Examensarbete 2014.doc

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Audionomprogrammet
Huvudområde. Audiologi
Examensarbete Grundnivå, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2014
Attityder och erfarenheter hos unga vuxna diskjockeys kring
riskerna med exponering för höga ljudnivåer
Författare: David Komar & Mohamed Majed
Handledare: Docent i Allmänmedicin, Marina Taloyan
1
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Audionomprogrammet
Huvudområde. Audiologi
Examensarbete Grundnivå, 15 högskolepoäng
Vårterminen 2014
Attityder och erfarenheter hos unga vuxna diskjockeys kring
riskerna med exponering för höga ljudnivåer
Sammanfattning
Diskjockeys ansvarar för musiken på klubbar, diskotek och andra musikevenemang, vilket
innebär att de jobbar i miljöer där de utsätts för höga ljudnivåer under arbetstid. Detta sätter
dem i risken för att drabbas av hörselskador samt tinnitus.
Ett fåtal kvantitativa studier kring diskjockeys har gjorts, men i den här studien har vi använt
kvalitativ metod med fokusgrupp i syfte att få en djupare inblick kring attityder och
erfarenheter gällande hur diskjockeys påverkas av höga ljudnivåer. Via ett nätbaserat forum
identifierade vi fem killar i åldersrangen 20-25 år som samtliga jobbade som diskjockey på
främst klubbar på heltid eller deltid. En fokusgruppintervju utfördes med hjälp av ett
semistrukturerat intervjuformulär som senare transkriberades och analyserades med hjälp av
innehållsanalys. Samtliga deltagare berättar hur viktig musiken är för dem och att det är något
de vill satsa på i framtiden. En del har märkt av att de upplever tinnitus och hör sämre nu än
tidigare, men detta har inte fått någon i gruppen att börja använda hörselskydd. De flesta
verkar ense om att det behövs mer information kring riskerna med höga ljudnivåer och att
klubblokaler behöver sänka ljudnivån. Många är medvetna om riskerna med exponering för
höga ljudnivåer men tänker inte på det, dock uppgav majoriteten att de finns i baktanken en
oro för hörseln om de fortsätter att utsätta sig själva. Förslag på åtgärder som kan minska
risken för hörselskador föreslår deltagarna att man bör sänka volymen inne på klubbarna, ha
mer information kring riskerna med höga ljudnivåer och erbjudas hörselskydd av
arbetsgivarna.
Nyckelord: Diskjockey, Ljudnivåer, Hörselskador, Medvetenhet, Risker.
2
Attitudes and experiences in young adult disc jockeys
regarding the risks with exposure to high sound levels
Abstract
Disk jockeys are responsible for the music in bars, clubs and other environments, which
means that they are constantly exposed to high levels of sound and noise during their work
time. This puts them at risk of getting permanent hearing damage and tinnitus. A few
quantitative studies have been conducted on DJs. In this study we have utilized the qualitative
method with a focus group in order to gain a more in-depth understanding to the attitudes and
experiences DJs have influenced high sound levels. Through an internet-based forum, we
identified five men in the age range of 20 to 25 who all worked as DJs full or part time. A
focus group interview was conducted with a semi structured interview questionnaire. The
questionnaire was later transcribed and was analyzed with the help of content analysis. In the
questionnaire, all of the DJs explained how important music is to them and that music is
something they want to continue to be involved with in the future careers. A few of the
participants had experienced tinnitus and explained that their hearing had worsened since they
began working as DJs. This, however, had not made any of the participants consider wearing
ear protection during their shows. Most of the participants think that more information is
needed and discussions about the dangers of being exposed to high levels of sound should
take place. The majority of participants also explained that they have worried about their
future hearing ability if they continue to expose themselves to high sound levels on a frequent
basis. One of the suggestions to solving this problem was to lower the music volume in clubs
and venues, give out more information about the risk, and provide free hearing protection.
Key words: Disc jockey, Sound levels, Hearing damages, Awareness, risks.
3
Innehållsförteckning
Förord……………………………………………………………………………………..6
Bakgrund………………………………………………….....................................…….7
Yrkesbeskrivning Diskjockey………………………………….………………………....7
Örats anatomi…………………………………………………………………………..…7
Orsaker till hörselskada……………………………………………………..……...……..8
Temporär och permanent hörselnedsättning……………………………………………...8
Tinnitus………………………………………………………………………………....…8
Hörselskadade i Sverige……………………………………………………….………….8
Buller……………………………………………………………………...……………..,.9
Allmänna råd och riktlinjer….………………………………………………………....9-10
Miljöbalken……………………………………………………………………………….10
Tillsyn kring höga ljudnivåer från musik…………………………………………………10
Vad är en kvalitativ studie..……………………………………………………..…….…..11
Fokusgrupp……………………………………………………………………….……….11
Tidigare Studier kring diskjockeys…………………………………………………….….12
Attityder kring höga ljudnivåer……………………………………………………………12
Medvetenhet gällande hörselskydd………………………………………………………..13
Syfte……………………………………………………………………………….………13
Frågeställningar……………………………………………………………..…………….14
Metod och material………………………………….………………………………......14
Urval……………………………………………………………………………………....14
Datainsamling………...…………………………………………………………………..15
Dataanalys……………………………………………………………….……………......15
Etiska överväganden………………………………………………………….…………..15
4
Resultat……………………………………………………………………….………....16
Passion för musiken…………………………………………………………………….16-18
Riskmedvetenhet………………………………………………………………………..18-22
Negativa konsekvenser………………………………………………………………….22-23
Förebyggande åtgärder……………………………………………………………….…23-24
Metoddiskussion……………………………………………….…………………….….25
Resultatdiskussion……………………………………………………………….…….26-28
Begränsningar och förslag på framtida forskning…………………………….….…..28
Slutsats…………………………………………………………………………………..29
Referenser……………………………………………………….................................29-32
Bilaga - Intervjuformulär………………………………………………………………..33
5
Förord
Idén till den här uppsatsen kom upp genom att vi båda två har ett stort musikintresse och vi
ville få en större inblick i hur personer som sysslar med musik påverkas av höga ljudnivåer.
Här kände vi att vi kunde koppla samman vårt intresse med något som är relevant för vår
utbildning, vilket gav upphov till att göra en kvalitativ intervjustudie med diskjockeys. Ett
flertal kvantitativa studier med diskjockeys har gjorts, men till vår kännedom har inte någon
studie där man använt kvalitativ analys utförts, och för oss är det intressant att undersöka
attityder och erfarenheter hos unga vuxna diskjockeys för att få större förståelse utifrån ett
hörselperspektiv.
Vi vill tacka Marina Taloyan för hennes handledning under tiden vi skrev vår uppsats. Vidare
vill vi tacka våra klasskamrater samt lärare för alla fina stunder vi har haft tillsammans.
Till sist vill vi ge varandra ett stort tack för dessa tre underbara år!
6
Bakgrund
Diskjockey yrkesbeskrivning
Enligt (Princetonreview, u.å) är diskjockey en person som mixar inspelad musik på en klubb,
diskotek, radiostation eller ett evenemang med hjälp utav cd-spelare, musik och mixerbord.
Detta styrs genom att låt A spelas på en cd-spelare som hörs ut i klubben. På en annan spelare
ligger låt B och väntar på att mixas in för att sättas på så fort låt A har spelats klart. Till hjälp
har man två stycken separata cd-spelare, en mixer samt hörlurar. I hörluren kan man sedan
välja vilken låt man vill lyssna på. Det går ut på att sätta samman musik på ett vältajmat och
professionellt sätt utan att det blir några pauser för att underhålla lyssnarna, vidare krävs det
att man är insatt i musiken för att ha kännedom om vad publiken vill lyssna på. De flesta
diskjockeys jobbar till mestadels på klubbar vilket innebär sena nätter, en spelning kan pågå i
några timmar och ljudmiljön som individerna vistas i är oftast väldigt hög vilket sätter dem i
risk för att drabbas av hörselnedsättning samt tinnitus.
Örats anatomi
Ytterörat
Örat delas in i tre delar; ytterörat, mellanörat och innerörat. Ytterörat består av öronmusslan
vars funktion är att fånga upp ljudvågor och lokalisera vart ljudet kommer ifrån, samt
hörselgången som är en kanal med en längd ungefär 2.5 cm, diametern kan variera
individuellt. I hörselgångens yttre del finns vax- och hårkörtlar som producerar öronvax,
vaxet fångar upp smuts samt har en antiseptisk funktion. Ljudet leds via öronmusslan in till
hörselgången där en resonanseffekt ger upphov till en förstärkning av ljudet som sedermera
når trumhinnan (Arlinger & Andersson, 2007).
Mellanörat
Innanför trumhinnan finns mellanörat, som kan beskrivas som ett vakuumfyllt rum bestående
av hammaren, städet samt stigbygeln, vilket tillsammans bildar hörselbenskedjan. När ljudet
når trumhinnan sätts den i vibration, dessa vibrationer överförs via hörselbenskedjan vidare
till ovala fönstret som är ett membran som skiljer mellanörat från det vätskefyllda innerörat.
Utöver det finns i mellanörat en liten muskel, Stapediusmuskeln, som vid exponering av
starka ljud kontraheras reflexmässigt för att dämpa vibrationerna i stigbygeln. Örontrumpeten
är ett rör som går från mellanörat till svalget, den fungerar som en tryckreglerare vars förmåga
är att utjämna skillnader till det omgivande atmosfärstrycket vid tryckförändringar (Arlinger
& Andersson, 2007).
Innerörat
Innerörat består av två skilda system, hörselsnäckan samt balansorganet, båda ligger väl
inkapslade i det hårda temporalbenet och i dessa system finns lymfaktig vätska.
Balansorganet består av fem sinnesorgan, tre båggångar och 2 hinnsäckar som registrerar
acceleration i olika riktningar, exempelvis när man rör på huvudet. Vid rörelser så stimuleras
sinnescellerna i båggångarna varvid nervimpulser avfyras. Hörselsnäckan är en spiralformad
bildning, hårcellerna sitter på basilarmembranet som fungerar likt en frekvensanalysator.
Snäckans uppbyggnad innebär att den är styv vid främre änden, det är där de högfrekventa
tonerna stumleras, sedan breder membranet ut sig och bastonerna stimuleras längre upp i
snäckan. När ljudvågen kommer in sätts hårcellerna i rörelse och nervimpulser bildas som
sedan skickas vidare via hörselnerven (Arlinger & Andersson, 2007).
7
Orsaker till hörselskada
Det finns främst två typer av hörselskada, en konduktiv hörselskada innebär att ljudet inte kan
nå snäckan i innerörat den normala vägen på grund av ett fel i ytter- eller mellanörat. För
ytterörat kan det bero på en vaxpropp i hörselgången som blockerar vägen. Oftast ligger felet i
mellanörat och orsakerna kan vara defekt trumhinna, avbrott på hörselbenskedjan, otiter,
öroninflammationer eller otoskleros. Hårcellerna i innerörat är intakta.
