Hushållet som arbetsgivare

Hushållet som
arbetsgivare
2007
Hur sköter man skatter, pensioner,
socialskyddsavgifter och försäkringspremier?
Var får man stöd?
Utgivare:
Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Arbetsministeriet
Folkpensionsanstalten FPA
Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
Pensionsskyddscentralen
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas
Skattestyrelsen
Social- och hälsovårdsministeriet
Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma
Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola
Produktion: Karissa Oy/Kari Rissa
Layout: Teppo Jokinen
Illustratör: Jorma Nousiainen
Tryckeri: PunaMusta Oy, Iisalmi 2007
ISSN 0356-2581
Hushållet som
arbetsgivare
Hur sköter man skatter, pensioner,
socialskyddsavgifter och försäkringspremier?
Var får man stöd ?
Innehåll
Till läsaren 5
Arbetsgivarprestationer när ett hushåll
anställer arbetstagare
6
1. Beskattning
8
Lönen är 1 500 euro ellermindre per år
- ingen förskottsinnehållning
9
Lönen är över 1 500 euro per år
- förskottsinnehållning skall verkställas
9
Arbetsgivares socialskyddsavgift11
Exempel på hur man räknar ut
förskottsinnehållningen11
Förskottsinnehållningen i praktiken12
När man låter ett företag
utföra ett arbete14
Förskottsuppbördsregistret15
2. Lagstadgad pensionsförsäkring17
Hur ska hushåll försäkra sina anställda?18
Alla arbete med samma
pensionsförsäkring18
Vilka arbeten och arbetstagare ska
husshåll försäkra?19
På vilken lön betalas ArPL-avgift?
20
Vad är ArPL-avgiftens storlek? 20
När ska avgiften betalas ? 21
Registering och kontroll av
pension­suppgifterna 21
Vart ska hushåll betala ArPL-avgift?
22
3. Lagstadgad olycksfallsförsäkring
Tekning av försäkring
Olycksfallsförsäkringsersättningar
23
24
25
Åtgärder då ett olycksfall inträffat
Arbetslöshetsförsäkring
Grupplivförsäkring för arbetstagare
26
27
27
4. Hushållens premier i 2007 ett nötskal
28
5. Förmåner från FPA
29
6. Trygghet med tanke på risker30
7. Låglönestöd
31
8. Arbetsförvaltningens stöd till hushåll32
Lönesubvention32
Subventionens varaktighet och belopp 32
Hushållens arbetsgivarringar 33
9. Hushållsavdrag
34
Vem får avdraget?34
Hurudant arbete berättigar till avdraget 34
Avdraget beviljas inte
35
Avdragbara kostnader35
Från vilken skatt görs avdraget36
Exempel på avdragsbelopp 36
10. Anställninsfrågor37
Hushållsarbetstagares arbetstid37
Arbetsavtal38
Uppsägning38
Lön38
Semestern39
Arbetsintyg 39
Företagshälsovård
39
Säkerheten i arbete 39
Råd och anvisningar 40
Till läsaren
P
rivathushållen erbjuder talrika arbetstillfällen för kunnigt folk inom
olika områden. Arbetet kan bestå av traditionella hushållsgöromål, såsom städning, tvätt och matlagning, men hushållen kan också anlita utomstående
arbetskraft för exempelvis vård- och
omsorgsarbete eller planerings-, byggoch reparationsarbeten av olika slag.
Denna handbok är avsedd för privathushåll som själva anställer arbetskraft eller köper s.k. hushållstjänster
från privata företag. Handboken utreder de skyldigheter som hushållen har
i egenskap av arbetsgivare, i synnerhet
vid arbetsförhållanden av tillfällig art.
När ett hushåll anställer arbetskraft
åtar det sig vissa skyldigheter som gäller för arbetsgivare. Hushållet skall
verkställa förskottsinnehållning på lönen och sätta in beloppet på statteverkets konto tillsammans med arbetsgivares socialskyddsavgift. Hushållet
skall göra anteckningar om alla förskottsinnehållningsbelopp och socialskyddsavgifter som det erlagt. Det
är också hushållets sak att sköta premierna för arbetspension och arbetslöshetsförsäkring. Hushållet är skyl-
digt att teckna en olycksfallsförsäkring
för arbetstagare.
Handboken beskriver också hur man
skall gå till väga om hushållet köper arbete/arbetsprestationer av yrkesutövare
eller företag. Då har ett hushåll överhuvudtaget inga skyldigheter som arbetsgivare eller skyldigheterna är betydligt
begränsade.
Olika branschers kollektivavtal eller
frågor som gäller deras tillämpning behandlas inte i denna handbok. Information om dem kan fås hos de olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.
Handboken distribueras till hushåll
bl.a. via skattebyråerna, försäkringsbolagen, FPA-byråerna, pensionsförsäkringbolagena, arbetskraftsbyråerna
och internet.
Uppgifterna i publikationen motsvarar 2007 års nivå.
Handboken är resultatet av ett samarbete mellan Pensionsskyddscentralen,
Folkpensionsanstalten FPA, pensionsförsäkringsbolagena, social- och häl­
so­vårdsministeriet, arbetsministeriet,
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, Skattestyrelsen och Arbetslöshetsförsäkringsfonden.
