På väg in i en expansionsperiod

FOU NYTT
December 2012
“På väg in i en expansionsperiod”
FoU Välfärd Värmlands uppdrag
är att bidra till en kunskapsbaserad utveckling av socialtjänst/vård och omsorg i länets
samtliga kommuner. Vi arbetar
med många olika typer av uppdrag. Det kan till exempel vara
specifika utvärderingsuppdrag,
kartläggningar av kunskapsoch utvecklingsbehov samt
studier av olika slag.
Många gånger kommer
uppdragen som en förfrågan
från kommunerna, men kan
också komma på initiativ från
oss själva; till exempel via vår
styrelse. Utöver de olika
uppdragen omfattas vår verksamhet också av det vi kallar
sedvanliga FoU-aktiviteter.
Med FoU-aktiviteter menas till
exempel olika typer av seminarier, nätverk, utvärderingsverkstäder och cirklar inom
olika ämnesområden.
Teori och praktik blandas
De som arbetar på FoU välfärd
kommer dels från universitetet
och dels från socialtjänsten/
vård- och omsorg i kommunerna. Eftersom vårt uppdrag är att bidra till en kunskapsutveckling av socialtjänsten
och närliggande landstingsverksamheter är vi måna om
att det ska finnas blandning
mellan teoretiker och praktiker
i arbetsgruppen.
”
Jag välkomnar
därför intresseanmälningar
från personer
i kommunerna
och personer
inom universitetet som kan
tänka sig att
i nära framtid ingå i vår
stimulerande
FoU-miljö
Vilka, vem och hur många
som arbetar vid FoU Välfärd
Värmland varierar utifrån vilka
och hur många uppdrag vi får
in. De som arbetar vid FoU har
i de allra flesta fallen kvar sin
anställning inom universitet
eller i sin hemkommun. FoU
Välfärd Värmland lånar då den
anställda en viss tid för specifika uppdrag.
Det är det vi kallar för en
kombinationstjänst – att man
är kvar i sin ordinarie tjänst en
viss procent av sin arbetstid
och arbetar för FoU Välfärd
Värmland den resterande
delen av tiden. Hur många
procent man knytas till FoU är
förstås beroende av vilket uppdrag man åtar sig.
All personal som är knuten
till FoU tar ett självständigt
ansvar för sitt specifika uppdrag men ingår också i
arbetsgruppen. Detta innebär
att samtliga har del ansvaret
för att FoU Välfärd Värmland
utvecklas i enlighet med
verksamhetbeskrivning, avtal
och enligt styrelsens beslut.
De som arbetar vid FoU får en
fysisk arbetsplats och knyts till
universitets informations- och
administrationskanaler.
FoU Välfärd Värmland befinner sig för närvarande i ett
läge där flera av de som varit
knutna till, och varit tänkta att
knytas till, verksamheten går
vidare till doktorandtjänster
här på universitetet.
Detta är förstås jätteroligt
och jag vill passa på att skicka
med ett stort grattis till dem.
Expansionsperiod
Samtidigt ser det ut som att
vi är på väg in en expansionsperiod. Vi har flera förfrågningar som kan bli verkliga
uppdrag – dock beroende
på om sökta medel erhålls
men också beroende av olika
beslut på verksamhets- och
politiskt nivå. Vi har dessutom
ett behov av personal som kan
hålla i det vi kalla för sedvanliga FoU-aktiviteter.
Jag välkomnar därför
intresseanmälningar från
personer i kommunerna och
personer inom universitetet
som kan tänka sig att i nära
framtid ingå i vår stimulerande
FoU-miljö.
Och så vill jag passa på att
önska er alla en riktigt god jul!
Birgit Häger, föreståndare FoU
Välfärd Vämland
KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND
2
Gapet mellan brukare och profession kan vara stort
FoU Välfärds konferens om brukarinflytande, brukarmedverkan och
egenmakt blev en välbesökt dag.
