MÅNADSBLADET
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND
Juni
2005:6
Miljöstatus för Bohuskusten, publicerat 22 juni, baserat på provtagningar 7-9 juni.
Hydrografi
Maj månad bjöd på mestadels ostadigt
och lågtrycksbetonat väder med blygsamma temperaturer. Högsommarvärme förekom endast under några
enstaka dagar och då främst i de sydöstra
delarna av landet. För Bohuskustens del
blev månaden som helhet både något
kyligare och blötare än normalt.
Löst oorganiskt kväve
i ytvattnet
på normala och låga nivåer. Vid Valö
uppmättes dock något högre halter än
normalt av oorganiskt kväve och kisel,
troligtvis till följd av att Götaälvvatten kunnat leta sig söderut i samband
med att Baltiska strömmen försvagats.
Fosfathalten var marginellt över det
normala vid Stretudden och inre Gullmarn.
De blygsamma lufttemperaturerna resulterade i att även ytvattentemperaturen
på flera håll var låg. Vid samtliga stationer uppmättes en temperatur i ytan
på endast 12-14 grader. Salthalten i ytvattnet var normal utom vid Åstol, Instö
ränna, Byttelocket och Stretudden där
högre salthalt än normalt uppmättes.
Mätningarna, som utfördes 8-9 juni,
föregicks av några dagar med inflöde
till Östersjön. Detta får till följd att utflödet av Östersjövatten som normalt
går norrut längs svenska kusten, den
s.k. Baltiska strömmen, avmattas och i
stället kunde saltare vatten från Skagerrak leta sig ner längs kusten. Detta ses
också tydligt i att bottenvattnet vid flera
stationer är saltare än vanligt.
Syrgashalterna i bottenvattnet var på
de flesta håll normala för årstiden. På
samtliga stationer utom i fjordarna innanför Orust höll sig syrgashalten över 4
ml/l. I Havstensfjorden har syret fortsatt
att minska sedan föregående mätning
och var i början på juni nere i närmare
2 ml/l närmast botten. Från botten och
upp till ett djup av 20 m låg syrgashalten
under 4 ml/l. Situationen i Koljöfjorden
var ännu sämre, med syrgashalter under
1 ml/l i hela vattenmassan från 20 m
ner till botten. Svavelväte förekom i
bottenvattnet i Byfjorden från och
med 30 meters djup och syrgashalten
var också lägre än 4 ml/l mellan 15 och
30 meters djup.
Närsalthalterna låg vid junimätningen
Anna Ingemansson
-
(summa NO , NO3 och NH+4 )
Mycket mera
än normalt
KOSTERFJORDEN
Mera än normalt
Normala värden
(månadsmedel 1995−2004)
Mindre än normalt
Mycket mindre
än normalt
Inget närsaltprov
BYTTELOCKET
INRE GULLMARN
BROFJORDEN
BYFJORDEN
ALSBÄCK
HAVSTENSFJORDEN
KOLJÖFJORD
GALTERÖ
ÅSTOL
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Syreförhållanden
60
4
80
2
100
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
J
J
A
S
O N
D
J
Månad
F
M A
M
J
10
6
4
20
2
30
−2
Koljöfjord
0
8
Djup, m
6
10
10
8
10
6
20
4
2
30
0
0
4
8
Syrgas, ml/l
J
J
A
S
O N
D
J
Månad
F
M A
M
J
−2
Syrgas, ml/l
40
Havstensfjord
0
Syrgas, ml/l
8
Syrgas, ml/l
Djup, m
10
Djup, m
Alsbäck
0
20
0
40
0
4
8
Syrgas, ml/l
J
J
A
S
O N
D
J
Månad
F
M A
M
J
−2
Diagrammen visar syrgashalter vid botten samt djupprofilen för aktuell månad i tre utvalda fjordar där syresituationen är av
speciellt intresse ( ∗ = ingen mätning, ∆ = saknat bottenvärde). Värden för Byfjorden visas ej men det är så gott som alltid syrefritt
i bottenvattnet där. När syrgashalterna går under 2 ml/l flyr de flesta fiskar området. Redan vid 3-4 ml/l skadas unga individer och
bottenlevande djur. Provtagningarna vid Alsbäck finansieras av Gullmarens kontrollprogram.
Producerat av
Kontaktperson Ann-Christine Lang
citera oss gärna men glöm inte att ange källan
ISSN 1651-3479
www.smhi.se
Redaktör Anna Karlsson
Uppdragsgivare och utgivare
Bohuskustens vattenvårdsförbund
Box 305, 451 18 Uddevalla
Telefon 0522-159 80
www.bvvf.com
Klorofyll & Skadliga Alger
Algsituationen
Månadens planktonprover bjöd på
artsammansättningar med relativt stor
diversitet, lite olika beroende på om de
var tagna vid stationerna längst in i fjordarna, Havstensfjord och Koljöfjord, eller vid de yttre stationerna, Danafjord,
Åstol, Stretudden och Kosterfjorden.