Hushållets skyldigheter som arbetsgivare
Lön: 1500 euro eller mindre per kalenderår
Arbetsgivarprestation
sköts av
• arbetsgivaren
–
–
–
–
Ar
–
–
–
* om arbetsdagarna är
fler än 12 per år
om branschen har ett
kollektivavtal betalas
också grupplivförsäkring
för arbetstagare
Pr
e
ol mie
yc fö
ks r l
fa ag
lls st
fö ad
rsä g
Pr
k r ad
em
in
g
ar ie
be /a
fö ts vg
rsä lös if t
kr he för
in ts
g -
ie
PL
-p
re
m
yd
d
lsk
cia
–
•
•
•
•
•
•
•
•
•
–
Flyttkarl
–
Musiker –
Hemlärare
–
Reparatör
–
–
Byggarbetare
–
Hembiträde
–
Städare –
Barnskötare
–
Au pair So
Till exempel:
Fö
r
av sko
sk ttsi
at nn
t e
hå
sa
vg
i
ft
lln
in
g
*
•
•
•
•
•
•
•
•
•
**
**
•
–
–
•
•
•
•
•
•
arbetslöshetsförsäkringspremien
uppbärs inte, om den
lagstadgade olycksfallsförsäkringspremien betalas som en fast
årspremie
Lön:
över 1500 euro per kalenderår
Arbetsgivarprestation
Barnskötare
Au pair
Flyttkarl
Musiker
Hemlärare
Reparatör
sköts av
• arbetsgivaren
re
m
PL
-p
Ar
So
Pr
e
ol mie
yc fö
ks r
fa la
lls gs
fö ta
rsä dg
Pr
k r ad
em
in
g
ar ie
be /a
v
fö tsl gi
rsä ös f t
kr he för
in tsg
ie
sa
vg
i
lsk
cia
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Städare
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hembiträde
•
•
•
•
•
•
•
•
•
yd
d
hå
Byggarbetare Fö
r
av sko
sk ttsi
at nn
t e
Till exempel:
**
ft
lln
in
g
*
* om arbetsdagarna är
fler än 12 per år
om branschen har ett
kollektivavtal betalas
också grupplivförsäkring
för arbetstagare
•
•
•
•
•
•
•
•
•
**
•
–
–
•
•
• •
•
• arbetslöshetsförsäkringspremien
uppbärs inte, om den
lagstadgade olycksfallsförsäkringspremien betalas som en fast
årspremie
1. Beskattning
Ett hushåll kan fungera som arbetsgivare och anställa arbetstagare. Ett
hushåll kan också anlita självständiga yrkesutövare eller företag för att
få arbeten utförda. Det gäller att veta när det är fråga om ett arbetsförhållande, eftersom ett hushåll som betalar lön har andra skyldigheter än
ett hushåll som betalar en faktura.
Under 1 500 euro
O
m ett hushåll anställer en
arbetstagare och betalar
lön på högst 1 500 euro om året,
behövs det ingen förskottsinnehållning och inte heller någon
socialskyddsavgift. Däremot
skall hushållet i allmänhet betala premierna för de lagstadgade pensions- och olycksfallsförsäkringarna (se tabellen på
sidorna 6-7).
Över 1 500 euro
Om den sammanlagda lön
som ett hushåll betalar till en
och samma person överstiger 1 500 euro om året, skall
hushållet verkställa förskottsinnehållningen och betala arbetsgivares socialskyddsavgift.
Premierna för de lagstadgade
pensions- och olycksfallsförsäkringarna skall också betalas.
Utförs arbetet däremot av
en självständig yrkesutövare
eller ett företag, behöver hushållet inte verkställa förskottsinnehållning eller betala socialskyddsavgift. Hushållet behöver inte heller betala arbetspensions- och olycksfallsförsäkringspremier. Dessa kostnader ingår i yrkesutövarens
eller företagarens faktura.
När man låter en löntagare
utföra arbetet
Lön på högst 1500
euro eller mindre
per år – ingen
förskottsinnehållning
Förskottsinnehållning behöver
inte verkställas på lön till en arbetstagare som ett hushåll har
anställt, om lönen uppgår till
högst 1500 euro under ett kalenderår.
Man behöver inte heller betala arbetsgivares socialskyddsavgift.
Om lönen betalas i flera rater, bestäms gränsen för befrielse från förskottsinnehållning
dvs. 1 500 euro enligt det sammanlagda lönebeloppet. Om
man exempelvis betalar arbetstagaren 600 euro i månaden
och arbetsförhållandet varar
tre månader, skall förskottsinnehållning verkställas och arbetsgivares socialskyddsavgift
betalas redan på lönen för den
första månaden.
Om man inte vet det sammanlagda lönebeloppet när
arbetsförhållandet inleds, men
beloppet senare överstiger
1 500 euro, skall man verkställa förskottsinnehållning från
den dag gränsen på 1 500 euro
överskrids. På löner som betalats tidigare behöver förskottsinnehållning inte verkställas.
Arbetsgivares socialskyddsavgift betalar man dock för hela
årets sammanlagda lönebelopp, likaså de lagstadgade arbetspensions- och olycksfallsförsäkringspremierna.
Vad är ett
arbetsförhållande?
Arbetsförhållandet betraktas som en helhet. En person
står i allmänhet i arbetsförhållande till ett hushåll när
• hushållet bestämmer när och hur arbetet skall utföras
• hushållet skaffar det material som behövs
• arbetstagaren personligen arbetar i hushållet
• arbetstagaren får semesterersättning och lön för sjuktid
• hushållet betalar arbetsgivares socialskyddsavgift och
ombesörjer olycksfallsskyddet
Arbetsgivaren är den för vars räkning arbetet utförs. Ett hushåll som anställer t.ex. ett hembiträde, en städare
eller byggarbetare betraktas som arbetsgivare.
Lön över 1500 euro per
år – förskottsinnehållning skall verkställas
Om beloppet av lön och andra förmåner till samma mottagare under ett år överstiger 1 500 euro,
är hushållet skyldigt att verkställa
förskottsinnehållning på arbetstagarens lön samt att betala arbetsgivares socialskyddsavgift.
Förskottsinnehållningen går till
så att hushållet drar av förskottsinnehållningsbeloppet från bruttolönen och redovisar det till skattemyndigheterna. Förskottsinnehållning skall verkställas även på
löner som betalas i förskott. Förskottsinnehållningsprocenten
finns på löntagarens skattekort.
Lönen kan betalas i form av
pengar, naturaförmån (t.ex. kostförmån) eller annan förmån.
Skattestyrelsen fastställer årligen
naturaförmånernas penningvärden och uppgifter om dessa finns
att få hos skattebyråerna, skatteverken och från webbsidan www.
skatt.fi.Om lönen betalas även
i form av någon naturaförmån,
läggs naturaförmånens värde på
penninglönen och förskottsinnehållningen verkställs på det sammanlagda beloppet.
Lönen kan grunda sig på arbetstid (tim- eller månadslön) eller på presterat arbete (ackordlön).
