InstuderIngsuppgIfter rörelselära

Sara Bohman, Mats Hjortberg, Joakim Wiljelöf 2014
Instuderingsuppgifter
rörelselära
Klinisk Anatomi & rörelselära 8hp
Neurobiologi, Homeostas & interaktion
(huvudets osteologi)
läkarprogrammet - termin 3
Instuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifterna är tänkta att ni ska göra i grupp men ni ska förbereda
er individuellt innan genom att läsa igenom kompendiet i deskriptiv anatomi
samt fundera på frågorna som berör respektive del. Bäst lär ni er om alla är
delaktiga i alla uppgifter, men det står er fritt att dela upp sökandet efter svar
på frågorna inom gruppen så länge alla i slutet av instuderingsseminariet
känner att de har kolla på alla svar. Tänk på att vid ett grupparbete är det lika
viktigt att alla tar sitt ansvar och bidrar som att hjälpa varandra och se till att
alla i gruppen hänger med.
Försök att fördela tiden så att ni hinner behandla alla frågor. Om ni kör fast på
någon fråga kan ni lämna den och istället ta upp den tillsammans med
amanuensen vid redovisningsseminariet.
Frågorna är tänkta som en instuderingshjälp, så se till att du verkligen förstår
och inte bara skriver av boken eller kompisen. Era svar kommer att fungera
som ett diskussionsunderlag vid redovisningsseminariet där ni förväntas vara
med och diskutera. På redovisningsseminariet kommer amanuensen också att
gå igenom de fetstilta strukturer som inte redan täckts in av frågorna.
Obs! Var rädda om skeletten och muskelmodellerna!
Om något skulle gå sönder kontakta kuransvarig så att vi kan laga innan delarna
försvinner.
Innehåll
Armens osteologi..................................................................................................................................... 3
Armens muskler....................................................................................................................................... 5
Bålens osteologi .................................................................................................................................... 12
Bålens muskler ...................................................................................................................................... 14
Benets osteologi .................................................................................................................................... 18
Benets muskler ...................................................................................................................................... 22
Huvudets osteologi (NHoI) .................................................................................................................... 28
Huvudets muskler (NHoI) ...................................................................................................................... 31
2
Armens osteologi
Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid
det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för
rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga
fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också.
1) Gå igenom benväskan, titta på skeletten, ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och
lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben och strukturer. Flera av dessa kan även
palperas (kännas från utsidan). Försök hitta dem på er själva så förstärks inlärningen, ju
fler sinnen som deltar i processen desto bättre minns man!
Scapula
Spina scapulae
Acromion
Cavitas glenoidalis
Processus coracoideus
Clavicula
Humerus
Caput humeri
Tuberculum majus
Tuberculum minus
Capitulum humeri
Trochlea humeri
Epicondylus medialis
Epicondylus lateralis
Radius
Caput radii
Collum radii
Tuberositas radii
Ulna
Olecranon
Incisura trochlearis
2) Översätt följande ord till svenska samt ange vilka ben som är inblandade i respektive
begrepp.
a) Brachium
b) Antebrachium
c) Carpus
d) Manus
3) Den sk skuldergördeln består av tre olika leder, vilka är dessa och vilka ben ingår i
respektive led? (Om namnen känns invecklade, försök att dela upp orden i delar så ser du
att de är sammansatta av namnen på de ingående benen)
3
4) Armbågsleden kan också delas upp i tre leder.
a) Vad kallas dessa? Av vilken typ är respektive led? Vad kallas de strukturer som har
utgör ledpanna/ledhuvud i respektive led (notera hur väl de passar mot varandra)?
b) Vilka rörelser är möjliga i dessa leder?
5) Var finns och vilken funktion har lig. Anulare radii?
6)
a) Vilka ben ingår i handleden, art. Radiocarpea
b) Vilka rörelser kan utföras i denna äggled?
7) Kan handleden rotera handen? Försök att rotera handen och känn samtidigt på armen. I
vilken led sker rotationsrörelsen?
4
Armens muskler
Till duggan skall ni kunna peka ut, namnge samt ange ursprung och fäste för
alla fetstilta muskler i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet
behandlas många, men inte alla muskler. Vid redovisningsseminariet kan ni
fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också.
Använd muskelmodellerna, titta på skeletten för att identifiera muskelfästen
och försök tänka ut hur de löper över leder för att se vilka rörelser musklerna
kan utföra. Ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok. Försök hitta
dem på er själva så blir det lättare att memorera.
Ett tips till inlärningen är att försöka gruppera musklerna efter funktion,
placering eller fästen.
Vi börjar med de muskler som kan röra skulderbladet.
8) Muskler som rör skulderbladet har sitt ursprung på det axiala skelettet och fäster distalt
på scapula. Vilka muskler rör skulderbladet (2 anteriora och 4 posteriora)?
9) M. serratus anterior är en viktig muskel då man tex kastar boll eller boxas. Vilka rörelser
kan m. serratus anteroir utföra och hur löper muskeln?
10)
a) M. levator scapulae kan som namnet antyder höja scapula, finns det någon mer
muskel som kan det?
b) Vad mer kan m. levator scapulae göra?
