>> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA
Functional
foods – lovande
koncept för
tänder och mun
Hårdtuggade
produkter kan
via sin tuggbefrämjande
konsistens
öka salivstimuleringen.
Tandvården har varit framgångsrik i att finna egenvårdsaktiviteter för förbättrad munhälsa hos
befolkningen. Fortfarande har dock cirka 20 procent av befolkningen i de industrialiserade
länderna oacceptabelt hög utveckling av till exempel karies och tandlossning. Livsmedel med
förmåga att påverka munhälsan positivt skulle kunna minska den andelen ytterligare, liksom
mota sjukdomsökningen i utvecklingsländerna, och vara till gagn både för individerna och
samhällsekonomin.
>> text: Ingegerd Johansson, professor,
Institutionen för odontologi, Umeå universitet,
Peter Lingström, professor, Institutionen
för odontologi, Göteborgs universitet.
[email protected]
G
amla huskurer och
nutida forskning visar
att både näringsämnen
och andra naturligt
förkommande ämnen i livsmedel kan
påverka vår hälsa i både positiv och
negativ riktning. Detta har lett till
utveckling av livsmedel som förväntas ha särskilda hälsoegenskaper, vilka
ofta benämns ”functional foods”.
Många sådana livsmedel har ut-
28 Nordisk Nutrition 3 • 2009
vecklats för att ha effekt i relation till
de stora folksjukdomarna högt blodtryck, metabolt syndrom, diabetes,
hjärt-kärlsjukdomar, övervikt/fetma,
benskörhet, vissa cancersjukdomar,
och mag-tarmsjukdomar. Effekterna
bygger då oftast på en systemisk
verkningsmekanism av ett aktivt
ämne.
Varierande dokumentation
För påverkan på munhälsan är även
ämnets effekt lokalt vid tandytan
och på slemhinnan av stor betydelse.
Idag finns vissa livsmedel som anses
ha effekt på karies, tandlossning och
kroniska slemhinneinfektioner. Det
kan handla om mineraler, animaliska
produkter, växtextrakt eller probiotiska bakterier. Effekterna uppnås till
exempel genom påverkan på ämnesomsättningen och vidhäftning av bakterier och svamp.
Dokumentation av olika substansers betydelse för munhälsan
varierar dock, och för de flesta finns
behov av ytterligare dokumentation för att man ska anse effekterna
väl vedertagna. Livsmedel i vilka
sockerarter och stärkelse ersatts
med sockerersättningsmedel eller
kolhydrater som inte kan fermenteras av kariesbakterier är förstås också
att betrakta som fördelaktiga ur ett
tandhälsoperspektiv.
Te med fluor och polyfenoler
Även om det idag finns många fluorinnehållande munhälsovårdsprodukter på marknaden ska inte betydelsen
av fluorinnehållande födoämnen
underskattas för förebyggande av
karies. Data från barn i åldern tre till
fem år visar att cirka 80 procent av
den dagliga fluortillförseln tillförs via
maten (1).
Specifikt fluorrika produkter är,
utöver dricksvattnet i vissa områden, te, vissa mineralvatten och fisk.
Utöver sitt fluorinnehåll (som kan
>> LEDARE
>> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA
Functional foods – vad är det?
Begreppet ”functional foods” myntades i Japan i början av 80-talet.
Sedan dess har begreppet etablerat sig som en generell benämning
för livsmedel med positiva hälsoegenskaper. Trots att många konferenser och vetenskapliga projekt tillägnats frågor relaterade till just
”functional foods” har begreppet dock aldrig entydigt definierats
eller reglerats inom Europa. Vissa menar att ”functional foods”
omfattar alla livsmedel som på något vis bidrar positivt till hälsan.
I den definitionen inkluderas allt från råvaror som frukt och grönt till
specialdesignade livsmedel utvecklade av livsmedelsindustrin. Andra
menar att bara den senare kategorin är riktiga ”functional foods”.
Idag kan det anses mer relevant att istället för ”functional foods”
diskutera i termer av ”livsmedel som märks och marknadsförs med
hälspåståenden”. Inte minst eftersom begreppet ”hälsopåstående”
nu finns definierat och reglerat inom EU i och med att förordningen
om närings- och hälsopåståenden (EG nr 1924/2006) trädde i kraft
den 1 juli 2007.
uppgå till 400 ppm) anses te (Camellia sinensis) även ha en kariesskyddande effekt genom sitt innehåll av
polyfenoler, katekiner och mineraler
(2). Effekterna tillskrivs både grönt
(icke-fermenterat), svart (fermenterat)
och oolong (semi-fermenterat) te.
Regelbunden daglig tillförsel av
svart te har i en nyligen genomförd
klinisk studie visat sig reducera plackmängd och dess syrabildande förmåga
och förekomst av kariesbildande
mikroorganismer (3). Även frukt,
grönsaker, oliver och drycker som vin
och kaffe innehåller polyfenoler.
Ost speciellt intressant
Bland de livsmedel som idag tillskrivs
störst betydelse i syfte att minska
risken för karies finns ost och övriga
mjölkprodukter (4). Detta är bland
annat relaterat till produkternas
relativt höga innehåll av kalcium
och fosfat, som är av betydelse för
tändernas mineralomsättning. Även
mjölkproteiner, till exempel kasein
och vissa bioaktiva peptider bidrar
till mejeriprodukters positiva effekter
avseende karies.
Effekter som påvisats av vissa
mejeriprodukter är ökad buffring,
salivstimulering, minskad vidhäftning
av bakterier, antimikrobiell påverkan
samt gynnsam inverkan på tändernas
mineralomsättning. Ökad buffring
betyder att saliven har ökad förmåga
för skydd mot tandlossning är inte
att neutralisera sura substanser, vilket
klarlagd. Det är dock välkänt att
är fördelaktigt eftersom en sur miljö
en kost rik på kalcium, fosfat och
är negativt för tandhälsan. Ost är
speciellt intressant då den, till skillnad D-vitamin kan skydda mot minskad
från övriga mjölkprodukter, inte inne- bentäthet. I en nyligen publicerad
studie har man noterat ett samband
håller laktos och har ett koncentrat
mellan bentäthet och förlust av
av aktiva komponenter. Ett samband
käkben (7).
mellan lägre kariesförekomst och
högre dagligt intag av hårdost har
iakttagits i en grupp svenska barn (5). Tuggning positivt
Positiva effekter avseende munhälsan
Effekten av födoämnen eller födokan också ses i relation till livsmedels
ämneskomponenter för uppkomsten
konsistens. Fiberrika och hårdtuggade
av tandköttsinflammation och vidare
utveckling av tandlossning är inte lika produkter kan via sin tuggbefrämjande konsistens öka salivstimuleringen.
tydlig som mot karies. Substanser
som motverkar vidhäftning eller
metabolism hos bakterier förknippade med tandlossning anses dock vara
betydelsefulla. Exempel på substanser
som kan ha en sådan
effekt är polyfenoler från tranbär
och te (6). Dessa
substanser kan
dessutom ha
positiva effekter
på vissa inflammatoriska
Utöver sitt fluorinnehåll anses te
markörer.
även ha en kariesskyddande effekt
Betydelsen
genom sitt innehåll av polyfenoler,
av kalcium, foskatekiner och mineraler.
fat och vitaminer, till exempel
B- och C-vitamin,
Bland de
livsmedel
som idag
tillskrivs
störst betydelse i
syfte att
minska
risken
för karies
finns ost
och övriga
mjölkprodukter.
»
29
>> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA
Tuggummi har via mekanisk
stimulering god effekt på salivsekretionen, ökad sockerelimination
och rengörande effekt (8). Ökad
buffringsförmåga och utsöndring
av kariesskyddande ämnen är andra
effekter man funnit av tuggummi.
Xylitol, fluor och urea är aktiva
substanser som ofta ingår i tuggummi och andra sockerfria produkter.
Jämfört med övriga sockerersättningsmedel anses xylitol ha specifika
kariesskyddande egenskaper .
Att kunna lindra eller förebygga
sjukdom med egenvårdsåtgärder är
en dröm för många individer och för
samhället. Framgångsrik egenvård
kan ge förbättrad munhälsa och livskvalitet, och eventuellt också längre
liv. Bevarad hälsa i munnen betyder
minskat lidande, högre social acceptans, och minskade kostnader för
individ och samhälle.
Att identifiera livsmedel med
förmåga att förebygga och lindra
sjukdomar i munnen bedöms värdefullt i en tid när överanvändning av
antibiotika och miljöfrågor står i
fokus. ••
Referenser
1. Murakami T, et al. Fluoride intake in Japanese children aged 3-5 years by the duplicatediet technique. Caries Res 2002; 36: 386-390.
2. Wu CD, Wei GX. Tea as a functional food
for oral health. Nutrition 2002; 18: 443-444.
3. Wu CD, et al. Tea polyphenols inhibit
growth, accumulation and acidogenicity of
human dental plaque bacteria. Proceedings
of 2004 International Conference on O-cha
(tea) Culture and Science. World Green Tea
Association, Japan. 2004; 423-425.
4. Kashket S, DePaola DP. Cheese consumption and the development and progression of
dental caries. Nutr Rev 2002; 60: 97-103.
5. Öhlund I, et al. Diet intake and caries
prevalence in four-year-old children living in a
low-prevalence country. Caries Res 2007; 41:
26-33.
6. Kou Y, et al. Inflammatory responses
of gingival epithelial cells stimulated with
Porphyromonas gingivalis vesicles are inhibited
by hop-associated polyphenols. J Periodontol
2008; 79: 174-180.
7. Brennan-Calanan RM, et al. Osteoporosis
and oral infection: independent risk factors for
oral bone loss. J Dent Res 2008; 87: 323-327.
8. Edgar WM, et al. Saliva and Oral Health,
3rd Edition. British Dent. Jour. London, Great
Britain. 2004.
30 Nordisk Nutrition 3 • 2009
Hälsopåståenden om munhälsa
Den 1 juli 2007 infördes en förordning, det vill säga obligatorisk lag, som
reglerar användningen av hälsopåståenden inom EU (1). Efter en viss övergångstid kommer endast de hälsopåståenden som granskats och godkänts
inom förordningen att vara tillåtna på den europeiska marknaden. Den
vetenskapliga granskningen görs av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, European Food Safety Authority (Efsa).
Inom mun- och tandhälsoområdet har Efsa hittills handlagt tre ärenden.
Ett av dessa, en ansökan avseende ett tuggummi med xylitol, har resulterat
i ett positivt utlåtande med följande slutsats: ”Xylitol chewing gum reduces
the risk of caries in children” (2). Påståendet är dock formellt godkänt först
när beslut fattats av kommissionen, vilket inte skett ännu. De vetenskapliga
kraven för ett positivt utfall av Efsas granskning är höga. Ett negativt utfall
utesluter inte att den dokumentation som finns är i positiv riktning. Däremot kan den vid tillfället för granskning varit otillräcklig. Det kan också
vara så att hälsopåståendet inte varit tillräckligt preciserat eller att den
aktuella substansen eller livsmedlet inte varit tillräckligt väl definierat.
En kategori av hälsopåståenden som tillåts inom förordningen är så kalllade påståenden om minskad risk för sjukdom. För närvarande debatteras
frågan om det är ett absolut krav att man för denna typ av påståenden måste kunna påvisa effekt av livsmedlet på en specifik riskfaktor, det vill säga
om man måste känna till mekanismen bakom den minskade sjukdomsrisken.
Ett sådant krav kan orsaka problem för vissa hälsopåståenden relaterade
till mun- och tandhälsa, eftersom de flesta studier på människa inom detta
område mäter effekter direkt på faktiska utfallsmått, det vill säga förekomst
av sjukdom. Effekter på riskfaktorer har ofta studerats endast i experimentella system.
Mer information om förordningen, Efsas utlåtanden och ansökningar som
inkommit finns på Efsas och Livsmedelsverkets hemsidor:
www.efsa.europa.eu och www.slv.se
Referenser
1. Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december
2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Europeiska unionens
officiella tidning L 404 av den 30 december 2006.
2. Scientific Opinion of the Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a
request from LEAF Int, Leaf Holland and Leaf Suomi Oy on the scientific substantiation
of a health claim related to xylitol chewing gum/pastilles and reduce the risk of tooth
decay. The EFSA Journal 2008; 852: 1-2.