Olika lönetillägg (t.ex. ersättningar för övertids- eller söndagsarbete, semesterersättningar, semesterpremier) utgör också lön.
Om lönen betalas enbart i
form av naturaförmåner behövs
narie lönen. Förskottsinnehållningen verkställs på det sammanlagda beloppet.
Förskottsinnehållning på lön
från bisyssla
ingen förskottsinnehållning.
Arbetsgivares socialskyddsavgift skall dock betalas och den
beräknas enligt naturaförmånens penningvärde.
Förskottsinnehållning på lön
från huvudsyssla
Om arbetstagaren är heltidsanställd och ger hushållet ett skattekort för huvudsyssla, skall förskottsinnehållningen verkställas enligt skattekortet. Hushållet behåller skattekortet under
hela den tid som anställningen
varar. Skattekortet för huvudsyssla anger en grundprocent
och en tilläggsprocent. På skattekortet står också den inkomstgräns upp till vilken arbetsgivaren tillämpar grundprocenten under varje löneperiod (den
överenskomna period för vilken lönen betalas, t.ex. en månad). Om lönebeloppet översti-
10
ger den angivna inkomstgränsen för löneperioden, skall förskottsinnehållningen på den
överstigande delen verkställas
enligt tilläggsprocenten.
Alternativt kan arbetstagaren välja förskottsinnehållningen enligt en inkomstgräns. Då använder hushållet
grundprocenten tills inkomstgränsen överskrids, men därefter innehålls skatten på alla
inkomster enligt tillläggsprocenten.
Förskottsinnehållning
på semester- och övertidsersättningar
Förskottsinnehållningen på
semesterpremier och semesterpenningar verkställs separat från löneberäkningen och
alltid enligt grundprocenten.
Övertids- eller söndagsarbetsersättningar eller andra lönetillägg adderas till den ordi-
Om en löntagares arbete i ett
hushåll är en bisyssla, dvs. vid
sidan av en annan anställning,
skall förskottsinnehållningen
verkställas enligt skattekortet
för bisyssla.
Hushållet behåller inte skattekortet för bisyssla utan tar endast arbetstagarens person- och
beskattningsuppgifter från kortet för att kunna verkställa förskottsinnehållningen. Ett skattekort för bisyssla anger antingen både grund- och tilläggsprocenten eller endast tilläggsprocenten.
Om lönerna från ett och samma hushåll under ett år överstiger inkomstgränsen i skattekortet, skall förskottsinnehållning
för den överstigande delen verkställas enligt tilläggsprocenten.
Om endast en procentsats är
antecknad på skattekortet används den för alla biinkomster
utan någon övre gräns.
Om arbetstagaren inte har skattekort
Om den person som hushållet
anställt inte uppvisar något skattekort, bestäms beskattningsförfarandet enligt lönebeloppet. Om det sammanlagda lönebeloppet under ett kalenderår
överstiger 1 500 euro, måste förskottsinnehållningen för både
huvud- och bisyssla verkställas
enligt 60 %.
Arbetsgivares socialskyddsavgift
Hushållet
måste betala även
ar­betsgivares socialskyddsavgift på lönen om det sammanlagda beloppet av lönerna och
förmånerna till arbetstagaren
överstiger 1 500 euro per år.
Socialskyddsavgiften som
hushållet betalar beräknas
i regel som procent av den
förskottsinnehållningspliktiga lönen.
Socialskyddsavgiften be-
räknas enligt den procent
som var gällande den dag
då lönen betalades. År 2007
utgör socialskyddsavgif­ten
2,951 procent av lönebeloppet.
Sjukförsäkringspremie förändras
I samband med förskottsinnehållningen uppbärs både av arbetstagare och företagare en
dagpenningpremie och en sjukvårdspremie. Båda premierna
ingår i förskottsinnehållningsprocenten.
Den lönespecifikation som
ges till arbetstagaren måste ha
en egen punkt som visar beloppet på den uttagna dagpenningspremien.
Dagpenningpremien är avdragbar i beskattningen
År 2007 är dagpenningspremien 0,75 procent från lönen.
Premiebeloppet fås så att
bruttolönen multipliceras med
0,75 procent. Exempel: lönen är 1 000 euro; dagpenningspremiebeloppet fås så att
1 000 euro multipliceras med
0,75 procent, beloppet är m.a.o.
7,50 euro.
Löntagarens skyldigheter
Löner som ett hushåll har betalat är skattepliktig inkomst
för arbetstagaren även om någon förskottsinnehållning inte
verkställts på dem. Löntagaren
skall kontrollera att lönen finns
i rätt belopp på den förhandsifyllda skattedeklarationen.
Om löntagaren betalar skatten själv uppbärs den i form
av kvarskatt, dvs. s.k. tilläggsskatt. Flera årliga lönebelopp
som understiger 1 500 euro
från flera olika arbetsgivare
kan leda till ett stort kvarskattebelopp.
För att undvika kvarskatt kan
löntagaren be om förskottsinnehållning även på belopp
som understiger 1 500 euro eller hämta en förskottsdebetsedel från skattebyrån eller betala skatten på eget initiativ som
förskottskomplettering.
Exempel på hur man beräknar
förskottsinnehållningen
Grundprocenten på skattekortet är 28 och tilläggsprocenten 47. Inkomstgränsen för löneperioden är 2 000 euro. Löneperioden är en månad, dvs. lönen betalas en gång i månaden.
Månadslönen är 2 100 euro (penninglön 2 000 euro och kostförmån för 20 dagar 5,00 euro/dag).
Förskottsinnehållning enligt grundprocent upp till 2 000 euro(2 000 euro x 28 % = 560 euro) och
enligt tilläggsprocent för den överstigande delen 100 euro (100 euro x 47 % = 47,00 euro).
Förskottsinnehållningen blir alltså sammanlagt 607,00 euro.
Arbetstagaren betalas 2 000 euro - 607,00 euro = 1 393,00 euro.
