Tentafrågor Idrottshistoria, HT 07
1. Placera sportifieringsprocessen i tiden och redogör för några av dess kännetecken.
Micke?
2. Idrotten kan betraktas som en av de stora folkrörelserna. Vad kännetecknar en
folkrörelse och hur lever idrotten upp till denna beskrivning?
1. Frivillighet
2. Självständighet
3. Varaktighet
4. Organisatorisk uppbyggnad
5. Stor medlemsanslutning
6. Social spridning
7. Geografisk utbredning
8. Ideologiskt inslag
9. ideellt inslag
10. Dynamiskt moment
Frivillighet
• Kollektivanslutning har förekommit (skolor och militären)
• I grund och botten bygger medlemskap i idrottsförening på frivillighet
• Idrotten uppfyller frivillighetskravet
Självständighet
• Det finns frågor kring kopplingen till näringsliv och massmedia
• Idrotten har varit beroende av statligt och kommunalt stöd för sin verksamhet
• Det finns tveksamheter, men idrotten kan i stort sett sägas vara självständig
Varaktighet
• Stark kontinuitet i fråga om organisation och medlemsanslutning
• Idrottsrörelsen har definitivt präglats av varaktighet
Idrottens organisation
• Riksidrottsförbundet Distriksförbund Specialidrottsförbund Lokalföreningar
Stor medlemsanslutning
Social spridning
• Till en början betoning på manlig borgerlighet i städerna (före 1914)
• Under mellankrigstiden breddades underlaget, framför allt socialt
• Kvinnor fortfarande underrepresenterade i styrelser
Geografisk utbredning
• Före 1914 stark koncentration till städerna
• Under mellankrigstiden spreds idrotten till landsbygden (bland annat tack vare
folkskolan)
• Idrottsanläggningar anlades som arbetsmarknadsåtgärder
Ideologiskt inslag
• Idrotten saknar skrivna ideologiska dokument
• Ideologin syns i försvaret av idrotten mot dess motståndare
Ideologi
• Idéer löst sammanfogade till system
• Idéerna underbyggs av argument
• Leder till handlingsrekommendationer
• Idé – argument – handling
Idrottens ideologi under mellankrigstiden
• Andlig fostran med fysiska medel
• Medel för folklighet
• Folkhälsa
• Fosterlandskänsla och värde för militären nedtonat
Ideellt inslag
• Den svenska idrottsrörelsen har sin grund i ideellt arbete
• Men kommersiella krafter hotar denna ordning
Dynamiskt moment
• Idrotten har på flera sätt följt samhällsutvecklingen
3. Gör en sammanfattande beskrivning av de antika olympiska spelen i punktform med
en kort förklaring till varje punkt. En av punkterna bör vara en ungefärlig tidsangivelse
(mellan vilka år arrangerades spelen)
– Olympiska spelen
Olympiska spel 776 f.kr. – 391 e.kr.
De olympiska spelen hölls vart fjärde år – tiden emellan kallades för en olympiad
De olympiska spelen var de finaste, men det fanns fler: pythiska, nemiska,…
– Spelen hade speciella funktioner som…
Religiös ritual
Sammanhållande länk för den grekiska kulturen
Ungdomlig fostran
Förberedelse för krig
– Spelens Innehåll
Bara män (alla män var välkomna) tävlade och tilläts bevittna tävlingarna - kvinnor
kunde straffas med döden.
Segrarna vann ära (kransspel) eller pengar (prisspel) – ära betyda också ekonomiskt
stöd då det var en ära för byn att ha en olympier.
Femkamp, löpning, brottning, boxning, kappritt och kappkörning
Men även saker som musik och drama
4. Vilka fyra gymnastiktyper karaktäriserade Linggymnastiken enligt Ling själv?
Gymnastikens allmänna grunder enligt Ling själv:
1) Pedagogisk gymnastik – människan lär sig att sätta sin kropp under sin egen vilja.
