Elevhäfte – Samhällsekonomi
För att vi ska kunna leva och må bra måste vi ha mat, bostad,
kläder och annat som får oss att må bra. För att vi ska kunna få
allt detta måste vi kunna betala för det. Det krävs alltså pengar
och resurser för att tillgodose våra behov. Två ord som du
kommer att möta i samband med att vi pratar ekonomi är; utbud
och efterfrågan. Vad betyder då dessa ord?
- Utbudet handlar om hur mycket det finns av en vara.
- Efterfrågan handlar om hur många som vill köpa varan.
Ett exempel är t.ex. de stora skillnaderna på
lönen arbeten ger. Vi vet alla att Zlatan tjänar mycket mer
pengar än jag. Hur kommer det sig? Det är nämligen så att det
inte finns många som spelar fotboll lika bra som Zlatan.
Samtidigt finns det en stor efterfrågan på människor som spelar
bra fotboll. Publiken vill se laget vinna, då behövs bra spelare
och klubbarna tjänar mycket pengar. Därför betalar klubbarna
mycket pengar för att få just de bästa spelarna. Alltså när
utbudet på bra spelare är litet och efterfrågan på bra spelare är
stor, ökar priset på spelaren.
Om man tänker sig att det skulle finnas tusentals Zlatan så
skulle priset på spelarna helt plötsligt sjunka. Utbudet spelar
roll.
Det är också viktigt att komma ihåg att det inte räcker med att
någon är jättebra på något för att den ska tjäna bra. Det krävs
också att det finns en stor efterfrågan, det vill säga folk som är
villiga att betala.
Om man jämför t.ex. världens bästa bandyspelare med
världens bästa fotbollspelare så kommer man att se att de inte
får lika mycket trots att båda är bäst på det de gör. Efterfrågan i
fotbollsvärlden är större än bandyvärlden.
Vad bestämmer priset på en vara?
En moped kostar mer än en cykel därför att mopeden är dyrare
att tillverka. Kläder som har bättre kvalité är oftast dyrare
eftersom de oftast görs på bättre tyger och är mer noggrant
sydda. Ibland är vi konsumenter också villiga att betala mer för
märkesvaror, ett slags skapat (uppfunnet) behov. Precis som
priset på Zlatan fungerar även priset på varor & tjänster i
samhället. Utbud och efterfrågan.
Alla behöver vi en bostad. Priset på bodstäderna påverkar vilka
som har råd att bo i olika områden. Om ett område blir populärt
så betyder det att fler kommer att vilja flytta dit och då ökar
efterfrågan, alltså ökar också priserna. För visst är det så att ju
fler som slåss om bodstäderna ju högre priser kan säljaren
begära, eftersom denne vet att det finns de som är villiga att
betala.
Hushållen
Ett hushåll består ofta av en eller flera personer som delar
bostad och gör gemensamt inköp. Det kan vara en familj eller
personer som inte är släkt men bor ihop. Hushållets inkomster
kan komma från olika håll. T.ex. i form av lön, bidrag, kapital
eller lån. Vad gör hushållen med dessa pengar? Det kostar att
bo, äta, köpa kläder och att ha fritidsaktiviteter. Man köper varor
och tjänster. Dessutom går en del av pengarna till skatt. Om
man har lån så måste man betala ränta, så där ryker ytterligare
lite stålar.
Företagen
Ett företag är en organisation som producerar (skapar) varor
eller tjänster med hjälp av arbetskraft (att det finns människor
som kan utföra det arbete som krävs. Du kommer att antingen
ha ett eget företag eller arbeta på ett företag och det är när du
arbetar på ett företag som du är en del av arbetskraften).
Maskiner och byggnader som används i produktionen (i själva
tillverkningen) kallas för
realkapital. En bilfabrik är ett exempel på ett företag som
producerar varor – bilar. Här arbetar människor (arbetskraft)
med olika yrkeskunskaper. En frisörsalong är också ett företag,
men frisören producerar inte varor utan tjänster så som
klippning och färgning. Företagens inkomster kan liknas vid
hushållens, nämligen att det kommer in pengar och att pengar
strömmar ut. Inkomsterna kommer från att man säljer varor och
tjänster. Man kan dessutom få bidrag, tex bidrag för att bedriva
jordbruk. Ett annat alternativ är att få in pengar genom lån. När
ett företag startas eller ska utöka sin verksamhet är det vanligt
att man lånar pengar av en bank. Företagets utgifter handlar
om att betala ut löner till sina anställda. Företaget betalar också
in pengar till staten för att man har anställda. Detta kallas för
arbetsgivaravgift. Dessutom kostar det att köpa alla råvaror
och investera i realkapital som företaget behöver för att kunna
producera. Precis som vi som arbetar måste även företagen
betala skatt.
Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn är kommunerna, landstingen och staten
tillsammans. Den privata sektorn är alla de privata företagen
tillsammans. Mycket av det som den offentliga sektorn gör
liknar det som de privata företagen gör, vi kan jämföra ett
sjukhus med en bilverkstad. I båda fallen används arbetskraft,
lokaler och maskiner.
I det ena fallet är det läkare och sjuksköterskor som med olika
hjälpmedel ”reparerar” en människa. I det andra fallet är den en
bilmekaniker som reparerar en bil.
Skillnaden är hur vi betalar för dessa tjänster. Om vi lämnar in
bilen på lagning så får vi betala hela beloppet själva.
Om vi blir sjuka och måste anlita sjukvården behöver vi bara
betala en liten avgift allt annat betalas med skattepengar.
Genom att använda skattepengar till sjukvården omfördelas
alltså kostnaderna. Vi är alla med och betalar för alla som är
sjuka. Att sjukvården skall finansieras på detta sätt är ett
politiskt beslut. Bakom detta beslut ligger värderingen om att
alla människor har rätt till sjukvård även om de inte kan betala.
Den offentliga sektorn producerar inte bara varor och tjänster vägar, sjukvård, skola, försvar och kollektivtrafik. Den
omfördelar också pengar. Med detta menas att barnfamiljer får
barnbidrag, att vissa av er får CSN och att familjer med låga
inkomster får bostadsbidrag. Det är politiker som avgör vilka
bidrag som ska finnas och hur stora de ska vara.
BNP och tillväxt
För att räkna ut om ett land är rikt eller fattigt tittar ekonomer på
hur mycket landet har producerat. Det är ju produktionen som
ger människor inkomster. Det samlade värdet av alla varor och
tjänster som produceras kallas för BNP
(Bruttonationalprodukten). En hög BNP betyder att landet har
höga samlade inkomster. Att BNP växer innebär alltså att landet
producerar mer och mer. Detta kallas för ekonomisk tillväxt.
Fördelningspolitik
Vad händer då med resultatet av den ekonomiska tillväxten?
Hur ska inkomsterna fördelas? Olika grupper i samhället tycker
olika om detta. Ett sätt är att omfördela inkomsterna. Med detta
menas att de som har högre inkomster betalat större andel
skatt. De med högre inkomst får alltså betala mer av de
gemensamma saker som betalas med skatter
(skolor, sjukvård och barnomsorg t.ex.) de som har låga
inkomster får dessutom ekonomisk stöd i form av bostadsbidrag
eller socialbidrag.
Konjunktur och inflation
Den ekonomiska utvecklingen är som ett berg och dalbana.
Vissa år är det snabb tillväxt och andra år står det stilla eller i
värsta fall minskar produktionen. När det är full fart i ekonomin
pratar man om högkonjunktur. När det går dåligt talar man om
lågkonjunktur.
När det är lågkonjunktur stiger arbetslösheten. Det är dåliga
tider för samhällsekonomin. Företagen drar ner på
verksamheten och detta betyder att folk blir arbetslösa. Detta i
sin leder till att man slutar konsumera (handla) som i sin tur
leder till att fler och fler skär ner på personal och produktion.
Vid högkonjunktur minskar arbetslösheten. Nu vill man utöka
och behöver mer arbetskraft och satsar mer på personal och
produktionen. Folk har gott om pengar och handlar
mycket. Efterfrågan kan bli så stor att priserna börjar stiga. Om
detta fortsätter och allt blir dyrare och dyrare kommer
pengarnas värde att sjunka.
När värdet på valutan sjunker kallas det för inflation.
Inflationen skapar vinnare och förlorare. Förlorare är de som
har sparat sina pengar på banken. Eftersom pengarna tappar
sitt värde så tappar även sparkapitalet värde. Vinnarna är de
som har lånat pengar. Deras lån minskar ju också i värde. Men
det de har köpt, t.ex. bil eller hus behåller ofta sitt värde.
På långsikt förlorar alla på inflation. Det blir dyrare att bo, äta
och leva.
Vad kan politikerna göra för att motverka lågkonjunktur? Ett
exempel är att regeringen satsar pengar på stora väg- och
järnbyggen. Då får fler människor jobb och det kommer att
finnas ett behov av att producera byggmaterial och mycket
annat.
Regeringen skulle också kunna höja vissa bidrag och sänka
skatterna. Då får människorna mer pengar att handla för och
det leder till att företagen kan sälja mer.
Allt detta som regeringen gör kallas för finanspolitik. Om det är
högkonjunktur kan regeringen istället försöka kyla ner
ekonomin. T.ex. genom att höja skatter eller minska sina
utgifter. Då kommer efterfrågan att sjunka så att risken för
inflation minskar.
