerar ger engagerade medarbetare. Det centrala är att utveckla
elevens lärande och utveckling. Allt arbete ska resultera i ökad måluppfyllse i såväl
kunskaps- som sociala mål.
Jag vill att ni enskilt eller tillsammans med kollegor arbetar med detta måldokument
och att ni mailar in era förslag till mig senast den 9 februari. Skriv kort, klart och
koncist i rutorna nedan och skicka till [email protected].
Jag kommer att gå igenom era förslag och därefter formulera de mål som jag anser
utvecklar vår verksamhet på bästa sätt. Denna sammanställning kommer att
presenteras i verksamhetsplanen.
Syftet är att ni ska ges inflytande och delaktighet och att målen är begripliga för alla,
d.v.s. såväl internt som externt. Fokus läggs på att arbeta framåtsyftande. Som ni ser
har jag har sorterat in målen i två kategorier, kunskapsmål och sociala mål. Målen
ska vara mätbara och kunna utvärderas. En framgångsrik skola kännetecknas av att
såväl kunskapsmål som sociala mål nås. Allt arbete ska resultera i ökad måluppfyllse i
såväl kunskaps- som sociala mål.
Vision
De kommunövergripande särskilda undervisningsgruppernas vision är:
Vi tar fram det bästa i varje elev i syfte att eleven når sina mål och blir
vinnare i ett framtida samhälle!
Visionen ska vara känd av alla som arbetar inom vår verksamhet och den ska också
presenteras för eleverna och vårdnadshavarna samt för andra samarbetspartners.
Malmö Stad är under arbete med att presentera en vision för kommunens
grundskolor, i nuläget finns det ingen klart uttalad vision.
Malmö stads mål
Malmö stad och Grundskoleförvaltningen har satt upp följande mål:
20
Kommunfullmäktiges mål:
1. En ung global och modern stad
2. En stad för arbete och näringsliv
3. En stad för barn och unga; Malmös barn och unga ska få det stöd och den
utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och
utveckla sin fulla potential.
4. En öppen stad
5. En stad för alla
6. En trygg och tillgänglig stad
7. En kreativ stad
8. En ekologiskt hållbar stad.
9. En stad med bra arbetsvillkor
Grundskolenämndens mål:
Ökad måluppfyllelse och en likvärdig skola.
21
Mitt/våra förslag på mål i vår verksamhet:
Namn:
Arbetsplats:
Verksamhetens mål och strategier
Långsiktiga
Vad?
Mål
Kortsiktiga/delmål
Hur?
Aktiviteter
När?
Strategier
Tidsplan
Vem?
Ansvar
Kunskapsmål:
Kunskapsmål:
Sociala mål:
Tack för din medverkan!
Vänlig hälsning
Christina Törnkvist
Ert ifyllda dokument mailas till [email protected], senast den 9 februari 2016.
22
Referenser:
Hoy, W K & Miskel, C G (2008) Educational administration- Theory, Research, and
practice. New York: Mc Graw –Hill Companies, Inc.
Höög, J (2011) Struktur, kultur och ledarskap- förutsättningar för framgångsrika
skolor. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D.I & Thorsvik, J.(2014) Hur moderna organisationer fungerar. Lund:
Studentlitteratur
Johansson, O och Svedberg L(2013) Att leda mot skolans mål. Malmö: Gleerups.
Robinson, V (2015) Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget
SFS (2010:800). Skollagen 2010:800. Norstedts juridik
Skolverkets rapport 405, (2014) Särskilda undervisningsgrupper- en studie om
organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan.
Stockholm: Skolverket.
23
24