Konferensdagen innehöll nio olika
föreläsningar och gav exempel från
bland annat psykiatri, äldreomsorg
och utbildning. Publiken fick lyssna till
föreläsare från bland annat akademin,
sociala kooperativ och brukarstyrda
föreningar. Dagen började med ett
mer övergripande perspektiv på
brukarinflytande, där docent Martin
Börjesson skisserade en ram utifrån
två viktiga utgångspunkter: demokratioch kunskapsprinciper. Under dagen
så bjöd föreläsarna också på konkreta
exempel på brukarinflytandearbete.
– Den stora behållningen för mig
var nog Cecilia Hueles föreläsning, där
hon så engagerat berättade om hur de
utvecklat kursen social mobilisering
vid Lunds universitet, säger Victoria
Lönnfjord, utredare på FoU.
– Det blev så tydligt för mig, att
gapet mellan brukare och profession
kan vara så stort. Att studenter och
personer med egen erfarenhet läser
tillsammans och lär sig av varandra
borde finnas överallt, fortsätter hon.
Besökare från olika områden
Konferensen lockade ett hundratal
personer och publiken bestod av brukare, studenter från socionomprogrammet, personal från olika verksamhetsområden inom både socialtjänst och landsting och representanter
från olika brukarorganisationer.
– Det är roligt att det kom människor från så många olika håll. Jag tror
det är viktigt att det finns mötesplatser
där brukare, personal och akademi
kan mötas, ta del av samma kunskap,
nätverka och förhoppningsvis starta
dialog med varandra kring de ämnen
som diskuteras, säger Therese Karlsson på FoU Välfärd.
– Variationen i ämnen och föreläsar-
Hans Nordén, journalist och författare,
var en av föreläsarna under konferensen.
Han pratade om brukarmedverkan inom
psykiatrin under rubriken “Var är vi nu
och vad kan vi lära?”
nas olika bakgrunder gav en bra helhet. Att dagen innehöll föreläsare med
egen erfarenhet, från professionen och
från akademin blir också ett bra exempel på att alla kunskapskällor behövs
och är lika viktiga, avslutar Therese.
FoU-medarbetare i projekt om ålderns betydelse i arbetslivet
Hur ålder spelar roll i arbetslivet ska
ett treårigt forskningsprojekt vid
Karlstads universitet reda ut.
FAS, Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap, satsar 4,5 miljoner kronor på forskningsprojektet.
– Det var ett intressant och givande
samarbete när vi skrev forskningsansökan. Jag ser fram emot att arbeta
tillsammans med Annika, Clary och
Gerd, säger Therese Karlsson från
FoU Välfärd Värmland som kommer
jobba med projektet.
Projektet fokuserar på de processer
där ålder aktualiseras, direkt eller indirekt, på ett sätt som får konsekvenser
för hur arbetsplatser organiseras.
– Projektet kommer att bidra med
ny teoretisk kunskap om arbetsplatsers
organisering och till teoriutveckling
inom genusvetenskapen, där organisationsstudier tidigare inte lyft fram
ålderskategoriers inflytande, säger
Clary Krekula,
docent i psykologi,
som leder projektet.
Förutom Therese
och Clary kommer
professor Gerd
Lindgren och lektor
Annika Jonsson att
Therese
jobba med proKarlsson.
jektet. Samtliga är
kopplade till avdelningen för sociala
studier vid Karlstads universitet.
Varför åldersdiskriminering?
Projektet ska också ge kunskap om hur,
varför och när människor åldersdiskrimineras i arbetslivet, vilket också ökar
kunskapen om hur åtgärder mot sådan
diskriminering bör utformas. Detta är
viktig kunskap eftersom man i samhällsdebatten lyfter fram ett ökat behov
av att fler arbetar och av att de arbetar
längre. Inte minst viktigt är att nyckelak-
törer och personer på chefsnivåer inom
arbetslivet får denna kunskap.
