Hur mår de svenska barnen?
Riksstämman 2005
Claes Sundelin
Institutionen för Kvinnors och barns hälsa
Uppsala universitet
Barnhälsovetenskap (Child public health)
•
•
•
•
•
•
•
Dödlighet (biogen,sociogen)
Sjuklighet (somatisk, psykisk; biogen, sociogen)
Funktionshinder (fysiska , psykiska)
Utveckling (motorisk, kognitiv, emotionell etc)
Livsstil (kost, fysisk aktivitet, rökning, droger, sex)
Livskvalitet (subjektivt välbefinnande, specifikt hälsorel.)
Uppväxtvillkor (materiellt, trygghet, socialt kapital)
Spädbarnsdödligheten i Sverige
sedan 1750
250
200
150
100
50
0
0
5
17
0
7
17
0
9
17
0
1
18
0
3
18
0
5
18
0
7
18
0
9
18
0
1
19
Döda/1000
0
3
19
0
5
19
0
7
19
0
9
19
Döda 1990-2001 i plötslig spädbarnsdöd
per 1000 levande födda
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001
Pojkar
Flickor
1951-1994. Barn 0-14 år, dödsolycksfall,
per 100 000
35
30
25
20
15
10
5
Döda/100 000
93
19
90
19
87
19
84
19
81
19
78
19
75
19
72
19
69
19
66
19
63
19
60
19
57
19
54
19
19
51
0
Men 10-15% av alla barn behöver
varje år sjukvård för olycksfall!
Avlidna barn och ungdomar i Sverige 2001
Fördelning med hänsyn till ålder (N=679)
22,8
49,3
10,3
7,4
10,2
späd
1-4 år
5-9 år
10-14 år
15-19 år
Dödsorsaker i olika åldrar, 6-24 år
Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen
Figur 7:6
Döda i självmord i olika åldrar
1970-2002
Källa: Dödsorsaksregistret, EpC, Socialstyrelsen.
Förekomsten av kroppsliga sjukdomar och
funktionshinder hos barn i skolåldern
• Svår Allergi-astma
4-5%
• Övriga långvariga hälsoproblem
(exklusive övervikt-fetma)
4-5%
• Övervikt
• Fetma
20%
5%
Exempel på påtagliga framsteg
•
•
•
•
•
•
•
Neonatologi-prematurvård
Onkologi
Barnhjärtkirurgi (op.mort. < 1%)
Reumatologi
Astmavård
Diabetesvård
Cystisk fibros
Akut Lymfatisk Leukemi i Sverige
Barn diagnosticerade 1968-2001
Överlevnad - ALL 1968 - 2001
1,0
,9
81%(n=636) 1992-2001
,8
73%(n=563) 1982-1991
,7
,6
,5
46%(n=560) 1973-1981
,4
,3
,2
,1
5% (n=306) 1968-1972
0,0
0
4
2
8
6
12
10
16
14
20
18
År från diagnos
24
22
28
26
30
CYSTISK FIBROS
Förväntad medellivslängd
30
25
20
38
48
58
68
78
88
15
10
5
0
1938
1948
1958
1968
1978
1988
Fler barn med svåra sjukdomar
och funktionshinder lever allt
längre och blir så småningom
unga vuxna och vuxna!
Funktionshinder och
utvecklingsavvikelser
upptäcks allt tidigare
Psykisk ohälsa vanlig bland
barn och ungdomar!
Förekomst av psykiska problem, procent
• Ångesttillstånd
• Tvångssyndrom
• Depression:
– 2-6 år
– 7-11 år
– 12-17 år
• ADHD
• Conduct disorder
3-5
1
0,3
2
5
3
2
Förekomst av psykiska problem, procent
•
•
•
•
•
Autism
Aspergers syndrom
Tourettes syndrom
Schizofreni 6-17 år
Anorexia nervosa
0.1
0.3
0.5
0.5
0.5
Andelen 6-15-åriga barn som behandlas
med ADHD-läkemedel, 1997-2003
Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen
Sjukhusvårdade för självtillfogade skador (självmordsförsök)
1987-2003
Källa: Patientregistret, Epc, Socialstyrelsen.
Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär
Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB.
Ett respektive två eller fler psykiska besvär
av nedstämdhet, nervositet, eller irritation
Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.
Andelen 15-åringar som trivs mycket bra
med livet 1985-2001
Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut.
Extremt fysiskt våld mot barn
är lika vanligt som tidigare,
men ”bestraffningsvåld ” har
minskat.
”Barn som far illa”problemen kvarstår.
