2
Motion
1980/81: 1365
av Anna Eliasson m. n.
om strålbehandling av livsmedel
Strålbehandling av livsmedel är sedan länge en starkt omstridd fråga.
Metoden för o s längre bort från färsk föda. Avsikten med att radioaktivt
bestråla livsmedel är att öka hållbarheten hos de behandlade livsmedlen och
därigenom ge möjlighet till längre lagringstider och längre transporter av
livsmedlen. Metoden kan användas dels för att förlänga hållbarhetstiden.
dels för att bekämpa bakterier. mögel och in ekter. strålbehandling kan
också användas på livsmedel som förpackats i material som motstar angrepp
av bakterier och insekter. Stråldosen kan därvid anpassas �a att det
förpackade livsmedlet blir en '"helkon erv··.
Den strålning som används är:
o
röntgenstrålning
o gammastrålning från radioaktiv källa
o
elektronstrålning från speciella elektronacceleratorer.
Intresset för strålbehandling av livsmedel växte fram i början av 1950-talet
i sökandet efter områden för en fredlig användning av kärnkraften. Sedan
dess har miljardbelopp satsats på forskning och försök av olika slag. l
ansträngningarna att utveckla metoden och få till stånd en internationell
acceptans av denna har en strävan varit att kunna påvisa att metoden är
ofarlig och att giftiga ämnen inte uppstår hos livsmedlen vid bestrålning med
radioaktiva ämnen. Dessa ansträngningar har också varit framgångsrika så
till vida att Världshälsoorganisationen inte längre betraktar strålbehandling
som en tillsats utan som en process bland andra. Behandlingen skulle t. ex.
kunna jämföras med kokning eller djupfrysning av livsmedel. År 1976
godkändes be trålning som metod för en första grupp livsmedel.
Codex Alimentarius Commission. som är det internationella organ som
sysslar med livsmedelshygien och livsmedelsstandard. har utvecklat en
standard och rekommendationer för bestrålade livsmedel. Av dess förteck­
ning framgår att följande livsmedel är godkända för bestrålning. nämligen
höns. papaya. potatis. jordgubbar. vete och malda produkter diirav. torsk
och uer. lök samt ris.
Vid ett internationellt expertmöte i november 1980 godtog en expertgrupp
bl. a. strålbehandling av kakao. dadlar. kryddor. torkad lök. mango och
bönor. Därutöver ansåg gruppen att man med hänsyn till vad som tidigare
godtagits kunde godta bestrålning av vilka livsmedel
om helst från
toxikologisk synpunkt. förutsatt att doserna inte översteg en viss angiven
nivå (l megarad). Däremot ville man inte generellt godta bestralning från
Mot.
1980/81: 1365
3
näringssynpunkt och från bakteriologisk synpunkt, eftersom förhållandena i
dessa avseenden kan variera från plats till plats på jorden. Gruppens
synpunkter skulle behandlas som preliminära tills cheferna för berörda
organisationer sanktionerat dokumentets lydelse. Med berörda organisatio­
ner avses här FAO (F
:s jordbruks- och livsmedelsorganisation), IAEA
(Internationella atomenergiorganet) och WHO (Världshälsoorganisatio­
nen).
Ett fortlöpande expertsamarbete har bedrivits mellan des a tre
organisationer sedan år 1964 då en gemensam expertgrupp för bestrålade
livsmedel tillsattes.
l Sverige är det enligt livsmedelslagen förbjudet att saluhålla livsmedel
som har strålbehandlats
om
tillstånd
för detta
inte har lämnats av
livsmedelsverket. Bestämmelsen har ännu inte praktiskt tillämpab. Enligt
livsmedelsverket är det tveksamt om lagbestämmelsen kan tilllimpas pa
bestrålning utomlands av livsmedel som sedan importeras. För att även
importerade
livsmedel
skall
omfattas
av
sådan tilbtåndsprövning har
livsmedelsverket hos regeringen begärt en ändring av livsmedelslagstiftning­
en.
Livsmedelsverket överväger vidare bestämmelser om märkning av
bestrålade produkter. såväl av importerade produkter som sådana som
framställts inom landet. Då inga analysmetoder i dag finns utvecklade kan
det inte med säkerhet säga
Sverige.
att det inte säljs några bestrålade livsmedel i
Detta anses dock inte troligt. i varje fall inte i några större
mängder.