– Tidigare forskning har visat hur
kön och etnicitet leder till segregering
i olika typer av arbetsorganisationer,
säger Clary Krekula. Mina studier har
visat att även ålder spelar en roll. Anställdas arbetsuppgifter och positioner
är beroende av ålder och åldersdimensionen är i varierande omfattning alltid
närvarande på arbetsplatser, säger
Clary Krekula och fortsätter:
– Det saknas dock mer systematiserad kunskap om vad ålder betyder i
organiseringen av arbetsplatser. Vårt
projekt tar avstamp i denna kunskapslucka utan att förlora uppmärksamheten på andra kategoriers inflytande
på organiseringsprocessen.
Therese Karlsson kommer inte att
lämna FoU Välfärd Värmland helt
utan kommer fortsätta jobba med brukarinflytandefrågor under våren.
Text: Carina Olsson & Jacob Järpegård
3
Nya projekt för FoU Välfärd Värmland
Projektet Meningsfull sysselsättning för
personer med psykisk funktionsnedsättning
Få personer med psykiska funktionsnedsättningar är i
arbete i dag. Oftast erbjuds en generell daglig sysselsättning
utan möjligheter att tillgodose individuella behov.
Karlstads kommun, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Vuxenavdelningen har startat ett projekt som
kommer att tillämpa metoden Individual Placement and
Support, IPS, för att:
• Minska utanförskapet i samhället.
• Skapa förutsättningar till lönearbete för människor
som helt eller delvis står utanför arbetsmarknade
• Stödja individer som är motiverade till arbete.
• Hjälpa till att definiera och finna ett arbete som
matchar individers intressen och behov.
• Erbjuda stöd till aktuella arbetsgivare.
Stödet upprätthålls så länge det behövs. Handledare
utgör nyckelpersoner för att understödja samverkan mellan
olika rehabiliteringsaktörer som kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa och psykiatri.
Per Folkesson vid FoU Välfärd Värmland har uppdraget
att utvärdera projektet.
Bostad först i Karlstads kommun
Enligt Socialstyrelsens kartläggning 2011 skattas populationen av hemlösa i Sverige till cirka 34 000 personer.
I Karlstad finns cirka 260 hemlösa. I Karlstads kommuns
strategiska plan 2012-2014 anges att Karlstadsbornas
möjligheter till en bostad ska öka och att arbetsmarknadsoch socialförvaltningen ska utveckla arbetsmetoder för
att minska bostads- och hemlöshet. Hösten 2012 startade
verksamheten Bostad först i Karlstad.
Metoden Bostad först som ursprungligen kommer från
USA, Housing first, har en omvänd logik i förhållande till
så kallade linjära modeller som ”vårdkedjor” och ”boendetrappor” som bygger på att en hemlös person ska ha en
”beredskap till förändring till ordningssamhet” och förmågan att upprätthålla ett eget långsiktigt boende innan den
hemlöse erbjuds ett sådant. Bostad först utgår från tanken
att alla människor har samma behov av och rätt till bostad
och hem oavsett vilka problem man har. Bostad först
innebär att villkor som behandling, drogfrihet, nykterhet
inte ställs innan en person som vill ha en egen bostad erbjuds en sådan. Enda kravet är kontakt med en vägledare en
gång i veckan. Brukarens egna behov är utgångspunkten.
Tanken är att en egen bostad ska bidra till en grundtrygghet som förutsättning för att ta tag i andra problem i livet.
För att hemlösa ska nå fram till ett permanent eget
boende krävs dock stödinsatser i form av ”intensive case
management”, ”supported housing” eller motsvarande
eftersom hemlöshet ofta är förknippat med psykisk ohälsa
och drogberoende.
Per Folkesson vid FoU Välfärd Värmland har uppdraget
att utvärdera verksamheten.
Martin Grönberg Eskel, som är verksam hos FoU Välfärd Värmland, spikade den 22 november upp sin doktorsavhandling “Från
slutna institutioner till institutionaliserat omhändertagande” på Karlstads universitets officiella anslagstavla. Efter årsskiftet
börjar Marit jobba på Socialstyrelsen.
Fyra frågor till ett FoU-ombud
1. Vad gör du i din roll
som FoU-ombud?