Dödsfall i åldern 0-4 år genom mord, dråp, misshandel och
övergrepp (inklusive oklart uppsåt) 1987-2001
10
8
6
4
2
Antal
00
20
99
19
98
19
97
19
96
19
95
19
94
19
93
19
92
19
91
19
90
19
89
19
88
19
19
87
0
Vuxnas attityder till kroppslig bestraffning av
barn: andel positiva till aga
1965
1968
1971
1981
1994
53 %
42 %
35 %
26 %
11 %
Förekomst i procent av specifika kroppsliga
bestraffningar under det senaste året
Typ av bestraffning
SUSA 1980
Kastat saker på barnet
3.6
Kommittén mot
barnmisshandel
2000
0.6
Knuffat, huggit tag i, ruskat hårt
49.4
12.0
Slagit eller klappat till barnet
27.5
1.1
Sparkat, bitit, slagit med knytnävarna
3.2
0.2
Slagit barnet med något föremål
2.4
0.1
Spöat barnet (givit ett "kok stryk")
3.0
0.2
Fysiskt våld - bakgrundsfaktorer
• Svag familjeekonomi är den faktor som har starkast
samband med barnmisshandel - MEN de flesta familjer
med små resurser agar inte sina barn
• Utlandsfödda barn agas mer än svenskfödda, särskilt under
förskoleåren
• Flickor anger oftare än pojkar att de blivit utsatta för våld i
hemmet under förskoleåren
Polisanmäld misshandel av barn 0-6 år (Kommittén mot
barnmisshandel, BRÅ, SOU 2001:18, S Janson )
• 1990: 437. Bekant: 76 %. Inomhus: 61 %
• 1994: 838. Bekant: 83 %. Inomhus: 75 %
• 1995: 824. Bekant: 79 %. Inomhus: 76 %
• 1999: 879. Bekant: 85 %. Inomhus: 76 %
Anmälan till socialtjänsten när barn far illa
• Förskolepersonal informerat socialtjänsten om 37 % av
förskolebarn i psykosocialt belastade familjer (Sundell
1997)
• Barnhälsovård anmält till socialtjänsten: 11 % av barn som
eventuellt for illa (främst allvarliga och ”säkra” fall)
(Lagerberg 1998)
• 30 % av BVC med barn som eventuellt for illa hade anmält
minst ett barn till socialtjänsten (Lagerberg 1998)
Anknytning och tidigt samspel
föräldrar-barn har stor
betydelse för barnets hela
sociala utveckling
Betydelsen av anknytning och tidigt
samspel barn-föräldrar
• Omfattande forskning de senaste 20 åren visar att
anknytningsmönster och samspel kan beskrivas och
klassificeras vid ett års ålder.
• Anknytningsmönster och samspel skapar inre
arbetsmodeller och representationer för mänskliga
relationer i allmänhet.
• Anknytnings- och samspelsmönstret har samband med
barnets framtida sociala relationer, förekomst av
beteendeproblem, empatisk förmåga och självkänsla.
Barn och ungdomar är i viss
mån annorlunda nu jämfört
med tidigare
Barn och ungdomar är annorlunda
• Längre, tjockare
• Puberterar tidigare
• Friskare (men mer
allergiska)
• Mindre fysiskt aktiva
• Klipskare, ca 1 SD
• Mindre blyga och
auktoritetsbundna,
högljuddare, mindre
censurerade i fråga om
språk och känslouttryck
• Rikare, konsumenter på
marknaden, mer beresta
• Mer kamratstyrda än
föräldrastyrda, tidigare
alkoholdebut, större exponering
för sexualiserad film, reklam...
• Mer kroppsfixerade
• Mer etniskt heterogena
• Mer sekulariserade?
• Läser mindre men stor
datorvana
Det finns fattiga barn och
fattiga verksamheter
Socioekonomiska trender under
1990-talet
• Klar ökning av andelen med låga inkomster
• Andelen barn som lever i hushåll med inkomster
under socialbidragsnorm ökat från 6% till 18%
• Inträdet i yrkes- och vuxenliv svårare
• Ensamstående mödrar, invandrare hårdast
drabbade
Sociala skillnader i ohälsa, riskkvoter
Låg vs hög social status
• Plötslig spädbarnsdöd
• Låg födelsevikt
• Dagar i slutenvård för
infektionssjukdomar
0-6 år:
3,6
• Mor röker när barnet är
en månad:
3,7
• Barnet ammas inte vid
4 månader:
3,1
1,5
1,3
• Dagar i slutenvård pga
astma 0-6 år:
1,5
• Barnet klarar inte 4-åringskontrollens utvecklingstest
(räkna tre föremål, rita
gubbe, rita av ett kors): 2,7
Lågutbildade mödrars barn. Relativ risk i förhållande till
högutbildade mödrars barn
Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar
och
Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar
Hälsovanor bland 13-18-åringar
i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga
Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden
2001/02, SCB.