11
Betalningen av förskottsinnehållning
och arbetsgivares socialskyddsavgift
Tid och plats
Ett hushåll skall betala förskottsinnehållningen och socialskyddsavgiften senast den
10 i den kalendermånad som
följer på lönebetalningsmånaden. Betalningen sker med gireringsblankett VEROH 7619r
för skatter på eget initiativ.
Blanketter finns hos skatteverk,
skattebyråer, postkontor, de flesta banker och från www.skatt.
fi. Betalningarna kan skötas via
bank. Betalautomater eller datorer kan också användas.
Om lönen exempelvis har betalats 20.2., skall förskottsinnehållningen och socialskyddsavgiften betalas senast 10.3. Om
den sista betalningsdagen sammanfaller med en allmän helgdag, t.ex. på grund av självständighetsdagen, julen, söndag eller lördag, får man betala den
första vardagen efter helgen.
12
Att fylla i girerings­
blanketten
Som mottagarens kontonummer antecknar man kontonumret för skatteverket i betalarens
hemkommun. Kontonumret
finns på gireringsblankettens
baksida. Förutom betalarens
namn skall man också uppge
personbeteckningen i fullständig form, alltså födelsedatum
och signumdel.
Månaden och året som betalningen gäller uppges med
fyra siffror. Exempelvis vid betalning till skatteverket i juli av
förskottsinnehållningar och arbetsgivares socialskyddsavgift
på lön som betalats till arbetstagaren i juni, skall månaden och
året uppges i formen 0606.
Förutom det sammanlagda
beloppet skall skatterna specificeras på blanketten med
hjälp av koder. Förskottsinne-
hållningens kod är 80, medan
kod 81 avser arbetsgivares socialskyddsavgift.
Årsanmälan
Ett hushåll som anställt arbetstagare skall lämna en årsanmälan över lönerna samt förskottsinnehållningarna på dem. Årsanmälan tillställs hemkommunens skatteverk.
Årsanmälan skall även göras
över löner på vilka man inte
verkställt förskottsinnehållning eller betalat arbetsgivares
socialskyddsavgift, om lönebeloppet är minst 200 euro per
kalenderår.
Årsanmälan skall vara inlämnad före utgången av januari
året efter lönebetalningsåret.
Deklarationen kan dock med
fördel lämnas in genast då arbetsförhållandet har upphört,
om det inte varar till kalender-
årets slut. Årsanmälan lämnas
på blankett VEROH 7801r, som
finns hos skatteverk, skattebyråer, postkontor och banker. Blanketten finns också på Internet
www.skatt.fi.
Den med vars beteckning
prestationen har betalts antecknar som lönebetalare sitt namn,
sin adress, sitt telefonnummer
och sin personbeteckning på
blanketten.
Lönerna deklareras på blanketten för årsanmälan separat
för varje löntagare. Lönens prestationskod uppges enligt den
typ av skattekort (huvudsyssla/
bisyssla) som löntagaren har givit lönebetalaren. Löntagarens
namn och personbeteckning
uppges i sin helhet. Vid punkt
14 “ lönens/prestationens belopp” uppger man den utbetalda bruttolönen. Vid punkt 15 “
förskottsinnehållning” uppger
man beloppet av förskottsinnehållning som verkställts under
året och betalats på skatteverkets konto.
År 2007 är arbetstagares
pensionsavgift som hushållet tar ut hos arbetstagaren 4,3
procent för personer som är
18 – 52 år och 5,4 procent för
personer som är 53 – 67 år. Arbetslöshetsförsäkringspremie
är 0,58 procent år 2007, premien uppbärs hos personer
som är 17 – 65 år.
På blanketten skall hushållet även uppge löntagarens naturaförmåner. Närmare anvisningar om hur dessa skall deklareras finns på blankettens
baksida.
Löntagaren skall
få ett verifikat
Hushållet skall ge ett verifikat
åt löntagaren som där kan kontrollera löne- och förskottsinnehållningsbeloppen.
Verifikat är ett intyg som
kan formuleras fritt men som
dock skall innehålla betalarens
och mottagarens namn samt i
euro lönens eller arbetsersättningens och förskottsinnehåll-
ningens belopp, beloppen på
arbetstagares pensionsavgift
och arbetslöshetsförsäkringspremie. Därutöver skall beloppet på sjukförsäkringens dagpenningsbelopp visas i intyget
( se på sidan 11). Arbetsgivaren
tar inte ut dagspenningspremien på lönen eftersom den
ingår i förskottsinnehållningsprocenten.
Verifikatet dateras och undertecknas samt ges till arbetstagaren antingen vid arbetsförhållandets slut eller senast den
15 januari året efter lönebetalningsåret.
I allmänhet bör uppgifter
om lönebetalningen eller förskottsinnehållningen inte antecknas på skattekortet. Endast om skattekortet utvisar en
skyldighet att göra anteckningar – såsom i fråga om graderade skattekort eller skattekort
med en inkomstgräns – uppger man de utbetalda lönerna, arbetsgivarens namn och
tiden för vilken lönen har betalats.Anteckningarna görs vid
punkten “tilläggsuppgifter”
Skyldigheten att
bevara verifikat
Ett hushåll skall göra anteckningar om utbetalda löner och
bevara anteckningarna. Som
anteckning räcker en kopia av
det verifikat som ges åt löntagaren och ett kvitto på den utbetalda lönen.
Anteckningarna, fakturorna
och kvitton bör bevaras under
sex år efter utgången av det år
då lönen betalats.
13
När man låter ett företag utföra
ett arbete
Ett hushåll kan köpa arbetsprestationer av yrkesutövare
eller företag. Då slipper hushållet sköta socialskyddsavgifter, förskottsinnehållning, pensionspremier eller premier för
olycksfallsförsäkring.
Företag som hushållets
avtalspartner
Ett hushåll kan låta ett företag
(t.ex. öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag andelslag)
göra arbetet delvis eller i sin
helhet. Då har hushållet inga av
14
arbetsgivarens skyldigheter.
Ett företag sköter självt skatter o.a. betalningar för sina arbetstagare. Sin egen inkomstskatt betalar företaget i allmänhet med en förskottsdebetsedel.
