RESTAURERING AV GOLV I TUNA KYRKA
TUNA FÖRSAMLING, SUNDSVALLS KOMMUN
Länsmuseet Västernorrland
Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2004:18
Bodil Mascher
2
Innehåll:
Sid.
INLEDNING
3
BESKRIVNING OCH HISTORIK
3
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER
4
GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
4
KÄLLOR
8
3
INLEDNING
Tuna församling har under sommaren 2004 restaurerat golvbjälklag, etapp 2 och 3 på Tuna
kyrka i Sundsvalls kommun. Länsstyrelsen har beviljat tillstånd till undersökning av
golvbjälklag och ev. upprensning av krypgrund 2004-06-01 dnr. 433-6548-04 enligt
arbetsplan utarbetad av Plb projektledning Bygg AB 2004-05-27 med anledning av fukt- och
svampangrepp. Munters Torkteknik AB har tidigare undersökt grunden (Skadeutredning
031006).
Länsmuseet Västernorrland har utfört antikvarisk kontroll enligt Länsstyrelsens villkor. Syftet
med kontrollen är att den antikvariske experten tillför nödvändig kunskap om traditionella
material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska
värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden beslut om
insatser under arbetets gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen skall öka vår
kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värdena som Tuna kyrka besitter och
underlätta bevarandet av dessa värden. Den antikvariska kontrollanten skall dokumentera
arbetet och sammanställa det i en rapport.
Från Länsmuseet Västernorrland har Anette Lund och Bodil Mascher deltagit som
antikvariska kontrollanter. Rapport: Bodil Mascher. Ärendets d.nr. är 2004 / 251.
BESKRIVNING OCH HISTORIK
Tuna kyrka är en rektangulär vitputsad salkyrka med sakristia i norr och sekundärt västtorn,
byggt 1936/37. Stommen är av gråsten, västra gaveln av trä. Långhusets sadeltak, som
tidigare var spåntäckt, avtäcktes med Grythytteskiffer samtidigt med västtornets tillkomst.
Under 1800-talet hade man flera gånger diskuterat uppbyggnad av ett torn, enligt den av
konung Gustaf III gillade ”dessein” (Åslund 1878). Vid den tiden fanns framför altaret de tre
gravstenarna på golvet som ligger där idag. Det omtalas vidare att orgelverket från år 1797,
som delvis tillkom genom länsmannen Thunmarks donation, var målat ”i pärlfärg och ornerat
i guld”.
Plan över Tuna kyrka
På inskriptionstavlan ovanför södra portens klassicerande kalkstenomfattning, som tillkom år
1928 står kyrkans nybyggnadsår 1777 och byggmästaren Per Hagmansson, som uppförde
kyrkan efter ritningar av Olof Tempelmann och fadern Daniel Hagman. Kyrkan uppfördes på
platsen för en tidigare medeltida kyrka och inhägnas av kallmur med stegport i söder.
Klockstapeln från 1746 uppfördes av klockaren Alexander Thun och kan delvis ha byggts av
delar av den tidigare stapeln, som omnämns 1681.
4
Den tidigare kyrkan av sten, troligtvis från 1200-talet, hade långhus och mindre rakslutet kor
och var enligt Hülphers mörk och trång. Rester av de medeltida kyrkomurarna finns kvar i
nuvarande kyrkas östra och södra del. Långhuset är enskeppigt med tre valv. Inventarier
påminner om kyrkans tidiga historia, exempelvis ett medeltida dopfuntslock i trä. Man hittade
även delar av en medeltida dopfunt vid stegporten i samband med en tidigare restaurering. Ett
triumfkrucifix i gotik är daterat till tidigt 1400-tal (Våra kyrkor). Sakristiedörren från 1721 i
skuret trä tillhörde den gamla kyrkan. Predikstolen i skuret och förgyllt trä mot marmorerad
botten och altaruppsatsen utfördes av Johan Edler d.ä. år 1793. Det förekommer även
grisaillemålning utförd av Jonas Wagenius från 1794 med skenarkitektur (arkadbåge
inramande nisch med urna) på väggen mot vapenhuset, som enligt uppgift har renoverats
under 1900- talets andra hälft. Wagenius gjorde även förgyllningar i kyrkan vid denna tid.