Ungdomar vårdade på sjukhus för narkotikamissbruk med
hänsyn till familjeinkomst (kvintil 1= lägst inkomst)
Källa: Socialmedicinska databasen, EpC, Socialstyrelsen
Fattiga barns hälsa:
sambandets orsaker
• Ojämn fördelning av risk- och skyddsfaktorer
• Ackumulering av risker som potentierar varandra
• Riskfaktorer: låg födelsevikt och/eller för tidig födsel,
dåliga kostvanor, rökning, drog-alkoholbruk under tonåren,
låg fysisk aktivitet, riskbeteende för skador.
• Skyddsfaktorer: amning, kvalitativt bra anknytning och
tidigt samspel. goda ekonomiska och sociala villkor,
stimulerande miljö i förskola, skola, fritid, kultur , fullföljd
utbildning.
Barnomsorg under 1990-talet
• 30 % fler barn
• Oförändrat ekonomiskt utrymme
• Total kostnad per barn - 14 %
• Större barngrupper, minskad personaltäthet
Skola under 1990-talet
• Kostnader - 6 %
• Antal barn + 12 %
• Större klasser, minskad lärartäthet, fler obehöriga
lärare, minskad elevvård
Vad är bra?
•
•
•
•
•
•
•
•
Låg dödlighet
God fysisk hälsa i ett internationellt perspektiv
Genomsnittligt god tandhälsa
Positiv utveckling av intellektuell förmåga
Tillgång till förskola
Tillgång till utbildning
Tillgång till hälso- och sjukvård
Ökad uppmärksamhet på barn som far illa
(t.ex. anmälningsskyldighet och barnperspektiv i lagtexter, Allmänna
Barnhuset, BRIS, Rädda Barnen, särskilda verksamheter för utsatta
barn).
Vad är dåligt?
• Kraftig ökning av allergiförekomst och
övervikt-fetma hos barn
• Tonårens riskfaktorer för sämre vuxenhälsa
(alkohol- och drogvanor, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, osäker
sex)
• Psykisk ohälsa inklusive psykosomatik
• Ökade påfrestningar i föräldrarollen
(anonymitet, stress, isolering, svaga sociala nätverk, arbetslöshet,
nyfattigdom)
• Nya risker?
(sänkt kvalitet i förskola-skola, fritidsverksamhet, social barnavård)
Prioritering
• Goda skäl att sätta barns och ungdomars
känslomässiga, sociala och intellektuella
utveckling i centrum - stödjande miljöer
• Goda skäl att minska skaderisker i övre tonåren
• Goda skäl att utveckla primärprevention mot
övervikt-fetma
• Andra viktiga hälsoproblem kräver vetenskapliga
genombrott, t.ex. nyföddhetens sjukdomar,
missbildningar, allergier
Vad behövs!
1. samhällsnivå
•
•
•
•
•
Gemensam värdegrund i samhället
Barnkonventionen- se behov som rättigheter
Långsiktighet
Stöd till utsatta grupper
Ökad uppmärksamhet på unga vuxnas
behov att behövas, arbete, utbildning,
bostad
Vad behövs!
2. Lokal nivå
• Evidensbaserade stödjande program och
miljöer
• Sekundärpreventiva program för
riskgrupper (adoptivbarn, fosterbarn,
fattiga barn, för tidigt födda barn…)
• Kvalitet i basverksamheterna (förskola,
skola, barnhälsovård, skolhälsovård)
• Rationella system för allokering av
resurser
Vad behövs!
3. Pediatriken
• Pediatriken behövs i samhällsdebatten
• Samhällsdebatten behövs i pediatriken
• Fördjupade diskussioner om
barnhälsovårdens, skolhälsovårdens och
öppenvårdspediatrikens uppdrag, metoder
och organisation
Kommunprofil -några förslag på indikatorer
• Landstingens
hälsoenkäter
• WHO-skolenkäter
• psykisk hälsaskolöverstyrelsen
• Drop-outs från skolan
• Ofullständiga betyggrundskolan
• Uppföljning av
placerade barn
• Sociogen dödlighet
(självmord,olycksfall,
mellanmänskligt våld)
• Tonårsaborter,STD
• Skaderapporter skolaförskola
Det finns mycket mer att säga men det är inte
mitt fel!
Tack för er uppmärksamhet!