Sensorineural hörselskada innebär att skadan sitter i innerörat, och då att hårcellerna har tagit
skada. Detta kan bero på bullerskada, åldersnedsättning, ototoxiska läkemedel, ärftlighet,
öroninfektioner samt meningit (Arlinger & Andersson, 2007).
Temporär och permanent hörselnedsättning
Vid exponering för buller på hög nivå under en lång tid så löper man stor risk att få skador på
hårcellerna i hörselsnäckan, detta leder till hörselnedsättning och tinnitus. En
hörselnedsättning kan uppstå i olika utsträckning, temporär och permanent. Vid temporär
hörselnedsättning är nedsattheten som störst kort tid efter exponering av höga ljud, t.ex. efter
en konsert. Den avtar efter några timmar eller dagar då hårcellerna återhämtar sig efter vila,
och hörseln blir normal men det är ett tidigt tecken på skada. Fortsatt exponering för höga
ljudnivåer under en lång tid kan övergå till en permanent hörselnedsättning (MoussaviNajarkola, SA et al. 2012).
Tinnitus
Tinnitus är ett inre självupplevt ljud i frånvaron av yttre ljudkälla, och är ett symptom som
uppstår till följd av en central eller perifer hörselskada, den förknippas vanligast med
hörselnedsättning orsakad av ålderdom, buller eller trauma (Lockwood, A. H., Salvi, R.J., &
Burkard, R.F, 2002). Tinnitus kan variera i frekvens och styrka olika hos individer, i vissa fall
kan detta leda till att man får sömn och- koncentrationssvårigheter, irritation eller depression
(Van Veen, E.D., Jacobs, J.B., & Bensing, J-M, 1998).
Hörselskadade i Sverige
Enligt en rapport från Hörselskadades riksförbund (HRF, 2009) beräknas 17.2 % av Sveriges
befolkning i åldern 16-110 år ha svårt att höra, detta motsvarar 1.3 miljoner människor. När
det gäller tinnitus uppger ungefär 10-15 % av befolkningen att de har tinnitus, 2 % av
befolkningen har en form av tinnitus som är så allvarlig att de störs av det varje dag.
Mer än hälften av alla hörselskadade är i yrkesverksam ålder, statistiken visar att antalet
hörselskadade ökar i alla åldergrupper, yngre personer får sämre hörsel i större utsträckning.
HRF menar att ökat buller på arbetsplatser samt ute vardagliga samhället och den ökade
användningen av musikspelare är de mest bidragande faktorerna. Enligt Statistiska
centralbyrån (2008) är hörselskador vanligare bland män än kvinnor, bland hörselskadade
utgörs 55 % av män, och 44 % av kvinnor.
8
Buller
Buller definieras enligt Arlinger och Andersson (2007) som icke önskvärt ljud, men det skiljer
sig individuellt vad vi anser räknas som buller, ett ljud som uppfattas för starkt eller
irriterande av en person kan upplevas behagligt för någon annan, detta är t.ex. särskilt tydligt
när det gäller vilken typ av musik man föredrar. Man skiljer hörselskadligt buller som kan
orsaka hörselnedsättning och tinnitus, och buller som är mer störande eller irriterande i sin
karaktär, vilket kan ge upphov till psykologiska samt fysiologiska konsekvenser och påverka
livskvaliteten. När man pratar om bullerexponeringens inverkan så finns det en rad olika
faktorer man tar hänsyn till; ljudtrycksnivå, karaktär, hur det varierar över tiden, under vilken
tid på dygnet det inträffar och i vilken situation vi utsätts för bullret. Dessa faktorer samverkar
med de individuella attityder vi har till känslighet för buller, bullrets karaktär samt andra
sjukdomar eller stressfaktorer. Detta gör att hur störande vi upplever buller varierar stort
bland individer (Arlinger & Andersson, 2007).
För att bedöma hur stor risken är för bullerskada så använder man sig av den s.k lika energiprincipen vilket innebär att risken fastställs genom den totala akustiska energin. Genom att
räkna ut ljudtrycket i kvadrat summerat över exponeringstiden får man ut energin som når
våra öron. Lika energi-principen förklarar att om ljudnivån ökar med 3 dB, vilket är en
fördubbling av ljudtrycksnivån, så halveras således exponeringstiden för att bevara den
oföränderliga risknivån (Socialstyrelsen, 2008).
Vid uppmätning av buller skiljer man mellan buller som är konstant i sin ljudnivå, och buller
som varierar i ljudnivå över tid. Den konstanta ljudnivån kan mätas upp enkelt med ett dB (A)
värde. Vid tidsvarierande ljudnivå använder man ekvivalentnivå vilket är en medelnivå under
en given tidsperiod, oftast även en uppmätt maximal bullernivå. I Sverige mäts ljudnivåer i
ekvivalentnivå samt med maxnivå. Det är konstaterat att personer som utsätts för ljudnivåer
över 85 dB(A) under längre tid riskerar att få en hörselskada (Socialstyrelsen, 2008).
Allmänna råd och riktlinjer
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2005:7) om höga ljudnivåer upphörde 1 januari 2014
då ansvaret togs över av Folkhälsomyndigheten. I Folkhälsomyndighetens
författningssamling publiceras föreskrifter, som är bindande regler, samt allmänna råd som
inte är lagbindande utan istället syftar till att tjäna som rekommendationer.
(Folkhälsomyndigheten, 2014).
Folkhälsomyndighetens allmänna råd kring höga ljudnivåer gäller för platser eller lokaler
både inom och- utomhus där hög musik spelas, i den här beskringen ingår diskotek, konsert
och träningslokaler. När det gäller allmänna råd om höga ljudnivåer så är det följande
riktvärden som gäller för platser och lokaler dit barn under 13 års ålder inte har tillträde:
Maximalt ljud LAFmax1 115 dB
Ekvivalent ljud LAeq, T2 100 dB
1
2
Den högsta A-vägda ljudnivån.
Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T).
9
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller (AFS 2005:16) innebär att arbetsgivare som
anställer eller hyr in musiker är skyldiga att vidta de skyddsåtgärder som behövs i arbetet, och
arbetstagaren i sin tur har ett ansvar att följa de föreskrifter som finns och använda utrustning,
som tillhandahålls av arbetsgivaren, om så verksamheten kräver det.
Enligt Arbetsmiljöverkets (2009) så hade man uppmätt för discjockeys en ekvivalent ljudnivå
mellan 93-99 dB (A), och en daglig bullerexponeringsnivå mellan 91-99 dB (A). Detta
innebär att om en discjockeys utsätts exempelvis för en ekvivalent ljudnivå på 97 dB(A) så
nås den dagliga bullerexponeringsnivån på 85 dB efter 30 minuter. Fastän bullernivån börjar
bli skadligt för hörseln vid 85 dB så är enligt Vogel et al. (2009) genomsnittliga ljudnivån på
diskotek mellan 104 till 112 dB, vid dessa nivåer krävs endast några minuters exponering för
att riskera att drabbas av hörselnedsättning.
Miljöbalken
Förutom de föreskrifter som Folkhälsomyndigheten har listat så finns miljöbalken vars
bestämmelser ska tillämpas för att främja människors hälsa och skydda miljön. Här finns
bland annat bestämmelser som säger att den som har en verksamhet där höga ljudnivåer är
förekommande, har ansvar för att besökare eller personal inte skadar hörseln på grund
ljudmiljön och de ljudnivåer som existerar. Balken kräver att den som är ansvarig för
verksamheten har kunskaper gällande de riktvärden som finns för höga ljudnivåer och
riskerna för hörselskador. Vidare är det krav på att man har kontroll på ljudnivån och
tillämpar preventiva åtgärder för att skydda personal samt besökare från hörselskador,
(Miljöbalk (1998:808).
Tillsyn kring höga ljudnivåer från musik
År 2005 utförde Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen (Socialstyrelsen, 2006), ett
tillsynsprojekt med syfte att stärka tillsynen på lokaler och andra ställen där hög musik spelas.
Utredningen visade att vart fjärde verksamhet överskred de riktvärden som förelåg för höga
ljudnivåer, särskilt konserter och festivaler utmärkte sig negativt där 42 % av aktiviteterna
inte följde de angivna riktvärdena, för diskotek var siffran 12 %. Musiken som spelas under
konserter och på klubbar har både en hög ekvivalentnivå samt sporadiska höga maximala
nivåer, Socialstyrelsens rapport kom fram till att det behövs mer tillsyn inom området då både
besökare och musiker som spelar löper stor risk att bli utsatt för ljudnivåer som ligger på en
hörselskadlig nivå. I en uppföljning av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt framkom det
att många kommuner hade vidtagit åtgärderfall där ljudnivån varit för hög, man har jobbat
mer med att öka medvetenheten och sprida information, samt infört fler kontroller vid
musikevenemang. Fler kommuner angav att samarbetet med verksamhetsutövare hade blivit
bättre och att man blivit tydligare med vilka krav som ställs på de ansvariga (Socialstyrelsen,
2007).
10
Vad är en kvalitativ studie
Kvalitet definieras som egenskap eller inre värde, vid tillämpning av kvalitativ metod i
forskning innebär det att man vill beskriva beskaffenheten hos något (Larsson, 1986).
Kvalitativ metod är enligt Starrin och Svensson (1994) en forskning som grundar sig på
hermeneutiken vilket kan förklaras som en vetenskaplig forskningsansats där man bildar sig
förståelse genom att tolkning av texter, utsagor och mänskliga handlingar. Kvale (1997)
förklarar hermeneutisk tolkning som en cirkel där uppfattning om en viss text tolkas utifrån
enskilda delar, och utifrån tolkningarna relateras sen delarna tillbaka till helheten osv.
Val av forskningsmetod är nästan alltid beroende på vad man vill ta reda på med sin
forskning, om man är intresserad av att förstå hur människor tänker eller reagerar kring ett
särskilt ämne, och på ett djupare plan undersöka den livsvärld och tolkningar ens
intervjupersoner har, så är en kvalitativ studie optimal (Trost, 2010). Kvale (1997) skriver att
en kvalitativ intervju varken är ett öppet samtal eller en enkät som ska följas rigoröst, utan
intervjun ska följa en checklista med punkter som fokuserar på vissa teman. Den kvalitativa
forskningsintervjun har som mål att utforska både det faktiska planet och meningsplanet, med
det syftas att förutom att lyssna på redogörelserna och innebörderna av vad som sägs, så
måste man läsa av vad som döljer sig mellan raderna.
Metoden går ut på att få intervjupersonen att beskriva sina känslor, tankar och erfarenheter
gällande relevanta teman kring forskningsområdet, man fokuserar på ett valt ämne men
utforskar bihang som rör ämnet, detta görs i olika utsträckning beroende på hur relevant det är
för personen. Kvale fortsätter att beskriva kvalitativ metod som en induktiv process, som till
skillnad från deduktion där man härleder sin slutsats baserad på givna antaganden, istället
innebär att man på basis av empiriska lärdomar kommer fram till en tolkning. Det är alltså
upp till den som intervjuar att tolka och ge svar på varför den intervjuade upplever och
handlar som hon gör (Patton, 2002).
