Sammanfattning samhällsekonomi.
Hushållens ekonomi.
Ränta: en avgift man betalar vid lån. Ex man lånar 200 000 kr i banken. Räntan är 5 %.
Räntan per år blir då 10 000 kr som man betalar till banken.
Amortering: man kan även betala av på lånet. Ex du amorterar under ett år 40 000 kr på lånet ovan.
Kvar av lånet är då 160 000 kr.
Bruttoinkomst- inkomst före skatt.
Nettoinkomst- inkomst efter skatt. Den kommunala skatten ligger runt 30 %
Ex: en person tjänar 21 000 kr brutto. När skatten på 30 % dras av kvarstår 14 700 kr i nettoinkomst.
Disponibel inkomst- nettoinkomst + eventuella bidrag t ex barnbidrag.
Transfereringar sker genom att skatter går till t ex barnbidrag, fri utbildning, sjukvård och ersättning
vid arbetslöshet.
Det ekonomiska kretsloppet: samspelet mellan hushåll, bank, företag samt stat och kommun. Se bild
anteckningar.
Det finns olika former av sparande för privatpersoner.
Sparkonto i bank är ett ex. Vi tog ett aktuellt ex från en bank där räntan var 0,5 %.
Sätter du in 10 000 kr blir räntan till dig 50 kr efter ett år.
Du kan även köpa aktier i företag. Man då säga att du äger en liten del av företaget. Går företaget bra
går aktien med vinst medan man förlora pengar om företaget går dåligt. Vi såg ex på Teliaaktien som
gått både upp och ner under de senaste tre åren.
Fonder är en slagsportfölj med olika aktier där man kan köpa andelar.
Företagen
Man brukar dela upp företagen i två grupper. De som producerar varor t ex Volvo och de som utför
tjänster t ex frisör.
Produktionsfaktorerna.
Råvaror- t ex trä, järnmalm
Realkapital- utrustning, maskiner, byggnader mm.
Arbetskraft, (utbildning).
Kapital- pengar.
Företagen har flera kostnader t ex löner, arbetsgivaravgifter, råmaterial, driftskostnader,
räntekostnader och marknadsföring.
Arbetsgivaravgiften är ca en tredjedel av lönesumman och används t ex till försäkringar och
pensioner.
Vinsten är central för företag och kan användas för att investera och förbättra verksamheten.
Vilka äger företagen?
En privatperson kan äga ett företag t ex en verkstad eller affär.
Kooperativa företag är en slags förening som ägs av medlemmarna t ex Coop.
Offentliga företag kan t ex drivas av kommunen i form av busstrafik. Systembolaget är ett annat ex på
ett offentligt företag.
Samhället
Hur bestäms priset på en vara?
Modellen utbud och efterfrågan visar på hur priserna i en marknadsekonomi sätts. Se bild och
anteckningar.
Utbud: hur mycket är säljaren beredd att sälja och till vilket pris?
Efterfrågan: hur mycket är konsumenterna beredda att köpa och till vilket pris.
Där utbud och efterfrågan möts kallas jämviktspris. Se bild.
I priset på de varor och tjänster vi köper finns en skatt ”inbakad” kallad moms. Denna ligger mellan 6,
12 eller 25 %.
Begreppet inflation.
Vi ställde fyra frågor under lektionen.
1. Vad är inflation? Man får mindre för pengarna. Priserna ökar. Det sker en allmän prispress
uppåt.
2. Vad beror inflation på? Orsaken till inflation är ökad efterfrågan. Folk har mer pengar i
”plånboken” och kan konsumera mer. Detta kan bero på ökade löner eller att det är låga
räntor och lätt att låna pengar.
3. Varför är inflationen skadlig för Sverige? Sverige är beroende av att sälja varor till utlandet.
Om våra varor blir dyrare slutar utlandet att köpa av oss. Detta kan leda till
företagsnedläggning och arbetslöshet.
4. Kan man göra något åt inflationen? Riksbanken kan höja styrräntan. Det blir då t ex dyrare
att låna och att bo för de som har bolån. Folk konsumerar mindre och efterfrågan dämpas.
Olika ekonomiska system
Marknadsekonomi.
Fri konkurrens: vem som vill kan starta ett företag och konkurrera med priser och kvalitet.
Priserna bestäms mellan säljare och köpare. Utbud och efterfrågan.
Löner bestäms i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Privatpersoner kan äga och driva företag.
Vinsten är en drivkraft.
Planekonomi
I planekonomier finns ingen konkurrens utan myndigheterna driver företagen.
Myndigheter bestämmer vad som ska produceras samt löner och priser.
I de kommunistiska samhällena finns inget vinstmotiv.
Många av planekonomierna har misslyckats. Produkterna är av dålig kvalitet och man har haft svårt
att få fram tillräckligt med produkter. T ex hade tidigare Sovjet svårt att få fram tillräckligt med
jordbruksprodukter.
Att jämföra länders ekonomier.
BNP- bruttonationalprodukt: det sammanlagda värdet av ett lands varor och tjänster under ett år.
BNP/capita: BNP/person. Ex Sverige 54 000 dollar/år Etiopien 167 dollar/år.
Nackdelen med BNP är att t ex inte svartjobb, miljöförstöring och inkomstskillnader kommer med i
statistiken.
HDI: Human Development Index: Ett mått där man väger samman ett lands inkomster,
utbildningsnivå och förväntad livslängd.
Sveriges ekonomiska utveckling från 1800 och framåt.
Sverige var under 1800-talet ett fattigt jordbrukssamhälle. Vi har sedan utvecklats till ett industriland
genom:
1.
2.
3.
4.
5.
Viktiga råvaror som trä och järnmalm.
Teknisk utveckling med hjälp från andra länder.
Utbildning, folkskola infördes 1842.
Demokratin utvecklades. Flera idéer föddes.
Handelshindel togs bort.
Sveriges handel med andra länder är viktig. Vi måste exportera varor till andra länder t ex
verkstadsprodukter. Vi måste även importera t ex livsmedel som citrusfrukter.
För att skydda ett lands industri kan man införa tullar, en slags avgift för att föra in produkter i ett
land. En grundtanke med EU är att ta bort tullar mellan medlemsländerna för att främja handel. Man
har dock gemensamma tullmurar mot länder som ej är medlemmar.