Målningen har krackeleringar i närheten av söder- respektive norrvägg, en äldre gråmålning
finns under. Väggen har tagits ner tidigare, troligen i samband med brandskyddsisolering vid
läktartrappan.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANERADE ÅTGÄRDER
Restaureringen av golvet har skett i två etapper. Under etapp 1 görs golvarbeten i långhusets
östra del. Under etapp 2 arbetar man i västra delen av kyrkan under läktaren. Tidigare
golvrestaureringar har utförts på 1960- talet. Nyligen utförda analyser har bland annat påvisat
förekomst av äkta hussvamp samt rötskador på bärlinor och golvåsars underkant, tilltagande
mot långhusets västra del under läktaren. (Munters Skadeutredning 031006). Golvisoleringen
i trossbotten skulle enligt beskrivningen rensas från gamla värmerör och byggbråte,
mögelsmittat material samt löv och skräp som forslats in genom vaentilerna i stengrunden.
Golvbjälklaget skulle vid behov repareras. Undergrunden skulle kompletteras med ett
fläktaggregat. Länsmuseet har även utfört en arkeologisk undersökning i samband med
golvrestaureringen.
GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER
Golv:
Man gjorde en demontering av bänkar och golvplankor 04 06 14 (etapp 2). Golvplankorna
togs upp i befintliga skarvar. De var spontade. En ny uppmärkning av plankorna gjordes.
Fyllningen i trossbotten var sågspån och kalk. Man har avlägsnat isolering i trossbotten som
varit bemängd med svampsporer. Denna isolering är ersatt av mineralull, vilket enligt
konsultens tekniska bedömning i detta fall ska kunna användas, eftersom golvkonstruktionen i
kryputrymmet är genomsläpplig. Mineralull är inget hygroskopiskt material och har då ingen
förmåga att ge ifrån sig fukt. Därför bör kryputrymmet fortsättningsvis inte förses med
tätande material. Efter restaureringen har man återställt golv och bänkar. Golvsaneringen
utfördes av Rotab. Grisaillemålningen har varit övertäckt utan fästen i väggen.
Golvet under läktaren fick ligga öppet under de första veckorna i oktober. Ett
avfuktningsaggregat har monterats in under golvet i läge ungefär under predikstolen. Detta
avfuktningsaggregatet kan registrera luftfuktigheten och sätter igång om den blir alltför hög.
Avfuktningen regleras alltså automatiskt. Avfuktningsaggregatet står genom rör i förbindelse
5
med golvåsar och kryputrymme, där svampsporer kan finnas, men som nu är oskadliga (ej
aktiva). Det finns styrenheter vid trappan under koret, vilket gör att fuktigheten kan övervakas
och regleras av underhållsansvarig därifrån. Denne behöver alltså inte gå in via kryputrymmet
vid kontroller. Inga anordningar tillhörande avfuktningsaggregatet är synligt ovan golvet. Alla
ledningar och förbindelser är dragna under golvet fram till trappan under koret. Denna typ av
avfuktningsaggregat är vedertaget och används på husmarknaden. Enligt uppgift ska den inte
kunna skada bemålat trä ovanför golvet.
Etapp 2. Långhusets östra del
Under etapp 2 har man åtgärdat skador i långhusets östra del närmare koret och rensat bort
fuktbindande organiskt material. Man behövde endast byta ut cirka 3 dm av två golvåsar på
norra sidan, som renskars och fick understöd med ilagning av nytt trä. Vitt mögel i trossbotten
rensades bort.