Ofullständiga kunskaper
En förutsättning för att ett godkännande av metoden över huvud taget
skall övervägas borde vara att det föreligger forskningsresultat som ger en
klar och allsidig bild av de riskmoment av olika slag som metoden kan tänkas
innebära.
Däribland måste ekologiska och genetiska risker vara fullt
klarlagda. Detta måste vara en självklar utgångspunkt för ett ställningsta­
gande från svensk ida. l dag saknas sådana kunskaper.
För att ge några exempel pa väsentliga frågeställningar i sammanhanget
kan följande nämnas:
o Hur påverkas liv medlens totala egenskaper och kvalitet av att vissa
mikroorganismer slås ut vid strålbehandlingen?
o
Hur påverkas kropp och hälsa vid förtäring av strålbehandlade livsmedel i
varierande mängd?
o
Vilka genetiska effekter kan uppträda och i vilken utsträckning kan dessa
föras vidare till nya generationer mikroorganismer, växter, djur och
människor?
o
Vilka risker kan föreligga för ökad cancerfrekvens?
o
Vilka följder kan uppstå om vissa bakterier och insekter blir resistenta mot
bestrålning?
Mot.
1980/81: 1365
4
o I vilken omfattning och i vilka former kan återsmittning av strålbehand­
lade livsmedel ske?
Till de mer övergripande bedömningarna hör bl. a. kon ekvenserna av en
ökad internationalisering av handeln med livsmedel och förutsättningarna
för att tillgodose skäliga konsumentbehov genom märkning av livsmedel och
internationellt fungerande system för livsmedelskontroll.
I flera länder
förekommer bestrålning av livsmedel i dag. I Västeuropa har Holland t. ex.
visat ett betydande intresse för metoden, vilket torde ha ett uppenbart
samband med den stora holländska exporten av grönsaker. För svenska
odlare är detta ett orosmoment med hänsyn till de effekter en ökad holländsk
aktivitet på exportområdet kan få för
vensk trädgårdsnäring. Skulle
bestrålning av livsmedel bli en mer allmänt förekommande metod berörs
också svensk livsmedelsindustri.
I det aktuella läget bör från svensk sida en brett upplagd genomgång göras
av det aktuella forskningsläget för att närmare belysa på vilka delområden
det i dag finns kunskap resp. saknas kunskap om strålbehandling och i syfte
att klargöra olika uppfattningar bland experter. Som ett led i intagandet av en
mer avvaktande hållning bör en skärpning övervägas av den svenska
liv medel lagstiftningen i syfte att förhindra allt saluhållande av bestrålade
livsmedel. Detta skulle innebära att något tillstånd för bestrålade livsmedel
inte skulle kunna ges av livsmedelsverket.
Sveriges agerande internationellt
Det som ovan angivits som en förutsättning för att över huvud taget
överväga ett godkännande av strålbehandling av livsmedel från svensk sida
bör prägla också Sveriges agerande i internationella sammanhang.
I lärvid
bör särskilt uppmärksammas de institutionella och andra hinder nationellt
och internationellt som föreligger när det gäller att bygga upp kontrollfunk­
tioner av det slag metoden förutsätter. Redan dessa skäl talar för att en
organi ation som Världshälsoorganisationen bör inta en mer restriktiv
hållning till strålbehandling av livsmedel. Sverige bör i olika internationella
sammanhang aktivt understödja andra alternativ för att angripa problem
med lagring och hantering av livsmedel.
ärskilt med avseende på utveck­
lingsländerna och dessa behov av landsbygdsutveckling för att förbättra de
breda folklagrens levnadsvillkor.
Mot. 1980/81: 1365
5
Hemställan
Med stöd av ovanstående hemställs
att riksdagen
om sin mening ger regeringen till känna vad
motionen anförs om strålbehandling av livsmedel.
Stockholm den 27 j anuari 1981
ANNA ELIASSON (c)
PÄR GRANSTEDT (c)
GÖSTA ANDERSSON (c)
MARGIT ODELSPARR (c)
ARNE FRA SSON (c)
ANDERS GERNANDT�)
BRITTA HAMMARBACKEN (c)
t• Riksdagtm /980181. 3 sam/. Nr /364-1370