Fokusgrupp
Det finns olika sätt att utföra en kvalitativ studie, vanligast är semistrukturerade intervjuer
med en person i taget. Fokusgrupp, eller som även kan kallas för en gruppintervju, har fått allt
mer erkännande de senaste åren. Som namnet inbegriper är syftet med fokusgrupp att
koncentrera sig på en viss frågeställning, intervjuförfarandet kan vara strukturerad eller helt
ostrukturerad, det är upp till intervjuaren att bestämma (Bell, 2013). Bell menar att den
primära målsättningen är att få en grupp människor med en gemensam bakgrund att samtala
och dela med sig bland varandra sina åsikter och erfarenheter kring en viss frågeställning.
Förhoppningen är att få till ett samspel mellan deltagarna och intervjuaren, samt kanske
komma fram till en gemensam uppfattning eller utforska om det finns olika synvinklar kring
ett visst tema. Eftersom att det blir som ett samtal mellan en grupp människor så får forskaren
i större utsträckning rollen som samtalsledare. Kitzinger (1995) menar att idén med
fokusgrupper öppnar upp fler möjligheter som inte skulle vara lika åtkomligt i en intervju
mellan två parter, författaren nämner genom att ställa öppna frågor så får deltagarna själva
identifiera de svårigheter som finns kring ett tema och kasta ljus över sådant som de själva
anser är viktigt att ta upp. Kitzinger menar att fokusgrupper lämpar sig bra för att utforska
subkulturella värderingar, gruppnormer eller personer med liknande erfarenheter, då man kan
växla gemensamma upplevelser och tankar, vid bra gruppdynamik så uppmuntrar detta till
mer spontanitet vilket är en fördel jämfört med andra typer av datainsamling.
11
Tidigare studier kring diskjockeys
Medan kvalitativ studie syftar på hur man ska karaktärisera något, så avser en kvantitativ
metod att undersöka mätbara egenskaper av något, man syftar på mängden, samt jobbar
siffror till skillnad från ord. Starrin och Svensson (1994) skriver att skillnaderna mellan
metoderna har främst med mätprecisionen att göra, data som ger en exakt beräkning räknas
som kvantitativ, medan data med grov skattning är kvalitativ. En annan distinktion som görs
är skillnaden mellan objektiv och subjektiv, den kvantitativa metoden är objektiv och man
jobbar med oberoende variabler, med kvalitativ tolkar man istället subjektiva uppfattningar.
De flesta studier som utförs när man ska undersöka individer som sysslar med musik är oftast
sådana där man använder sig av kvantitativ metod, det har gjorts några tidigare studier med
diskjockeys där man undersökt hur de har påverkats av bullernivåerna på arbetsplatsen.
I en studie av Bray, A., Szymański, M., & Mills, R (2004) så examinerade man 23 DJs som
arbetade på nattklubbar i Edinburgh, den ekvivalenta ljudnivån i klubbarna var 96 dB vilket
överstiger 85 dB nivån, som är gränsen för då ljudnivån övergår till att bli skadlig. Hela 74 %
av de som deltog i studien rapporterades ha tinnitus, och tre personer visade sig ha en
hörselnedsättning efter hörseltest. En annan studie utförd i Singapore av Lee (1999) jämförde
en grupp på 40 anställda på diskotek (7 DJs) utsatta för en nivå högre än 85 dBA med en
kontrollgrupp där det visade sig att prevalensen av sensorineural hörselnedsättning samt
tinnitus var högre i den första gruppen. Liknande mönster kan ses i Santos et al. (2007) där
mätningar på DJs, 12 timmar före och efter exponering av musik med nivåer mellan 93 och
109 dB, visade både temporär samt permanent hörselnedsättning.
Attityder kring höga ljudnivåer
Vogel et al. (2010) skriver att musiklyssnande på höga ljudnivåer har markant ökat risken för
hörselskador samt tinnitus bland unga människor, detta i kombination med andra bullerrisker i
vardagen påskyndar försämringen av hörseln. År 2002 fick AMMOT (Artister och Musiker
mot Tinnitus) i uppdrag av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2002) att kartlägga svenska
ungdomars attityder till höga ljudvolymer i musiksammanhang. Studien visade att 46 % av
totala antalet ungdomar anser att det är för höga ljudnivåer på inomhuskonserter, för
utomhuskonserter var det 26 % och för diskoklubbar var motsvarande siffra 38 %.
Runt hälften tyckte att nivåerna var lagom, samt att det var endast ett litet antal som tyckte att
ljudnivåerna är för låga. Vid skillnader mellan könen var det betydligt fler tjejer som anser att
det är för högt jämfört med killar, och äldre ungdomar i större utsträckning än yngre tycker att
ljudnivåerna är för höga. 53 % tyckte att de hade mycket lite eller lite kunskap om risker med
höga ljudnivåer och konsekvenserna för hörseln. I en annan studie som gjorts har det visats att
43 % av diskotekbesökare anser att ljudnivåerna är för höga (Mercier & Hohmann, 2002).
12
Medvetenhet gällande hörselskydd
Trots att flera studier påpekar sambandet mellan höga ljudnivåer och ökad risk för
hörselskada, så finns en stor okunskap gällande preventiva åtgärder för att skydda hörseln och
ställa krav på arbetsmiljön. Barlow och Castilla-Sanchez (2012) beskriver hur trots att 61 %
av personalen utbildats i användning av hörselskydd, så var det ytterst få som tillämpade det
praktiskt, och det fanns ett motstånd till att använda skydd med förklaring att det skulle bli
svårt att kommunicera. Inte heller uppmuntrade de ansvariga för klubbar/event sina anställda
att skydda hörseln, vilket tyder på okunskap samt ignorans av de förordningar som existerar.
Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att endast 15 % av personer i åldersgruppen 18–28 år
använder öronproppar vid musikevenemang samt att 41 % procent har upplevt tinnitus efter
att ha lyssnat på hög musik. Bogoch, House, och Kudla (2005) nämner i sin studie hur 80,2 %
av de tillfrågade, regelbundna rockkonsertbesökare, svarade att de aldrig bär hörselskydd när
de går på rockkonserter trots att en majoritet trodde att det var ganska eller mycket troligt att
ljudnivåerna kunde skada deras hörsel. Folmer et al. (2010) visar att även om personen är
medveten om riskerna så använder man inte hörselskydd.
Olsen-Widén, SE och Erlandsson, SI (2004) menar att positiv attityd gentemot buller och inte
använda hörselskydd, kan vara en riskfaktor för att drabbas av hörselskada, och förklarar att
yngre människor med likgiltig attityd mot buller är mer benägna att inte använda hörselskydd,
och mer positiva till att höja volymen om de tycker om musiken. Idag finns det föreskrifter
kring användning av bullerskydd, beroende på hur höga ljudnivåer man utsätts för så skiljer
man mellan undre och övre insatsvärden vilket gäller följande:
• Undre insatsvärde: 80 dB LAeq,8h och 135 dB LpCpeak. Det ska finnas tillgång till
hörselskydd.
• Övre insatsvärde: 85 dB LAeq,8h, 115 dB LpAFmax och 135 dB LpCpeak.
Hörselskydd ska användas.
(Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2005:16) om buller)
Syfte
Syftet med den här kvalitativa studien är att på ett djupare plan undersöka attityder, beteenden
och kunskap hos diskjockeys kring riskerna med exponering för höga ljudnivåer, vi vill få
deras uppfattningar kring olika delämnen som rör yrket med fokus på hörseln. Förhoppningen
är att vår uppsats kan öka förståelsen för hur personer som jobbar med detta yrke tänker och
agerar kring riskerna med höga ljudnivåer, vilka konsekvenser det har gett upphov till och
vilka åtgärder som bör tas till för att minska risken för hörselskador och tinnitus. Studien bör
fungera som en tankeställare inte endast för diskjockeys, utan även andra kategorier utav
musiker samt personer ansvariga för klubblokaler samt musikevenemang. Uppsatsen avser
mer specifikt att söka svar på följande frågeställningar:
13
Frågeställningar
Vad är det lockar med att jobba som diskjockey?
Är man medveten om riskerna man utsätter sig för när man jobbar i miljöer med höga
ljudnivåer?
Har man upplevt konsekvenser av sitt yrkesutövande?
Vilka förebyggande åtgärder bör man genomföra för att minska risken för skador på hörseln?
Metod och material
En kvalitativ metod med fokusgrupp har använts i denna studie då vi ville kartlägga attityder,
uppfattningar och erfarenheter med utgångspunkt på hörseln hos diskjockeys. En kvalitativ
analys är mer lämpad att utnyttja när man ska utforska dessa fenomen (Trost, 2010) menar att
om man är intresserad av att beskriva handlingsmönster och förstå människors sätt att
resonera eller reagera, så är metoden optimal. För studiens intervju har vi utformat ett
semistrukturerat intervjuformulär för att få deltagarnas perspektiv på väsentliga aspekter som
ska tjäna till att ge svar på våra frågeställningar.
Urval
Genom ett nätbaserat forum fick vi kontakt med de fem personer som skulle utgöra vår
fokusgrupp utav diskjockeys, samtliga verksamma på heltid och hade minst 2 års erfarenhet.
Personerna har olika erfarenheter när det gäller att spela på klubbar och andra
musikevenemang att bidra med till vår studie. . Samtliga diskjockeys som ställde upp i studien
har arbetat vid en eller flera klubbar från 18 års ålder och har ägnat sig åt detta sedan dess som
ett heltidsarbete efter att de slutat skolan. De allra flesta har ett arbete vid sidan om på heltid,
alternativt deltid de som studerar fulltid. En studerar vid universitet, en är klar med sin
examen och de resteranden tre har en sysselsättning vid sidan om.
Fokusgruppen bestod utav fem personer där samtliga spelade på heltid eller deltid några dagar
varje vecka vid sidan om ett heltidsjobb eller heltidsstudier, detta då spelandet mestadels
förekommer efter vanlig arbetstid. Arbetstiden kan variera men startar oftast tidigast 22:00
och kan hålla på till tidigast 03:00, men det är inte ovanligt att man kan hålla på till klockan
05:00. En vanlig vecka kan innehålla tre till fyra arbetspass och i snitt kan det handla om ca
20 timmars spelande nattetid under en vecka. Ingen av dem använder hörselskydd.
14
Datainsamling
Samtliga diskjockeys blev tillfrågade om de ville ställa upp på en fokusgruppsintervju med
andra diskjockeys för att svara på frågor kring yrket och delta i en diskussion. För att lättast
ha tillgång till intervjumaterialet spelade vi in vår intervju med hjälp utav professionell
studioutrustning, detta då vi lättare skulle orientera oss i det färdiga materialet än om vi endast
hade anteckningar från intervjun. Polit och Beck (2012) konstaterar att det är av vikt att
intervjupersonerna citeras korrekt i transskriberingen för att stärka studiens validitet, och då är det
smidigt att spela in intervjun så att inga missförstånd sker eller att man glömmer bort vad personerna
berättat. Båda författare deltog i intervjun, en ställde frågor medan den andra antecknade och
hade hand om inspelningsutrustningen.
Intervjun spelades in live i ett musikredigeringsprogram och hela intervjun blev en samlad på
en fil som transporterades till vår arbetsdator på ett usb-minne. Allt var ordnat så att vi skulle
få bästa möjliga inspelningsmöjlighet samt en så bra ljudbild som möjligt. En mikrofon var
ställd på ena sidan utav rummet där några utav deltagarna satt och den andra på andra sidan
ifall det skulle uppstå problem ljudmässigt med ljudstyrkan. När vi hade kommit fram till en
lagom bra höjd och plats för mikrofonerna med volymen inställd kunde vi börja med
intervjun. Material till inspelningen var två stycken mikrofoner samt en dator med
musikprogram för lagring utav inspelat material ifrån studiorummet. Intervjun höll på i
ungefär 60 minuter.
Dataanalys
Efter att intervjun genomförts och spelats in på ljudspelare har vi transkriberat intervjun för
innehållsanalys där vi har läst igenom hela intervjun ett par gånger för att få en bra översikt
över delar och helheten, Polit och Beck (2012) menar att det är viktigt för författarna att ha god
kännedom kring sina insamlade data innan man börjar framställa resultatet. I en kvalitativ
intervju står intervjudeltagarnas berättelser i fokus (Kvale, 1997), i den här studien har vi
endast transkriberat den verbala kommunikationen, den ickeverbala kommunikationen låg
inte i vårt intresse och har därför inte tagits med. Intervjumaterialet har därefter kodats av
båda författare i samspråk med handledaren vilket innebär att man tagit ut de mest relevanta
meningsbärande fraserna i varje citat och kategoriserat dem. Efter att ha fått fram
subkategorierna har dessa analyserats ytterligare och arrangerats in i kategorier, som sedan
sorterats vidare i fyra olika teman. Dessa teman har rangordnats så att de svarar på våra
precisa frågeställningar i rätt följd i resultatdelen. Den andra författaren har gjort sin analys
och tillsammans har vi kommit fram till en gemensam ståndpunkt. För att påvisa deltagarnas
svar under varje kategori så har dessa exemplifierats med citat som presenteras i kursiv stil
och innefattar hela svarsmeningen, inga ord har utelämnats. Individerna benämns i studien
som deltagare. Ingen pilotintervju utfördes innan den riktiga intervjun.
Etiska överväganden
I enlighet med Helsingforsdeklarationen (1964) har vi fått bekräftelse att samtliga fem
individer ville delta i vår studie, vi kom överens om plats och tid för att hålla intervjun. Vid
intervjutillfället informerades de om vilka vi var och målet samt syftet med intervjun, de blev
informerade om att de närsomhelst kunde avbryta eller låta bli att svara på en fråga om de så
ville. Deltagarna informerades om att intervjun skulle spelas in på band för att analyseras men
att bandet skulle raderas efter att ha uppfyllt sitt syfte, samt att vi inte skulle avslöja deras
identitet i uppsatsen vilket deltagarna gav sitt samtyckte till. Samtliga uttryckte intresse i att få
ta del av resultatet i efterhand.
15
Resultat
Analysen av materialet resulterade i 4 teman, som beskrivs närmare nedan med respektive
kategorier.
Passion för musiken
Riskmedvetenhet
Negativa konsekvenser
Förebyggande
åtgärder
- Jobba med sin passion
- Faran med alkohol och
- Påverkan på hörseln
- När passionen går
sena nätter.
- Inte känna sig
bortom riskerna
- Höja volymen för mer
uppskattad
- Ambitioner
upplevelse.
- Förebyggande idéer
- Kontrollera ljudnivån
- Tillvänjning av höga
ljudnivåer
- Farhågor kring hörseln
- Brist på information
Passion för musiken
Jobba med sin passion
Elektronisk musik har under senare år blivit allt större. Med artister och dj’s som Eric Prydz,
Swedish House Maffia och Avicii har dessa blivit alltmer mainstream och spelas allt i olika
medier. deltagarna berättar om sin stora passion för musik och DJ-yrket, de håller alla med
om att musiken är en viktig del i deras vardag och något de ägnar mycket tid åt. För dem så är
inte DJ-yrket som vilket annat yrke som helst, de lever för musiken och det ger dem
möjligheten att få utlopp för sin kreativitet och andra känslor. Att ha friheten att få bestämma
musiken i en klubb inför en förväntansfull publik fungerar som något av en adrenalinkick. Det
är en mäktig känsla när man kan förmedla musiken och leverera till publikens förväntan.
Några av deltagarna förklarar hur häftigt det är att kunna styra musiken och få folk att dansa
till den låt man valt, vissa gillade inte att andra personer än dem själva har ansvar för vilken
låt som ska spelas. På frågan om vad som lockar dem till att bli diskjockeys svarade följande:
”Avicii … nej men, det finns väl inget annat som är häftigare än att styra publik med musik.
Det är väl inte lika kul att stå på dansgolvet och dansa. Utan det är ju mycket bättre och
roligare att stå och välja de låtar man själv tycker är bra och få andra att uppskatta dem och
se hur folk reagerar.”
En annan deltagare berättar:
16
”Man blir ju bara lack när någon annan styr musiken och man inte gillar låtarna som de
spelar.”
”För att bortse krogen så kommer man ihåg när man alltid var på hemmafest, så var man ju
alltid den som ville byta låt och bestämma vad som skulle spelas på spotify typ ”kolla den här
låten, eller den här låten”. Då blev det väldigt naturligt att man ville göra samma grej ute på
krogen.”
Samma åsikt delas av en annan deltagare:
”Ja jag håller med där. Även fast man är ute på krogen eller en fest så är i mitt fall så att jag
alltid har så stor fokus på just musiken trots att man befinner sig någon annanstans eller
pratar med någon. Man är alltid sugen på att byta nästa låt.”
En deltagare berättar att det som många inte tror i första hand handlar om att bli berömd och
att tjäna pengar. Istället är det passionen och drömmen att någon gång få spela på en klubb,
som varit drivkraften.
”Nej alltså min dröm har ju alltid varit att spela på en klubb. Det har aldrig handlat om
pengar utan man gör det för att man älskar musik och älskar att dj:a bara.”
När passionen går bortom riskerna
För att lyckas och få nya uppdrag att spela på klubbar eller evenemang så gäller det att
prestera vilket innebär att man måste tänja på gränserna. Vill man utvecklas och etablera sig
som ett namn i branschen gäller det att förbättra sitt rykte genom att leverera bra spelningar
och på så sätt attrahera fler folk. Att syssla med musik och jobba i ljudmiljöer som kan vara
skadligt för hörseln innebär att DJs befinner sig i en position att drabbas av långtgående
konsekvenser. Diskjockeys står ofta nära separata placerade högtalare vilket medför hög
ljudexponering utöver de som finns runtom i lokalen. Trots det så instämmer alla deltagare att
det inte är något som skulle få dem att sluta. På frågan om de är medvetna kring de risker som
föreligger när det gäller hörseln.
”Ja men inget som gör att jag eller vi skulle lägga ner det vi gör.”
”Risker finns väl i alla yrken.”
En deltagare berättar att musiken har en betydande roll:
”Men musik är ju det coolaste yrket i mina ögon. Där hör ju dj:a till. Det har ju alltid varit en
häftig grej som man velat pröva på.”
Ambitioner
De flesta diskjockeys är frilansare och är beroende av nya uppdrag för att tjäna pengar och
skapa sig en klientel. Det är sällan man har en fast anställning och en trygg inkomstkälla,
konkurrensen är stor och det är viktigt att man visar framfötterna när man väl får chansen till
en spelning. Denna osäkerhet kring yrket gör att de flesta har ett jobb vid sidan om för att
kunna försörja sig, men intresset för musiken och övertygelsen att lyckas som diskjockey är
enhetligt stort bland deltagarna. Trots att DJ-branschen har sina mindre bra sidor, och chansen
liten att kunna leva på musiken på heltid, så har de flesta stora ambitioner med sitt
musikintresse och alla i gruppen vill satsa på musiken.
17
”Jag kommer absolut hålla på med det här så länge mina öron klarar.”
”Förhoppningsvis kanske man kan leva på detta eller iallafall göra något med sin musik.”
En förklarar att DJ är mer som en hobby snarare än ett vanligt jobb:
”Kan jag jobba med detta så gör jag det, om inte så utbildar jag mig. Men skulle man kunna
jobba med det här hade det varit väldigt häftigt. För det känns inte lika mycket som jobb.
Även fast det kanske sliter på en så, ser man det mer som en hobby som blir seriös.”
Riskmedvetenhet
Faran med alkohol och sena nätter
Som diskjockey ingår att man spelar på klubbar eller andra musikevenemang, samt att många
tillbringar flertal timmar i studios med att mixtra sin egen musik. Detta innebär att många som
jobbar inom branschen ständigt utsätter sig själva för höga ljudnivåer vilket ökar risken för
hörselskador och tinnitus. Men det finns andra riskfaktorer utöver hörseln som kan ge upphov
till ohälsosamma följder, många klubbar har öppet långt efter midnatt vilket innebär sena
nätter, och långa spelningar kräver mycket ork och fokus för att leverera bra underhållning.
Några deltagare förklarar att jobba sena nätter förstör deras dygnsrytm, vilket i sin tur
påverkade andra aktiviteter som t.ex. skolan. Andra deltagare nämner att alkohol är en
riskfaktor som kan påverka, och leda till mer ohälsosam livsstil.
”Det värsta är väl, att man spelar ofta sena kvällar, kanske vid 2-3 tiden och så ställer man
om tiden och dygnsrytmen, även hög musik och allt runtomkring som kan hända.”
En deltagare instämmer och lägger till:
”Ja, men en annan sak för de som spelar väldigt mycket är inte bara sena nätter utan en stor
risk som är vanligt när det förekommer stora mängder alkohol på arbetet är att väldigt
många har lätt för att bli spritfeta. Och det är väl inte bara det. Jag minns när jag höll på
som mest när man även gick ut några gånger i veckan, jag gick upp ca 10 kg på en höst
ungefär.”
”Jag tror alkohol, osund kost och omställning utav dygnet är ingen bra kombination i
allmänhet. Många saker som inverkar på det. Och sen så är det ju självklart, hörseln,
definitivt.”
En annan förklarar hur det påverkade honom i skolan:
”Jag känner speciellt att när man står och hoppar samtidigt som man lirar, så var kroppen
helt slut exempelvis söndagen och när man skall till skolan på måndag och vara topp och
back on track, så har man inte kunnat återhämta sig som man trodde. Men… det är väldigt
kul.”
18
Höja volymen för mer upplevelse
Att ha hög ljudnivå på musiken är en del av upplevelsen när man besöker en klubb eller
diverse musikevent, många klubbar är medvetna om detta och utnyttjar det för att locka till sig
besökare utan att tänka på riskerna. Genom att ha höja volymen blir det enklare för lyssnarna
att urskilja basfrekvenserna vilket många upplever förbättrar musikupplevelsen. Andra
upplever att ljudkvalitén försämras och låter mer distorterat när man höjer volymen eftersom
de diskantfrekvenserna blir skarpare, en vanlig tendens är att många klubbar föredrar volym
över ljudkvaliten. De flesta i gruppen är ense om att man kan hamna i fällan att ständigt höja
volymen då man upplever att det får musiken att låta bättre samt att påtryckningar från
publiken kan göra att man ger med sig.
