Musikanalys av Förklädd Gud

Musikanalys av Förklädd Gud
Lyrisk svit av Lars-Erik Larsson
Författare
Pär Sandmark
Innehållsförteckning
1. Bakgrund
2. Syfte
3. Forskningsläge och metod
4. Musiken
5. Texten
6. Inledande diskussion
7. Musikanalys
8. Avslutande diskussion
9. Källor och Litteraturförteckning
10. Bilaga 1 ackordanalys förspel och välsignelsen
Bilaga 2 ackordsanalys del 2
Bilaga 3 noter förspel analys sid 1
Bilaga 4 noter förspel analys sid 2
Bilaga 5 noter kör partitur sid 1
Skriven som uppsats i Musikvetenskap B-kurs vt 2007 Uppsala Universitet
Handledare Kia Hedell
Redigerad för internet-version av Pär Sandmark 121209
Del 7 och 10 ej med i denna pdf version.
1
Förklädd gud - lyrisk svit av Lars- Erik Larsson
Bakgrund
Mitt första möte med musiken i Förklädd Gud var i Uppsala Missionskyrka för något år
sedan. Jag gick musikvetenskap A – kursen och passade på att gå på konserten. Lite sen
som jag var fick jag de platser som lämnas till de allra sista besökarna i en fullsatt
konsertsal. Precis som i kyrkan så sätter sig aldrig någon längst fram om de slipper och
därför hamnade jag på första raden på en armlängds avstånd från violinerna. Till min
glädje var det en klasskamrat från min kurs som spelade violin alldeles intill mig, jag
kunde lika gärna varit orkestermedlem sådan var min placering, sen att dirigenten var
min lärare från Collegium Musicum1 gjorde inte upplevelsen mindre angenäm. Detta att
känna närheten till de utövande musikanterna som medmänniskor och ”likasinnade”
gjorde det hela så mänskligt, och vår lärare Parkmans2 roll från en duglig körpedagog till
knivskarp dirigent med precision gav mig en annan ”respekt” för hans kapacitet. Att leda
en dubbelkör som var fallet och full orkester (Kungliga akademiska kapellet) med
reptilsnabba sidvändningar av partituret som från min plats på första rad gav en inblick i
den närvaro som måste krävas av dirigenten, för att hålla ihop vad vi alla kommit dit för.
Förklädd Gud.
Kanske detta ”liveuppträdande” gav den goda mersmak av verket jag erhöll, lika
väl som en försäljares viktigaste uppgift är att skapa tycke för en produkt eller tjänst vid
första ögonblicket så fick jag här en god första kontakt med musiken. I mitt tycke det
bästa svenska ”klassiska” verk jag hört, även om jag har synpunkter på vissa svagheter,
också det helt subjektivt som jag skall påvisa framöver. Själva formen av lyrisk svit – en
blandning mellan recitation och musik är extremt ovanligt i musikvärlden och gör verket
extra intressant och kan ses som en outnyttjad form att använda för förnyelse inte minst
för att bättre bära fram texter och budskapet som vanligtvis är svårt att uppfatta i
”konstmusiken”. Texten om den Förklädda Guden ger religiöst djup som visserligen
handlar om Apollon men kan bli en vacker tolkning av Jesus för den kristne lyssnaren.3
1
Elevkören på musikkurserna Uppsala universitet
Professor Uppsala universitet, presentation på länken.< http://www.parkmanmusik.se/pm.php?area=3&lang=1>
besökt 070511 (sidan är borttagen efter besöket och därför ej i funktion).
(i Word dokumentform klicka Control + klick för direktkoppling till sidan på Internet).
3
För en hindu stämmer den flöjtspelande Krishna lika väl in på berättelsens gud som ”blåser på sin pipa”.
2
2
Syfte
Syftet är att göra en musikanalys av Förklädd Gud. Dess egenart som lyrisk svit med
musik och recitation blandat i ett musikverk ter sig tämligen unikt i musikvärlden och kan
betraktas som en outnyttjad resurs till skapande för att ge variation i konserthallarna och
en ökad möjlighet till publik anpassning. Musikens moderna tonalitet kan ha inspirerat
nutida svensk musik och dess spridning som standardverk i kyrkokörer, (noterna fanns
med i repertoaren i den kör jag arbetade som kantor)4, gör sviten intressant att studera
då den sjungits av många och varit till glädje för många sångare och publik i vår nutid.
Det är helt enkelt ett av våra populäraste svenska musikverk och förtjänar därför vidare
studier.
Om än dock jag delar uppfattningen med många att detta är ett av våra främsta
”klassiska” svenska verk så tar jag mig friheten att föreslå förändringar i musiken (som
imaginär producent), för att enligt min mening, ytterligare förbättring av musiken kan
göras. Dagens moderna teknik med inspelning, datorer med klipp och klistra funktion ger
ju en helt annan möjlighet till att prova olika musikaliska idéer utan att behöva rita om
hela partiturer, på samma sätt som vi använder ex Word till att klippa och klistra ord för
att finna en struktur som passar sammanhanget. Förutom synpunkter på arrangemanget
i Förklädd Gud vill jag peka på möjligheterna att illustrera orden i musiken och
instrumenteringen, och även där har jag egna synpunkter på Larssons arbete för att
förtydliga mina tankar.
