Internationella året för biologisk mångfald

Internationella året för
biologisk mångfald
April 2010
INFORMATIONSBLAD FRÅN MILJÖDEPARTEMENTET
På väg mot ny vision för hållbart
nyttjande av jordens naturresurser
FN har utlyst 2010 till ett internationellt året för biologisk mångfald. Under hela året pågår aktiviteter för
att uppmärksamma biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och intensiva förhandlingar förs inom
flera fora för att upprätta instrument för att stärka
genomförandet av internationella avtal på området.
Internationella året för biologisk mångfald är en möjlighet att öka förståelsen och kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för livet på jorden.
FN kommer att uppmärksamma biologisk mångfald vid
en rad olika evenemang och det kommer att genomföras
informationskampanjer för att öka medvetenheten i
frågan. Regeringar, myndigheter och frivilligorganisationer bidrar på olika sätt i arbetet med att uppmärksamma biologisk mångfald under 2010.
Biologisk mångfald är naturen i alla dess former. Det
omfattar ekosystem, arter och genetisk variation. Naturens tjänster s.k. ekosystemtjänster såsom vatten, livsmedel, medicin är grunden för människans hälsa och
välfärd. FN:s globala studie ”Millennium Ecosystem
Assessment” från 2005 visar att den biologisk mångfalden utarmas 100 till 1000 gånger snabbare i dag än för 50
år sedan. Människans nyttjande av jordens resurser leder
oundvikligen till omfattande förändringar av livsvillkoren på jorden. Att värna och nyttja resurserna på ett
långsiktigt hållbart sätt är avgörande för att samhällen
ska kunna fortleva och utvecklas.
Mål för biologisk mångfald efter 2010
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) är ett
globalt avtal om bevarande och hållbart nyttjande av den
biologiska mångfalden. En uppföljning pågår av konventionens nuvarande mål om att hejda förlusten av biologisk mångfald senast 2010, och diskussioner förs om mål
och visioner efter 2010. Målet och CBD:s strategiska plan
har haft stor betydelse för att öka resultatinriktningen
i det internationella arbetet med biologisk mångfald.
I oktober 2010 hålls det tionde partsmötet under FN:s
konvention om biologisk mångfald i Nagoya, Japan. Världens länder ska där besluta om en ny strategi, med en
global vision och mål för biologisk mångfald, och om en
regim för rättvis fördelning av vinster från genetiska
resurser, som är en av knäckfrågorna . Under våren kommer en rad förhandlingsmöten att hållas. Diskussioner
förs också om att inrätta en forskningspanel för bio logisk
mångfald och ekosystemtjänster motsvarande den som
finns för klimat.
Biologisk mångfald står i fokus vid UNEP:s (FN:s
miljöprogram) ministermöte i februari. FN:s generalförsamling samlar världens stats- och regeringschefer för
ett högnivåmöte om biologisk mångfald i september
2010. Spanien och Belgien som är EU-ordförande under
2010 planerar en rad möten och konferenser för att
understödja arbetet.
Det ekonomiska värdet av biologisk
mångfald och ekosystemtjänster
Sverige vill lyfta fram den ekonomiska betydelsen av
biologisk mångfald. Tillståndet för världens ekosystem
beskrivs i FN-studien ”Millennium Ecosystem Assessment”. Rapporten kan sägas utgöra en lägesrapport över
jordens ekosystemtjänster och lyfter fram ekosystemtjänsternas betydelse för samhället. Metoder för
ekonomisk värdering av ekosystem och biologisk
mångfald behöver utvecklas.
Ett av de viktigaste initiativen på senare tid är en
studie som initierats av Tyskland och EU-kommissionen
på uppmaning av G8-länderna. TEEB-studien (The
Economics of Ecosystems and Biodiveristy) som leds av
ekonomen Pavan Sukhdev och hans internationella
forskarteam, visar att investeringar i ekosystem och
skydd av naturområden kan ge hög avkastning och
starkare ekonomier. Det finns också en tydlig koppling
mellan biologisk mångfald och klimatkrisen. Åtgärder
i syfte att skydda ekosystemen kan stärka naturens
förmåga att stå emot klimat-förändringar.
EU-vision för biologisk mångfald och
ekosystemtjänster till 2050
Vid miljörådet den 15 mars 2010 beslutade EU:s miljöministrar om en långsiktig vision för biologisk mångfald
och ekosystemtjänster till 2050. Samtidigt är det angeläget att åtgärder inte dröjer, och därför formuleras även
ett etappmål till 2020. Det som är nytt är att visionen
inkluderar ekosystemtjänster och att EU förutom att
bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster också
ska restaurera ekosystem där det är lämpligt. Sverige har
drivit på i dessa frågor och varit framgångsrika, mycket
tack vare den grund som lades under det svenska ordförandeskapet under hösten 2009. I 2020-målet ingår också
att EU ska bidra till att stoppa förlusten av biologisk
mångfald globalt. När de internationella förhandlingarna avslutats i samband med partsmötet (CBD COP10)
i Nagoya, Japan i oktober 2010, så förväntas EU-kommissionen ta fram en detaljerad strategi för biologisk mångfald inom EU. Strategin ska inkludera tydliga delmål för
olika ekosystem och verksamheter som påverkar biologisk mångfald och integrera dessa i relevanta policys för
olika sektorer.
Ett annat viktigt resultat från Sveriges ordförandeskap
som nu fullföljs är behovet av att integrera politiken för
biologisk mångfald med klimat- och utvecklingspolitiken. Biologisk mångfald är centralt för att nå klimatmål
och bekämpa fattigdomen. Sverige har också strävat efter
att förtydliga behovet av att involvera lokalbefolkning,
brukare och andra intressenter i processen att formulera,
och genomföra mål för biologisk mångfald.
Internationella året för biologisk mångfald
Naturens år är en samverkan mellan ett 20-tal myndigheter och
intresseorganisationer. Den startade 2009 för att uppmärksamma 100-årsjubileet av Sveriges nationalparker och naturskyddlagstiftning. Under 2010 uppmärksammar Naturens år
och de samverkande organiastionerna Internationella året för
biologisk mångfald. Det övergripande syftet är att koordinera och
driva en nationell samverkan kring biologisk mångfald. Naturens
år 2010 är ett sätt för myndigheter och intresseorganisationer
att tillsammans skapa engagemang, sprida information och öka
kunskapen om betydelsen och värdet av biologisk mångfald för
människan och samhällsutvecklingen. Samverkan koordineras
av Naturvårdsverket.
Myndigheterna och organisationerna står gemensamt för en
mängd lokala aktiviteter runtom i landet, såsom naturguidningar,
seminarier och utställningar. Det genomförs även gemensamma
nationella initiativ och aktiviteter exempelvis den 22 maj - internationella dagen för biologisk mångfald. Naturens år samverkar
även med andra aktörer för att genomföra aktiviteter. Naturens
år har en gemensam symbol och en webbplats som bl.a. innehåller ett kalendarium med aktiviteter under året.
Läs mer på www.naturensar.se, se även www.cbd.int/2010,
www.regeringen.se/biologiskmangfald, samt www.se2009.eu/
biodiversity.
Produktion: Miljödepartementet
Tryck: Davidsons Tryckeri, april 2010
Artikel nr. M2010.07
103 33 Stockholm • Tfn 08-405 10 00
www.regeringen.se/miljo