Beroende på branschen har
en yrkesutövare som bedriver
affärsverksamhet i bolagsform
i allmänhet en affärslokal eller
andra utrymmen som skaffats
för att kunna idka rörelse. Affärsverksamheten är i allmänhet offentlig och omfattande
så att man exempelvis gör reklam för sina tjänster till betalande kunder.
Yrkesutövare
som hushållets
avtalspartner
Ett hushåll har inte heller arbetsgivarens skyldigheter om
hushållet betalar arvode på
utfört arbete till en yrkesutövare
som fungerar som företagare till
exempel med ett firmanamn.
Även i det fallet skall företaga-
ren förutom sina egna skatter
också betala sin egen pensionsförsäkringspremie (FöPL) och
eventuella frivilliga olycksfallsförsäkringspremier.
Hushållet kan betrakta sin
avtalspartner som yrkesutövare om partnern tagit arbetet
på ackord och använder egna
arbetsredskap, skaffar allt material och själv anställer sina
medhjälpare. Yrkesutövare är
bl.a. ledarna och lärarna i hobby- och fritidsaktiviteter av olika slag.
Mera information
Om det är oklart om den som
utför arbetet är en företagare
eller en löntagare, bör hushållet kontakta skattebyrån för att
be om råd med förfaringssättet. Hushållet kan även be om
ett bindande förhandsavgörande som är avgiftsbelagt.
Förskottsuppbörds­
registret
Vad innebär det?
Fastän man ingått ett avtal med
en yrkesutövare eller ett företag,
är man inte automatiskt befriad
från skyldigheten att verkställa
förskottsinnehållning.
Om det sammanlagda beloppet av arbetsersättningar överstiger 1500 euro under året,
skall hushållet kontrollera att
yrkesutövaren eller företaget
finns i förskottsuppbördsregistret. Hushållet skall kontrollera
registreringen före avtalet.
Skatteförvaltningen ger inte
något förskottsuppbördsregisterutdrag, varför yrkesutövaren
eller företaget inte kan visa med
hjälp av utdraget att de finns i
förskottsuppbördsregistret.
Företag eller yrkesutövare
som finns i registret betalar
själv sina förskottsskatter och i
det fallet är hushållet inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning.
Hushållet skall kontrollera registreringen antingen på
webbplatsen www.ytj.fi eller
genom att ringa servicenumret
för 010 320 495. Hushållet kan
även kontakta skattebyrån och
fråga om registreringen.
Om företaget eller företagaren inte införts i registret måste man verkställa förskottsinnehållning på fakturans belopp.
Arbetsgivares socialskyddsavgist skall inte betalas.
15
Förskottsinnehållningsbelopp av pesoner
som inte finns i förskottsuppbördsregistret
Om arbetet utförs av en person
som t.ex. idkar yrkes- eller näringsverksamhet under firmanamn utan att vara införd i förskottsuppbördsregistret, sker
förskottsinnehållningen enligt
personens skattekort för biinkomster eller enligt ett annat
skattekort som givits av skattebyrån. Om en fysisk person inte
alls uppvisar något skattekort,
verkställs förskottsinnehållning
enligt 60 %, om beloppet av de
betalda ersättningarna överstiger 1 500 euro om året.
Om arbetet utförs av och prestationen betalas till ett aktiebolag, öppet bolag, kommanditbolag eller motsvarande samfund
eller sammanslutning, verkställs förskottsinnehållningen
enligt 13 %. När skatten betalas är koden på gireringsblanketten 83.
Förskottsinnehållningen beräknas enligt fakturans belopp
som minskats med momsbeloppet. Kostnader som förorsakats av arbetets utförande el-
16
ler varornas andel dras inte av
förrän förskottsinnehållningen
har verkställts.
Anteckningarna på årsanmälan
En årsanmälan skall lämnas
även över arbetsersättningar till
personer eller företag som inte
är införda i förskottsuppbörds-
registret. Årsanmälan antecknas
på årsdeklarationen genom att
man antecknar H vid punkten
”kod för annat prestationsslag”
(listan över andra prestationsslag finns på blankettens omstående sida).
Det är viktigt att uppge ett fullständigt FO-nummer även för yrkesutövare och bolag som inte är
registrerade, eftersom förskottsinnehållningen på betalningar
för arbete räknas mottagaren till
godo endast om de har anmälts
på årsanmälan.
Mera information!
Ytterligare information om beskattning och förskottsinnehållning fås på webbplatsen www.
skatt.fi samt på skatteförvaltningens riksomfattande servicenummer.
Anlita webbtjänsten
Med hjälp av tjänsten sköter du lätt och smidigt dina arbets­
givarskyldigheter.
Tjänsten Palkka.fi lämpar sig för hushåll som använder
tjänsten
• för att räkna ut arbetstagarens lön och för att teckna försäkringar för arbetstagaren
• för att betala arbetsersättningsfakturan till företag eller förening som finns med i förskottsuppbördsregistret
I bägge fallen är hushållet berättigat till hushållsavdraget i beskattningen. Man kan använda tjänsten för att betala
löner eller räkningar även i det fallet att arbetet inte berättigar
till hushållsavdraget, t.ex. då det gäller arbete på nybygge.
Tjänsten Palkka.fi lämnar in anmälningarna och deklarationerna till försäkringsbolag och till skatteförvaltningen automatiskt i rätt tid.
Användaren identifieras antingen med den personliga nätbankkoden eller med ett chipförsett identitetskort.
2. Lagstadgad pensionsförsäkring
I början av 2007 trädde den nya lagen om pension för arbetstagare (ArPL) inom den privata sektorn i kraft. Nu försäkras alla
löntagare inom den privata sektorn enligt ArPL, också de som
är anställda hos privata hushåll.
A
llt förvärvsarbete som ett
hushåll låter utföra försäkras nu enligt en och samma lag
om pension för arbetstagare.
Hushållsarbetsgivare behöver
inte längre tänka på enligt vilken lag en arbetstagare ska för-
säkras. De får också själva välja
i vilket pensionsbolag de försäkrar sina anställda.