Vid de förstnämnda var det mycket
mer dinoflagellater än kiselalger. I de
övriga proven var det också större andel
dinoflagellater, men skillnaden var inte
lika stor.
Månadens alg, Emiliania huxleyi, fanns
vid samtliga stationer, dock i mycket
varierande täthet. Det var ganska få celler i Havstens- och Koljöfjords prover,
medan det vid de yttre stationerna fanns
från 120 000 – 1,7 miljoner celler/l
(Kosterfjorden respektive Danafjords
ytprov, 0-10m). Med tanke på att
Kosterfjorden ligger längst norrut och
Danafjord längst söderut av stationerna,
kan slutsatsen dras att populationen
rört sig söderut, eftersom blomningen
(µ
µg klorofyll a per liter)
uppstått utanför våra vatten och följt
med strömmarna inåt Skagerrak. Årets
blomning har inte varit lika påtaglig
som 2004, då man kunde observera en
mycket distinkt turkos färg på vattnet.
Under 2005 års junimätning noterades
att vid de stationer där E. huxleyi var
riklig fanns det få alger i samma storleksgrupp (runt 10 µm).
Av potentiellt giftiga alger kan nämnas
dinoflagellaten Dinophysis acuminata.
Den förekom över riskvärdet på flera
stationer, och högst celltäthet, 1400
celler/l, observerades i Havstensfjords
ytprov. Dinoflagellaten Alexandrium
spp fanns i små mängder vid Åstol,
Koljöfjord och Kosterfjorden. Det för
fisk potentiellt skadliga släktet Heterosigma spp, fanns även denna månad i
relativt stor utsträckning. Lägst täthet,
9000 celler/l observerades i Stretuddens
ytprov, och högst, 110 000 celler/l i
Koljöfjords ytprov.
KOSTERFJORDEN
D
Mkt höga > 4.5
Höga 2.4 − 4.5
Måttliga 1.1 − 2.3
Låga 0.4 − 1.0
Mkt låga < 0.4
Arter analyserade
Inget klorofyll a prov
BYTTELOCKET
D
D
BROFJORDEN
ALSBÄCK
KOLJÖFJORD D
BYFJORDEN
HAVSTENSFJORDEN
GALTERÖ
Alger skadliga för fisk
ÅSTOL
D
INSTÖ RÄNNA
DANAFJORD
Ann-Turi Skjevik
INRE GULLMARN
D
A Alexandrium spp. PSP
D Dinophysis spp. DSP
spp.
P Pseudonitzschia
ASP
ÄLVSBORGSBRON
SKALKORGARNA
VALÖ
Månadens alg juni 2005
Emiliania huxleyi
Likt små diamanter ligger E. huxleyi och
skimrar när man ökar förstoringen till 400
x på mikroskopet. Algen är uppbyggd av
små kalkplattor som reflekterar ljuset och
gör att den under blomning kan observeras
med hjälp av satellitbilder. På bilden ser
man en ansamling om 5-6 celler.
Kartan illustrerar det viktade djupmedelvärdet klorofyll a (0 till maximalt 30 m djup)
uttryckt som µg/l vid de olika stationerna.
Eventuell förekomst av skadliga alger vid
de stationer där arter analyseras markeras
med symbol.
DSP = Diarréframkallande skaldjursförg
iftning,
PSP=Paralyserande skaldjursförgiftning,
ASP=Amnesisk skaldjursförgiftning.
Foto: Ann-Turi Skjevik
Kontrollprogram för Bohuskustens vattenvårdsförbund
Syftet med kontrollprogrammet är att studera förändringar på lång och kort sikt gällande hydrografiska och hydrokemiska
förhållanden vilka är styrande för många av de biologiska processerna i den marina miljön. Totalt fjorton stationer ingår i
programmet och i samband med vattenprovtagningarna tas även planktonprov vid sex stationer. Provtagning sker en gång
per månad, under första tisdagen och onsdagen i månaden. Provtagningsdjupen är 0.5, 2, 5, 10, 15, 20, 30 o.s.v ned till
botten. För rådata, mer information och tidigare rapporter, besök vattenvårdsförbundets webbplats www.bvvf.com
Musslor
För information om alggifter i musslor ring telefonsvararen ”Blåmusslan” tel. 031-60 52 90 eller besök www.bvvf.com
alternativt Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se och sök efter ”musslor”. Kommersiellt odlade musslor i handeln skall
alltid vara giftfria.