Exempelvis skall guden som ”blåser på sin pipa” inte spelas på oboe, utan på
flöjt och då helst en träflöjt, enligt min åsikt för att ge berättelsen mesta möjliga liv och
trovärdighet. Nästa steg vore ju en dramatisering av den strålande texten, men det
ligger utanför den här uppsatsens omfång.
Ytterligare
ett
syfte
med
min
musikanalys
är
att
jag
vill
peka
på
användbarheten av den är typen av musik som underlag för improvisationer dels i
undervisningssyfte men också i konsertsammanhang, (se avslutande diskussion).
4
heltidsvikariat Västerlövsta pastorat sept. 06-mars 07
3
Forskningsläge och metod
Att skriva om musik och hur musik låter genom att beskriva i ord förutsätter mycket högt
abstrakt musiktänkande hos läsaren för att det som författaren åsyftar skall bli förstått
av läsaren. Att se på en melodi på notsystemet hur den låter utan att spela den på ett
instrument, eller komponera genom att skriva noter och höra för sitt inre det färdiga
resultatet då noterna eller partituren spelas behärskades av ex Mozart 5. Brahms skrev
utifrån sin ”absoluta musik” likaså vad som stämde på papperet vid sin pulpet då han
ofta skrev stående.6
När det gäller uppsatsskrivande på universitetet förutsätter jag att läsaren inte har dessa
förmågor som musikens mästare hade. Vid en snabb översiktlig titt på den digra samling
uppsatser som finns samlat i Uppsala universitets bibliotek och är skrivet som
elevarbeten finner jag att mycket handlar om att beskriva musik i termer av
funktionsanalyser (Tonika, Subdominant o.s.v.) och vad dessa ”formler” betyder för
musiken som studenten ifråga skriver om. Jag föreställer mig att ytterst få läsare sitter
vid ett piano eller annat instrument för att spela igenom de musiknoter som den
författande eleven noterar i uppsatsen i ambition att göra sitt resonemang förståeligt för
läsaren,
De uppsatser jag studerat på biblioteks-samlingen är skrivna för en tid sedan,
en del med skrivmaskin och det är naturligtvis en annan teknik att formulera en Cuppsats på en skrivmaskin7 utan felskrivningar. Idag har vi Word som hjälpmedel och
metod och en helt annan möjlighet att prova våra idéer innan vi dokumenterar dem på
en utskrift. Uppsatsskrivningen med skrivmaskin förutsatte nog mycket handskrivning
där liknande jobb som vi gör i Word gjordes med penna och papper innan det färdiga
manuskriptet skrevs ner på maskin. En notering jag gör om
studiekamrater, bl.a. vid uppsatskursen för Linus Johansson8
några av mina
är att de är ”dåliga” att
skriva för hand (långsamma, dålig handstil) men väldigt snabba att skriva med
datortangenter.
Den här utvecklingen liknar den som hänt med skrivstilen. Vi ser på manuskript
från historien bl.a. inom musik vilka konstnärer kompositörerna var att skriva med
skrivstil, dessutom gick det väldigt snabbt ex för Mozart att skriva ner noterna till hans
verk.9
5
Ref. Wolfgang Hildesheimer Mozart sid 38 (Stockholm 1980).
Seminarium Uppsala universitet musikvetenskap A. 2005 enligt lärare Juliane Peetz.
7
Dan Malmström (studierektor Uppsala universitet) uppsats om musikinstrument i musikbiblioteket.
8
Att skriva om musik, musikvetenskap B 2007 lärare Linus Johansson.
9
Hildesheimer Mozart sid 49.
6
4
Vad jag vill ha sagt med detta resonemang är att utvecklingen med främst dagens
datateknik förändrar vårt sätt att arbeta och studera.10 Likaså vårt musikintag ser helt
annorlunda ut idag än för en tid sedan.11 Idag finns Internet och ett stort antal uppsatser
kan läsas direkt på nätet varhelst vi är uppkopplade. Detta enorma utbud gör att vi
förmodligen hör mycket mer musik både kvantitativt och kvalitativt än till och med
Mozart gjorde.12 Den inverkan som det har på oss musikintresserade som ”utbildning” är
för mig uppenbar. På samma sätt som jazzmusik lärs genom gehör, men det är inte min
avsikt att här gå in närmare i detta sammanhang.
Däremot finner jag i min forskningslägesundersökning inget exempel på att den
senaste tekniken i form av Internet som medel att åskådliggöra musikvetenskapliga
resonemang i de uppsatser och publikationer jag studerat på Uppsala universitets
hemsida. Varför används inte länkar till musikfiler som ligger på Internet för att illustrera
tankar om musiken?13 Elektroniska dokument kan med dessa länkar ligga inbakade i
texten så att en knapptryckning sätter igång musikexempel som kan lyssnas på
samtidigt14 som läsaren kan läsa vidare i dokumentet.15
Utvecklingen går väldigt fort inom data, bra bredband
16
och stora billiga
minnen17. Idag finns tekniken att åskådliggöra musiktext med musikexempel. För
papperskopian blir det då en länk som läsaren får knappa in själv18, men det är ju inte
svårare än att läsningen sker i närheten av en dator (vilket är väldigt vanligt) och
musiken startar på datorn medan läsningen kan ske vidare. Detta gäller nog även
elektroniska dokument i Uppsala universitets val av publikation med pdf-filer som inte
fungerar som ex. ett e-mail eller bifogat Word-dokument där länkarna kan läggas in i
texten och startats direkt utan någon extra knapptryckning.
10
Idag kan ett barn spela ett dataspel och välja rätt knappar och kommandon med en hastighet som förmodligen
står i klass med vad en stridspilot skulle förmå i verkligheten, Commando Missiles är en sådan typ av spel
11
Innan inspelningstekniken kom i mitten på seklet fanns bara ”levande musik” att åtnjuta, däri kan förklaringen
ligga att musiker var så duktiga att läsa musik utan att höra den spelad (författarens hypotes).
12
Egen hypotes, men vi kan höra världens främsta musikanter framföra verk genom att slå på radio, cd eller
Internetradio.
13
Rättigheter till inspelningar försvårar f.n.v. men utvecklingen med gratismusik på nätet underlättar säkert detta
i framtiden, vid egen producerade inspelningar kringgås detta hinder. Vid ett format på publikationerna som
tillåter direkt länkar som inte fungerar som jag visat i exempel på fotnot 2 så minskar dock värdet av detta.
14
En länk till en mp3 fil öppnar vanligtvis Windows media Player som kan förminskas, då musiken spelas vidare
medan det visuella fönstret återgår till uppsatsdokumentet.
15
I sammanhanget skall nämnas att jag inte lusläst publikationerna, men vill poängtera den tekniska
utvecklingens möjligheter att användas i musikvetenskapliga sammanhang.
16
Dagens bredband medger direktuppspelning av musikfiler utan tröttande väntetider för uppladdning
17
500Gb extern hårdisk kostar idag 1500: 18
kopiera länken från texten och klistra in i internet adressrutan; ”klipp och klistra teknik”
5
Gunno Klingfors19 har skrivit en intressant bok om musik där han bifogat en cdskiva med dessa idéer för att illustrera det han framställer i bokform som kompletteras
med klingande exempel. Med en hemsida, www.retro.nu arbetar han i sin undervisning
med denna moderna teknik som hjälpmedel. Som del i forskningsläget vill jag framhäva
hans arbete och de seminarier på improvisationskursen20 han ledde som var bland de
mest inspirerande tankegångar undertecknad tagit del i på kursen. Vissa delar av hans
bok; Retro.nu innehåller dock en del enligt mening svagare delar som då han samplat
Lövstabruks kyrkorgel21 som ett dåligt exempel på sampling och dess användning.
Förmodligen beror den dåliga musikkvaliteten på redan föråldrad teknik, boken är från
2003. Klingfors nya egna samplingar av kyrkorgeln i Lövstabruk på hans hemsida är
utmärkta. Men tyvärr så töntar han till Bachs berömda C-dur preludium i en blandning av
originalet och töntigt spelat Fender Rhodes ”jazzpiano”22 (lyssna själva), samma tendens
på Klingfors improvisationsteknik framkom enligt min menig då han spelade för oss på
vår improvisationskurs i Uppsala23.
I forskningsläget vill jag också redogöra för
seminarium med ”världens främsta Mozart-kännare” Robert Levin24 som också skall vara
en stor improvisatör på klassisk musik. Levin var väldigt intressant som föreläsare och
person men det lilla jag hört av hans improvisation25 tilltalade inte mig pga den
collageteknik han för mig verkade använda.26
Förutom denna utvikning om improvisation vilket är en anledning varför jag
skrivit ackordsanalyserna i delar av Förklädd Gud, för att se verkets funktion som
underlag för improvisation. (Denna metod är mycket användbar för snabb instudering vid
körledning27).
Jag vill också påvisa de pedagogiska fördelar som kan vinnas i musikvetenskapen
genom att det idag är möjligt att lyssna på ett musikverk samtidigt som man läser om
det. Visserligen
har det
funnits cd och
vinylskivor tidigare
men
de
praktiska
förutsättningarna att läsaren använder sig av öronen och inte bara ögonen i
tillgodogörandet av informationen är mycket bättre med dagens Internet då musiken kan
ligga bara en knapptryckning bort, för uppspelning i den egna datorn. Jag skall om tid
19
lärare improvisationskurs, fil. dr och musiker.
Improvisationskurs Uppsala universitet 2006
21
Länk till kyrkan och orgeln < http://www.rolfsbild.se/Religion/Kyrkainne/910830-06%20kyrka.htm >
22
musikexemplet finns på < http://www.klingfors.com/cahman/video/bwv846_elpiano.html >
23
Man kan ju inte begära att en doktor, och ”TV-personlighet” ska kunna allt
24
Seminarium Musicum Uppsala 061012 (Heldag i c-moll), Professor Robert Levin Harvard University,
Cambridge närmare presentation av Levin finns på < http://www.sonyclassical.com/artists/levin/bio.html >
25
Video på improvisationskursen Uppsala universitet 2006
26
Enl. min uppfattning använde han Mozarts musik i klipp och klistra system i nuet, det var bara Mozarts
”licks”, jag hörde inget Levin i musiken, klassisk improvisation måste innehålla viss originalitet i framförandet
(jmf en jazzmusiker som bara spelar Charlie Parker licks), man kan vara inspirerad av Parker eller klassisk
musik men nåt måste tillföras annars blir det ingen ”stor” jazzmusiker och Levin i det här fallet förväntade jag
mig vara ”stor”.
27
För jazzmusiker som är mer vana att läsa ackordanalyser än pianoackompanjemang är metoden lämplig efter
utifrån egen erfarenhet
20
6
finns åskådliggöra det hela i den här uppsatsen. Av skäl som rättigheter och liknande
(som faller bort om originalmusik med egna inspelningar användes), kommer klingande
musikexempel endast finnas på nätet en begränsad tid.
Väldigt lite har enligt mina efterforskningar skrivits om Förklädd Gud som är ett
av våra populäraste körverk i Sverige. Det jag funnit finns som något enstaka kapitel där
Lars-Erik Larsson beskrivs som tonsättare i uppslagsverk28 och antologier.29 Larsson som
tonsättare finns mer uppgifter30 om men som den anspråkslösa människa31 som han ter
sig varit, utifrån hans egna uttalanden om sin musik, är också de biografiska
nedteckningarna tämligen summariska. Min uppsats koncentrerar på Larssons musik
vilket också enligt min mening är det väsentliga som dokument över hans konstnärskap.
Musiken
Musikverket Förklädd Gud är i sin helhet med recitation ca en halvtimme långt.
Inledningen i ett stycke är mycket viktigt för att ”sälja in” idén till publiken32
Larsson börjar med en ganska lång introduktion med ett bra bärande tema som
återupprepas i olika instrumenteringar som en slags ouvertyr till själva handlingen.
Redan här vill jag föreslå någon förändring i instrumenteringen.33 De första tonerna och
temat spelas av horn, två horn (ev. en fagott), det låter inte bra, dessa så viktiga första
toner för att ”skapa tycke” hos åhöraren till musikstycket.34
Hornet ger för mig närmast ett jakt tema och här har vi att göra med en herdeberättelse
där jag föredragit det för mig vackraste instrumentet av alla i en klassisk orkester;
oboen.
Oboen skall spela intro temat med sitt spröda vibrato, hornet är rakt, tråkigt utan
vibrato, duger bra till komp men är inte värdigt till inledande solo i detta kanske bästa av
svenska verk. Fortsättningen är god på den inledande ouvertyren, närmast likt
Beethovens musik i klang och flödande tonspråk. Ytterligare en detalj jag valt att ändra
28
< http:://www.groveonline.com> på nätet, Sohlmans musiklexicon i bokform
Jonsson Leif: Musiken i Sverige 4 (Stockholm 1994)
30
Exempelvis < http://www.classicalsaxophonist.com/Larssonbio.htm>
29
“ I haven´t said anything much with my symphonies” cit Tanner Roger: Lars Erik Larsson (Stockholm 1987)
31
32
Jag tillåter mig här att jämföra med försäljarens roll att sälja sin produkt där det absolut viktigaste är att skapa
tycke de första sekunderna vid ett nytt möte med en kund, (jmf publik i musik i konsertsituationen),
jag refererar här till marknadsföringsseminarium jag deltagit i med Esselte Data Soft, Stockholm.
33
som ett led i att ta del i musiken aktivt mer än bara mottaga musiken passivt , jmf en diskussion där man bara
lyssnar alt deltar i debatten, för mig har det ett mervärde att tänka kritiskt,kreativt.
34
Ravel gör liknande misstag i sin Pavane med en grumlig inledning av tromboner som är mycket likt Larssons inledning i
tonspråk, cd inspelning ex. Da Vinchi Mode Universal 983 222,
på nätet < http://www.mandragoratango.com/archives/2005/06/wedding_music.html > välj Ravels Pavane
ljudbilden är för mitt tycke för dovt i bägge sammanhangen
7
är det lilla klarinettsolot i samma parti utbytt mot ex oboe med samma ”logik” 35 som
ovan.
Sedan börjar vår duglige Max von Sydow i recitationen i min cd -version36 med
de glödande orden om den förklädde guden som spelar på sin pipa. Där begår Larsson
enligt min mening sitt andra ”misstag” när ledmotivet som guden Apollon ”spelar” tas
upp av oboen. Naturligtvis skulle här använts en flöjt, helst en träflöjt av det mer
primitiva slag som berättelsens huvudperson här trakterar. Ännu mer roande vore
föreställningen i mina ögon om det ingick skådespeleri i verket som ju redan är
gränsöverskridande med blandningen av dikt och musik. Mer visuell inlevelse (och
förvisso möjligheter till ytterligare spridning) ser jag en filmatisering av berättelsen där
recitationspartierna blir illustrerade i film och videomediets ”dukar” som låter Apollon
verkligen ströva omkring på de bergslätterna på Ellada37 spelande på sin flöjt där,
författaren Gullberg valt att berättelsen skall utspelas.
Strax börjar körpartierna och dessa är utmärkta, då dessutom texten tydligt
deklamerats så förstår vi här exakt vad man i den klassiska genren sjunger om, något
som vanligtvis är så svårt då det gäller avancerad operasång. Här passar oboen in efter
den första förtydligade presentationen av handlingen. Även klarinetten har här sitt
berättigande.
Detta parti är i mitt tycke så välklingande att det förtjänar en repris (återtagning)
på slutet av sviten för att ge det dess mera fulländade slutenhet enligt vårt (mitt) kanske
större behov av repriser (refränger) och upprepningar som vi är tränade till att uppskatta
i dagen schlageröverösta musikvärld. Efter ytterligare ett recitationsparti framställer
Larsson ett musikstycke (del 4) som har en orientalisk tonprägel, åter här med en
Beethovisk rytmik i den underliggande stråkrytmiken och dramatiken.38 Av utrymmesskäl
begränsar jag här min beskrivning av musiken i Förklädd gud och går in på kort
beskrivning av texten.
35
Klarinetten utan vibrato är för mig lite tråkigt tom i Mozarts klarinettkonsert som är omtyckt av många,
musiksmaken är ju subjektiv och jag redovisar endast min smak.
36
EMI Classics insp 1974 Radiokören Stockholm CMCD 6356
37
det antika namnet för Grekland, Apollons hemvist.(Grekisk mytologi)
38
Beethovens 9 symfoni med avslutande satsen kan anas som inspirationskälla, här likväl som i de följande
partierna om välsignelsen som har en innerlig religiös karaktär i nivå med Beethovens mastodonta 9 symfoni, här
dock i ett mindre orkesterformat som enligt min mening känns mindre påfrestande och pompöst, - mera
mänskligt.
8
Texten
”Ej
Ej
för
för
krigare,
de
men
starka
bönder
i
som
världen,
har
plöjt
sin
men
jordlott
de
utan
svaga.
att
klaga,
spelar en gud på flöjt. Det är en grekisk saga...”
Texten skrevs 1933 av Hjalmar Gullberg.
(se
http://web.comhem.se/hansdotter/Svenska/disguise_sw.html
för
texten
i
sin
helhet).
Nazi-Tyskland tornade upp som orosmoln i Europa. Texten om Förklädd Gud med
framförande i radion inför 1 500 000 licensbetalare39 i förkrigs Sverige var ett sätt att
föra ut ett budskap till medborgarna. Ej för de starka , ej för krigare, en stark symbolik
låg i texten som vapen och musiken som bärare av budskapet. 40 Larsson var först
tveksam till musiksättningen av Förklädd Gud. Först 1939 så komponerade han verket
dedikerat till textförfattaren. Senare då Norge blev ockuperat av tyskarna komponerade
han en frihetssång om Norge. Norge i rött, vitt blått.41
Det finns mycket av symbolik i texten att finna om; ”vem finner lösenorden”, ”om
kappan än döljer hans gyllene hår”. (En del av texten finns med på bil 1 och 2, texten i
sin helhet se länk nedan)42. En text för de svaga med religiösa aspekter som stämmer väl
på kristendom om den svage som är stark i sin svaghet43
Gullberg var dramachef på Sveriges Radio och Larsson var chef för det
konstnärliga skapandet på radion, så de samarbetade nära under dessa orostider.
Gullberg blev senare sjuk och hans stora produktion av svensk lyrik hindrades, då liksom
Fröding blev förhindrad av sjukdom i sin produktion.44 Radion var ett utmärkt medium att
framföra blandningen av text, recitation och musik där varje ord gick fram likväl som
musiken. I min smak kunde en omdisponering med musik som skapar stämning på del
39
1 500 000 licenceholders enligt ”blad” om Lars Erik Larsson från Carolina-biblioteket.
Europa var hotat av Tyskland och den svenska motståndrörelsen fördes i det tysta och i dikten.
41
Texten av Finn Bö – marchen är numera ett stående inslag i varje 17-maj firande, Musiken i Sverige IV sid
390.
42
texten finns på < http:web.comhem.se/hansdotter/Svenska/disguise_sw.html > besökt 070513.
43
Ref till Bibeln, ett genomgående tema t.ex. i aposteln Paulus brev som delvis var svag och i sin svaghet
uppfattade det som en källa till styrka (känt kristet begrepp).
44
Fröding tillbringade tid på Ulleråker sjukhus i Uppsala.
40
9
av recitationspartierna höja verket ytterligare likväl som jag har vissa synpunkter på
musikdisponeringen. (Larsson har redan kortat Gullbergs text och valt bort vissa delar i
sin musiksättning av dikten). Texten är bra, likväl som musiken varför inte använda lite
av musiken ihop med recitation. Dagens teknik med bra högtalare gör detta möjligt även
i konserthallen, för att inte diktläsningen skall upplevas för torr och dominant.
Inledande diskussion
Varför är då Förklädd Gud ett av våra populäraste och mest sjungna körverk?
Bland mina källor hittar jag ett körpartitur på Uppsala musikbibliotek samt ett
klaverutdrag från Stockholm 1941. Samma körpartitur fann jag som nämnts i vårt
notbibliotek i Västerlövsta kyrka och eftersom verket uppförs i många kyrkor insåg jag
att det är ett standardverk som är lämpligt att ha kännedom som ibland vikarierande
kantor. Kyrkokörsång är en av våra största folkrörelser
45
och Larssons verk är ett av de
vanligaste i sammanhanget.
Varför?
1. Förklädd Gud är lättsjunget.
2. Texten är religiös, vilket tilltalar kyrkan.46
3. Musikstrukturen är klar och koncis (se bilagor).
4. Formatet går att anpassa från piano + kör, till körer + orkester + solister.47
5. Musiken har ett klart igenkännbart signum i första körpartiet (motsvarande hit i
popvärlden). Detta parti har närmast ”schlagerkaraktär” inom konstmusikgenren.48
Vid en jämförelse med andra verk kan vissa likheter skönjas i Lars Erik Larsson och
Beethovens produktion, vilken kan antas vara en läromästare för en professor i
komposition49(Sth 1947). Som nämnts kan man tänka sig Beethovens 9:e symfoni sista
satsen körpartiet som en inspirationskälla för körsatsen i ”Vem spelar på min pipa”… om
än dock i mindre format hos Larsson. Likaså växlingen mellan solister och körinsatser är
likartat. Detta är ju inget unikt för vare sig Beethoven eller Larsson men ska man försöka
beskriva musiken så kan väl Beethoven vara ett känt referens material som känns igen
av de flesta.
45
I Sverige sjunger ca 400 000 i olika körer – vår största folkrörelse.
De flesta inklusive mig själv reflekterar väl inte vilken Gud det är som är förklädd.
47
Jämför konserten i Uppsala Missonskyrka 2005.
48
Jmf Beethovens mest kända tema i 9:e symfonien.
49
Swedens one and only professor chair in composition, at State Academy of Music in Stockholm( this was
1947)
46
10
Det magnifika Välsignelse partiet i Larssons kör (del 4) blir då en parallell till
Beethovens (fortfarande symfoni nr. 9) upplösning från de rörliga körpartierna i, An die
freude. Freude schöner götterfunken50 till Beethovens religiösa förlösning och lovprisning
av närmast överjordiska klanger. Larsson lyckas fullständigt i sin tolkning av Välsignelsen
med kör och orkester som tillsammans bildar en klang med en storslagen text;
”där döden förlorar all makt”.
Där är finalen i Förklädd Gud, sen kunde verkets disponering förbättras ytterligare enligt
min mening (det finns mer att ge). Larsson tonar ner det hela i en stillsam koral liknande
version av huvudtemat (1:a körsatsen i verket) i ett långsamt tempo. Här vill man som
körsångare eller lyssnare höra och sjunga mer, få ge och känna ännu mer glädje och
basunera ut budskapet. Ge utlopp för energin som samlats i verket.
Varför inte göra som dagens schlagerlåtar?
– Ta om 1:a körsatsen!
Visst kan man instrumentera om den, bredda ut musiken mer mastodont som många
klassiker51 gjort. Men det behövs inte. Behövs mer är det bara för dirigenten att mana på
sina körsångare och musikanter med mera forte. Musiken är fulländad!
Det är Larssons verk men ett Da Capo tecken kan väl inte var helt fel, det vinner
verket på och tyvärr måste jag säga att inledningen är felplacerad som Da Capot i
Larssons version består i, det blir ett anti klimax. Inledningen som närmast är en
ouvertyr är användbart i ett annat syfte (som bakgrund till recitations parti, men av
utrymmesskäl ingår ej framställning av detta i denna webversion av uppsatsen, likaså
musikanalysen med notbilagor framställes ej i denna pdf-version).
50
Ref Bull, Sandved: Musikens värld sid 222 (Göteborg 1969) Världens mest lästa musikbok enl utgivarnas
förord.
51
Beethoven förstås , Mozart och Haydn med pukor och cymbaler, Berlioz (Fantastisk symfoni) och
Tjaikovskijs Festuvertyr 1812 med” kanoner” osv men det blir lite väl, (stökigt med ”kanoner” i konsertsalen
med) klassiska kompositörer kan spela över ibland, bara för att man får tillgång till ”100” man i orkester behöver
man ju inte trötta lyssnaren med ” titta vad jag kan”.
11
Avslutande diskussion
Hela sviten, speciellt
den
förlösande
Välsignelse
delen
(bil2) innehåller mycket
intressanta växlingar och djärva harmoniska grepp som förtjänar vidare studier men
utrymme för detta ges inte i denna uppsats omfång. Dessutom formatet av lyrisk svit
som är väldigt ovanligt i musikvärlden ger utrymme till förnyelse där en efterfrågan hos
publiken borde finnas, även om som sagt ytterligare lätt-tillgänglighet mot publiken kan
göras genom att kombinera recitation och musik så att verk av den här typen binds ihop
ännu mer till en enhet. Risken kan annars finnas att det upplevs som en diktläsning och
ett musikframförande men som sagt så kan en kombination ske som är möjligt att visa i
klingande musikexempel med länkar som jag påvisat,52 utan att förta eller popularisera
tonsättarens och diktarens intentioner till negativa följder. Larsson betonar ju också själv
hur han eftersträvar enkelhet och upprepning och jag tror inte han skulle ta illa upp om
delar av hans teman återupprepades ytterligare gånger för att öka suggestiviteten.
Beträffande de lilla instrumenteringsförslag som nämnts så vill jag peka på ett
storslaget exempel på instrumentering då Ravel instrumenterat Saties Gymnopedies 53.
Kanske konstmusiken och dess utövare skulle tjäna på lite lekfullhet beträffande
instrumentering.
Att flöjtisten spelar klarinettisten stämma osv. , om inte annat för träningens och
förståelsen skull av musikens helhet. Lika intressant är det att sjunga bas i en kör som
tenor, speciellt om man i ex. en kyrkokör sjungit samma repertoar i fyrtio år. Släpp fram
leksinnet i musiken! Låt en skicklig jazzmusiker (som ex Lennart Åberg) 54 improvisera
över en ackordsanalys som ex. i bil 1.(Lars Erik Larssons förspel till Förklädd gud)
tillsammans med ex. Akademiska kapellet. Keith Jarrett har lyckats väldigt bra med
kombination av symfoniorkester och pianoimprovisation.55
Tanken var att vi på universitet skulle samarbeta på detta sätt mellan
kurserna56 i improvisation, klassisk solosång och piano, men det är inte lätt att
improvisera över klassisk musik som är utarbetad av mästare ”utan vidare” så där
lyckades vi inte, enligt min mening. Men en skicklig musiker som improviserar med ett
52
Min avsikt var även att genom moderna musikprogram bifoga egna musikfiler med nya kombinationer av
Förklädd Gud aldrig tidigare hört, men som B-uppsats så förefaller det mig väl pretantiöst.
53
Lyssningsex. på<http://www.mandragoratango.com/archives/2005/06/wedding_music.html> besökt 070510
54
Författare av boken Jazzimprovisation, med gruppen Rena Rama undervisade på imp.kurs i Örebro 1975.
55
Lp skivan Keith Jarrett Arbour Zena (ECM Records 1976) ECM1070.
56
Enligt lärare Tuomi Haapala och Jörgen Adolfsson ”Vita fläckar” improvisationkursen och solosång och
piano på Musicum, handledare Stefan Karpe (director musicus i Uppsala, en tjänst som innehades även av LarsErik Larsson 1961-65) ref. Musiken i Sverige IV sid 392.
12
lyhört öra över ett lämpligt verk kan locka nya åhörare till en annars musikgenre i
publikkris.57
Jag
lämnar
till
läsarens
fantasi
vilka
kombinationer
som
kunde
åstadkommas. Ett stort område att vidareutveckla konstmusiken till förnyelse inom är
ett nästan glömt område som de klassiska kompositörerna behärskade 58 på 1700 och
1800-talet.
– Den klassiska improvisationen!
Inom jazzen har teknisk närmast fulländade ekvilibrister inom jazzimprovisation
skolats fram men inom den klassiska skolan har jag ännu inte hört någon behärska det
som vi kan ana spelades i konsertsalarna på Beethovens och Mozarts tid. Med de
ackordsanalyser jag presenterat i bilagorna kan improvisation övas på klassisk harmonik,
likväl som samma sak kan företas på ex Mozarts sonater. Ett enklare sätt att börja är att
skriva ut harmonierna i kyrkans koralbok och hur kul är det inte att improvisera på en
kyrkorgel med all vacker harmonik som däri sig döljer, bara vi vet tillväga gångsättet
från analys till improvisation.
Mästarna visste det med säkerhet!
Jag avslutar med citat med tre stycken inblandade:
En vän till Carl Cerny beskriver Beethoven så här; “He improvised on a theme I had given him as I
never have heard Mozart himself improvise”59.
(Beethoven) “begged Mozart to give him a theme for improvisation”60.
57
Konserter i universitetsaulan Uppsala 2005 som besökts har haft lite publik.
Gunno Klingfors Retro.nu (Sth 2003) sid 34.
59
Soneck Beethoven Impressions By his contemporaries (Dover 1967) sid 23.
60
Soneck Beethoven Impressions By his contemporaries, sid 11.
58
13
Källor till uppsatsen har varit:
Noterna
Lars-Erik Larsson Förklädd Gud klaverutdrag Musikaliska konstföreningen (Stockholm
1941)
Lars-Erik Larsson Förklädd Gud körpartitur Gehrmans förlag (Stockholm 1946)
Cd-inspelningen
Lars-Erik Larsson, Pastoralsviten, Förklädd gud Sveriges Radios symfoniorkester,
Radiokören EMI CMCD 6355
Konsert
Lars Erik Larsson Förklädd Gud Uppsala Missionskyrka 21 okt 2005 dir. S.Parkman
Litteraturförteckning
Bull, Sandved: Musikens värld (Göteborg 1969)
Connor, Herbert: Svensk Musik (Stockholm 1980)
Ekseption: Adagio noter (Amsterdam 1970)
Franzen, Nils Olof: Hört och sett Radio och television 1925-1974 (Stockholm 1974)
Kjellberg Natur och kulturs musikhistoria (Stockholm 1999)
Lindgren Gunnar och Åberg Lennart: Jazz och popimprovisation (Jönköping 1977)
Hahne Vispop 8 (Kristianstad 1994)
Hemmingson Merit: Huvva noter (Stockholm 1970)
Hildesheimer Wolfgang: Mozart (Stockholm 1980)
Jonsson Leif: Musiken i Sverige 4 (Stockholm 1994)
Johansson Jan: Jazz på svenska (Solna 1977)
Klingfors, Gunno: Retro.nu (Stockholm 2003)
Robbins Landon: Mozart De gyllene åren (Kina 2005)
Soneck Beethoven Impressions By his contemporaries (OG 1967)
Tanner Roger: Lars Erik Larsson (Stockholm 1987)
Wallner, Bo: Lars-Erik Larsson och hans concertinor (Stockholm 1957)
Fonogram
Lars-Erik Larsson, Pastoralsviten, Förklädd gud Sveriges Radios symfoniorkester,
Radiokören EMI CMCD 6355
Lars-Erik Larsson, Förklädd Gud Uppsala Chamber Orchestra dir Stefan Parkman,
Proprius 9987
Lars- Erik Larsson, Förklädd gud Håkan Hagegård baryton BIS LP-96
Lars-Erik Larsson Förklädd Gud - God in Disguise Enskede Kammarkör Nosag records,
NOSAGCD 064
Änglar När änglar drömmer Lars Erik Larsson Förklädd Gud förspel Naxos 8.503096/2
Keith Jarrett Arbour Zena (ECM Records 1976 ECM1070)
Texten till Förklädd Gud Av Hjalmar Gullberg finns på länken
<http://web.comhem.se/hansdotter/Svenska/disguise_sw.html> besökt 070511
14
Bilaga 1
Verkets struktur del 1 och 4
Del 1 Förspel
Nr 1 Förspel
Tema A i Bb-dur
Bb3 Gm
Bb Cm3
F4-3
takt 1-8
Tema A i
F-dur
Takt 9-16
F
Bb/3 F/3 Dm
C
C4-3
B-del 10
takter
Takt 17-27
C
A
C/7
E9/3
Bb5 Fm5
G/7
Cm3
F/3
D
C
G+9
F#m G/7
A A7
C Bb Ab9 D/3 4
Gm
G
Hdim
C/3Cm/3
G
C7
C
Dm
G
G4
Am A
F
Cm/3
D
A- C7
9/3
C/7
F7
A/5 A
D
Gm
C4-3
G
G+9/3
E
A
Dm
G4-3
C
C
F
Bb/3 C
F7/3DmC
F
F
Bb5 Fm5
G/5
Cm/3
C Bb A9
Tema A i
F-dur
Takt 35-42
F
Bb/3 F/3 Dm
C
C4-3
F/3
D
Gm
Gm
F/3 G
C7
Tema A i Bb-dur
taktr nr
27-34
Bb3 Gm
Bb Cm3
F4-3
C
E
D
Coda
Takt 43-52
C
C
Gm
C
C
Gm
Del 4 andra delen lento damkör
Välsignelsen del 1 alla marcia finns på Internet på följande adress:
http://www.laurentii.se/index.php?page=4
den följande delen (lento) har enligt min mening den mest säregna harmoniken varför
jag här nedtecknar den med kommentarer på annan plats i uppsatsen.
Välsignelsen,
lento
(slutet)
15
intro
Ab
Ab
Välsignelsen följer i gudarnas spår om kappan än
döljer hans gyllene hår
Db
Db
E
E
A
Så blomstrar den mark där han
går
H
F#
H
H
Välsignelse följer i gudarnas spår Om kappan än
döljer hans gyllene hår
E
E
G
G
C
så blomstrar den mark där han
går.
D
A7
D
D
avslutning
D
D
D
D
G
A
F#
F#
C
A
A
G
Bilaga 2 Del 2 Kör
Intro10
takter
Vem spelar på en pipa en låt av
gryningsluft
G
G
G
Dm
G
För himmelskt att begripa höjd över
allt förnuft
Am/5
F dm
Dm7
Dm E
Am
C
F Am
E
oboe solo 10 takter
Vem äger lösenorden flöjtvisans
dolda text
G
G
Dm
G
G
Dm E7
Vem spelar på jorden för djur och
växt
F
G7/5C/ DmEmHm Dm7
Am
3
7
E
D
Am D
D
G
G
Dm
C
Am
G
G
E
Am
Am
mellanspel 10
takter
D
Am
D
Am D
Am D
Am
G
Dm
G
D4
Oboesolo 4 takter
B del 8
takter
Vem är den gode herden som för sin
flock i vall
C
C
C7
C
D4- 3 G
G
Cm7
10 takter
och som med gräs förser dem och
toner av kristall
solo
Am
Am
F
Dm F Am
12 takter
vem går på betesängar i sommardagens kvalm och sover bland
drängar på jordisk halm
G
Dm
G Dm Am E Am
F
F Am Dm
16
E7
8 takter
Vem
Vem
Am
G
Dm
Am
G/7
Am
E
Am
Am
Am
Am
Am
E
A
A
A
A
D
D
G
G
G
E
A
A
9 takter
Am
G
Dm
G/7
5 takter
mellanspe
l
D
D
D
8 takter
Vem är den gode herden som
flock i vall
G
D7
G
8 takter
gräs förser dem och toner
av kristall
D7/3
A/3
G/3
G
Vem går på betesängar i
sommardagens kvalm
för sin
D
D
Am
Osv…
.
Bilaga 3,4, och 5 finns ej med i elektroniska versionen, de är papperskopior
Tack för intresset…
17
A
Am