Från och med 2007 omfattar
ArPL-pensionsförsäkringen allt
förvärvsarbete som utförs av arbetstagare i åldern 18–68 år, om
lönen överstiger 46,08 euro i
månaden. Alla arbetstagare
som anställs av privata hushåll,
såväl hantverkare, hembiträden
som musiker som spelar på familjefester, försäkras nu enligt
samma principer.
17
Vilka arbeten och
arbetstagare ska hushållet
försäkra?
Ett hushåll som låter utföra arbete är en arbetsgivare
enligt arbetspensionslagstiftningen. Hushållen ska försäkra nästan allt arbete de låter utföra.
Enligt ArPL försäkras både hantverkare, artister som
uppträder på familjefester och utländska hembiträden
som arbetar mot lön. Det förutsätter dock att arbetstagaren är 18–68 år gammal och lönen är högre än 46,08
euro i månaden.
Även om anställningen är mycket kort och verkar
obetydlig, omfattas den av ArPL, om lönen uppgår till
gränsbeloppet.
Företagare som anlitas av hushåll sköter själv sin
pensionsförsäkring. Hushållet är inte skyldigt att pensionsförsäkra företagare.
18
Alla arbete med samma
pensionsförsäkring
Pensionsförsäkringen är en
viktig förmån för arbetstagaren. Den ger inte bara pension när arbetstagaren blir gammal, utan utgör också en trygghet om han eller hon blir arbets­
oförmögen eller avlider så att familjen förlorar en försörjare.
Hushållsarbetsgivarens ArPLavgift ger rätt till hushållsavdrag vid beskattningen.
Från och med 2007 kan hushållen teckna en lagstadgad
pensionsförsäkring för sina anställda i vilket arbetspensionsförsäkringsbolag som helst.
Tidigare omfattades arbetstagarna inom privata sektorn
av flera olika arbetspensionslagar, som nu har slagits samman
till ArPL. De tidigare lagarna
Hur ska ett hushåll försäkra sina anställda?
Hur pensionsavgiften ska betalas är beroende av om hushållet är en tillfällig kund eller avtalskund hos pensionsförsäkringsbolaget.
Hushåll som inte har stadigvarande anställda och som betalar mindre än 6 600 euro i löner
per halvår kallas tillfälliga arbetsgivare. Tillfälliga arbetsgivare behöver inte lämna in en särskild försäkringsansökan hos arbetspensionsbolaget.
Tillfälliga arbetsgivare betalar in försäkringsavgifterna till ett arbetspensionsbolag de själva väljer senast den 20 dagen i månaden efter löneutbetalningen. Behändigast är det att betala ArPL-avgifterna på webben eller per telefon.
Hushållsarbetsgivare ska ingå ett försäkringsavtal med arbetspensionsbolaget, om de har
en eller flera fast anställda arbetstagare eller om de under ett halvt år betalar mer än 6 600
euro i löner. Då ska hushållet avtala med sitt pensionsbolag om betalningen och anmälningen av uppgifterna till bolaget.
Även hushåll som betalar mindre än 6 600 euro per halvår i löner kan också ingå ett försäkringsavtal med bolaget, om det regelbundet avlönar arbetstagare.
för olika branscher, APL, KAPL
och KoPL, tillämpas inte längre.
Hushållen kan själva välja pensionsförsäkringsbolag för sina
anställda.
Efter denna reform är det
på många sätt enklare för hushållsarbetsgivare att sköta pensionsförsäkringen. De behöver inte längre tänka på vilken
bransch arbetet ingår i och vilken pensionslag arbetstagaren
omfattas av. Nu försäkras alla
anställda hos privata hushåll
alltid enligt ArPL.
19
Hushållen ska betala ArPLavgift för arbetstagare som är
18–68 år gamla. Försäkringsskyldigheten börjar när arbetstagaren fyller 18 år och upphör
när han eller hon fyller 68 år.
Försäkringsskyldigheten gäller
också arbetstagare som redan
får pension, om de inte har fyllt
68 år och om de arbetar mot lön
åt hushållet.
Även utländska arbetstagare
som ett hushåll anställer ska
arbetspensionsförsäkras.
På vilken lön betalas
ArPL-avgift?
Hushållen ska betala ArPL-avgift på alla löner som är underkastade förskottsinnehållning
av skatt och skattepliktiga ersättningar till arbetstagarna. Så-
dana ersättningar är bl.a. övertidsersättning, söndagstillägg
och andra tillägg, semesterlön,
semesterpremie, naturaförmåner, lön för sjukdomstid och efter olyckor, skattepliktig del av
dagtraktamente och lön som är
underkastad källskatt.
Vad är ArPL-avgiftens
storlek?
Från och med år 2007 kan hushållsarbetsgivare pensionsförsäkra sina arbetstagare antingen
så att de bara betalar in avgifterna och lämnar behövliga uppgifter till ett pensionsförsäkringsbolag eller så att de ingår ett försäkringsavtal med bolaget.
Om hushållet har ingått ett
årsavtal med ett arbetspensionsbolag, är ArPL-avgiften 21,44
procent av den lön som är underkastad förskottsinnehållning.
Om hushållet är en tillfällig
arbetsgivare, är ArPL-avgiften
22,04 procent av den lön som
är underkastad förskottsinnehållning.
I det belopp som hushållet
betalar in till pensionsbolaget
ska alltid också ingå arbetstagarens avgift. Arbetsgivaren
betalar alltså alltid in både sin
egen och arbetstagarens avgift
utan närmare specifikation till
det pensionsförsäkringsbolag
som arbetsgivaren valt.
Hjälp vid uträkningen av avgifterna finns att få på arbets-
20
År 2007 är arbetstagarens
pensionsavgift 4,3 procent, om
arbetstagaren inte har fyllt 53 år,
och 5,4 procent, om arbetstagaren är äldre än 53 år.
Även om hushållet inte tar ut
arbetstagarens pensionsavgift i
samband med löneutbetalningen, ska det betala både sin egen
och arbetstagarens avgift till
pensionsbolaget.
Arbetstagaren har rätt till
skatteavdrag för hela pensionsavgiften. I egenskap av arbetsgivare anmäler hushållet avgiften
till skattemyndigheterna.
