Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • Kogni+vism – non-­‐kogni+vism • Problem för non-­‐kogni+vism: – Avviker från hur vi använder moraliskt språk – Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar • Problem för kogni+vism: – Förklara moralens norma+vitet – Ontologiska antaganden Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • Kvasirealism och icke-­‐deskrip+v kogni+vism utgör försök aC lösa problemen: – Kvasirealism: inom ramen för non-­‐kogni+vism, försöker förklara realis+ska element i moraliskt språk utan realismens ontologiska antaganden – IDK: inom ramen för kogni+vism, försöker förklara moralens prak+ska, handlingsvägledande natur. Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • Kogni+vism: moraliska omdömen uCrycker trosföreställningar som kan vara sanna eller falska • Är dessa trosföreställningar deskrip+va? Utgör de trosföreställningar beskrivningar av världen? • IDK: moraliska omdömen är inte deskrip+va Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • Förklara vad det innebär aC moraliska omdömen uCrycker trosföreställningar som kan vara sanna eller falska • Förklara vad det innebär aC dessa trosföreställningar inte är deskrip+va Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • UCrycker trosföreställningar: – Samma gramma+ska struktur som andra satser som uCrycker trosföreställningar – Samma logiska funk+oner som andra satser som uCrycker trosföreställningar • Konjunk+on, disjunk+on, modus ponens, osv – Samma fenomenologi som andra trosföreställningar Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • Trosföreställningarna är inte deskrip+va: – Prak+sk, handlingsmo+verande natur Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • AC ha en trosföreställning behöver inte innebära aC man +llskriver världen vissa egenskaper. • AC ha en trosföreställning är aC vara psykologiskt ”commiCed” – bunden – +ll något möjligt sakernas +llstånd. • Två typer av ”commitments”: – is-­‐commitments – ought-­‐commitments Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • Ought-­‐commitments kan ha – Samma gramma+ska struktur som is-­‐
commitments – Samma logiska funk+oner som is-­‐commitments – Samma fenomenologi som is-­‐commitments Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • Vad betyder det aC ought-­‐commitments kan ha samma logiska funk+oner som is-­‐
commitments? Icke-­‐deskrip+v kogni+vism P1 ”Om mutor är fel så bör jag inte ta emot svarta pengar av studenterna inför tentan” P2 ”Mutor är fel” -­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐ S ” Jag bör inte ta emot svarta pengar av studenterna inför tentan” Det är ”lämpligt” eller ”befogat” aC acceptera S om man accepterar P1 och P2. Icke-­‐deskrip+v kogni+vism • FörutsäCer minimalis+sk teori om sanning: – ”Det är sant aC Lund ligger i Skåne” = ”Lund ligger i Skåne” – Allt som kan sägas om sanning – ”Det är sant aC mutor är fel” = ”Mutor är fel” – När det är befogat aC säga aC ”Mutor är fel” så är det befogat aC säga aC ”Det är sant aC mutor är fel” Moralpsykologi • Central fråga inom metae+k: Sambandet mellan moraliska omdömen och mo+va+on. • Kan man ha en moralisk övertygelse, utan aC den påverkar ens handlingsmo+v? Moralpsykologi • Central fråga inom metae+k: Sambandet mellan moraliska omdömen och mo+va+on. • Kan man ha en moralisk övertygelse, utan aC den påverkar ens handlingsmo+v? • Två rik+ningar: – Mo+vinternalism: begreppsligt nödvändigt aC moraliska övertygelser mo+verar – Mo+vexternalism: moraliska övertygelser mo+verar endast i kombina+on med preferenser Moralpsykologi • Kommentar: Egentligen för generellt aC säga aC moraliska övertygelser nödvändigtvis är mo+verande. – Ex: ”Apartheid i Sydafrika var moraliskt förkastligt” – Oklart vilka mo+va+oner en sådan övertygelse skulle implicera • Gäller övertygelser av typen ”Jag bör nu göra x” Moralpsykologi • Starkare och svagare mo+vinternalism – Stark: Om en agent anser aC han/hon nu bör göra x så gör han/hon x nu. – Mellan: Om en agent anser aC han/hon nu bör göra x så är han/hon i viss mån mo+verad aC göra x nu. – Svag: Om en agent anser aC han/hon nu bör göra x så är han/hon också nu an+ngen i viss mån mo+verad aC göra x eller prak+skt irra+onell. [Smith] Moralpsykologi • Michael Smith, The Moral Problem (1994) • Försvarar svag MI • Fe+schism-­‐argument mot ME: – ME kan inte förklara ”the striking fact” aC förändrade moraliska övertygelser regelmässigt leder +ll ändrad mo+va+on aC handla – ME förutsäCer enseparat allmän önskan aC handla räC som leder +ll en önskan aC göra det man bedömer som räC – DeCa extra led är en moralisk ”fe+sch”, en god människa är mo+verad aC göra det räCa för dess egen skull Moralpsykologi • Problem med Smith fe+schism-­‐argument: – Ibland verkar det vara moraliskt bäCre aC handla u+från en vilja aC göra räC än av omsorg om saken i sig. • Exempel: pappa som viCnar mot sin kriminella son. – ME förutsäCer inte aC man handlar u+från en medveten önskan om aC göra det räCa, vilket Smiths argument vilar på Moralpsykologi The Moral Problem: • Tre oförenliga teser – Humeansk teori om mo+va+on (HMT) – Mo+vinternalism (MI) – Kogni+vism (K) Moralpsykologi • Humeansk teori om mo+va+on (HMT) 1. Varje handling förklaras av någon trosföreställningar (belief) och någon önskning (desire). 