5
11) Hur kan m. trapezius både höja och sänka och båden inåt- och utåtrotera scapula?
12) Vad kallas de utskott på ryggkotorna där både m. trapezius och mm. rhomboidei har sina
proximala fästen?
Vi flyttar oss ut på den övre extremiteten och hanterar de muskler som kan röra armen,
dvs de nio muskler löper över axelleden, art. glenohumeralis.
13) M. biceps brachii och m. triceps brachii löper också över axelleden men är inte inräknade
i dessa nio. Vad kan det bero på?
14) Två av de nio musklerna kallas axiala, därför att de har sitt ursprung på det axiala
skelettet (övriga sju har sitt ursprung på scapula). Båda dessa är stora ytliga muskler. En
sitter på kroppens ventrala sida i bröstregionen och en på kroppens dorsala sida. Vilka är
musklerna och vilka rörelser kan de utföra?
15) På scapula finns tre skålformade ytor: fossa infraspinata, fossa supraspinata och fossa
subscapularis, var och en av dessa innehåller en muskel. Vad heter musklerna och var
fäster de distalt?
16) Förutom ovanstående tre muskler har ytterligare fyra muskler sitt proximala fäste på
scapula, vilka muskler är det?
6
17)
a) Vilka muskler ingår i den sk rotatorkuffen?
b) Vilken funktion har rotatorkuffen?
18) M. deltoideus är bla en framåtpendlare. Vilka fler framåtpendlare av humerus finns?
19) Hur kan m. deltoideus både framåtpendla och bakåtpendla humerus?
20) Vilka två muskler bildar bakre axelvecket?
21) Vilken muskel bildar det främre axelvecket?
22) Vilka muskler kan inåtrotera humerus? Löper dessa på fram- eller baksidan av femur?
23) Vid abduktion av armen är olika muskler involverade vid olika vinklar.
a) Vilka muskler?
b) Varför måste muskler som inte är fästa i armen användas (titta på skelettet)?
7
Vi flyttar oss nu längre ut på den övre extremiteten och hanterar de muskler som kan röra
underarmen, dvs de muskler löper över armbågsleden, art. cubiti.
24) Av de muskler som rör armbågsleden har tre sin muskelbuk på överarmen (brachium).
Vilka är de tre överarmsmusklerna?
25) Vilka rörelser kan utföras i armbågsleden och vilka muskler utför dem? Notera att även
muskler som rör radius och ulna i förhållande till varandra bör räknas med, då dessa
rörelser påverkar armbågsleden. Det innebär att inte bara överarmens muskler är
involverade utan även muskler som helt och hållet ligger i underarmen.
26)
a) M. biceps brachii har två huvuden; caput breve och caput longum dessa fäster på två
olika delar av scapula, vilka?
b) Huvudena går ihop till ett gemensamt fäste. På vilket ben finns det distala fästet? Vad
kallas den strukturen?
c) M. biceps brachii löper över två leder och kan därmed utföra flera rörelser, vilka?
8
27) M. triceps brachii har tre huvuden; caput longum och caput laterale och caput mediale.
a) Varifrån utgår dessa huvuden?
b) Huvudena går ihop till ett gemensamt fäste. På vilket ben finns det distala fästet? Vad
kallas den strukturen?
c) M. triceps brachii löper också över två leder och kan därmed utföra flera rörelser,
vilka?
Slutligen flyttar vi oss nu ner till de muskler som är belägna i underarmen (antebrachium)
och som huvudsakligen rör handled och fingrar. Några av underarmens muskler kan som
nämnts tidigare även generera rörelser i armbågsleden.
28) Av de muskler som ligger i underarmen är det…
a) …en som utför flexion i armbågsleden, vilken?
b) …en som utför supination, vilken?
c) …två som utför pronation, vilka?
29)
a) Räkna upp de ytliga volara underarmsmusklerna, börja med de mest radiala.
b) Alla utom en kan utöva palmarflexion i handleden. Vilken muskel kan inte det,
varför?
c) En av dem kan dessutom böja fingrarna (ut till den sk PIP-leden), vilken?
d) Utöver att sitta på volarsidan av underarmen, vad har dessa muskler gemensamt?
9
e) Under de ytliga volara underarmsmusklerna finns tre djupa volara
underarmsmuskler, vilka är dessa?
f) Studera fig 1-31 i kompendiet. Vad är poängen med detta arrangemang?
30) Försök att palpera de radiala extensorerna (tillsammans med m. brachioradialis).
a) Var utgår de ifrån och hur löper de längs underarmen.
b) Vad kallas de?
c) Dessa är ofta förknippade med en speciell typ av överansträngning vilken är det och
vilken typ av rörelse har man utfört då.
31) På underarmens dorsalsida hittar vi extensorerna.
a) Sträck på fingrarna och titta på handryggen. De fyra senor du ser tillhör en och
samma muskel. Vilken?
b) Det finns ytterligare två ytliga extensorer vilka är dessa?
c) Dessa tre muskler delar proxilamalt fäste med de radiala extensorerna, vilket fäste
var det nu igen?
