Kunskapsöversikt 2014:1

Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1
Kunskapsöversikt
2014:1
Alkohol
och barn
Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Det ­säger
artikel 24 i FN:s konvention om barnets ­rättigheter.
­Barnrättskonventionen, och inte minst just denna
­artikel, är en viktig inspirationskälla i den växande
­diskussionen om hur barn påverkas av vuxnas
­alkoholdrickande. I den här rapporten summerar vi
vad f­orskningen hittills k­ ommit fram till om vilka risker
­vuxnas alkoholkonsumtion kan innebära för deras barn.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1
Alkohol och graviditet
Riskfritt alkoholintag under
graviditet finns inte
År 2012 uppgav i genomsnitt 6,2 procent av de
gravida kvinnorna i Sverige att de i början av
graviditeten konsumerade alkohol i mängder
som klassas som riskbruk. Det handlar alltså
om mängder som är riskfyllda med tanke på
kvinnans egen hälsa. När det gäller riskerna
för barnet finns ingen undre säker gräns. Den
slutsatsen drar både Folkhälsomyndigheten i
två kunskapssammanställningar från 2009 och
Livsmedelsverket:
• All alkohol som kvinnan dricker när hon är
gravid kan skada fostret.
• Alkohol ger negativa effekter för barnet
under hela graviditeten, ingen period är
riskfri.
I Sverige beräknas, enligt en rapport från
Socialstyrelsen, 1,6 barn per 1 000 födas med
den svåraste formen av skador, fetalt alkoholsyndrom (läs mer nedan). Mindre uttalade
medfödda alkoholskador beräknas vara tio
gånger vanligare.
Fosterskador av risk- och ­missbruk
Det är, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställningar, tydligt visat att
riskerna för tidiga missfall, för tidig födsel och
låg födelsevikt ökar kraftigt om kvinnan missbrukar alkohol. Annan viktig forskning visar att
berusningsdrickande (fler än 3-5 standardglas
per tillfälle) och/eller upprepat missbruk kan
leda till fetalt alkoholsyndrom, FAS. Skadebilden vid FAS innefattar hämmad kroppslig
tillväxt, vissa typiska drag i ansiktets utseende
samt försämrad utveckling av intellekt och
psyke. Barn med FAS kan bland annat drabbas
av hyperaktivitet, koncentrationsproblem och
inlärningssvårigheter. FAS kan även innebära
lägre intelligens, verbala svårigheter och problem med socialt samspel. I förlängningen kan
dessa problem leda till bland annat depression,
ångest, skolsvårigheter och missbruk.
Berusningsdrickande i början av graviditeten
ökar även risken för att barnet föds med läppoch gomspalt eller andra missbildningar.
Om man undrar hur barnet i mammans
mage mår direkt efter att hon druckit alkohol,
finns det faktiskt några studier som ger klara
ledtrådar också om det. I början av 1980-talet
gjorde amerikanska forskare en liten studie
där elva gravida kvinnor i nionde månaden
fick dricka 0,25 mg alkohol per kilo kroppsvikt (motsvarar ungefär två drinkar). Inom en
halvtimme efter alkoholintaget upphörde barnets andningsrörelser i livmodern. Dessutom
­minskade fosterrörelserna i flera timmar.
Lågt eller måttligt alkoholbruk
– synliga effekter
Även om kvinnan bara dricker lite eller måttligt
med alkohol, är det riskabelt för barnet.
Forskare har för det första sett att redan
ett lågt-måttligt alkoholbruk kan försämra
­chanserna att bli gravid – och ju mer kvinnan
dricker desto mer försämras hennes frukt­
samhet. En ny dansk studie visar att även mäns
VAD MENAS MED
STANDARDGLAS?
Ett ”standardglas”
innehåller 12 gram
­alkohol. Detta finns
i till exempel 50 cl
folköl, 33 cl starköl,
12-15 cl vin, 4 cl sprit.
KÄLLA: Riddargatan 1 –
mottagningen för alkohol
och hälsa
VAD ÄR RISKBRUK?
Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska,
psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna ­skadligt
bruk, missbruk eller beroende inte föreligger. Någon helt riskfri
­alkoholkonsumtion finns inte.
Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, det vill säga när:
- en man dricker mer än 14 standardglas per vecka
- en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka
Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion,det vill
säga när:
- en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle
- en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle
Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i
trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa
sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet
för alkohol.
KÄLLA: Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1
fruktsamhet minskar redan vid måttlig alkohol­
konsumtion – spermiekvaliteten försämras.
Nästa problem är att missfallsrisken i början av
graviditeten ökar också vid måttligt alkoholbruk
(1-7 standardglas per vecka). Detsamma gäller
risken att barnet inte når en normal födelsevikt.
Det finns dessutom studier som tyder på att
det räcker med måttligt drickande för att öka
förekomsten av vissa medfödda missbildningar,
bland annat ögon­missbildningar.
Lågt eller måttligt alkoholbruk
– osynliga effekter
Något som uppmärksammas allt mer är att
redan måttligt alkoholdrickande under graviditet verkar kunna skada den känsliga hjärnans
utveckling hos barnet. Det mest oroande är att
det kan leda till negativa effekter åtminstone
en bra bit upp i skolåldern och sannolikt även
senare i livet. I en långtidsstudie i Seattle i USA
följde forskarna 464 barn från fostertid och
fram till 14 års ålder. Resultatet visade att även
om mamman bara druckit mindre mängder
alkohol under graviditeten så kunde negativa
effekter uppmätas hos barnet. I de tidiga
tonåren fanns det fortfarande tydliga samband
mellan mammans alkoholkonsumtion under
graviditeten och neuropsykologiska problem
hos barnet. Det handlade främst om:
•koncentrationssvårigheter
• försämrade minnesfunktioner
•inlärningsproblem
Svårighetsgraden av störningarna berodde
på hur mycket mamman druckit, men någon
säker nedre tröskelnivå gick inte att fastställa.
Däremot finns det, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställningar, forskning
som tyder på att alkoholorsakade skador hos
fostret kan repareras helt eller delvis om den
blivande mamman slutar att dricka alkohol och
äter en näringsriktig kost. Det kan vara en viktig
lugnande information till kvinnor som druckit
alkohol innan de märkt att de var gravida.
Måttligt ­drickande
anses därför inte
utgöra någon hälso­
fara för barnet.
Trots detta avråder
Livsmedelsverket
och barn­hälsovården
­ammande mammor
från att dricka alkohol.
Alkohol och
amning
Måttlig alkoholkonsumtion (motsvarande 1-2
glas vin vid enstaka tillfällen per vecka) under
amningen är, enligt Livsmedelsverkets slutsatser, inte farlig för barnet. Slutsatsen vilar på
att effekterna för barnet, trötthet och tillfälliga
sömnstörningar, är kortvariga; detsamma gäller
mammans minskade produktion av bröstmjölk.
Måttligt drickande anses därför inte utgöra
någon hälsofara för barnet. Trots detta avråder
Livsmedelsverket och barnhälsovården ammande mammor från att dricka alkohol. Det
beror på att det saknas kunskap om långtidseffekter för barnet och på att det inte går att
fastställa någon nedre gräns för hur mycket det
är säkert att dricka när man ammar.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1
Hur påverkas barn
av vuxnas alkoholbruk?
Minst 100 000 barn växer upp med
vuxna som har alkoholproblem
Det har gjorts olika försök att räkna ut hur
många barn i Sverige som har en vardag där
vuxna som dricker alkohol är ett vanligt inslag.
År 2008 kom dåvarande Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyndigheten, fram till
att omkring en femtedel av alla svenska barn,
ungefär 380 000 barn, växer upp i familjer där
minst en av de vuxna risk- eller missbrukar
alkohol.
En nyare studie från Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har
fokuserat enbart på de familjer där någon av
de vuxna faktiskt vårdas eller har vårdats för
alkoholproblem. Då blir siffran förstås lägre,
men den är ändå hög. Enligt CAN:s skattning
lever omkring 100 000 barn i Sverige i en familj
där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller -missbruk. Siffran motsvarar
4-5 procent av alla barn.
Liknande siffror kommer Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, fram till i
studien Barn som anhöriga till patienter i vården
– hur många är de? (Hjern & Adelino Manhica,
2013), som visade att totalt 4 procent av alla
barnen hade minst en förälder som under
deras uppväxt vårdats för missbruk av alkohol
eller narkotika, alkoholmissbruk berörde 2,5
procent och narkotikamissbruk 1,5 procent.