2. Övertygelser och önskningar är dis+nkta mentala fenomen, och det finns inga nödvändiga kopplingar mellan dem. 3. Övertygelser och önskningar har olika ”överensstämmelseriktning” (”direc+on of fit”). Moralpsykologi • MI och kogni+vismen +llsammans implicerar aC HTM är falsk – Om MI och K är sanna så är moraliska omdömen övertygelser som mo+verar med nödvändighet. Men HTM utesluter denna möjlighet. – Vissa icke-­‐naturalister (t ex Shafer-­‐Landau) Moralpsykologi • MI och HTM +llsammans implicerar aC kogni+vismen är falsk: – Om MI är sann så mo+verar all+d moraliska omdömen, men om HTM är sann så måste eC sådant mentalt +llstånd vara en önskan snarare än en övertygelse. – Vissa non-­‐kogni+vister. Moralpsykologi • HTM och kogni+vismen +llsammans implicerar aC MI är falsk – Om K är sann så är moraliska omdömen övertygelser, och HTM implicerar aC övertygelser inte mo+verar i sig själva. – Vissa naturalister • Smith själv argumenterar för aC HTM, MI och K inte är oförenliga. Moralisk kunskap • Kan vi ha moralisk kunskap? • Hur? • Tre posi+oner: – Skep+cism: moralisk kunskap inte möjlig – Intui+onism: moralisk kunskap möjlig, baseras på intui+oner – Koheren+sm: moralisk kunskap möjlig, baseras på koherent mängd övertygelser Moralisk kunskap • Enligt en vanlig uppfaCning förutsäCer kunskap rägärdigad tro: – Skep+cism: inga rägärdigade moraliska trosföreställningar – Intui+onism: vissa övertygelser är självrägärdigande genom aC vara själevidenta – Koheren+sm: en mängd övertygelser kan +llsammans rägärdigas genom aC de hänger samman och stödjer varandra Moralisk kunskap • Epistemisk regress (argument för skep+cism): P1: För varje övertygelse gäller aC den är rägärdigad bara om den kan härledas från någon annan rägärdigad övertygelse P2: Det kan inte finnas en oändlig kedja av rägärdigade övertygelser som stödjer varandra S: AC rägärdiga moraliska övertygelser är omöjligt Moralisk kunskap • Intui+onism förnekar P1: vissa övertygelser är självrägärdigande ehersom de är själv-­‐
evidenta • Koheren+sm förnekar också P1: en övertygelse kan vara rägärdigad genom aC den hänger samman med och stöds av andra i en större helhet Moralisk kunskap Skep:cism • Försöker undergräva argumentet aC vissa moraliska övertygelser är själv-­‐evidenta • Moralisk oenighet • Studier visar aC människors moraliska intui+oner påverkas av faktorer som (intui+vt) verkar irrelevanta, t ex hur eC moraliskt problem framställs, eller socioekonomiska faktorer Moralisk kunskap • Skep+cism handlar om möjligheten aC rä<ärdiga moraliska trosföreställningar • Inte detsamma som uppfaCningen aC det inte existerar moraliska sanningar • Möjligt aC vara moralisk realist och skep+ker när det gäller moralisk kunskap Moralisk kunskap • Skep+cism handlar om möjligheten aC rä<ärdiga moraliska trosföreställningar • Inte detsamma som uppfaCningen aC det inte existerar moraliska sanningar • Möjligt aC vara moralisk realist och skep+ker när det gäller moralisk kunskap • Men skep+cism gör realismen mindre aCrak+v, och många som förnekar realism gör det på grund av skep+cism när det gäller moralisk kunskap Moralisk kunskap Intui:onism • Vi kan ha direkt moralisk kunskap, som inte behöver rägärdigas genom aC härledas från andra övertygelser. • Två typer: – A priori – A posteriori/empiriska: observa+oner. • Måste förklaras vad empirisk intui+on är Moralisk kunskap Intui:onism • Vi kan ha direkt moralisk kunskap, som inte behöver rägärdigas genom aC härledas från andra övertygelser. • Två typer: – A priori – A posteriori/empiriska: observa+oner. Moralisk kunskap Intui:onism • A posteriori: Måste förklara vad en empirisk intui+on är. Jmf – Observerar aC himlen är blå – Observerar aC en klippa är farlig (aC kläCra på) – Observerar aC en handling är moraliskt fel • A priori: Måste förklara vad det innebär för eC påstående aC vara själv-­‐evident Moralisk kunskap Självevidens • eC påstående är självevident omm det räcker med aC förstå det för aC vara rägärdigad i aC tro på det • implicerar inte ofelbarhet • implicerar inte aC vi inte kan ändra oss • utesluter inte aC det går aC komma fram +ll samma övertygelse genom härledning Moralisk kunskap • Gör intui+onismen rimligare än den först verkar: – Inte friC fram aC hävda aC vilka moraliska uppfaCningar som helst är moralisk kunskap (kan ha fel) – möjligt för intui+oner aC vara empiriska, vilket i sin tur öppnar för naturalism. – förutsäCa inte någon speciell sorts ”moraliskt sinne” Moralisk kunskap Koheren:sm • Vad innebär det aC en mängd övertygelser är koherent? 1. Logisk konsistens (motsägelsefrihet) 2. Ömsesidigt stöd
3. Storlek: allt annat lika är en större mängd mer koherent än en mindre. Moralisk kunskap Koheren:sm • Vad innebär det aC en mängd övertygelser är koherent? 1. Logisk konsistens (motsägelsefrihet) 2. Ömsesidigt stöd
3. Storlek: allt annat lika är en större mängd mer koherent än en mindre. Moralisk kunskap Problem för koheren:sm • AC förklara varför koherens ökar sannolikheten för aC övertygelser är sanna