– Jag har arbetat inom
socialtjänstens individ- och
familjeomsorg större delen av
mitt yrkesliv. Socialtjänsten
är tyvärr ett område med
svag forskartradition, särskilt
inom IFO, där man utan att
reflektera kan vara snabba
att testa nya modeller när
gamla inte lett till önskad
förändring.
– Som FoU-ombud har jag
en möjlighet att knyta ihop det
praktiska arbetet med forskningen:
“Det fungerade inte – vad
var det som gick fel?”
– Eller:
“Det fungerade. Vad kan vi
lära av det?”
sitt arbete med stöd av FoU
Välfärd Värmland som har den
kompetens som krävs. Jag
vill få dem att förstå att FoU
Välfärd Värmland är en resurs
för deras skull.
– Omvänt ska jag som
FoU-ombud lämna information om det aktuella sociala
arbetet inom IFO i min komKjell Åke Holdar,
mun.
Arvika kommun.
– Är det något i vårt ordinarie arbete som bör genomFoU-ombud:
lysas? Har vi några projekt på
Kommunerna i länet gång som bör följas upp? Jag
erbjuds möjligheten tar med kollegornas frågor och
att utse särskilda
idéer till FoU-ombudsträffarna
för att se om ett samarbete
kontaktpersoner
mellan dem och FoU kan vara
till FoU Välfärd
fruktbart.
Värmland. Med
våra FoU-ombud
håller vi en särskilt
intensiv kontakt,
2. Hur ser du på uppdraget? såväl formellt som
– Att få professionen att
informellt. Två
stanna upp och reflektera är
tillfällen per år
väsentligt för utvecklingen
inbjuds ombuden
av det sociala arbetet. Där
till universitetet för
kommer jag som FoU-ombud
information och
in. Jag kan visa mina kollegor
diskussion.
på möjligheten att utvärdera
3. Vilken betydelse har
FoU Välfärd Värmland
i din kommun?
– Arvika kommun har fått hjälp
att utvärdera flera verksamheter, projekt och händelser
under de år FoU-verksamheten funnits på universitetet.
Rapporterna har blivit ett
kvitto på vårt arbete och en
möjlighet att sprida vår kunskap och erfarenhet vidare.
– Ett par konkreta exempel
är utvärderingen av kommunens öppenvårdsverksamhet
för missbrukare samt utvärderingen av kommunens
krisberedskap i samband med
Kevindramat, den dramatiska
händelse där små barn dödade en lekkamrat i en våldsam lek.
4. Vad tror du om
betydelsen av stöd från
FoU i framtiden?
– EBP – evidensbaserad
praktik i socialt arbete har
blivit ordet för dagen inom
socialtjänsten. Små kommuner som Arvika kan inte
själva uppfylla de krav och
förväntningar på forskningsanknytning som nu finns. En
samverkan med FoU Välfärd
Värmland blir därför viktig för
att socialtjänsten ska kunna
erbjuda insatser som grundar
sig på vetenskaplig evidens,
brukarens erfarenhet och
professionell kompetens.
KALENDARIE
24 januari, 2013: Träff om brukarstyrda brukarrevisioner
på Karlstads universitet, kontakta Therese Karlsson
([email protected]) för mer information.
24 januari, 2013: Håll dig uppdaterad som sjuksköterska
i hemsjukvården. FoU Välfärd Värmland och Centralsjukhuset ger en utbildning i kunskapssökning. Biblioteket
på Centralsjukhuset i Karlstad klockan 13–16. Anmälan till
Marika Jonsson ([email protected]).
8 februari, 2013: Filipstads, Kristinehamns, och Storfors kommun inbjuder tillsammans med FoU Välfärd Värmland till en
utvecklingsdag 8 februari 2013 i Storfors. Information och
anmälan till Gunnel Lundmark ([email protected]).
EN RIKTIGT GOD
JUL OCH ETT
GOTT NYTT ÅR
ÖNSKAR VI PÅ
FOU VÄLFÄRD
VÄRMLAND
KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND