Exempel pyramider
Länk till befolkningssida
Internationell konkurrens
Internationell konkurrens
Internationell konkurrens
Världens befolkningsutveckling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2001: 6 miljarder invånare 2050: 10–11 miljarder.
Varje år tillkommer 88 miljoner invånare i världen.
Länk och länk till aktuella siffror om världens befolkning
90 % av befolkningsökningen fram till år 2020 kommer från
utvecklingsländerna och 1 miljard från Asien.
Snabbaste befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara
Mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländerna är nu under 23
år.
Kinas befolkningsandel beräknas sjunka från 39 % till 34 % år 2020.
År 2050 lär Indien ha gått om Kina, med en beräknad folkmängd på
1,533 miljarder invånare.
Indiens befolkning tros bli fördubblad mellan 1992 och 2025.
Livslängden i världen har ökat med 17 år sedan 1960.
•
•
•
•
•
Länder som Sverige, Japan och Frankrike har den
högsta medellivslängden i världen.
Andel människor över 65 år i Sverige ökar från 17,4 %
1990 till 25 % år 2000–2020.
Antalet personer över 90 år i Sverige ökade med 50 %
fram till år 2000.
År 2035 kommer 25 % av befolkningen i Europa att
vara över 65 år.
I utvecklingsländerna är mer än 50 % av befolkningen
under 23 år.
Slutsats: Andelen ”produktiva” människor i industriländerna
kommer att minska betydligt respektive öka kraftigt i
utvecklingsländerna.
Internationell konkurrens
Antalet anställda i klassiska tillverkningsföretag
minskar i industriländerna och nya
arbetsuppgifter skapas inom följande områden:
•
•
•
•
•
•
Högteknologi
Mer kompletta system
Äldrevård och sjukvård
Miljövård
Infrastruktur
Underhållning och utbildning
Den ökande privatiseringen öppnar tidigare
”stängda marknader”, bl a genom upphandling
av tjänster.
• Sveriges styrka är företagsledning, forskning,
infrastruktur och teknologi. Svagheten är enligt denna
mätning bland annat ”skattetryck”.
• Skatter och avgifter i Sverige ligger kring 50 % av BNP,
högre än i många andra länder i Europa och högre än i
USA och Japan. (Ca 11 procentenheter högre än
OECD-genomsnittet.)
• Högt kostnadsläge och höga miljökrav tvingar fram
rationalisering och miljöanpassning, vilket skapar
exportmöjlighet av maskiner och konsulttjänster inom
miljövård.
Skattetryck
Skattetryck - internationellt
Tota l a s ka tte i ntä kte r s om a ndel av BNP, 2011
Da nma rk
Sve ri ge
Fra nkri ke
Be l gien
Fi nl and
Norge
I ta lien
Ös te rri ke
Ne de rl ä nderna*
Luxe mburg
Tys kl and
Sl ove nien
I s l and
Unge rn
Storbri ta nnien
Tje ckien
OECD*
Es tl a nd
I s rael
Pol e n*
Nya Ze e l and
Spa nien
Portuga l *
Gre kl a nd
Ka na da
Sl ova kien
Schwe i z
I rl a nd*
Ja pa n*
Sydkore a
Aus tra lien*
USA
Turki e t
Chi l e
Me xi co*
0
Källa: OECD
*Avser 2010 års siffror.
10
20
30
40
50
Proce nt
Hämtat: 2013-01-23
• Sverige satsar 3,7 % av BNP på FoU och ligger högt på
OECDs lista. Japan 3,4 %, USA 2,6 %
• Sverige har företagare med entreprenörsanda som
skapat många välkända storföretag, bl a Tetra Pak, Alfa
Laval, Atlas Copco och IKEA. Kommentar ?
• Svenskt stål är välkänt på världsmarknaden.
• Electrolux är ett ledande företag inom vitvaror.
• Bl a den svenska musikindustrin har gjort sig hörd över
hela världen.
• Även de svenska konsultföretagen jobbar brett världen
över.
EXPORTDIAGNOS
1. FÖRETAGETS EXPORTMOGNAD
– företagets starka och svaga sidor
– möjligheter och hot
2. VAL AV MARKNAD
3. VAL AV MARKNADSKANAL
– typ av kanal (övergripande valfaktorer)
– specifikt kanalföretag (direkta valkriterier)
4. EXPORTMARKNADSPLAN
SWOT-analys
Internationell konkurrens
SWOT-analys (SWOT är en akronym byggd på de
engelska orden "Strengths", "Weaknesses",
"Opportunities" och "Threats”)
Internationell konkurrens
Styrkor (Strenghts)
man är marknadsledare
goda resurser
bra kompetens
Svagheter (Weaknesses)
okänd bland kunderna
dålig kvalitet
höga priser
Internationell konkurrens
Möjligheter (Opportunities)
ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur)
demografiska förändringar (åldersfördelning,
socialklass)
teknik (nya uppfinningar)
Hot (Threats)
konkurrenternas aktivitet (nylansering av en produkt)
demografiska
politiska (olika förbud)
ETABLERINGSPROCESSEN
På utländska marknader
Varför?
Vad?
Internationalisering Produkt
Var?
Marknad
Hur?
När?
Marknadskanal Tidpunkt
Hur?
Etablering
MOTIV
EGNA FÖRETAGET
INDIREKT EXPORT
AVSTÄMNING
Kapacitetsöverskott
SWOT-analys
Handelshus
Marknad
Tillväxtbehov
PRODUKT
Exportagent
Produkt
Stordriftsfördelar
EXPORT
Riskspridning
Starta med ”de säkra
korten”, koncentrera
på kvalitetsprodukter
Marknadskanal
Konkurrensfördelar
MARKNAD
Representant
Konkurrensen
Exportsamverkan
Representant
Kunden
internationaliseras
Gör noggranna
marknadsundersökningar
Filial
Handelshus
Hur hårt strukturerade
är nätverken
Försäljningsbolag
Prestige
Joint venture
LOKAL TILLVERK.
Måste utgå från
affärsidé, långsiktiga
mål och strategier.
Från vem kan man
ta marknadsdelar
Licenstillverkning
DIREKTFÖRSÄLJNING
Måste ha något
unikt erbjudande
Hur är prisnivån
på marknaden
Franchising
Egen
exportavdelning
Måste ha tillräckliga
resurser
KUNSKAP OM
AFFÄRSKULTUR
Direkt försäljning
Managementkontrakt
Tillverkningsbolag
Egna
resurser
DOTTERBOLAGSETABLERING
Lokalisering
Organisation
Planer etc
VAL AV
PARTNER
I princip finns det fyra huvudalternativ för hur ett företag
kan organisera sin internationella affärsverksamhet:
• Arbeta från Sverige och exportera med hjälp av
återförsäljare (distributörer) eller agenter
• Driva egen verksamhet genom dotterbolag
utomlands
•
Samarbeta med lokala företag i andra länder
genom s.k. joint venture
• Skriva licensavtal med ett utländskt företag
Återförsäljare: Självständigt företag. Äger
produkten. Bestämmer pris. Kan ha eget märke.
Fördel känner marknaden och har kontakter.
Nackdel om man vill etablera sig själv.
Distributören/återförsäljaren har egna intressen,
kanske andra samarbetspartners. ”Distributörens
dilemma” Sälja ”lagom” mycket.
Direktförsäljning om man har ett fåtal stora kunder.
Direktförsäljning, eller direkthandel, är en aktiv
försäljning till i första hand privatpersoner, som
involverar en aktiv säljare.
Dotterföretag
Kan vara försäljningsföretag eller tillverkningsföretag
Stor risk
Fördelar. Bygger upp kunskap, full kontroll.
Anpassning till lokala förhållanden. Komma förbi
handelshinder.
Kanske billiga produktionsfaktorer. Högre vinst?
Joint venture. Samarbete med inhemsk partner.
Kan vara krav från ”värdlandet”.
Mindre risk än eget företag
Partnern har kunskap om lokala marknaden och
förhållanden
Kommer förbi handelshinder
Produktionsfaktorer
Licenstillverkning. Överlåtande av nyttjanderätt av
ex patent mot ersättning.
Franchising. påminner om licens. Knyter till sig
lokala företag. Gemensamt märke.
Teknisk och administrativ assistans.
Marknadskanaler
Handelshus. Export- och eller importföretag. Säljer
vidare till återförsäljare eller företag. Fördel liten
kreditrisk kräver ingen exportkunskap. Nackdel :
ingen kundkontakt.
Agent. Kan vara exportagent fungerar då ungefär
som handelshus. Importagent förmedlar endast
affärerna. Får provision.
Marknadskanaler
Indirekt
export
Primära
Marknadskanaler
Export
Handelshus
Exportagent
Direkt till slutkund
Agent
Filial
Kommissionär
Representant
Återförsäljare
Exportsamverkan
Företagsförvärv
Försäljningsbolag
Nyetablering
Licensiering
Lokal
tillverkning
Joint venture
Franchising
Managementkontrakt
Företagsförvärv
Tillverkningsbolag
Nyetablering
Joint venture
Exportrådet
Ägs gemensamt av staten och näringslivet
Finns i ett 60-tal länder
Erbjuder råd och experthjälp vid marknadsetablering
utomlands
Erbjuder praktisk hjälp på plats i många länder
På Exportrådets hemsida finns landfakta och
länderanalyser
SEK
Aktiebolaget Svensk Exportkredit är ett av svenska
staten helägt bolag som bland annat tillhandahåller
medel- och långfristiga exportkrediter.
Exportkreditnämnden
Exportkreditnämnden, EKN, en myndighet som
främjar svensk export genom att ställa ut olika former
av statliga garantier till skydd för utebliven betalning
eller andra former av kontraktsbrott. EKN:s
verksamhetsområde är globalt, men
huvudmarknaderna ligger utanför de rika OECDländerna.
En av få myndigheter som går med vinst på grund av
premier som exportföretagen betalar.
Bedömer kommersiella och politiska risker för olika
länder.