”Ja jag känner ju definitivt igen mig där, så fort jag sitter och gör musik eller spelar ute och
tycker att något låter lite ”trött”, är det bara höja så tycker man själv och de andra att det
låter mycket bättre.”
”Ja, för musik blir ju bättre ju högre det är då man har lättare att höra bakgrundsljud och
annat ljud som ligger några frekvenser under och vilar.”
En följdfråga handlade om ljudmiljön vid spelningar. Två faktorer är viktiga när det kommer
till en bra ljudmiljö, lokalens akustik samt ljudsystem. För diskjockeys är det viktigt med bra
akustik för att få en ljudbild som passar till lokalen man befinner sig i. För klubbägare vill
man skapa en atmosfär som tillåter mesta av ljudets energi koncentrerad till dansgolvet, och
ha utrymmen runtomkring där ljudnivån inte är lika hög. Om förutsättningarna är optimala så
krävs det inte att man behöver höja för att öka musikupplevelsen.
”Ja det är ju buffmonitorer som oftast finns i större lokaler, det är på grund av att högtalarna
som finns inuti lokalen ligger för långt bort från dig där du står, därför finns de nära dig
antingen bakom vid ena sidan eller båda sidorna för att hjälpa dig vart ljudet ligger, och få
en bättre ljudbild. Sedan finns det högtalare i hela lokalen, klubben.”
”Som sagt antingen bakom sidan eller på båda sidorna. Jag tycker att det är bra med
buffmonitorerna då man får en bra ljudbild, för ibland kan ljudet i lokalen inte vara
tillräckligt. Problemet är ju om det är för högt i lokalerna så måste man höja mer i
hörlurarna, det är nog det jobbigaste.”
En deltagare inflikar att rätt val av ljudsystem är angeläget för att musikupplevelsen inte ska
behöva vara beroende av att höja volymen, ljudsystem med bra ljudbehandling kan minska
risken en aning för hörselskador.
”Sedan beror det på vilket system det är, vissa låter bättre än andra då behöver man inte höja
lika mycket när man hör allt bättre.”
Kontrollera ljudnivån
Det är inte bara diskjockeys som riskerar skador på hörseln, personer som frekvent besöker
klubbar eller andra evenemang där det spelas hög musik befinner sig också i farozonen.
Åsikterna kring hur hög musiken borde vara är ofta delade, som diskjockey ansvarar man för
musiken men hur mycket självbestämmande man har när det gäller ljudnivån är inte alltid
tydligt. Vissa klubbar skapar sig ett namn på att ha hög volym på musiken för att attrahera
människor som föredrar det. Vi frågade om vem det är som styr ljudnivån när de spelar.
19
”På nattklubbar brukar det ju oftast vara nattklubbschefer och klubbpersonal som har koll
och justerar ljudet beroende på hur högt de vill ha. Oftast är de ganska hårda, så det är ju
sällan man har den makten att kunna välja själv.”
”Det är ju en gräns, som man även kan styra själv. När jag spelade på ett större event nu i
somras var det ju en kille som kom fram och sade att jag inte får överstiga vissa nivåer, och
det tyckte jag var lagom.”
På följdfrågan gällande om de kan sänka ljudet när de själv känner att det börjar bli för högt
så svarade en deltagare att det aldrig har inträffat att någon har klagat när han sänkt volymen,
men däremot när ljudnivån varit för hög.
”Jag tror aldrig någon har sagt ifrån när man har sänkt. Men om man har för högt så kan
och har folk sagt till.”
Tillvänjning av höga ljudnivåer
Att arbeta i förhållanden där man utsätter sig själv för ljudnivåer som är skadlig för hörseln är
en del av vardagen för diskjockeys. Många tänker inte på hur farligt det är att utsätta sina öron
för sån tryck, en anledning är att många vänjer sig och märker inte av när det börjar bli för
högt. Detta kallas för habituering, vilket innebär att individen vänjer sig vid nya stimuli och
slutar att reagera på dem för att anpassa oss till omgivningen, i det här fallet höga ljudnivåer.
Deltagarna håller med om att de har märkt av tillvänjningen i negativ bemärkelse och att det
är en stor risk, särskilt med tanke på att man inte alltid är medveten om att man gör det.
”Jag har ju varit med om detta att man under kvällens gång höjt volymen lite, och tycker att
”nej nu är det inte så högt” och så höjer jag, medan det är lika högt som det har varit innan.
Örat vänjer sig väl, eller helt enkelt skadas. Det är väl här man inser hur dålig koll man har
på vad det egentligen gör faktiskt.”
Andra deltagare instämmer:
”Ja absolut. Om man själv spelar så har man ju varit med sen första låten så då har man vant
sig vid ljudet, så det kan ju bli farligt när man arbetar länge. Det är ju en konst det där.”
”Ja alltså, det blir lätt så att man gör samma misstag igen när man har repat sig efter ett
trauma. Man är fit for fight några dagar senare och gör om samma misstag och höjer
volymen.”
De flesta av deltagarna berättar att de är medvetna om att de utsätter sig själva och andra för
risken att skada hörseln, men trots det så förefaller det naturligt att höja volymen. På frågan
om de brukar tänka till kring riskerna och konsekvenserna av att få sämre hörsel, ansåg de
flesta att de inte alls brukar tänka på det, andra menar att de inte orkar bry sig. Endast
endeltagare berättar att han brukar tänka över riskerna, men inte under tiden han spelar.
”Ja alltså, inte under tiden kanske så mycket, men efter.”
”Man blir ju trots allt bra igen sedan, man tror att man är där man var från början, men så
är det inte, och det är ju inte bra.”
20
”Nej alltså, jag tror inte man tänker över huvud taget på vad som kan hända eller att det är
farligt och att man borde göra något åt detta.”
Farhågor kring hörseln
Trots att majoriteten av deltagarna berättar att de inte tänker så mycket på eller bryr sig om
vilka risker de utsätter hörseln för, så finns det en känsla av oro för hur mycket hörseln klarar
av, och vad som kommer att ske i framtiden om de fortsätter att exponera sig för höga
ljudnivåer, samt inte använda sig av något hörselsskydd. Vi frågade deltagarna om
erfarenheterna de haft kring exponering för hög musik har någon gång gett upphov till rädsla.
”Ja, alltså man är ju rädd för att få sämre hörsel eller skador resten av livet.”
”Ja man stannar ju upp ibland och tänker att nej nu jäklar måste jag göra något åt det här.”
En deltagare berättar hur en händelse har fått honom att fundera kring risken
”Jag kände för 3-4 veckor sedan efter att jag spelade att jag två-tre dagar efter gick runt och
pep i öronen och tänkte nej nu skall jag nog tänka på hur jag skall göra det här i framtiden.
Och då blir man ju rädd, skall jag säga! När något kvarstår så långt efter.”
Brist på information
Många yrken i samhället idag medför risker, de som jobbar med musik, och särskilt då
diskjockeys, sätter sig själva i en position där man riskerar hörseln. Trots att man är medveten
om riskerna, så är det inte säkert att alla som väljer att skydda hörseln eller ta till andra
försiktighetsåtgärder, många som sysslar med musik anser exempelvis att hörselskydd gör att
kvalitén på musiken blir sämre och väljer då bort det alternativet. Förutom det så finns det
förvånansvärt lite information om hur skadligt höga ljudnivåer kan vara för hörseln, samt
andra negativa följder det kan ha. Vi frågade deltagarna om de anser att det borde informeras
mer kring riskerna.
”Ja, det är självklart att det borde vara mer om risker, sådant vet vi inte. Vi får ju leta
själva.”
”Ja men frågan är ju hur många risker det är? Jag skulle tycka det vore bra att veta gränser
för vissa nivåer, när det börjar ta skada och all information om tinnitus. Vilka nivåer eller
hur många timmar och så, vore bra.”
Vid följdfrågan om anhöriga eller klubbpersonal har intresserat sig för deras hörseltillstånd
eller uppmanat dem att skydda sig, så svarade två deltagare att familjemedlemmar hade
uppmärksammat det.
”Min farsa har själv tinnitus och sagt åt mig att ha inte för högt, skaffa öronskydd!
Öronproppar!”
”Alltså, inte om man räknar in familj och föräldrar.”
Något som är tydligt är att nyblivna diskjockeys eller personer i yngre ålder är mer försumliga
när det gäller att använda hörselskydd samt hur mycket tid man tillbringar med att lyssna på
21
musik. En deltagare berättar att en äldre vän och tillika DJ har uppmanat honom att skaffa
öronproppar för att inte drabbas av tinnitus.
”Ja i och för sig, min kompis som har varit DJ i flera år som är lite äldre har ju varit den
enda som tipsat mig och som tjatar att jag skall ha öronproppar när jag lirar för att förhindra
eventuell tinnitus. Men ingen personal. Men, inte har jag haft öronproppar för det. Men en
vacker dag kanske.
Negativa konsekvenser
Reaktioner efter spelning
Det är vanligt efter att ha spenderat flera timmar i bullrig miljö med nivåer som är skadliga att
man upplever tinnitus eller andra hälsorelaterade effekter. På frågan om inställningen till yrket
har förändrats nu i efterhand med de erfarenheter dem haft och vilka konsekvenserna varit, så
berättar en deltagare hur han upplevde tinnitus och huvudvärk efter en spelning. Några andra
förklarar att de har märkt av hur hörseln påverkats sedan de började som diskjockey och fått
dem att ändra attityd med tanke på tidiga tecken på påverkan på hörseln.
”Jag minns på en klubb, att buffmonitorerna som stod bakom oss när vi spelade distade så in
åt skogen, och det gjorde så ont i öronen. Dessa stängde vi av senare. Men jag minns att
distandet inte försvann på riktigt hos en själv förrän ca en halvtimme-timme senare efter att
de varit avstängda. Man vande sig på något sätt. Efter, när man var på väg hem och var klar
för natten kände man hur det sprängde och hur man var alldeles yr och det ekade i huvudet i
en hel timme efteråt. Och det var kanske då någon dag efteråt när man förstod hur mycket det
gjorde på en. Dagen efter hade man något liknande tinnitus som tjöt.”
En annan deltagare fortsätter:
”Ja alltså, den har ju alltid varit densamma men man har ju fått känna på effekterna utav det,
och det är ju inte särskilt bra. Själv har jag inte heller hörselskydd och man säger ju hela
tiden till sig själv att ”jag ska, jag ska” men det händer aldrig.”
”Jag gjorde väl så att jag för ett halvår sedan förstod att jag kanske höll på att utveckla
tinnitus. Men det var ju för att jag även satt uppe på nätterna med hörlurar och gjorde musik
och gjorde misstaget att höja med tiden. Nu har jag istället införskaffat ett par riktiga
studiomonitorer. Jag tror många känner igen sig i detta. Ljudkillarna sade också att det inte
går att sitta flera timmar med hörlurar ni pajar ju hörseln.”