När ska avgiften
betalas?
Arbetspensionsavgiften betalas
till det pensionsbolag som hushållsarbetsgivaren valt. Hushåll
har två alternativa sätt att betala
ArPL-avgiften.
Om hushållet anställer arbetstagare endast tillfälligt och de
löner det betalar inte överstiger
6 600 euro på ett halvt år, ska det
betala arbetspensionsavgifterna
senast den 20 dagen i månaden
efter löneutbetalningen. För hushåll som är tillfälliga arbetsgivare
är avgiften alltid slutgiltig.
Registrering och kontroll av
pensionsuppgifterna
pensionsbolagens webbplatser
och webbtjänsten palkka.fi.
För avgifter som betalats för
sent tar pensionsbolaget ut
en årlig dröjsmålsränta, som
är 11 procent under tiden 1.1.–
30.6.2007. Räntan justeras
halvårsvis.
Hushållet tar ut
arbetstagarens
ArPL-avgift
Hushållet betalar alltid också in
arbetstagarens ArPL-avgiftsandel. Arbetsgivaren räknar ut avgiften enligt arbetstagarens lön
före skatt och tar ut den från lönen i samband med löneutbetalningen.
Arbetspensionsanstalterna inom den privata och den offentliga sektorn sammanställer uppgifter om intjänad pension i arbetspensionssystemets gemensamma intjäningsregister. Pensionsskyddscentralen har avtalat om användningen av uppgifterna i intjäningsregistret med dem som
lämnar uppgifterna. Pensionsskyddscentralen kompletterar dessa uppgifter med intjäningsuppgifter den får från
annat håll.
Det går behändigt att kontrollera sin personliga förteckning över förvärvsarbete på Internet, adress www.arbetspension.fi. Välj Egna uppgifter på ingångssidan. Logga in
med hjälp av bankernas webbankskoder eller ett chipförsett ID-kort eller FPA-kort. Efter identifieringen får du tillgång till dina egna uppgifter och en möjlighet att ställa
frågor om din egen pension.
De färskaste uppgifterna om din pension får du från den
arbetspensionsanstalt där du senast har varit försäkrad.
Om du inte känner till vilken din pensionsanstalt är, hittar
du vägledning på Arbetspension.fi.
Det går också att beställa ett pensionsregisterutdrag
med ett särskilt beställningskort som finns att få bl.a. på
FPA:s byråer och försäkringsbolagens kontor. Det är också möjligt att beställa utdrag per telefon från Pensionsskyddscentralens rådgivning, telefon 010 751 4220.
21
Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia
www.alandiabolagen.com
Telefon 018-29 000
PB 121, 22101 Mariehamn
Ålandsvägen 31, Mariehamn
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Tapiola
www.tapiola.fi
Telefon 09-453 3680
PB 9,
02010 Tapiola
Vindgränden 1, Esbo
Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma
www.varma.fi
Telefon 010 514 4808
PB 2, 00098 Varma
Annegatan 18, Helsingfors
Om hushållet kontinuerligt
har anställda och betalar mer
än 6 600 euro i löner på ett
halvt år, ska det ingå ett försäkringsavtal med ett pensionsförsäkringsbolag. Då
betalar hushållet arbetspensionsavgifterna enligt en avtalad tidtabell, vanligtvis 2–4
gånger om året. Förskottsavgifter justeras årligen så att
avgifterna överensstämmer
med de utbetalda lönerna. Arbetsgivare som är avtalskunder hos pensionsbolagen har
också rätt till eventuell kundåterbäring.
Även hushåll som betalar
mindre än 6 600 euro i löner
per halvår kan ingå ett försäkringsavtal med ett pensionsbolag, om de så önskar.
22
Närmare upplysningar:
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera
www.etera.fi
Telefon 010 553 3030
PB 20, 00241 Helsingfors
Löneboställsporten 1, Helsingfors
Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia
www.elake-fennia.fi
Telefon 010 503 7364
00041 Pensions-Fennia
Folkskolegränd 1, Helsingfors
Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
www.ilmarinen.fi
Telefon 010 284 04
00018 Ilmarinen
Porkalagatan 1, Helsingfors
Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas
www.veritas.fi
Telefon 010 55 010
PB 133, 20101 Åbo
Olofsvägen 2, Åbo
Palkka.fi
Palkka.fi är en webbtjänst där
hushållsarbetsgivare kan göra
upp betalningsuppdrag till alla
pensionsförsäkringsbolag.
www.palkka.fi
Pensionsskyddscentralen
www.etk.fi
www.arbetspension.fi
Telefon 010 7511
00065 Pensionsskyddscentralen
Bokhållargatan 3
Helsingfors
3. Lagstadgad olycksfallsförsäkring
Ett hushåll är skyldigt att försäkra sina anställda för olycksfall i arbetet och yrkessjukdom. För arbetsgivaren själv eller hans familj
förpliktar inte lagen att teckna försäkring.
H
ushållet skall teckna lagstadgad olycksfallsförsäkring om hushållet har i sin
tjänst arbetstagare som står
i ett anställningsförhållande
och arbetar sammanlagt över
12 dagar under ett kalenderår. Försäkring skall tecknas
när arbetet börjar, om man redan då vet att 12-dagarsgränsen kommer att överskridas.
Försäkring kan inte tecknas
retro­aktivt.
Med arbetsdagar avses kalenderdagar, inte t.ex. åtta timmars arbetsmängd. Tolv ar-
betsdagar kan bestå av arbete som utförs under två dagar
om sex arbetstagare deltar i arbetet. På talkoarbete tillämpas
denna försäkring inte.
Har personen i ett bestämt
arbete samtidigt flera arbetsgivare, ansvarar de gemensamt
23
för uppfyllandet av försäkringsplikten enligt lagen om olycksfallsförsäkring.
Försäkringspremiens
storlek
Den lagstadgade olycksfallsförsäkringspremien fastställs utgående från utbetalda löner, risk i
arbetet och försäkringsform.
Hushållet kan teckna försäk-
ring utan självrisk eller så att
arbetsgivaren vid varje olycksfall har en självriskandel som
bestäms enligt olycksfallsförsäkringslagen. År 2007 är självriskandelen vid varje olycksfall
184 euro.
