Rymdmiljön och rymdvädret
q Heliosfären
q Solen och interplanetära mediet
q Planeternas
miljöer
q Växelverkan
q Rymdvädret och
effekter
q Vad händer just
nu?
Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund
(www.irfl.lu.se)
Solen
Diameter:
1 390 000 km
(109 Jordens)
Massa:
1.99x1030 kg
(330 000 Jordens)
Täthet:
Kärnan 151x103 kg/m-3
Medel 1.41x103 kg/m-3
Solen består av:
H (ungefär 90%)
Helium (ungefär 10%)
C,N,O (ungefär 0.1%)
Temperatur:
Kärnan 15 milj
Fotosfären 5800 K
Kromosfären 4300-104 K
Koronan 1-30 milj K
4 protoner --> He + 2 positroner + 2 neutrino + 2 fotoner (26.2 MeV)
Planeterna
Avstånd från solen:
Merkurius: 0.38 ae
Venus:
0.72 ae
Jorden: 149,6 milj km
(1 ae)
Mars:
1.52 ae
Jupiter:
5.2 ae
Saturnus: 9.5 ae
Uranus: 19.2 ae
Neptunus: 30.0 ae
Pluto:
39.5 ae
Planeternas växelverkan med
solens plasma
Planet utan atmosfär och eget magnetfält - Merkurius
Planet med atmosfär och inget magnetfält - Venus
Planet med atmosfär och eget magnetfält - Jorden
Planeten Mars närmiljö
QuickTime och en
Sorenson Video-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
Solvädret
Hur kan vi förstå hur solens magnetfält,
elektromagnetiska strålning,
partikel- och plasmaflöde varierar?
SOHOs uppskjutning den 2 december 1995
QuickTime och en
Video-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
SOHO på väg mot L1
QuickTime och en
Video-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
California
Solens vågor berättar om dess inre och
magnetiska aktivitet
Där solens magnetfält bryter upp genom
solytan finns solfläckar.
Solfläckstalet användes som indikator på
solens aktivitet
Under Maunder minimumet (1645-1715)
uppträdde väldigt få solfläckar
I Holland
I England
Solaktiviteten och klimatet under 5000 år
Möjlig förklaring till solaktivitetens
inverkan på klimatet
En möjlig förklaring till solens inverkan på
klimatet
Få solfläckar och
låg solaktivitet
Kosmiska strålningen
ökar
Mycket moln bildas
Lägre temperatur och
kallt klimat
Solförmörkelsen den 11 augusti, 1999
QuickTime och en
Sore nson Vid eo-de kom prime rare
krävs fö r att ku nna se b ilde n.
Koronamassutkastning observerad med
en koronagraf
QuickTime och en
-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
Koronamassutkastning på väg rakt mot
oss den 6 januari 1997
Halo koronamassutkastning den 14 juli, 2000
QuickTime och en
-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000
QuickTime och en
GIF-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
Halo koronamassukastningens källa och
och en ”solar flare” den14 juli, 2000
QuickTime och en
GIF-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
”Solar flares” och solbävningar
QuickTime och en
Video-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
Den snabba solvindens källa
Jordens magnetosfär
Norrskensovalen
Norrsken i Lund
och
Malmö
8/9 november
1991
Norrsken sågs så
långt söder ut som
Italien den 6-7
April, 2000!
Norrsken sett i Stockholm
Norrsken sett i Italien
Låt oss njuta av fantastiskt
norrsken sett i Alaska.
Effekter av rymdvädret på teknologiska system
Satellitanomalier
Satellitproblem den 14-16 juli, 2000
”Proton event” orsakade
problem för ACE,
SOHO, Ørsted,
Japansk X-ray satellit,
”star trackers” ombord
kommersiella satelliter.
Solproton-händelser är
farliga för astronauter
Mellan Apollo 16 och 17 inträffade
en ”proton-event”, som skulle ha
varit dödlig för astronauterna inom
10 timmar (över 4000 mSv).
Strålningsrisk vid flygning
Stålningsdoses dubblas
varje 2.2 km.
Solar flares kan öka dosen
20-30 times gånger.
Piloter och kabinpersonal
får oftare cancer.
Utav 300 passagerare på
höglattitud-flygningar, får
en cancer efter en intensiv
”proton event”.
Ny EU lag:
Gravid flygpersonal få inte
utsättas för mer än
1 (1-6) millisievert/year
Inducerad spänning i naturgasledning
(SydGas, Klagshamn)
Korrosionsskyddet slutar
att fungera.
Den 5 juni 1991
läckte gas ut från
en rysk naturgasledning. Ett tåg
antände gasen,
varvid 500
människor
dog vid
explosionen.
En av OKGs (Sydkrafts)
kärnkraftgeneratorer upphettades av
inducerad ström i mars 1989.
En skadad transformator
Prognoser av rymdvädret mha
rymdsonden ACE
Living with a Star
- NASA Why do Science?
HELIOS - Lund Space Weather Center
IRF-Lund
Research and Education.
Forecast Center - RWC
Forecast Service. Today's and Recent
Solar- & Space Weather. Market for
Space Weather Forecasts.
Space Weather Euro News
SWEN
ESA Space Weather Program
SpaceWeather Meetings
Public Outreach
What is Space Weather? Media
Coverage of Space Weather. The
Best of SOHO: Space Weather
Images.
Henrik Lundstedt
Swedish Institute of Space Physics, Solar-Terrestrial Physics Division,
Scheelevägen 17, 223 70 Lund
www.irfl.lu.se
E.mail: [email protected] or [email protected]
Sol- och rymdväder idag!
QuickTime oc h en
GIF-dekomprimerare
kräv s för att kunna s e bilden.
QuickTime oc h en
GIF-dekomprimerare
kräv s för att kunna s e bilden.
Slut!