10
32) Kvar har vi nu de djupa dorsala underarmsmusklerna.
a) Vilka är dessa?
b) En av ovanstående har vi behandlat tidigare, den går inte över handleden och rör inte
fingrarna utan har en annan uppgift. Vilken är muskeln och vad gör den?
33) Övriga fyra djupa dorsala muskler går alltså över handleden och rör fingrarna eller
tummen.
a) Tre av dem rör tummen, men vilket finger rör den fjärde muskeln?
b) Tre av dem är extensorer, vad gör den fjärde? Försök att utföra denna rörelse!
34)
a) Vad är fossa tabartiére?
b) Vilka muskler/senor är inblandade?
35) Många av de muskler som rör handen och fingrarna har alltså sin muskelbuk i
underarmen och endast musklernas senor går ut i handen och fingrarna.
a) Vad är fördelen med detta arrangemang?
b) De flesta av senorna passerar under två viktiga ligament, ett på palmarsidan och ett
på dorsalsidan. Vad kallas dessa?
c) Flektera handen lite lätt så ser du att en sena framträder tydligare än övriga. Det
beror på att denna inte löper under ovan nämnda ligament. Vilken muskel hör denna
sena till? (Hittar du den inte? Då kanske du tillhör de 14 % av befolkningen som
saknar denna muskel.)
11
Bålens osteologi
Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid
det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för
rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga
fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också.
36) Gå igenom benväskan, titta på skeletten, ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och
lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben och strukturer. Vissa av dessa kan även
palperas (kännas från utsidan). Försök hitta dem på er själva så förstärks inlärningen, ju
fler sinnen som deltar i processen desto bättre minns man!
Os hyoideum
Columna vertebralis
Vertebra
Os sacrum
Costae
Sternum
37) Os hyoideum, tungbenet, utgör fäste för muskler som rör underkäken, tungan och
struphuvudet. Det är ett U-format ben som inte ledar mot något annat ben.
a) Via muskler och ligament är det upphängt i ett speciellt utskott på skallens undersida,
vad kallas utskottet?
b) Den centrala delen kallas corpus, på den finns två par horn, vad kallas dessa?
38) En typisk ryggkota består av kotkroppen, corpus vertebrae och en bågformad struktur,
arcus vertebrae.
a) Vad kallas det hål som bildas däremellan?
b) Från arcus vertebrae utgår ett utskott bakåt och två åt sidan, vad kallas dessa
utskott?
c) Det finns också utskott med ledytor uppåt och nedåt mot intilliggande kotor.
Utskotten kallas processus articularis och mellan dessa bildas hål som ses från
lateralsidan. Vad kallas hålen och vad finns i dem?
12
39) De fösta två kotorna, atlas och axis avviker från de övriga.
a) På vilka sätt?
b) Här finns två viktiga leder, articulatio atlantoaxialis, mellan atlas och axis, och
articulatio atlantooccipitalis, mellan atlas och os occipitale. Vilka rörelser kan utföras i
respektive led?
40) Kotpelaren delas in i halskotor, bröstkotor, ländkotor, sammanvuxna korskotor och
(oftast) sammanvuxna svanskotor.
a) Vad kallas dessa grupper på latin och hur många kotor finns i respektive grupp?
b) Ange minst en utmärkande egenskap för respektive ryggavsnitt.
c) Vad är vertebra prominens?
d) Vad är promontorium?
41) Beskriv hur en disk är uppbyggd och namnge delarna på latin.
42) Ryggraden stabiliseras av flera viktiga ligament.
a) Vad kallas de ligament som ligger framför respektive bakom kotkropparna?
b) Vad kallas de elastiska, gulaktiga ligament som ligger mellan kotbågarna?
c) Var finns ligg. interspinalia?
d) Var finns lig. supraspinale?
e) Lig. nuchae är en fortsättning och en breddning av lig, supraspinale. Hur högt upp når
detta ligament?
13
f) Var finns ligg. intertransversaria?
43) Sacrum utgör bäckenets bakre del och bildar en stram synovialled med os ilium. Ange tre
ligament som stabiliserar denna led.
44) Bröstbenet består av tre delar, vilka?
45) Revbenen kallas costae på latin.
a) Vad innebär costae verae och costae spuriae?
b) Ett revben delas upp i två delar, en broskdel som fäster i bröstbenet och en bendel
som ledar mot ryggkotorna. Vad kallas dessa delar?
c) Titta på skelettet. De flesta revbenen (2-9) har tre ledytor mot ryggkotorna. Vika
delar av kotorna ledar ett revben mot?
d) Vad är arcus costalis?
Revbensbågen, bröstkorgens nedre kant som bildas av brosken från sjunde till
tionde revbenet.
Bålens muskler
Till duggan skall ni kunna peka ut, namnge samt ange ursprung och fäste för
alla fetstilta muskler i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet
behandlas många, men inte alla muskler. Vid redovisningsseminariet kan ni
fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också.
Titta på skeletten för att identifiera muskelfästen och försök tänka ut hur de
löper över leder för att se vilka rörelser musklerna kan utföra. Ta hjälp av
kompendiet, anatomisk atlas och lärobok. Försök hitta dem på er själva så blir
det lättare att memorera.
14
Ett tips till inlärningen är att försöka gruppera musklerna efter funktion,
placering eller fästen.
Bålens muskler förekommer ofta parvis. De kan då utföra olika rörelser beroende på om de
används på båda sidor samtidigt (bilateralt) eller om bara ena sidans muskel används
(unilateralt). Vi börjar med halsens muskler.
46) Os hyoideum, tungbenet, utgör fäste för muskler som rör underkäken, tungan och
struphuvudet. Dessa muskler delas in i två grupper beroende på om de finns inferiort
eller superiort om os hyoideum. Vad kallas grupperna?
47) Den viktigaste muskeln för flexion i nacken är m. sternocleidomastoideus.
a) Vad är ursprung och fäste för denna muskel?
b) Vilken blir rörelsen då denna muskel används bilateralt respektive unilateralt?
48) Under m. sternocleidomastoideus finns mm. scaleni (m. scalenus anterior, medius och posterior)
som också hjälper till att böja halsen.
a) Vad har dessa för ursprung och fäste.
b) Nämn ytterligare en funktion för dessa muskler.
49) Muskler som extenderar nacken finns istället dorsalt om kotpelaren. En viktig
nacksträckare har vi redan nämnt i avsnittet om armen därför att den också kan röra
scapula, men den har också ett fäste på os occipitale (ligamentum nuchae). Vad heter
muskeln?
50) Djupare, under föregående muskel, finns m. splenius som består av m. splenius capitis och m.
splenius cevicis. Dessa muskler hjälper också till att extendera nacken. Ursprunget för dem
varierar mycket i litteraturen men kan sammanfattas som taggutskotten på de nedre halskotorna
och de övre bröstkotorna. Som framgår av namnen har de två delarna olika fästen, vilka?
15
Vi flyttar oss nu ner till ryggens muskler.
51) Ryggens ytliga muskler har vi redan behandlat i avsnittet om armen, eftersom de muskler som
rör skuldergördeln och armen ofta har sitt ursprung på bålen. Vilka är de ytliga ryggmusklerna
som också rör armen eller skuldergördeln? (Observera att hit räknas inte de muskler som utgår
från scapula och fäster på humerus.)
52) M. serratus posterior superior och m. serratus posterior inferior är muskler som består av fyra
muskelbukar vardera, varje buk går från ett taggutskott till ett revben. De övre går snett nedåt
och de undre snett uppåt. Deras funktion har med andnigen att göra. Under vilka ytliga muskler
finns m. serratus posterior superior respektive inferior?
53) Ännu djupare hittar vi m. erector spinae som löper längs hela ryggraden.
a) Vilken blir rörelsen då denna muskel används bilateralt respektive unilateralt?
b) m. erector spinae kan delas in i tre parallella delar. Delarna har ett gemensamt ursprung i en
tjock sena från sacrum, crista iliaca och lumbalkotorna och delar sedan upp sig på olika
fästen. Vilka är de tre delarna och var fäster de (i stora drag)? Börja med den mest laterala.
Fundera också på hur namnen hänger ihop med placering.
54) Det djupaste lagret av ryggmuskler kallas mm. transversospinales. Även dessa muskler delas in i
tre grupper.
a) Vilka är de tre grupperna?
b) Hur löper dessa muskler?
55) En annan djup ryggmuskel är m. quadratus lumborum som utgår från crista iliaca och fäster på
lumbalkotorna och tolfte revbenet. Vilken funktion har denna muskel?
16
Musklerna på bålens framsida kan delas in i thorakala muskler och bukmuskler.
56) Precis som på ryggen finns här ett antal ytliga muskler som vi redan hanterat eftersom de
muskler som rör skuldergördeln och armen ofta har sitt ursprung på bålen. Vilka är de ytliga
thorakala musklerna som också rör armen eller skuldergördeln?
57) Interkostalmusklerna, eller revbensmusklerna som de också kallas, består av tre lager.
a) Vad kallas lagren?
b) Tack vare olika riktningar på muskelfibrerna har lagren olika funktion. Deras viktigaste
uppgift är att stabilisera bröstkorgen när vi andas, men kan också hjälpa till att höja och
sänka revbenen och därmed öka respektive minska bröstkorgens volym. Ange riktning, och
funktion för de två yttersta lagren.
58) Diaphragma finns mellan thorax och buken och är kroppens viktigaste andningsmuskel.
a) Den består av tre delar vars namn beskriver hur den sitter fast. Vad kallas delarna?
b) Vad är centrum tendineum?
59) Bukens muskler består dels av den raka bukmuskeln, m. rectus abdominis,som sitter mitt fram
och dels av tre lager platta muskler på sidan, m. oblicuus abdominis externus, m. oblicuus
abdominis internus och m. transversus abdominis.
a) Gemensamt skyddar dessa muskler de inre organen, stabiliserar ryggraden och medverkar
vid bukpress. Precis som interkostalmusklerna har även de olika bukmusklerna muskelfibrer i
olika riktningar vilket ger dem olika funktioner. Ange riktning, och funktion (rörelse)för
respektive muskel.
b) Vad är rectusskidan och linea alba?
60)
Fascia thoracolumbalis är en kraftig bindvävshinna i ländryggen, den omsluter bland annat m.
erector spinae och m. quadratus lumborum. Den är också ursprung för både rygg- och
bukmuskler. Nämn två.
17
Benets osteologi
Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid
det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för
rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga
fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också.
61) Gå igenom benväskan, titta på skeletten, ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och
lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben och strukturer. Flera av dessa kan även
palperas (kännas från utsidan). Försök hitta dem på er själva så förstärks inlärningen, ju
fler sinnen som deltar i processen desto bättre minns man!
Pelvis
Pelvis major
Pelvis minor
Linea terminalis
Diameter transversa
Diameter conjugata
Inclinatio pelvis
Arcus pubis
Angulus subpubicus
Os coxae
Foramen obturatum
Acetabulum
Os ilium
Ala ossis ilii
Crista iliaca
Spina iliaca anterior superior
Spina iliaca posterior superior
Os ischii
Ramus ossis ischii
Tuber ischiadicum
Spina ischiadica
Os pubis
Ramus superior ossis pubis
Ramus inferior ossis pubis
Symphysis pubica
Femur
Caput femoris
Collum femoris
Trochanter major
Trochanter minor
Linea aspera
Condylus medialis
Condylus lateralis
Patella
Tibia
Condylus medialis
Condylus lateralis
Tuberositas tibiae
Malleolus medialis
Fibula
Caput fibulae
Malleolus lateralis
18
62) Översätt följande ord till svenska samt ange vilka ben som är inblandade i respektive
begrepp.
a) Femur
b) Crus
c) Tarsus
d) Pes
63) Höftleden är en kulled som stärks av tre viktiga ligament.
a) Vad heter ligamenten? (Om namnen känns invecklade, försök att dela upp orden i
delar så ser du att de är sammansatta av namnen på benen de går mellan.)
b) Vad kallas ledytorna?
c) Vad är labrum acetabulare och vad har det för funktion?
64) Knäleden, art. genus, är korppens mest komplexa led.
a) Vilken typ av led är knäleden?
b) I knäleden ingår också patella som är ett så kallat sesamben. Vad är ett sesamben och
vad har det för funktion?
c) Även denna led stabiliseras av strukturer av fibröst brosk vad kallas dessa?
19
d) Knäleden stabiliseras förutom av senorna från m. quadiceps femoris (som nedanför
patella övergår i lig. patellae) och m. semimembranosus av ett antal ligament. De
viktigaste ligamenten är lig. collaterale tibiale, lig. collaterale fibulare, lig. cruciatum
aneterius och lig. cruciatum posterius. Hur löper respektive ligament?
e) Korsbanden är namngivna efter hur de fäster i tibia (anterior och posterior) Det
främre förhindrar översträckning, det bakre förhindrar att femur glider framför tibia.
Korsbandsskador är vanliga inom idrotten, oftast på grund av slag från sidan eller
bakifrån, speciellt då knät är böjt. Vilket korsband, vilket kollateralligament och vilken
menisk är troligast att bli skadad vid en sådan skada?
f) Vid full extension roteras femur medialt på tibia och därmed sträcks alla ligament.
Detta kallas att låsa knät och är en viktig funktion för oss upprätta varelser, varför?
65) Vristen (övre språngbensleden), art. talocruralis, kan delas upp i två leder som omges av
en gemensam ledkapsel.
a) Mellan vilka ben finns de två lederna?
b) Vilka rörelser kan utföras i art. talocruralis?
Glidrörelse i sidled i denna led begränsas av två benstrukturer som också är ursprung
för de mediala och laterala ligament som stabiliserar leden. Vad kallas benstrukturerna?
66) I lederna mellan tarsalbenen ex. art. subtalaris och art. tarsi transversa kan eversion och
inversion utföras. Vad kallas mosvarade rörelse i handen?
20
67) Art. Talocruralis förstärks förutom av senor från underbenets muskler även av mediala och
laterala ligament.
a) Vad kallas med ett samlingsnamn det mediala ligamentet som egentligen består av
4 separata ligament, och vilka ben förbinder detta ligament?
b) På den laterala sidan stabiliseras art. Talocruralis av 3 stycken mer enskilda
ligament. Vilka är dessa och vilka ben förbinder respektive ligament? (Om du
funderar över kopplingen mellan vad de heter och hur de löper blir det lättare att
komma ihåg!)
c) En vanlig idrottsskada är stukning av foten. Vilket vridningsvåld över art.
Talocruralis är det som utövas och vilket ligament är det som skadas?
68) Fotvalvet hålls uppe inte bara med hjälp av muskler utan även av ligament.
a) Vilka är de 3 viktigaste ligamenten för fotvalvet?
b) När dessa ligament inte klarar av att hålla fotvalvet uppspänt kallas det med ett
annat ord för?
21
Benets muskler
Till duggan skall ni kunna peka ut, namnge samt ange ursprung och fäste för
alla fetstilta muskler i kompendiet. Vid det här instuderingsseminariet
behandlas många, men inte alla muskler. Vid redovisningsseminariet kan ni
fråga amanuensen om övriga fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också.
Använd muskelmodellerna, titta på skeletten för att identifiera muskelfästen
och försök tänka ut hur de löper över leder för att se vilka rörelser musklerna
kan utföra. Ta hjälp av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok. Försök hitta
dem på er själva så blir det lättare att memorera.
Ett tips till inlärningen är att försöka gruppera musklerna efter funktion,
placering eller fästen.
Vi börjar med de muskler som utför rörelser i höftleden. Dessa har sitt ursprung på
höftbenet och sitt distala fäste på lårbenet (med tre undantag).
69) Den första gruppen muskler som rör höftleden kallas tarmbensmuskulaturen eller den
främre höftmuskulaturen. Denna grupp utgörs av m. iliacus och m. psoas major.
a) Dessa två betraktas ibland som en muskel, vad kallas den?
b) Var har dessa muskler sitt ursprung?
c) Musklerna löper från bukens bakre vägg ner bakom inguinalligamentet till ett
gemensamt fäste på femur, vad kallas den strukturen?
d) På vilken sida om leden löper musklerna? Vad säger det oss om deras funktion?
70) Den andra gruppen kallas glutealmuskulaturen eller posterolaterala höftmuskulaturen.
a) Till denna grupp hör först och främst de tre sätesmusklerna. Vad heter dessa på
latin?
b) När har vi användning av dessa muskler?
22
c) Ibland räknas även en fjärde muskel till glutealmuskulaturen. Det är m. tensor fasciae
latae, en muskel med ett lite speciellt fäste. Som namnet antyder spänner denna
muskel lårfascian, fascia lata. Det gör den genom att sträcka tractus iliotibialis. Vad är
tractus iliotibialis och var sitter den?
d) Tractus iliotibialis innehåller senstråk från två av de posterolaterala höftmusklerna,
vilka?
71) Innanför glutealmusklerna hittar vi en solfjäderformad muskelgrupp som innehåller
följande små muskler (i ordning superiort till inferiort):
a) Denna grupp har fått namn efter en gemensam funktion de har, vilken är det?
b) En annan sak de har gemensamt är att de fäster på eller nära en viss struktur på
femur (där även m. gluteus medius och m. gluteus minimus fäster), vilken struktur?
c) M. piriformis har sitt ursprung på sacrum, men från vilket ben utgår övriga fem
muskler?
72) I inledningen till det här avsnittet nämndes att det finns tre undantag från att musklerna
som rör höftleden har sitt ursprung på höftbenet och sitt fäste på lårbenet. Vilka är de
tre undantagen?
23
Vi fortsätter nu med de muskler som kallas lårmuskler. Lårmusklerna har sin muskelbuk
huvudsakligen på låret. Dessa delas in i tre grupper (mediala, anteriora och dorsala
lårmusklerna) som avgränsas av bindvävsfascior. Även dessa muskler (med tre undantag)
har sitt ursprung på höftbenet och utför därmed rörelser i höftleden. Till skillnad från
höftmusklerna sträcker sig dock många av lårets muskler ända ner till underbenet och
löper alltså över två leder, höftleden och knäleden.
73) På lårets medialsida hittar vi en grupp som har sitt ursprung nära foramen obturatum.
a) Vilka muskler ingår i denna grupp?
b) Dessa muskler har en gemensam funktion, viken?
c) Dessa muskler går alla över höftleden, men en går även över knäleden, vilken
muskel? Vad har den för funktion där?
d) Vilken är den mest mediala muskeln på låret, dvs utgör konturen av lårets insida?
e) Tre av ovanstående muskler fäster i en struktur som kallas linea aspera, vad är det
och var finns den? Vilka är musklerna som fäster där?
74) På lårets framsida finns den fyrhövdade lårmuskeln.
a) Vad heter muskeln på latin?
b) Denna muskel utgörs som sagt av fyra huvuden, vilka?
c) Tre av de fyra musklerna har ursprung på femur, men varifrån utgår den fjärde?
Vilken är det?
24
d) Dessa fyra muskler går ihop i en gemensam sena. Vad är speciellt med senan och på
vilken struktur fäster den?
e) Vad säger detta fäste oss om muskelns funktion?
f) Till denna grupp hör en femte muskel, m. sartorius (skräddarmuskeln), som ligger
diagonalt som en rem över låret. Vad är fäste och ursprung för denna muskel?
75) Den sista gruppen som rör höftleden är de bakre lårmusklerna.
a) Vilka tre muskler ingår i denna grupp?
b) Denna grupp har även ett annat namn, vilket?
c) De tre musklerna har ett gemensamt ursprung vilket?
d) De distala senorna kan du känna i knävecket när du sitter på en stol. På lateral sidan
bör du kunna känna en sena, vilken muskel hör den till? På medialsidan bör du kunna
känna två senor nära varandra (en väldigt tydlig och en som kan vara lite svårare att
hitta och som ligger mer medialt). Till vilken muskel hör den mest mediala av dessa?
e) Vilka funktioner har dessa muskler?
f) M. semitendinosus ingår i en struktur som kallas gåsfoten, pes anserinus. Detta är ett
gemensamt senfäste medialt om tuberositas tibiae. Vilka är de andra två musklerna
som ingår i pes anserinus?
76) I inledningen till det här avsnittet nämndes att det finns tre muskler denna grupp som
inte har sitt ursprung på höftbenet. Vilka?
25
77) I inledningen nämndes också att många av lårmusklerna sträcker sig ända ner till
underbenet, men vilka fem lårmuskler gör inte det?
Vi flyttar oss nu ner till underbenet. Precis som lårmusklerna delas underbenets muskler in
i tre grupper (anteriora, laterala och dorsala underbensmusklerna) som avgränsas av
bindvävsfascior. Underbenets muskler har sitt ursprung på tibia och/eller fibula och verkar
på språngbenslederna och på lederna i foten. Det finns dock två muskler i denna grupp
som har sitt ursprung på femur och därmed också verkar på knäleden samt en muskel som
endast verkar på knäleden.
78) I den främre gruppen finns tre muskler.
a) Vilka?
b) Känn på framsidan av ditt smalben och lokalisera tibia (en ganska vass benkant längs
underbenet). Lateralt om tibia finns en kraftig muskel, vilken är det? Försök att
spänna muskeln och fundera på vilken rörelse du utför då?
c) Om namnet antyder utgår den från tibia, men var fäster den? Med tanke på fästet,
kan den utföra någon mer rörelse än den du just kommit fram till?
d) När foten är inverterad (supinerad) syns senan till m. tibialis anterior tydligt anteriort
om mediala malleolen. Extendera stortån så framträder också en annan sena över
fotleden, lateralt om m. tibialis anterior. Vilken muskel hör den till och var fäster
den?
e) Sträck övriga tår så framträder ännu en sena, lateralt om den tidigare ungefär mitt på
fotleden. Vilken muskel hör den till och var fäster den?
79) De två laterala underbensmusklerna har smidigt nog fått namn efter det laterala
underbenet, fibula, som de också utgår från.
a) Vad heter musklerna?
b) En av dessa fäster på samma ben som m. tibialis anterior, men tar en helt annan väg
dit, vilken muskel och vilken väg?
26
c) Vilken funktion har dessa två muskler?
80) De dorsala underbensmusklerna kan delas in ytterligare i ytliga och djupa dorsala
underbensmuskler.
a) Vilka är de ytliga dorsala underbensmusklerna?
b) Vilken gemensam funktion har dessa muskler?
c) Vad har m. gastrocnemius och m. soleus gemensamt?
d) M. gastrocnemius och m. plantaris är de två underbensmuskler som även verkar på
knäleden (som nämndes i inledningen till detta stycke). Var har de sina ursprung?
81) Slutligen till de fyra djupa dorsala underbensmusklerna.
a) Vilka är de?
b) M. popliteus är den underbensmuskel som inte verkar på fotleden, utan har en
annan viktig funktion i knäleden, vilken?
c) Övriga djupa dorsala underbensmuskler motsvarar den anteriora uppsättningen, men
de löper istället på dorsalsidan och är således flexorer istället för extensorer. På vilka
ben fäster respektive muskel och vilken väg tar de dit?
d) Vilken ytterligare funktion har de djupa dorsala underbensmusklerna utöver flexion?
82) Vilka muskler bildar den så kallade stigbygeln?
83) Förutom tibia och fibula har många underbensmuskler sitt ursprung på membrana
interossea. Vad är det?
27
Huvudets osteologi (NHoI)
Till duggan skall ni kunna peka ut/namnge alla fetstilta ord i kompendiet. Vid
det här instuderingsseminariet behandlas de strukturer som är viktigast för
rörelseläran. Vid redovisningsseminariet kan ni fråga amanuensen om övriga
fetstilta strukturer så att ni har koll på dem också.
84) Ta fram en skalle från benväskan (skallarna på skeletten går att ta loss och titta på, men
håll då ordning på spiken och kom ihåg att sätta tillbaka skallen när du är klar). Ta hjälp
av kompendiet, anatomisk atlas och lärobok och hjälps åt att identifiera följande ben.
Cranium
Os frontale
Os parietale
Os temporale
Os occipitale
Os sphenoidale
Os ethmoidale
Maxilla
Os palatinum
Os zygomaticum
Os lacrimale
Os nasale
Concha nasalis inferior
Vomer
Mandibula
Skallen består av ca 22 ben, åtta av dem bildar neurocranium som omsluter och skyddar
hjärnan.
85) Vilka är dessa åtta? Observera att vissa ben förekommer i par, dessa räknas då två gånger.
86) Om du öppnar en skallmodell, har du i ena handen ”locket”, calvarium, och i andra handen
skallbasen, basis cranii.
a) Vilka ben bildar calvarium?
b) Om du tittar ner i basen ser du att den delas in i tre gropar. Vad kallas dessa och vilken
del av hjärnan passar i vilken grop?
28
87) Vilket ben bildar ögonhålans tak?
88) Os temporale (tinningbenet), har en del som utgör skallväggen och en del som sträcker sig
in mot skallens mitt (ser ut som ett litet berg inuti skallbasen).
a) Vad kallas dessa två delar?
b) Pars squamosa (fjälldelen) innefattar också fossa mandibularis, vad har denna struktur
för funktion?
c) Pars petrosa (klippdelen) innehåller mellanörat och innerörat. Även två viktiga utskott
på utsidan ingår; ett lite rundat som du kan känna bakom örsnibben och ett spetsigt
som syns på skallens undersida anteromedialt om det tidigare. Vad heter utskotten?
d) Mellan utskotten finns öppningen foramen stylomastoideum med en kanal för
ansiktsnerven, nervus facialis, vad kallas kanalen?
e) På dorsalsidan av pars petrosa finns hörselgångens inre öppning, vad kallas den och
vad finns i den?
f) Posteriort och inferiort om hörselhörselgångens inre öppning finns ett stort
oregelbundet format hål, vad är det och vad innehåller det?
g) Håll koll på det oregelbundna hålet och vänd på skallen så att du ser undersidan. Cirka
en centimeter anteriort finns en rund öppning med ett hål i. Vad heter hålet och finns i
det?
89) I skallens bas finns ett stort hål genom vilken förlängda märgen, blodkärl, nerver och
ligament går. Vad kallas hålet och i vilket ben finns det?
90) Os sphenoidale (kilbenet) är ett fjärilsformat ben som ses bäst om man tittar på skallbasen
uppifrån, men sträcker sig också ner och bildar de bakre delarna av näshålan. Fjärilen har
ett par mindre anteriora vingar (ala minor) och ett par större posteriora vingar (ala major).
a) De mindre vingarna innehåller varsitt litet hål som kommer från ögonhålan, vad heter
hålet och vad innehåller det?
b) Fjärilens ”kropp” innehåller den så kallade turksadeln, sella turcica, vilken del av
hjärnan ligger här?
c) De större vingarna innehåller flera öppningar, försök lokalisera följande tre:
foramen rotundum, foramen ovale och foramen spinosum.
29
91) Os ethmoidale (silbenet) ligger mellan ögonen och utgör ögats mediala vägg, näsans tak
och de övre delarna av näsans laterala väggar och nässkiljeväggen.
a) I näsans laterala väggar finns cellulae ethmoidales (silbenscellerna). Dessa tillhör en
grupp luftfyllda slemhinnebeklädda hålrum som kommunicerar med näshålan. Vad
kallas dessa?
b) Övre delen av os ethmoidale kan också ses uppifrån centralt i fossa cranii anterior. Här
finns två intressanta strukturer, crista galli och lamina cribrosa. Beskriv deras utseende
och funktion.
Resterande 14 ben(som inte omger hjärnan) tillhör viscerocranium. De bildar ansiktet med
ögonhålorna, näshålan och munhålan.
92) Det största ansiktsbenet är maxilla (överkäksbenet). Observera att överkäken består av två
överkäksben som möts i medianplanet. Den deI där tänderna sitter fast kallas processus
alveolaris.
a) Vi nämnde tidigare bihålorna. I corpus maxillae finns den största av bihålorna (ca 3cm i
diameter), vad kallas den?
b) Uppåt bildar ett utskott en del av ögonhålans vägg, detta utskott går ända upp och
ledar mot os frontale. Vad heter utskottet?
93) Vilka ben eller delar av ben bildar hårda gommen?
94) Okbenet, os zygomaticus, gränsar till tre andra skallben.
a) Vilka?
b) Vad kallas just de delarna av de tre benen som gränsar till os zygomaticus?
c) Vilka ben bildar okbågen, arcus zygomaticus?
95) Os lacrimale (tårbenet) är ett mycket litet ben i ögonhålans mediala vägg. Här finns en
kanal som leder tårvätska från ögat ner till näshålan. Vad kallas den?
96) Os nasale bildar näsryggen. Har vi ett eller två sådana ben?
97) I näshålans laterala vägg finns de tre näsmusslorna, conchae nasales. Concha nasalis
30
inferior är ett eget ben, men till vilket ben hör conchae nasalis media och superior?
98) Vilken struktur bildas av vomer (plogbenet) tillsammans med lamina perpendicularis ossis
ethmoiddalis?
99) Mandibula (underkäken) består av corpus mandibulae där tänderna fäster i pars alveolaris
och ramus mandibulae som delar sig i två utskott. Vad kallas utskotten?
Huvudets muskler (NHoI)
Till huvudets muskler hör mimiska muskler som ligger subkutant och fäster med ena änden i
skeletten och andra änden i huden. Med dessa muskler kan vi göra olika ansiktsuttryck,
blinka och röra läpparna. Inga av dessa muskler tas upp specifikt här utan vi går direkt in på
tuggmusklerna, det vill säga de muskler som rör huvudets enda synovialled, käkleden.
100) Den största tuggmuskeln är den solfjäderformade m. temporalis. Som namnet avslöjar
utgår den från os temporalis (fossa temporalis), men var fäster den?
101)
M. temporalis får hjälp av m. masseter. Vad har den för ursprung och fäste?
31