Försäkrar för risker enligt riskbedömningar
Ger inga krediter trots namnet
• Företag till kund
Kap 4
OH 4:3
B2C – business to consumer
• Kund till företag
C2B – consumer to business
• Kund till kund
C2C – consumer to consumer
• Företag till företag
B2B – business to business
• Företag till offentlig sektor
B2G – business to government
•
•
•
•
E-handel
Elektroniska marknadsplatser
Upphandling
90 % av den elektroniska handeln är affärer
mellan företag
• Minskar företagets kostnader
• Konsumtionsmönster ändras
Kap 4
OH 4:4
E - handel
I Sverige har e-handelns omsättning växt från 4,8
miljarder under 2005 till 77 miljarder 2011.
Fördelar :
- Priser
- Öppettider
- Överblick av sortiment
- Utbud
- Bekvämlighet
E - handel
Nackdelar / Risker :
- Nätbedragare
- Nätfiske (”phishing”)
- Fraktkostnader
- Väntetid (i vissa fall)
- Leverans sista biten.
Bedrägeri / Phishing
Phishing
Konsumentskydd
Konsumenter som handlar i nätbutiker har alltid en rad
lagstadgade rättigheter. Vissa av dem gäller i Sverige, andra i
hela EU, vilket innebär mindre risker vid e-handel över
nationsgränser.
14 dagars ångerrätt har man som konsument i Sverige alltid
rätt till vid distanshandel (auktioner, köp av livsmedel,
tidningar, hygienartiklar och dylikt är undantagna), och är ett
säljande företag skyldigt att upplysa köparen om den.Utanför
Sverige inom EU har en konsument vid köp från företag inom
EU 7 dagars ångerrätt.
Konsumentköplagen ger en konsument rätten att reklamera
en felaktig vara som köpts av en juridisk person.
Konsumentköpslagen gäller inte vid försäljning och köp mellan
konsumenter (fysiska personer) eller mellan två företag
(juridiska personer).
KULTUR
fr. culture, av lat. cultu´ra 'bearbetning', 'odling',
'bildning', av co´lo 'odla' m.m.,
form i vilken (viss) större grupp människor ordnar
sin försörjning och organiserar gemensamma
angelägenheter på samhällelig nivå; särsk. i
äldre tider el. i avlägsna områden
Det som skapats av människan för att ge andliga
värden
Systematisk odling av växter.
KULTURENS DELAR I FORM AV ETT ISBERG
Kulturens synliga del:
Beteenden och yttringar
10%
90%
Kulturens osynliga del:
Attityder, värderingar och ideal
KULTUREN
Djupa kulturella antaganden
Några begrepp
Stereotyp
(överdrivna, förenklade, fördomsfulla föreställningar
om grupper av människor)
Etnocentrism (dömer alla andra kulturer efter den
egna)
Empati (förmågan att sätta sig in i andras situation)
Kulturchock (efter en tid med många intryck)
Kulturkrock (missförstånd pga brist på förståelse och
respekt för varandras tänkesätt)
VARFÖR SKAFFA KUNSKAP OM
INTERKULTURELL KOMMUNIKATION?
Vi vill förstå andra människor samt själva bli
förstådda. Dessutom kan vi börja förstå oss
själva bättre.
• För att kunna förstå människor från andra
kulturer måste vi utgå från egna kulturen och
dess värderingar
• Tänk på att det är individer vi förhandlar med.
Undvik att forma stereotyper
INTERKULTURELLA
KOMMUNIKATIONSPROCESSEN
AVSIKT
UTTRYCK
TOLKNING
Vad som
menades
Vad som
sändes
Vad som
förstods
Endast känt för
avsändarens
privata jag
Offentligt
Endast känt för
mottagarens
privata jag
Sändarens
kulturella filter
SIGNAL
Mottagarens
kulturella filter
Vad som
uppfattas
Att bedöma vad någon säger
Low context: koncentrerar sig på fakta, ordens
innebörd. (Sverige, Schweiz, Tyskland)
High context: tar hänsyn till hur det sägs, social
status, bakgrund, gester hos den som talar.
(Asien, Sydeuropa, Sydamerika)
ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION =
KROPPSSPRÅK
Ansiktet, t.ex. ögonbeteendet
Gester
Kroppskontakt (beröringar, omfamningar)
Kroppsavstånd
Kroppsställningar (olika sätt att stå eller sitta)
Tystnad (hur den används för att förmedla ett
budskap)
Tid
Monokron. Begränsad resurs. Man gör en sak i
taget. Håller tiden. Skiljer på arbete och privatliv.
Polykron. Nästan oändlig resurs. Gör flera saker
samtidigt. Planer ändras. Personliga relationer
viktiga. Skiljer inte arbete och fritid.
Affärskulturer
SVENSK LEDNINGSSTIL OCH SVENSKA ORGANISATIONER
– NÅGRA SÄRDRAG
Frånvaro av hierarkier, dvs. vi har platta
organisationer
Fördelning av ansvar och befogenheter,
dvs. decentraliserat beslutsfattande
Informell stil, dvs. tonar ner det formella
Långsamma koncensusbyggande (samförstånd)
beslutsprocesser
Undvikande av öppna konflikter
Sällsynt med auktoritärt ledarskap
Liten eller ingen kontroll
