Socionomen i sitt sammanhang
• skilda förutsättningar och varierande
sammanhang
• Förstå och känna igen förutsättningar,
underbyggande idéer och dess påverkan
på yrkesutövandet.
• Att förstå förutsättningarna,
möjliggör att arbeta med förändring
• Den professionella yrkesrollen förhandlas
fram sammanhanget i vilket vi är anställda.
• Vårt professionella uppdrag
Socialt arbete
• Saknar en gemensam kunskapsbas och
vägar för kunskapssökande
• Saknas en primär institutionell bas
• Primärt uppdrag varierar med praktikens
sammanhang
Praktikens mål påverkas av:
•
•
•
•
•
Idéer bakom organisationen
Professionell kunskap
Arbetsgivares förväntningar
Klientens förväntningar
Våra egna ”ramar” för praktiken
Överensstämmande/ konflikt –
förhandling
Fyra element som konstruerar det
sociala arbetets praktik:
• Institutionella sammanhanget
• Professionens formella
kunskapsbas
• Syfte/mål med det praktiska
arbetet
• Ramarna för praktiken
Institutionella sammanhanget
•
•
•
•
Offentlig policy
lagstiftning
organisationers riktlinjer
accepterad praxis.
• Saknas given institutionell bas, jmf
sjuksköterska
1
Professionens formella
kunskapsbas
• Påverkad och utvecklad utifrån flera
perspektiv, tvärvetenskaplig
• En rad teorier om och för det sociala
arbetets praktik
• grundläggande professionella värderingar
• Formella kunskaper
• Saknar samsyn för kunskapsinhämtning
Praktikens ändamål, syfte
• Formell anställning, uppdrag
• Professionellt handlingsutrymme
• Interaktion mellan sammanhang och
professionella kunskaper
• Klientens behov och hur vi arbetar med
insatser
Ramarna för praktiken
•
•
•
•
Teorier, arbetsmodeller från praktiken
Erfarenheter, fingertoppskänsla
Förmåga
Förvärvade kunskaper
Diskurs
Minska klyfta mellan teori och praktik
genom dialog
Diskursanalys förklarar
• ”structures of knowledge, claims and
practices through we understand, explain
and decide things…they are frameworks
or grids of social organisations that make
some actions possible whilst precluding
others”
Parton (1994)
• grundantagande som driver många hälsooch välfärds organisationer
• spänning och konflikt inom organisationen
/mellan organisationer
• Vem som anses vara expert / klient
• Konstruktionen av klientens behov och
insatser
Influerar vad som är sant, rätt och rationellt
2
Dominanta diskurser
inom hälso- och välfärdsorganisationer
• Socialarbetare är sällan expert
• Genom att förstå diskurserna kan vi
kommunicera effektivare i organisationen
• Kritiskt analysera sammanhanget,
identifiera möjligheter till för att påverka för
klienter och vårt professionella
handlingsutrymme
• Biomedicin
• Ekonomi
• Lag
Biomedicin
Ekonomisk diskurs,
neo-classism
• Termen är hämtad ur medicinsk sociologi,
som refererar till idéer och praktik
associerad med medicin med biologisk
ansats/ursprung
• Formar praktikens sammanhang
huvudsakligen inom hälso- och sjukvård
• Sjukhus, Rehabilitering, Psykiatrin
• Ramar för samhällsbeslut
• Offentlig sektor som inköpare snarare än
leverantör
• Individer som rationella aktörer
• Valfrihet
• ”Oproduktiva” individer liten rätt att få stöd
från samhället
Lag som diskurs
Service diskurser
• Skapar roll och förutsättningar för arbetet
• ”formellt logiskt system av lagar”
• Beslut grundas ”objektivt” utifrån lag
istället för värderingar, sociala strukturer
eller socialt sammanhang
• Förutsätter att lagen är rationell
• Psykologisk diskurs
• Sociologisk diskurs
3
Psykologisk diskurs
• Kunskap om individen och förändring
• Professionellt förhållningssätt/
”hjälpar”-relation, empati
• Självkännedom, självmedvetenhet
• Psykologiska begrepp för bedömning och
praktiska strategier
Sociologisk diskurs
• Socialt arbete som tillämpad
socialvetenskap
• En rad perspektiv för förståelse och
tolkning av mänskligt beteende i sociala
sammanhang
• Synliggör strukturer
• Kritiskt granska mening och effekt av vårt
arbete
Begränsningar
• Fokus på individ tar fokus från strukturer
och sociala orättvisor
• Belyser inte kulturella och strukturella
problem
• Individens ansvar
• Ej inriktat på att förebygga sociala problem
Begränsningar:
• Kunskap om samhälle socialt arbete är handlingsinriktat
• Beskriver hela sociala system –
socialt arbete har begränsat fokus
Teoriutveckling
Tvärvetenskapligt, ett ämne med importerade
teorier
Medvetet och kritisk granska diskurser
istället för att se dem som sanningar för
socialt arbete
• Idéer från service diskurser anpassas till
socialt arbete, till den specifika kontexten
för praktiskt arbete
• Kunskap om detta förhållande underlättar
för arbetet med att anpassa teorin till
sammanhanget
Alla diskurser har sina anspråk på
sanningen.
4
Hinder för teoriutveckling
•
•
•
•
•
Teori / praktik
Teori ej användbar i praktiken
Teoriutveckling – tillämpning
Skapar teori i praktiken
Oartikulerad kunskap
Identifiera, använda och utveckla
teori
• Ansvarsskyldighet – klient, arbetsgivare
- utveckla och förklara vad, varför, hur och
vart – teori grundad i praktiken
• Förbättra kvalitén på arbete – kritiskt
granska det sunda förnuftet
• Öka förmågan för kreativa lösningar
• Kännedom om teoretiska ramar – utveckla
praktiska strategier
Diskussions fråga:
• Vilka utmaningar ställs vi inför utifrån de
etiska riktlinjerna för socionomer i den
verksamhet du gjort din VFU?
• Ersätter lag och riktlinjer behovet av
teoretiska och vetenskapliga kunskaper?
• Genom att beskriva vårt arbete kan vi
ifrågasätta, komplettera och jämföra mot
nya arbetsmetoder/modeller
• Effektiviteten ifrågasätts hur kan vi ge svar
på tal?
• Etisk skyldighet att inte glömma målet med
arbetet.
• Styrkor och begränsningar
• Reframing our practice as
contextual…means we reframe our
practice as working with environment,
rather than despite enviroments. We see
our self as part of a context, ourselves
responsible for aspects of that context. In
this way, we see possibilites för change,
for creating different microclimates within
broader contexts.”
5
