Kubakrisen
Efter andra världskriget delades världen i två läger. På en sida var det USA,
Storbritannien, Frankrike och några andra länder. De bildade en militär union - NATO
(North Atlantic Treaty Organisation.) På andra sidan var det Sovjetunionen och dess
satellitstater: Polen, Ungern, Bulgarien, Rumänien etc. De bildade sin egen militära union så kallade Warszawa pakten. Tyskland delades i Väst - och Östtyskland. Kalla kriget
började. De fria länder hade angst att Sovjet hade planer att förvandla hela världen till en
kommunistisk stat. Snart efter USA skaffade sig Sovjet också kärnvapen. Sovjetunionen
(CCCP) och USA ’‘tävlade’’ om vem som hade mest och bäst kärnvapen. USA hade de
bästa! Deras vapen kunde skjuta längst: Från USA:s kust ända till Sovjet. Men inte många
Sovjetiska raketer kunde nå USA. Ändå gav Sovjet inte upp.
År 1959 störtade vänster-rebeller diktatorn på ön Kuba, som är mindre än 15 mil från
USA:s kust. Rebellernas ledare Fidel Castro blev en bra vän till Sovjetunionen. Kubas
geografiska närhet till USA öppnade en ny möjlighet för Sovjetunionen att ha sina raketer,
som kunde nå USA. Det skulle förändra kraftbalansen starkt. År 1962 började
Sovjetunionen sätta upp kärnvapen i
hämlighet hos deras vänner i Kuba. Det
skulle inte bara finnas kärnvapen utan
vanliga vapen och tusentals sovjetiska
soldater på Kuba. För att transportera
raketerna använde Sovjetunionen civila
fartyg. Tydligen hade Sovjetunionen redan
hunnit lägga ut
några raketer när USA
upptäckte det. Det kunde USA inte tillåta.
USA varnade Sovjetunionen: Om raketerna
inte är borta skulle de starta krig. Efter
många telefonsamtal mellan president Kennedy och Sovjets ledare Chrusjtjov hade sovjet
gett upp. Den mest farliga fasen av Kubakrisen Kuba krisen fortsatte i fyra dagar från 23 till
27 oktober.
Så länge var världen på randen till
tredje världskriget. Aldrig senare var
s p ä n n i n g e n m e l l a n N AT O o c h
Warszawa pakten så stark. Så
småningom började USA och
Sovjetunionen förhandla för att
avvapna, att reducera antal kärnvapen.
Men för båda ledare, president
Kennedy och Chrusjtjov blev
konsekvenserna också stora. USA:s
president sköts ihjäl ett år efter Kuba
krisen. Tråden ledde till själva Kuba
krisen. I Sovjet ersatte man Chrusjtjov till en annan ledare på grund av Chrusjtjovs
’’svaga’’ uppträdande i Kuba krisen. Med tiden blev det mycket mer avspänt med
relationen mellan USA och Sovjetonionen. För detta kan man på ett vis tacka Kuba krisen:
man förstod hur nära till kriget man kunde komma och man ville inte mer komma så nära
krig.
Kubakrisen var en sådan händelse som gjorde hela världen att sluta andas. I den
moderna historia finns det inte många händelser av samma skala. Där efter 50år läser och
hör om denna händelsen överallt.
Källor:
1. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen
2. Thomas Hamberg - Dagens Nyheter 2012-10-15 ”På randen till tredje världskriget”
3. 2001 White-Thomson Publishing Ltd. (Boken var översatt från engelska till svenska.
Den nya författaren av den svenska boken var:) 2004 Peter Chrisp och Gleerups
Utbildning AB (svenska utgåvan).
1. Jag använder wikipedia för att det är den sida som är en vanlig källa på internet.
2. Dagens Nyheter föreslog mina föräldrar att titta på, de tyckte att artikeln var intresant
3. Kuba krisen - Detta är en Fakta bok som jag hittade i biblioteket, om denna källa inte
varit sann så skulle det inte bli en faktabok. Alla källor som jag tittade på var ganska lika.
En bättre källa som man skulle kunna hitta? Det skulle vara bra att läsa källor på andra
olika språk t ex. på ryska, spanska och engelska - från alla sidor i konflikten.