(Kan jämföras med skolans fysiska fostran)
2) Militärgymnastik – med vapen eller sin egen kroppsliga kraft under sin vilja, sätta en
annan yttre vilja. (Kampinriktad)
3) Medikalgymnastik – försöker lindra eller övervinna de lidanden som uppstått i
kroppen, med hjälp av andra eller sig själv. (Sjukgymnastik)
4) Estetisk gymnastik – människan visar med kroppen sitt inre väsen, alltså tankar och
känslor. (Likhet med baletten)
Det som är skrivet inom parentes är bokens förklaring och inte Lings egna ord.
5. Hur såg den svenska idrottens ideologi ut före 1914? Diskutera hur denna ideologi
står idag.
Sverige genomgick många samhällsförändringar kring 1900-talet, från ett fattigt
jordbruksland till ett industriland. Detta ledde till urbanisering och nya levnadsförhållanden.
Det var en betoning på borgliga män i städerna som idrottade före 1914. Försvarsfrågan och
nationalismen växte allt starkare. Fosterlandskänslan infanns, idrottens betydelse för nationen
och folket var enormt. Detta speglade sig på 2 punkter, att idrotten stärkte individen och
därmed den egna nationen. Den andra punkten gick ut på att framgångar i internationella
tävlingar kunde ge nationen heder och prestige. Idrotten var även viktig för försvaret,
exempelvis genom skidåkningens betydelse för vinterkrig eller bättre möjligheter för
idrottsungdomar att tillgodogöra sig rekrytutbildningen. Sporadiskt framfördes även iden att
idrotten gynnade mellanfolklig förbrödring, att det skulle leda till fred. Men denna
argumentation vägde lätt mot fosterlandskänslan. Nationalismen växte sig starkare och folket
vill mäta sig med andra länder i idrott. Det framhölls att idrotten kunde fungera som ett
föreningsband mellan samhällsgrupperna. Detta band samman olika sociala grupper bl.a.
genom det internationella utbytet vid tävlingarna. Men också genom att de nya
levnadsförhållandena skapar nya förutsättningar för människornas gemenskap vilket leder till
att föreningsliv och folkrörelser bildas. Människornas karaktär, moral och välbefinnande ökar
i och med idrottandet. De tre stora folkrörelserna under 1900talets början var frikyrkan,
arbetar-, nykterhetsrörelsen. Tidigare runt mitten av 1800-talet var föreningslivet i Sverige
svagt.
6. Beskriv kort RF:s och CIF:s organisatoriska uppbyggnad. Diskutera varför RF blev
riksorganisatör för idrottsrörelsen och inte CIF. (RF = Riksidrottsförbundet, CIF =
Centralföreningen för Idrottens Främjande)
CIF var en organisation av äldre typ, där det var begränsat medlemskap, bundet till en viss
klasstillhörighet, här i medel och överklass, främst militärer.
RF bygger på frivillighet och civilt ledarskap, flera lokalföreningar samsas under ett tak.
Bygger på en demokratisk uppbyggnad i pyramidform som en produkt av en folkrörelse. Idag
flera föreningar (lokala) som sammansluts under just deras idrottsförbund under RF. RF
består också av olika distriktsförbund.
Flera år med en blandning av rivalitet och samarbete ledde fram till att RF, genom en
överenskommelse med CIF, skulle ta hela ledningen för idrottsrörelsen.
RF som bygger på en bredare, folklig och frivillig grund hade större möjligheter att lyckas ena
hela idrottsrörelsen genom demokrati och samarbete. CIF sätt att organisera, elit och
toppstyra, låg inte i tiden. På längre sikt skulle det vara omöjligt för en organisation av ”den
gamla skolan” att fungera som ett ”överhuvud” för hela den svenska idrottsrörelsen.
7. Beskriv skolans fysiska fostran utifrån det paradigmskiftet som enligt boken sker
under det tidiga 1900-talet.
Paradigmskiftet från gymnastik till idrott var en långdragen process. Den tydligaste
vändpunkten kom 1950, då sportifierades föreningsgymnastiken och då reducerades de
lingianska arvet.
Det finns tre komponenter som är avgörande i frågan om den fysiska forstrans utveckling i
skolan.
1.
Statsmaktens intentioner
2.
Skolans beredskap
3.
Landets kroppsövningstraditioner
(Tex sammanfaller statsmaktens inriktningar med rådande idrottsvanor kan skolan på sikt inte
driva en egen linje.)
I början på 1900-talet blev den modärna tävlingsidrotten en folkrörelseform( idrottsrörelsen).
Idrottsrörelsens frammarsch förklarar den successiva övergången från gymnastik till lek och
idrott. Ett samhälle med ett brett idrottsintresse skulle alltså även slå igenom i
skolundervisningen.
Fysisk fostran
Gymnastik
Lek och idrott
- Konstruerade rörelser
- Sträng disciplin
- Kommandon
- Övervakning
- Naturliga rörelser
- Självstyrande
- Persoligt ansvar
- Friare regler
- Socialt samspel
8. Redogör för Linggymnastikens kritik av idrotten. Diskutera om den är relevant idag.
Lingianernas ideologiska argumentering mot idrottsrörelsen (den modärna tävlingsidrotten)
var både ingående och mångfasetterad. Den fångar bakvägen både stora och små inslag i
Sportifieringsprocessen.
Fysiologi: Övningarna bedrevs irrationellt eller direkt skadligt. Idrottsgrenarna byggde på
yttre mål inte på målet att nå en sund kroppsutveckling. Regeländring borde genomföras.
Rekryteringsunderlaget: Idrottsrörelsen orsakar elitism. Man använder inte sig av hela folket.
Nationellt: De anglosaxiska idrottsgrenarna passar inte Sverige. Man borde ägna sig åt
traditionella grenar tex. de gotländska.
Gymnastikens primat: Lek och idrott skulle endast vara komplement till gymnastiken
(linggymnastiken).
Verksamhetsformerna: Idrottsrörelsen fixerade för mycket vid prestation, rekord och
rangordningar. Detta motverkar kroppslig rationalitet och social bräddning.
Moral: Tävlingsidrotten tenderade att framkalla negativa egenskaper hos deltagarna såsom:
individualism, övermod och fåfänga.
Sammanfattning:
Fysiologi – ensidig träning
Rekrytering – orsakar elitism
Nationellt – Engelska sporter är osvenska
Gymnastik bör överordnas lek och idrott
Form – Fixering vid färdighet och rekord
Moral - skapar individualism, äregirighet, övermod, fåfänga, exhibitionism och
offentlighetsmani
9. Redogör kort för de olympiska spelens olika faser
Olika faser i OS-historien
1896-1912: Grundläggningsfasen
1920-1936: Mognadsfasen
1948-1972: Internationaliseringsfasen
1976-1988: Den storpolitiska fasen
1992-2004: Kommersialiseringsfasen
1896-1912: GRUNDLÄGGNINGSFASEN
Litet deltagarantal
Få nationer representerade
Bristfällig organisation: delararrangemang i världsutställningarna 1900/1904
Deltagarfrågan: nationer, kvinnor och amatörer
1920-1936: MOGNADSFASEN
•
Spelen växer kvantitativt:
– Fler deltagare/nationer
– Fler grenar: Vinterspel (1924)
•
Radio (1924) och TV-sändningar (1936)
•
Begynnande söndring: Amatörfrågan och fotbollen 1928
•
Berlin 1936:
– Statsunderstödd idrottssatsning
– Arena för nationell självhävdelse
1948-1972: INTERNATIONALISERINGSFASEN
Internationalisering: Avkolonialisering/Östblocket
Politiska konflikter: Sydafrika, Tyskland och Kina
Amatörfrågan
Dopingfrågan
Kvinnoidrotten: från problem till fenomen
1976-1988: DEN STORPOLITISKA FASEN
Kalla kriget (Moskva 1980/Los Angeles 1984)
Bojkotter: 1976, 1980, 1984 och 1988
Massiv statlig idrottssatsning
Statsfinansierad doping
Amatörregelverket avskaffas
Bojkotter 1976-1988
1976 (Montreal): afrikanska nationer
1980 (Moskva): USA och en rad Västeuropeiska nationer
1984 (Los Angeles): Sovjet och Östeuropa
1988 (Seoul): Ett fåtal nationer (bland annat Kuba) till stöd för Nordkorea
1992-2004: KOMMERSIALISERINGSFASEN
Ursprung: Montreal 1976 (förlust för staden), Los Angeles 1984 (gigantisk vinst för
staden och IOK)
TV-rättigheter och sponsoravtal
Gigantismsproblematiken
Korruption
Utveckling 1896-2004
Kvantitativt:
Från litet europeiskt idrottsevenemang till världens största internationella idrottsspektakel
Utövare:
Från ideella idrottsutövare i kamp om ära till professionella yrkesmän i jakt på
reklamkontrakt
Nationellt:
Från intern idrottstävling en arena för nationell självhävdelse
Kommersiellt:
Från ideell folkfest till internationellt marknadsföringsprojekt
10. Förklara vad författarna menar med att idrotten står för en vändning i
civiliseringsprocessen. Diskutera rimligheten i detta påstående.
Idrott och våld är genom historien sammanflätade. Civilisationsprocessen i samhället ledde
inte till att våldet försvann, men det mildrade det i stor utsträckning. Vissa sporter har ett
inbyggt våld, som under vissa omständigheter och genom påverkan av yttre faktorer kommer
fram. Det verkar som om våldet blir ett medel att nå de höga resultats förväntningar som finns
på idrottarna.
Tendenserna som ger anledning till att tro att det skett en vändning i civilisationsprocessen är
att det sker ett allt mer markant våldsinslag under idrottsutövningar och kring arrangemangen.
Detta hör till stor del ihop med det ökade våldet i samhället. Vissa sporter tenderar att vara
mer våldsamma än andra och i kampsporter blir våldet ett naturligt inslag. Våldet finns i
princip alla lagbollsporter men i varierad utsträckning. Framförallt fotboll och ishockey…
I de sporter som accepterar ett visst inslag av olika hårdhetsgrader så är det lätt att gränserna
töjs och våldet ökar. Genom förändringar av regler har man försökt stävja våldet ex handboll
1970 talet, fotboll 1990 talet.
Morris menar på att fotbollen, vilket även gäller andra lagsporter, är en ritualjakt (människans
jägarroll), symboliskt krig, statutsuppvisning, religiös ceremoni, social drog,
storaffär(sponsring med krav på återbäring genom exponering), teater föreställning. Vilket
kan vara förklaringar till våldet.
Engelska sociologer som studerat läktarvåld menar att det är sociala orsaker som till största
del ligger bakom detta. Den förändrade familjebilden gör att ungdomar söker gemenskap på
andra håll vilket leder till att ungdomsgäng med liknande situationer uppstår. Då det blir
ekonomiska stagnationstider ökar den sociala utslagningsprocessen vilket leder till en ökad
arbetslöshet framförallt bland ungdomarna. Vilket leder till att fotbollsevenemang kan bli
offentliga tillställningar där frustrationer får sitt utlopp. Läktarvåld kan kallas ett socialt
nödrop.
Publikvåld har alltid funnits.
Det förekommer även psykiskt våld mellan spelare och från publik. Försöker få spelare ur
balans. Det psykiska våldet är trots att det inte hör hemma inom idrotten mer eller mindre
accepterat. Under 1900 talet fysiska attacker mot idrottsutövare. Det finns dessutom inslag av
fanatism, överspänd beundran, blind tro och oförmåga till sociala relationer som tar extrema
uttryck.
Fotbollskriget mellan honduras och elsavlvador 1969. spelade avgörande vm-kval match,
spänt mellan länderna redan innan matchen. El salvador vann => utvecklades till krig mellan
länderna.
Idrotten anstränger sig för att minska våldet inom sporten samt läktarvåldet. Medan våldet
inom sporten kan minskas genom inre arbete (regler osv), så är publikvåld ett samhälligt
problem som bottnar i sociala, ekonomiska och psykologiska faktorer.
Diskussion:
Accepterat inom vissa idrotter => betydelse för publiken, accepterat för dem utanför arenan??
Våld som sker på arenan accepterat leder sällan till något straff förutom en avstängning inom
sporten. Saker som sker som i samhället skulle ge fängelse ger ett kort straff inom sporten.