Påverkan på hörseln
Kännedom om riskerna med höga ljudnivåer på klubbar och att utsätta öronen för belastning
är inte stor bland alla som sysslar med musik, vissa väljer att inte tänka på det då man
förknippar hörselnedsättning med något som kommer med ålderdomen. Oftast brukar
hörselskador komma smygande och ta flera år innan man märker av det, trots att skadan är
redan skedd, och det verkar finnas en falsk övertygelse om att man inte kommer att drabbas
själv. Några av deltagarna upplever redan nu att de har sämre hörsel än tidigare.
”Ja det är väl lite sådär. Jag har ju svårt att avgöra hur det lät ”förut” så att säga.”
”Ja alltså jag hör sämre än vad jag gjorde för två år sedan, lätt.”
22
Några jobbar med att mixtra och producera musik utöver spelningar, detta innebär att man
kan spendera flera timmar i studion med hörlurar på. En deltagare berättar att ljudnivån i
lurarna kan ligga på samma nivå som när man spelar på klubbar:
”Ja alltså, har jag suttit tio timmar en dag och producerat till exempel med hörlurar lika högt
som jag har när jag spelar, då blir det väldigt mycket va? när folk pratar med mig. Många
klubbar har ju lite högre volym.”
En annan deltagare följer upp svaret och berättar hur han märkt av detta genom att observera
andra som sysslat med musik en längre tid:
”Ja och jag har ju upplevt att när jag sitter i studion och gör musik med de som har varit i djbranschen länge, så tänker man ”hör du inte hur högt det är?”, och de sitter där och tycker
att nej men vadå det här är väl normalt, så där märker man väl riskerna helt klart!
För det gör verkligen ont när det är för högt.”
Inte känna sig uppskattad
Deltagarna förklarar att information om risker med arbetet, och åtgärder som kan förbättra för
dem och andra besökare inte prioriteras. Men de menar att detta bara är en del av helheten, de
instämmer enhälligt att de inte får den uppskattning de förtjänar för sitt arbete, att de som
anställer dem helt enkelt inte bryr sig då pengar kommer före hälsoaspekten.
”Ja, det är ju faktiskt lite dålig respekt, som de ger till oss DJ.”
”Ja, det är ju faktiskt fel typer av människor som håller i den här branschen.”
”Ja, de blir ju bara glada så fort de får sina pengar och vi står där och levererar musik.”
Förebyggande åtgärder
Förebyggande idéer
Det finns olika sätt att gå när det gäller att minska risken för hörselskador orsakade av höga
ljudnivåer. Vi bad deltagarna att ge sin syn på preventiva åtgärder för att minska risken för
hörselskador och tinnitus för personer som jobbar som DJ eller med musik allmänt. Svaren
varierade bland deltagarna, några deltagare menar att en lösning kan vara att sänka ljudet inne
i klubbarna och sätta press på klubbar att följa de lagar som finns kring bullernivåer. En annan
åsikt är att öka medvetenheten bland folk kring hörselskador.
”Sänka ljudet på klubbarna i allmänhet. Många klubbar har för hög volym.”
”Ja, skulle volymen vara reglerad skulle folk acceptera det på ett helt annat sätt. Då skulle
diskjockeys kanske få mer respekt om man har fler saker och gå efter. Öka ”tanken”, om
skador och så, om hörseln.”
”Bra information, redan från början! Alla klubbar. Om de har kunskap och är pålästa och vet
var gränserna går. Om det fanns någon, eller kanske finns, gränser för allmän ljudvolym.
Och subventionerade eller att de bjuder på hörselskydden.”
En deltagare anser att:
23
”Nu som DJ är man ju egen företagare även fast man har s.k. ”fast anställning” på en klubb,
så skall man kunna ha en del att företaget i sådana fall skulle betala dina hörselskydd, till
exempel. Något sådant känns faktiskt inte helt ologiskt. Min arbetsgivare nu där jag jobbar
deltid på betalar t.ex. glasögon, och varför skulle inte då en sådan arbetsgivare kunna betala
något sådant när man jobbar med hörseln flera gånger i veckan?”
Några av deltagarna menar att det är viktigt att börja tidigt i ung ålder i skolan och informera
om hur viktigt hörseln det är att skydda hörseln.
”Det är väl det som är grejen lite, i skolan lär man sig bara vad som händer när man dricker
alkohol och så men ljud och sådant får man inte lära sig, egentligen.”
Fastän många av deltagarna väljer att inte tänka på riskerna är det vanligt att man har
strategier för att skydda hörseln, eller när man märker att man börjar nå en farlig gräns. Vi
frågade deltagarna om de i någon utsträckning brukar vidta åtgärder för att skydda öronen.
”Jag mixar med bara en hörlur på ena örat nu med min tinnitus på ena örat. För det är väl
hårfiltarna som låter som försöker reparera sig men de kan inte? Eller något.”
”Ibland blir det många timmar men jag försöker köra så bra som det går. Och när jag till
exempel sitter hemma och gör musik och vet att det är högt i hörlurarna eller högtalarna så
har jag ritat nivåer på lappar som jag klistrat på volymkontrollen, så att jag inte höjer för
mycket. En röd pil där det börjar bli för högt med ”skärp dig!”. Jag har verkligen börjat
tänka på det skitmycket!”
24
Metoddiskussion
Syftet med vår kvalitativa forskningsintervju är att genom kvalitativ metod gå till grund med
hur individer som arbetar som diskjockeys upplever sin arbetssituation och deras attityder
gentemot hörseln och arbetets risker. Genom kvalitativ intervju kan man erhålla en unik, stark
och riktig bild utav individers olika erfarenheter utifrån deras vardag och synen på deras
verkliga situation (Kvale, 1997). Vidare menar Kvale att kvalitativ forskning genom
intervjuer är ett utmärkt tillvägagångssätt för att undersöka attityder hos folk och erhålla
kunskap om beteenden. Patton (2002) menar att fördelen med kvalitativa studier är att den
tillåter forskaren att studera utvalda ämnen eller problemkomplex på ett fördjupat och
detaljerad nivå då datainsamlingen inte är begränsad av förbestämda kategorier av analyser.
Risken med kvalitativ metod är att man kan bli bias i sin databearbetning, och framställer
resultatet så att den blir som man själv vill att den ska vara.
Vår intervju gjordes med en fokusgrupp på fem personer vilket vi ansåg var tillräckligt för att
få en djupare förståelse kring det vi ville undersöka, men nackdelen med att man har ett litet
urval personer innebär att man inte kan generalisera. Gruppen var homogen med tanke på att
alla var diskjockeys i bakgrunden och hade samma kön, åldermässigt låg de ganska nära
varandra. Detta var bra för den muntliga diskussionen då deltagarna kände sig mer
avslappande och bekväma med varandra. Sim (1998) nämner bland fördelar med fokusgrupp
att den är mindre tidskrävande då man intervjuar en grupp på en gång snarare än en person i
taget, vilket i sig samtidigt gör metoden mer ekonomiskt att föredra. Vidare menar Sim att en
annan fördel är känslan av grupptillhörighet och sammanhållning vilket kan bidra till att
deltagarna öppnar upp sig mer och bidrar till ett mer givande samtal. Antalet människor som
skall medverka avgörs beroende på om ens frågor kan täckas utav det antal man valt till
intervjun (Kvale, 1997).
Intervjun baserades på ett semistrukturerat intervjuformulär, enligt Bell (2009) så är detta ett
bättre val särskilt om man är oerfaren när det gäller att intervjua flera personer, samt att
analysen blir lättare att genomgöra. Det var vanligt att diverse följdfrågor förekom men med
vetskapen om att ej ställa ledande frågor som på så sätt kunde styra individernas svar. Detta
något som en ovan intervjuare bör tänka mer på (Kvale, 1997). Vi upplevde
intervjuformuläret väl användbart vid vår intervju då det i sådana sammanhang är lätt att
sväva utanför ämnet, något som vi någon gång upplevde var nära att hända under intervjun.
Med hjälp utav frågeställningarna var det därför lätt att återgå till huvudfrågan och på så sätt
fortsätta diskussionen där den slutade. Individernas svar speglade väl våra utvalda frågor och
man kunde utifrån intervjun se en tydlig röd tråd genom hela materialet. Att anteckna stödord
och tid efter varje avslutad kategori var en bra metod för att orientera sig i det inspelade
materialet när transkribering utav det färdiga materialet var aktuellt.
Under intervjun men även vid utfrågningen utav deltagande till fokusgruppen möttes vi utav
positivt engagemang och medverkande till intervjun, något vi upplevde även vid gruppens
svaranden under intervjun. Enligt Kvale (1997) är tryggheten och den valda platsen för
intervjun viktig för deltagarna varför intervjun spelades in i en studio där några utav de vi
intervjuade använde som inspelningsstudio.
25
Resultatdiskussion
Baserad på resultaten från den här intervjun med en fokusgrupp så kan man konstatera att
åsikterna är delade kring vissa frågor, vilket gör att man inte på en gång kan generalisera utan
måste se det mer som en studie där man lyfter fram de mer förekommande uppfattningarna
kring yrket i helhet i ett hörselsammanhang. Vi har fått större förståelse till varför musiken är
så viktig för dessa personer och hur det påverkar deras vilja att fortsätta trots att riskerna med
höga ljudnivåer och konsekvenserna för hörseln är känt.
En sak som framkom tydligt i intervjun är att samtliga är starkt passionerade över DJ-yrket,
att få styra musiken ger en underbar maktkänsla och det fyller ens egobehov av att få stå i
centrum, att få folk att dansa och ha kul. Intresset för musik tar upp en stor del av deras liv
och de flesta planerar att jobba med musik i framtiden, vilket kan vara en förklaring till att
man bortser från riskerna. I en studie av Amélie Zosso och Veronika Schoeb (2012) kom det
fram liknande svar från musikerna, som berättar hur yrket är så mycket mer än att endast spela
ett instrument, det är en livsstil och något som hela ens vardag cirkulerar kring, och som kan
leda till extrema beteenden. Liknande beskrivning återfinns i en kvalitativ studie av NygaardAndersen, L., Roessler, KK., & Eichberg, H (2013) där man intervjuat orkestermusiker som
förklarar att strävan efter att få möjligheten att framföra musik på den allra högsta nivån väger
över konsekvenserna som kroppen utsätts för. Av att döma från intervjun så var musiken en
viktig faktor till att deltagarna jobbar som diskjockeys, men samtidigt verkar det finnas en
viss charm i yrket som gör att yngre personer dras till det. Det verkar finnas en viss status
med att vara diskjockey och ha en sorts maktposition på en klubb eller evenemang, att bli
bekräftad av andra är en drivande faktor. North, AC., Hargreaves, DJ., & O’Neill, SA. (2000)
menar att musik är en viktig del i många unga människors vardag, och fyller deras sociala,
emotionella samt kognitiva behov.