Ovan tv: avsågad golvås vid långhusets sydöstra del samt del av gamla järnrör efter tidigare
vattenburen värme (under el-ledningen). Rördelar har nu tagits bort. Dessa har sannolikt lett
skräp utifrån in till grunden. T h: Mögel som hänger ner från undergolvet
Etapp 3. Långhusets västra del under läktare
Vid etapp 3 öppnades golvet under läktaren, som var värst utsatt. En total avgränsning
byggdes av plywood (ovan) mot kyrkorummet. Läktartrappan skyddades med plast. Först
öppnades golvet mot söder. Bilden ovan t v visat uppmärkta golvbräder från golv under
läktaren. Golvbräderna är spontade.
6
Löv och skräp som kommit genom ventil mot norr. T h: Golvåsen t h under mittkolonnerna
vid läktaren byttes ej utan rensades från rötskadat trä och försågs med ett stöd (bygel).
Golvåsar mot södra väggen, där golvet tagits upp tidigare (ovan t v). De var rötskadade och
gav vika. Undergolvbräderna låg i öst-västlig längdriktning jämfört med det övriga
undergolvet, där bräderna låg i nord-sydlig riktning. De har eventuellt lagts in vid en tidigare
restaurering på detta ställe.
Ingen aktiv hussvamp har lyckligtvis påträffats.
Golvet under läktaren och bänkarna på vardera sida mittgången återmonterades med samma
skarvning som tidigare (ovan, nedan).
7
Antikvariska iakttagelser gjorda under arbetet:
På de frilagda kolonnernas bas syntes under den gröna marmoreringen ett underliggande
kimröksgrått färgskikt, där bänkarna suttit på kolonnen söder om mittgången som bär läktaren
(foto mot södra väggen). Ovanför det grå fanns en vit kulör som ev. varit en
marmoreringsgrund eller en tidigare vitmålning som gjorts, då bänkarna suttit kvar.
Närbild på kolonnen på norra sidan mittgången.
Ovan t v. syns asfaltpapp på en grundsten under läktaren vid mittgångens högra sida.
8
Ovan t h: Golvbjälklaget har restaurerats under senare tid, enligt 1960-70-talsmetoder,
exempelvis upphängning av stöd för undergolv med ”hängslen” istället för bräda nertill under
övre åsarna. Där ligger cuprinolstrukna bräder. Under de undre golvåsarna ligger asfaltpapp
som isolering mot grundstenarna. Man ser även att stengrunden under norra väggen med är
utbyggd och förstärkt under pilastern t h.
Länsmuseets fotoarkiv
Mot väggen mot vapenhuset finns vid vardera läktartrappa. Foto t v norra sidan med borttagna
bänkar under målningen. T h ett väggparti med renoverad grisaillemålning av Wagenius.
Målningen har tidigare har tagits ner; bräderna är märkta och har horisontallinje utmärkt med
blyerts. Troligen skedde det i samband med isolering av väggen med gipsskiva (Foto från
1978. Brädväggen är idag förlängd vid sidan av trappan). Bräderna under målningen är
handhyvlade.
KÄLLOR
Hülphers, Abraham: Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland . Om Medelpad, (1771,
Västerås) faksimil, Umeå 1985.
Kyrkobyggnader 1760 – 1860 . Del 4, Riksantikvarieämbetet.
Länsmuseet Västernorrland: fotoarkivet, databas.
Munters Torkteknik AB: Skadeutredning. Objekt: Tuna kyrka, rapport 2003-10-06
Pegasus lab AB: Resultatredovisning av mikrobiologiska analyser, rapport av Monika Funke,
2003-06-19.
Plb projektledning Bygg AB: Arbetsbeskrivning för åtgärdande av fuktskadat golv, Tuna
kyrka, Matfors, Sundsvalls kommun, 2004-05-27.
Åslund, Daniel: Beskrifning öfver Vesternorrlands län, Hernösand 1878.