Otryggt när vuxna är
alkoholpåverkade
När vi blir påverkade av alkohol förändras
vårt omdöme och beteende. Det kan vara
skrämmande för barn om de närmaste vuxna
förändras på detta sätt. I Barnombudsmannens årsrapport 2005 redovisas en intervju­
undersökning av barns och ungdomars syn på
att vuxna använder alkohol. Majoriteten hade
inget emot att föräldrarna dricker ett till två
glas vin till maten. Däremot var de tillfrågade
mycket negativa till att föräldrar blir berusade
när barnen är med.
Rikshandboken för barnhälsovården framhåller att även mycket små barn kan märka om
vuxna är alkoholpåverkade eftersom späd­
barnet är mycket känsligt för sinnesintryck. Det
lilla barnet kanske hör höga, obekanta ljud och
känner främmande lukter samtidigt som de
vuxna tar i barnet på ett sätt som är annorlunda än vanligt. Det kan få barnet att känna
sig otryggt.
Vardagsstress att leva i familj
med missbruk
Att växa upp med en förälder som har ett
problematiskt drickande kan skapa en ständig
stress för barnet. Det framhåller Socialstyrelsen
i en rapport om barn som anhöriga till vuxna
med olika svårigheter. Mest kunskap finns om
barn till missbrukande pappor, mindre har forskats om barn till missbrukande mammor.
Den som använder mycket alkohol får
svårare att fungera som förälder. Den risk­eller missbrukande föräldern kan till exempel
bli utåtagerande, mindre lyhörd för barnet,
nedstämd, psykiskt frånvarande, lättretlig
och inåtvänd och få dålig impulskontroll. Det
kan göra att familjelivet blir oförutsägbart,
konfliktfyllt och mer eller mindre kaotiskt.
Barn kan reagera på sådan stress med att ta
för stort ansvar eller inåt- eller utåtagerande
beteende. I längden kan detta påverka barnets
utveckling och mognad negativt och leda till
osäkerhet, ängslan och kontaktsvårigheter. Det
kan också vara svårt för barnet att be andra
vuxna om hjälp eftersom alkoholproblemen
ofta är ­familjens skamfyllda och väl bevarade
­hemlighet.
Rikshandboken för
barnhälsovården
framhåller att även
mycket små barn kan
märka om vuxna är
alkoholpåverkade
eftersom spädbarnet
är mycket känsligt för
sinnesintryck.
4-5%
av alla barn i Sverige
lever i en familj där
minst en vuxen uppfyller kriterierna för
alkoholberoende eller
-missbruk.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1
Vanvård och våld
Barn till föräldrar med alkoholproblem
­löper ­högre risk för vanvård och för fysiska
­övergrepp. En kartläggning av barns erfarenheter av kroppslig bestraffning visar ett
tydligt samband mellan alkoholbruk hos
föräldrarna och att barnet utsätts för kroppslig
­bestraffning.
Psykisk ohälsa och eget missbruk
Svenska forskare har, enligt Socialstyrelsens
rapport om barn som anhöriga, sett att den
psykiska utvecklingen kan försenas hos förskolebarn som har alkoholberoende föräldrar.
Det finns också en ökad risk för psykisk ohälsa
hos dessa förskolebarn. Även hos ­tonåringar
med närstående vuxna som missbrukar
alkohol ökar risken för psykisk ohälsa. Denna
kan leda till självdestruktivt beteende och till
beteende som skadar andra, som mobbning
och kriminalitet.
En rad forskningsstudier har konstaterat en
ökad risk för barn i familjer med missbruk att
själva få beroende- och missbruksproblem.
Skolresultat
Även skolresultaten kan påverkas negativt av
att leva i en familj med alkoholproblem. Forskningscentret CHESS undersökte skolresultaten
från årskurs 9 för 655 000 barn under åren
2003-2008. Bland barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom var det betydligt
vanligare att lämna grundskolan utan att ha fått
gymnasiebehörighet. Dessa barn hade också
lägre meritpoäng.
En rad forsknings­
studier har konstaterat en ökad risk för
barn i familjer med
missbruk att själva få
beroende- och missbruksproblem.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1
Skyddsfaktorer
Trots alla dessa väl dokumenterade risker
för ohälsa och andra svårigheter i livet, är det
också många barn till personer med alkoholproblem som växer upp till friska och väl
fungerande vuxna. Lyckligtvis kan olika skyddande faktorer mildra de negativa effekterna
av att ha en förälder med alkoholproblem.
Avgörande är, skriver Socialstyrelsen, hur
mycket beroendet och missbruket påverkar
förälderns förmåga att se även barnets behov.
Om en missbrukande förälder ändå klarar att
tillgodose barnets behov så är det en viktig
skyddsfaktor för barnet. En annan skyddsfaktor är att föräldern kan se situationen ur
barnets perspektiv och ytterligare en är att
föräldern arbetar med sitt problem.
Stöd till barnen och föräldrarna
Det här behövs, enligt Socialstyrelsen, för
att minska riskerna för barn till föräldrar med
alkoholproblem:
• Missbruks- och beroendevården bör
­fokusera mer på att hjälpa hela familjen
och inte bara den vuxna som missbrukar. Föräldrarna behöver få stöd i sin­
­föräldraroll.
• Särskild stödverksamhet för barnen och
ungdomarna, till exempel samtalsgrupper
där man får träffa andra i samma situation.
• Socialtjänsten måste göra noggranna
utredningar av både risk- och skyddsfaktorer i varje enskilt fall och bedöma vilket
stöd och skydd som barnen behöver. Barn
bör så långt som möjligt skyddas från att
bevittna missbruk.
• Konkret och åldersanpassad information
till barnen om vad missbruk och beroende
är och om hur det påverkar familjer.
BARN TILL
MISSBRUKANDE
FÖRÄLDRAR
CAN skriver i sin rapport Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn
att antalet barn som lever i en familj/ett
hushåll med minst en förälder som uppfyller diagnoskriterierna för missbruks- och/
eller beroendeproblematik är i storleksordningen 100 000 eller, uttryckt i relativa
termer, mellan fyra och fem procent. Detta
är barn som lever i en reell och oomtvistlig
riskmiljö.
Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar
från 2008, som presenteras i rapporten
Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, växer 380 000 barn upp i hem där
alkoholen tar en alldeles för stor plats, där
så kallad riskkonsumtion förekommer.
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1
Källor
Barnombudsmannen (2005). Öppna för gränser Barns och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika.
­Stockholm: Barnombudsmannen.
Folkhälsomyndigheten (2012). Andel gravida med riskbruk av alkohol, efter region. Hämtat 2014-10-06 från
www.andtuppfoljning.se
Hjern, Anders, Berg, Lisa, Rostila, Mikael & Vinnerljung, Bo (2013). Barn som anhöriga: hur går det i skolan?
­Stockholm: Centre for Health Equality Studies, CHESS.
Hjern, Anders, Manhica, Hélio Adelino (2013) Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?
­Stockholm: Centre for Health Equality Studies, CHESS.
Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy – does it harm? A systematic literature review.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten).
Idenstedt; Ulla (2011). Amning och alkohol. I Rikshandboken – barnhälsovård. Hämtad 2014-10-06 från www.
rikshandboken-bhv.se
Jansson, Staffan, Jernbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i
Sverige – en nationell kartläggning 2011. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Koivisto Hursti, Ulla-Kaisa (2007). Alkohol vid amning. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt
underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket.
Kold Jensen, Tina et al (2014). Habitual alcohol consumption associated with reduced semen quality and changes in
reproductive hormones; a cross-sectional study among 1221 young Danish men. BMJ Open 2 oktober 2014.
Leifman, Håkan, Raninen, Jonas & Sundelin, Mia (2014). Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn
– en genomgång av SKL:s kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn. Stockholm: Centralf­
örbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Sarman, Ihsan (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera
­Folkhälsomyndigheten).
Socialstyrelsen (2009). Barn och unga i familjer med missbruk Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller
avlider. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem Omfattning och analys.
­Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten).
Spak, Fredrik (2007). Alkohol vid graviditet. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag
inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket.
Det populärvetenskapliga innehållet i denna kunskapsöversikt är granskat av Jonas Raninen, alkoholforskare
vid Karolinska Institutet och utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
Tryckt oktober 2014
Alkohol och barn Kunskapsöversikt 2014:1