Efter omfattande sökning har vi inte lyckats hitta någon kvalitativ studie med diskjockeys
eller andra musiker för att kunna jämföra med andra studier om medvetenhet kring riskerna
med höga ljudnivåer. De flesta som gjorts är kvantitativa där man uppmätt ljudnivåerna på
lokalerna där försökspersonerna jobbat och analyserat det jämte olika variabler. Vid frågan
om risker med att arbeta som diskjockey nämndes höga ljudnivåer, alkohol, osund kost, störd
dygnsrytm och tillväjning av ljudnivån. När det gäller hörseln så förklarade majoriteten att de
inte tänker så mycket på riskerna med att exponera sig själv för hög musik, däremot menade
de att det känner oro och rädsla inför framtiden om de fortsätter att utsätta öronen för höga
nivåer. Johnson, O., Andrew, B., Walker, D., Morgan, S., & Aldren, A (2014) hade utfört en
undersökning bland brittiska studenter kring bullerskador i samband med nattklubbsbesök,
där det visade sig att 90.2 % av respondenterna är medvetna om att nivåerna är skadlig för
öronen, men 73.2 % svarade att de inte tänker ändra på sina klubbvanor.
De flesta i fokusgruppen var medvetna om att de exponerade sig för höga ljudnivåer under
arbetet, men den generella opinionen var att de inte brydde sig särskilt vad det kunde få för
konsekvenser för hörseln på kort sikt. Medvetenhet kring buller undersöktes i en studie av
Beach, EF., Williams, W., & Gilliver, M (2012) där unga vuxna fick subjektivt uppskatta
ljudstyrkan vid ett visst event i förhållande till objektivt uppmätt ljudstyrka via en
bullermätare. Starka korrelationen mellan subjektiv uppskattning och objektiv uppmätt
resultat visar att unga vuxna är medvetna när ljudnivån är hög samt att ju mer erfarenhet av att
vistas i bullriga miljöer förbättrar ens ljudstyrkeperception. I vår studie var majoriteten av
deltagarna medveten om att ljudnivån på ställen de spelar är för högt. Att unga vuxna inte
bryr sig om riskerna som verksamheten medför är ett vanligt fenomen och kan appliceras i
många olika sammanhang där mönstren är densamma. Några orsaker kan vara att man lever i
26
nuet och vill inte tänka på vad som kommer att bli i framtiden, många förknippar
hörselnedsättning med ålderdomen och det verkar vara tabubelagd att en ung person kan få en
hörselnedsättning.
Ett vanligt klagomål var störd dygnsrytm, många tyckte att det var jobbigt att ställa om efter
en sen natt, och detta märktes av exempelvis hos en deltagare, att man inte var lika skärpt i
skolan. Huruvida detta påverkade studierna frågades inte i intervjun. Något vi fastnade för var
att de flesta spelningar innebär att man jobbar sena nätter, i en undersökning Meltser, I.,
Cederroth, CR., Basinou, V., Savelyev, S., Lundkvist, GS., & Canlon, B (2014) hade man
funnit att nattmöss som utsattes för bullerexponering under natten drabbades av permanent
hörselnedsättning, medan hörtrösklarna hos möss som blev exponerade under dagen
återhämtade sig. Detta tyder på att känsligheten för ljud är större under vissa tider på dygnet,
vilket har konsekvenser för hörseln. Några deltagare sysslar med musik även på fritiden när
de inte spelar vilket således innebär att risken ökar mer för hörselnedsättning och tinnitus.
Alkohol var förknippad med risk hos några av deltagarna, det är vanligt att man under
spelningens gång dricker mycket, detta tenderar att vara en norm och ett tecken på en
ohälsosam livsstil. En anledning till drickandet är att klubbar brukar bjuda diskjockeyn på
gratis alkohol, men varför många diskjockeys väljer att dricka mycket kan enligt en studie ha
koppling till den höga ljudnivån. Guéguen, N., Jacob, C., Le Guellec, H., Morineau, T., &
Lourel, M (2008) observerade en grupp manliga ölkonsumenter där det visade sig, genom att
använda sig av arousalteorier, att högre ljudnivå i bakgrunden ledde till ökad konsumtion av
alkohol. Studien hade sina begränsningar, men erbjuder en alternativ teori till varför många
diskjockeys hamnar i fällan att dricka för mycket.
En annan riskfaktor som deltagarna nämnde är volymen, de flesta i gruppen anser att det är
normalt att man höjer volymen när man vill trigga igång besökare, en vanlig åsikt var att
musiken låter bättre när man höjer då man tydligare hör frekvenser som inte är lika lätt att
höra vid lägre volym. Vår uppfattning är att det har mest med upplevelsen att göra, att höja
musiken kan öka arousalen (inre laddning) och hetsa upp publiken. Blumstein, DT., Bryant,
GA., & Kaye, P (2012) undersökte individers sätt att reagera på music och andra ljud, han
märkte att snabba uppväxlingar av musiken var förknippad med ökad arousal. Vissa klubbar
spelar hög musik då de medvetet siktar in sig på målgruppen som gillar att ha det så, att öka
volymen tenderar möjligtvis att ses positivt av de som besöker klubbar eller andra
musikevent. Detta ökar ju självfallet risken för hörseln, men de flesta tänker inte på att de gör
det, det kommer naturligt för de flesta att man höjer och helt plötsligt låter musiken bättre. De
berättar själva under intervjun att de har märkt av att de börjat vänja sig vid de höga
ljudnivåerna, men tänker inte så mycket på det.
I intervjun framkom det ganska klart för oss att kunskapen kring ljudnivåer och vilka
skyldigheter arbetsgivaren har samt vilka rättigheter man har som diskjockey, är ganska liten.
Detta kanske inte är så konstigt då många verkar strunta i riskerna, och då kan man heller inte
förvänta sig att dessa individer själva kollar upp vilka förordningar och lagar som existerar.
Weichbold och Zorowka (2003) menar att information kring riskerna med höga ljudnivåer
inte är tillräcklig för att ändra beteenden hos yngre och få dem att börja använda hörselskydd.
Några i gruppen efterlyser mer information så att man är medveten om följderna av
bullerexponering på arbetstid, och hur man kan skydda sig. I den här studien har vi inte
undersökt ljudnivåerna där våra deltagare spelat så vi kan inte dra någon slutsats om
verksamhetsutövare går över gränsen när det gäller de riktlinjer som finns. Men miljöbalken
finns och visar på att den som är ansvarig för verksamheten även har ett ansvar att försäkra
27
om att möjligheterna finns för anställda att skydda hörseln och vidta åtgärder om man vet att
risken för hörselskador föreligger. Deltagarna själva berättar i intervjun att de som ansvarar
för ställena där de brukar spela oftast inte bryr sig om sådant och endast är ute efter att tjäna
pengar, vilket är en förklaring till varför de inte informeras kring riskerna. Samtidigt som
diskjockey befinner man sig i en beroendeställning gentemot arbetsgivarna i branschen, för att
tjäna pengar och få möjlighet till nya spelningar så kan det vara svårt att ställa krav.
Några i fokusgruppen berättade att de har tinnitus och en del har märkt att de oftare behöver
be folk upprepa vad de sa. Det tyder på att hörseln hos deltagarna påverkats vilket inte är så
konstigt med tanke på ljudmilön de jobbar i. Många studier har gjorts på folk som arbetar
inom musik och som löper stor risk för att drabbas utav arbetsrelaterade hörselskador. Vi har
nämnt i bakgrunden tidigare studier som gjorts på diskjockeys där man mätt upp ljudnivåerna
och undersökt hörseln på dessa, vilket visar på att yrket medför konsekvenser för hörseln, och
det kan vi även bekräfta i den här studien. Schink, T., Kreutz, G., Busch, V., Pigeot, I., &
Ahrens, W (2014) fann i sin kohortstudie att prevalensen av hörselskador är klart högre bland
professionella musiker jämfört med många andra yrkesgrupper.
I den här gruppen är det endast en utav fem deltagare som använder hörselskydd, allmänt
verkar det finnas en förståelse kring fördelarna med det, men det tycks finnas ett motstånd
trots att vissa har blivit uppmanade av anhöriga och andra DJ-kamrater. Landälv, D.,
Malmström, L., & Widén, SE (2013) nämner att sociala gruppnormer är en avgörande faktor
till att bära hörselskydd eller inte. I studien framkom att personer som är mer positiva till att ta
risker för att upplevelsens skull, hade mer överseende för hög musik. Man spekulerade i att
detta kunde innebära att dessa personer då i sin tur var mindre benägna att använda
hörselskydd då de trotsar riskerna, Vidare spekulerar författarna i att detta beror på att yngre
vuxna befinner sig i en fas i livet där man vill pröva nya saker i strävan efter att forma sin
identitet, och då tänker man mindre på följderna av sina handlingar.
Begränsningar och förslag på framtida forskning
I den här studien har vi varken uppmätt ljudnivåerna under tiden deltagarna arbetat som
diskjockeys eller deltagarnas hörtrösklar. Därmed kan vi inte göra någon bedömning gällande
ljudnivåerna i lokalen eller i hörlurarna när de spelat, eller om deras hörsel har påverkats. Vi
har fått lita på deltagarnas egna uppgifter. Vidare har intervjun med deltagarna endast kretsat
kring attityder och erfarenheter gällande deras verksamhet som diskjockey, vi har inte
undersökt deras livsstil och vanor utanför DJ-yrket, det är möjligt att det finns faktorer som
kan påverka och bidra till en mer ohälsosam livsstil eller sämre hörsel, men det är inget vi har
kartlagt då det skulle bli en alltför omfattande studie. Just därför vore det intressant om man
på längre sikt kunde göra en studie och mäta upp ljudnivåerna på de platser individerna
spelar, kartlägga olika variabler kring livsstil och riskfaktorer samt genomföra personliga
intervjuer för att erhålla en mer vidsynt bild över hur stor utsträckning exponering för
bullernivåer påverkar både hörseln, men även resten av kroppen.
28
Slutsats
Resultaten visar hur viktig och inflytelserik musiken är hos dessa individer, när man är väldigt
passionerad över något så är det enkelt att endast se fördelarna med det och inte tänka så
mycket på vilka negativa sidor det finns. I den här studien så är det tydligt att många av
individerna märker av att deras arbete som diskjockey har påverkat hörseln, flera har tinnitus
och sämre hörsel än tidigare, och de flesta uppger att de ser det som ett illavarslande tecken
inför framtiden om de fortsätter att exponera sig för höga ljudnivåer. Trots det vill samtliga
fullfölja en karriär som diskjockey då man tycker att det är kul att syssla med musik och få
utlopp för sin kreativitet. Diskjockeys åtnjuter en viss status vilket kan ha en positiv inverkan
på det sociala livet och öppna upp nya möjligheter, det finns en charm kring yrket som lockar
unga personer som är på jakt efter att forma sin identitet och under den här perioden är man
villig att ta mer risker utan att tänka på konsekvenserna av sitt agerande. Detta kan vara en
förklaring till varför samtliga deltagare inte använder hörselskydd, en annan teori är att
hörselnedsättning förknippas med ålderdomen och inte är något som är aktuellt, sociala
normer måste också tas med i beräkningen då det är vanligt att man påverkas av hur andra
yrkeskollegor agerar. Vidare visade resultaten att de flesta i gruppen anser att man bör sänka
ljudnivån inne på klubbar då det är för högt samt informera mer kring riskerna och följderna
utav bullerskador.
Referenser
Litteratur
Arlinger, S. & Andersson, G. (2007). Nordisk lärobok i audiologi. Bromma: (C-A Tegnér).
Barlow, C., Castilla-Sanchez, F. (2012). Occupational noise exposure and regulatory
adherence in music venues in the United Kingdom. Noise Health, 14(57), 86-90.
Beach, EF., Williams, W., Gilliver, M. (2012). A qualitative study of earplug use as a health
behavior: the role of noise injury symptoms, self-efficacy and an affinity for music. Journal of
health psychology, 17(2), 237-246.
Blumstein, DT., Bryant, GA., Kaye, P. The sound of arousal in music is context-dependent.
Biol Lett. 2012 Oct 23;8(5):744-7. doi: 10.1098/rsbl.2012.0374. Epub 2012 Jun 13.
Bogoch I, I., A. House, R., Kudla, I. 2005. Perceptions About Hearing Protection and Noiseinduced Hearing Loss of Attendees of Rock Concerts. Canadian journal of Public health, 96,
69-72.
Bray, A., Szymański, M., Mills, R. (2004). Noise induced hearing loss in dance music
disc jockeys and an examination of sound levels in nightclubs. The Journal of
Laryngology & Otology, 118, 123-128.
Folmer, LR., Saunders, HG., Dann, MS., Griest, ES., Leek, RM., Fausti, AS. (2010).
Development of a computer-based, multi-media hearing loss prevention education program
for veterans and military personnel. Perspectives on Audiology June 2010, Vol.6, 9-19.
29
Guéguen, N., Jacob, C., Le Guellec, H., Morineau, T., Lourel, M. Sound level of
environmental music and drinking behavior: a field experiment with beer drinkers. Alcohol
Clin Exp Res. 2008 Oct;32(10):1795-8. doi: 10.1111/j.1530-0277.2008.00764.x. Epub 2008
Jul 21.
Hartman, Jan. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori.
Studentlitteratur AB.
Johnson, O., Andrew, B., Walker, D., Morgan., S, Aldren, A. (2014). British university
students' attitudes towards noise-induced hearing loss caused by nightclub attendance. Journal
of laryngology and otology, 128(1), 29-34.
Kitzinger, J. (1995). Qualitative research. Introducing focus groups. BMJ Clinical research
ed., 311, 299-302.
Landälv, D., Malmström, L., Widén, SE. Adolescents' reported hearing symptoms and
attitudes toward loud music. Noise Health. 2013 Sep-Oct;15(66):347-54. doi: 10.4103/14631741.116584.
Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys. Studentlitteratur AB.
Lee, LT. (1999). A study of the noise hazard to employees in local discotheques. Singapore
Medical Journal, 40(9), 571-574.
Lockwood, A. H., Salvi, R.J., Burkard, R.F. (2002). Tinnitus. New England Journal of
Medicine, 347, 904–910.
Meltser, I., Cederroth, CR., Basinou, V., Savelyev, S., Lundkvist, GS., Canlon, B. TrkBmediated protection against circadian sensitivity to noise trauma in the murine cochlea. Curr
Biol. 2014 Mar 17;24(6):658-63. doi: 10.1016/j.cub.2014.01.047. Epub 2014 Feb 27.
Mercier, V., Hohmann, BW. (2002). Is Electronically Amplified Music too Loud?
What do Young People Think? Noise Health, 4, 47–55.
Moussavi-Najarkola, SA., Khavanin, A., Mirzaei, R., Salehnia, M., Muhammadnejad, A., M
Akbari. (2012). Temporary and Permanent Level Shifts in Distortion Product Otoacoustic
Emissions following Noise Exposure in an Animal Model. The International Journal of
Occupational and Environmental Medicine, Vol 3, No 3 July (2012).
North, AC., Hargreaves, DJ., O’Neill, SA. (2000). The importance of music to adolescents.
The British Journal of educational phychology.
Nygaard-Andersen, L., Roessler, KK., Eichberg, H. (2013). Pain among professional
orchestral musicians: a case study in body culture and health psychology. Medical problems
of performing artists. 28(3), 124-130.
Olsen-Widén, SE., Erlandsson, SI. (2004). Reported hearing protection use in young adults
from Sweden and the USA: effects of attitude and gender. Noise and health, 7(25), 29-40.
30
Patton, Michael. (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Sage Publications,
London.
Potier, M., Hoquet, C., Lloyd, R., Nicolas-Puel, C., Uziel, A. Puel, JL. (2009). The risks of
amplified music for disc-jockeys working in nightclubs. Ear hear, 30(2), 291-293.
Santos, L., Morata, C T., Jacob C, L., Albizu, E., Marques M, J., Paini, M. (2007).
International Journal of Audiology, 46(5), 223-231.
Schink, T., Kreutz, G., Busch, V., Pigeot, I., & Ahrens, W. (2014). Incidence and relative risk
of hearing disorders in professional musicians. Occup Environ Med. 2014 Apr 30. doi:
10.1136/oemed-2014-102172.
Sim, J. (1998). Collecting and analysing qualitative data: issues raised by the focus group.
Journal of advanced nursing, 28(2), 345-352.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Studentlitteratur
AB.
Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer.Studentlitteratur AB
Van Veen, E.D., Jacobs, J.B., Bensing, J-M. (1998). Assessment of distress associated with
tinnitus The journal of laryngology and otology, 112, 258-63.
Vogel, I., van der Ploeg, CP., Brug, J., Raat, H. (2010). Discotheques and the risk of hearing
loss among youth: risky listening behavior and its psychosocial correlates. Health Education
Research, 25(5), 737-747.
Vogel, I., Verschuure, H., Van der Ploeg, CP., Brug, J., & Raat, H. (2009) Adolescents and
MP3 players: too many risks, too few precautions. Pediatrics. 2009 Jun;123(6):e953-8. doi:
10.1542/peds.2008-3179.
Weichbold, V., Zorowka, P. Effects of a hearing protection campaign on the discotheque
attendance habits of high-school students. Int J Audiol. 2003 Dec;42(8):489-93.
Widén, SE. (2013). A suggested model for decision-making regarding hearing conservation:
Towards a systems theory approach. International journal of Audiology, 52(1), 57-64.
Zosso, A., Schoeb, V. (2012). Musicians' social representations of health and illness: a
qualitative case study about focal dystonia. Work, 41(1), 53-59.
Internet
Buller, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller samt allmänna råd om
tillämpningen av föreskrifterna. Framtagen den 17 mars 2005, från
http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_16.pdf
Allmäna råd om höga ljudnivåer. Framtagen januari 2014.
Ursprungligen hämtad från Socialstyrelsens allmäna råd om höga ljudnivåer (2005), från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/publicerat-material/foreskrifter/Allmannarad-hoga-ljudnivaer-fohmfs-2014-15.pdf
31
Buller, höga ljudnivåer och buller inomhus. Framtagen juni 2008 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12932/buller-hoga-ljudnivaer-inomhus.pdf
Ursprungligen hämtad från Socialstyrelsens allmänna råd (2005) om buller inomhus.
Hur gick det sen? en uppföljning av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om höga
ljudnivåer från musik. Folkhälsomyndigheten. Framtagen juni 2007 från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12967/hur-gick-det-sen-uppfoljningnationella-tillsynsprojektet-ljudnivaer.pdf
Höga ljudnivåer, ungdomars beteenden, kunskaper och attityder. Framtagen 2002, från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12945/hoga-ljudnivaer-ungdomars-beteendenkunskaper-attityder.pdf
Arbetsmiljöverket. (2009). Musik och höga ljudnivåer– praktiska riktlinjer för musik- och
Underhållningsbranschen. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig:
http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2009_01.pdf
Princeton Review. (u.å) Hämtad 2014-05-23, från
http://www.princetonreview.com/careers.aspx?cid=54
World Medical Association. (1964). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Tillgänglig:
(http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-mediatype&footer-right=[page]/[toPage])
Hörselskadades Riksförbund. (2009). John Wayne bor inte här – om hörselskadade och
hörselvården i Sverige. Tillgänglig:
http://www.hrf.se/system/files/dokument/horselvardsrapport09.pdf
SFS 1998:808. Miljöbalk. Stockholm: Miljödepartementet.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs-1998808/
Statistiska Centralbyrån. (2008). Adjö Yxskaft – om hörselskadades situation i Sverige.
Stockholm: Statistiska Centralbyrån. Tillgänglig:
http://www.hrf.se/system/files/dokument/rapport08.pdf
32
Intervjuformulär
Fråga: Vad lockade just Dig till att bli DJ?
Fråga: Har ni haft något mål med detta eller har det räckt med hemmafester?
Fråga: Skulle man kunna säga att det är själva känslan som är betydelsefull?
Fråga: Vilka är de största riskerna med arbetet?
Fråga: Håller alla med om att det är jobbigt med många sena nätter?
Fråga: Har det alltid legat i bakgrunden att det är höga ljud och kan vara farligt men ändå
struntat i det?
Fråga: Inställningen, har den varit densamma innan som efter ni började?
Fråga: Vem styr ljudnivån där ni har spelat? Hur fungerar detta?
Fråga: Tycker ni ibland att ljudet upplevs lägre när ni står och spelar jämfört med när ni själva
är besökare på en klubb?
Fråga: Vet ni själva vid vilken nivå ljudet ligger, hur kollar man detta? Hur har ni påverkats
utav detta?
Fråga: Är detta något som kan ha fått er på andra tankar om dj’andet?
Fråga: Håller alla med om att så fort man höjer desto bättre blir ljudet?
Fråga: Efter allas erfarenheter, har det uppkommit någon rädsla efter ett tag?
Fråga: Känner alla till riskerna i och med detta?
Fråga: Ni känner inte att rösten har blivit högre eller hur ni pratar?
Fråga: Kan ni på något sätt sänka volymen när ni spelar?
Fråga: Finns det något ställe ni varit på där ljudet varit perfekt ljudvolym under hela kvällen?
Fråga: Hur är ljudet placerat när ni spelar?
Fråga: Vet alla mer direkt hur lång tid det kan innan man börjar märka av konsekvenserna,
och iså fall vilka?
Fråga: Hur är informationen ni fått när ni spelat? Om riskerna?
Fråga: Hur är det efter ni har spelat, tänker ni mer på hur farligt det kan vara?
Fråga: Har ni någon gång under spelningens gång, innan eller efter, haft någon som har sagt
att det är för högt utav klubbpersonal att ”tänk på volymen och ha inte för högt” eller som
visat intresse i er?
Fråga: Vad är det som gör att ni fortsätter trots allt detta? Tänker ni något på det?
Fråga: Skulle ni vilja ha ännu mer information om risker när ni spelar ute av de ni jobbar för?
Fråga: I framtiden, hur många ser en framtid inom dj’andet? Var är ni om 5 år?
Fråga: Hur var attityden innan på DJ yrket? Hur såg ni på de era idoler? Har den ändrats nu?
Fråga: Om ni fick ordet att önska något som skulle kunna förbättra för er?
33