Varje försäkringsanstalt som
bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkring skall ha egna
beräkningsgrunder för försäk-
ringspremierna. I dessa bestäms hur försäkringsanstaltens försäkringspremier skall
fastställas.
Den genomsniftliga försäkringspremien är 1 %, men varierar mellan 0,4 – 8% enligt
riski i arbetet – till exempel
byggnads- ovh reparationsarbete är farligare än trädgårdsarbete eller hembiträdsarbete.
Teckning av försäkring
Hushållet kan teckna försäkring i en olycksfallsförsäkringsanstalt efter eget val. Ansvaret
för olycksfallsersättningarna
övergår till försäkringsanstalten från den tidpunkt då försäkringsanstalten eller dess ombud
bevisligen har mottagit ansökan, ifall man inte avtalat om
en senare tidpunkt.
Försäkring som tecknats för
fortlöpande arbete är i kraft ett
år i sänder tills försäkringsplikten upphör eller försäkringen
sägs upp.
För tillfälligt arbete tecknas
en visstidsförsäkring. När försäkringen tecknas skall arbetsgivaren ange den tidpunkt då
arbetet beräknas upphöra. Om
arbetet fortgår meddelar arbetsgivaren till försäkringsanstalten ett nytt avslutningsdatum
för arbetet. Visstidsförsäkringen gäller tills arbetet har slutförts under förutsättning att
meddelande givits om att arbetet fortsätter.
Vid teckning av försäkringen
24
uppskattar hushållet även de löner som kommer att utbetalas
för arbetet. Namnen på arbetstagarna behövs inte då alla arbetstagare som står i ett anställningsförhållande till arbetsgivaren omfattas av försäkringen i
form av generell försäkring.
Erläggande av försäkringspremie
Utgående från de uppskattade
lönebeloppen, försäkringsformen och den premiesats som
grundar sig på risken i arbetet
uppbär försäkringsanstalten
hos hushållet en förskottspremie. Den erläggs på förhand i
början av försäkringsperioden.
Samtidigt erhåller hushållet förhandsfakturorna på arbetslöshetsförsäkring och arbetstagares grupplivförsäkring.
När arbetet har slutförts, sänder försäkringsanstalten till arbetsgivaren en löneanmälan, i
vilken de utbetalda lönerna antecknas. På grundval av löneanmälningsblanketten uträk-
nas hushållets slutliga försäkringspremie av försäkringsanstalten. En returpremie skall
återbetalas till hushållet eller
en tilläggspremie uppbäras hos
hushållet beroende på om dess
förskottspremie varit större eller mindre än den slutliga försäkringspremien.
Om försäkringspremien är
fast utgör förskottspremien
samtidigt den slutliga försäkringspremien.
Försummande av
lagstadgad olycksfallsförsäkring
En arbetstagare som står i ett
anställningsförhållande är berättigad till ersättning på grund
av olycksfall i arbetet. Om hushållet har försummat sin försäkringsplikt betalar Olycksfallsförsäkringsanstalternas
förbund ut ersättningar och
uppbär dem hos arbetsgivaren,
dock högst 1 840 euro vid varje
olycksfall. Ytterligare skall hushållet betala Olycksfallsförsäk-
ringsanstalternas förbund höjda försäkringspremier för försummelseperioden.
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund utbetalar
ersättningar till arbetstagaren
även då hushållet varit befriat
från försäkringsplikten (antalet arbetsdagar under ett kalenderår är precis tolv eller färre).
Även vid dessa olycksfall betalar arbetsgivaren Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund
en självriskandel, vars storlek
år 2007 är 92 euro vid varje
olycksfall.
Olycksfallsförsäkringsersättningar
Olycksfallsförsäkringen ersätter erforderliga sjukvårds-, läkemedels- och resekostnader
samt hjälpmedel som föranletts
av olycksfall i arbetet eller yrkesjukdom.
Glasögon, proteser och andra
motsvarande hjälpmedel som
gått sönder ersätts om olycksfallet samtidigt förorsakat kroppsskada. Ytterligare utbetalas bl.a.
men- och klädtillägg.
Kortvarig förlust av arbetsförtjänst ersätts genom olycksfallsförsäkringens dagpenning. En
förutsättning för att dagpenning
skall utbetalas är att arbetsoförmågan utöver olycksfallsdagen
varar minst tre dagar i följd. Om
arbetsoförmågan fortgår efter ett
år från olycksfallet får den skadade olycksfallspension.
Menersättning betalas till den
som har fått bestående men av
25
Åtgärder då ett
olycksfall inträffat
skada och tidigast efter ett år
från olycksfallet.
Den skadade får även ersättning för yrkesinriktad och
26
medicinsk rehabilitering.
Vid dödsfall erläggs familjepension till de anhöriga. Dess­
utom betalas begravningshjälp.
En arbetstagare som råkat ut
för ett olycksfall i arbetet skall
omedelbart meddela det inträffade till det hushåll som anställt honom och som ger den
skadade ett försäkringsintyg.
Med intyget får arbetstagaren
behövlig sjukvård och av läkare ordinerade läkemedel kostnadsfritt. Om det inte finns tid
att skriva ut försäkringsintyget
före den första vården kan det
sändas senare till läkaren eller
sjukhuset.
Hushållet skall utan dröjsmål fylla i en olycksfallsanmälan och sända den till försäkringsanstalten. Detaljerade anvisningar för ifyllande av anmälan om olycksfall fås hos försäkringsanstalten.
Har olycksfallet inträffat i arbete hos en arbetsgivare som
är befriad från försäkringsplikten eller som försummat
sin försäkringsplikt, arbetstagaren skall ta kontakt med
Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, som ansvarar för ersättningar. Om arbetstagaren har drabbats av
ett allvarligt olycksfall skall
också ortens polis- och arbetarskyddsmyndighet omedelbart underrättas. Dessutom
är det bra att genast meddela sin egen försäkringsanstalt
om fallet.
Mera
information
Tilläggsupplysningar, anvisningar och råd ges av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Bulevarden 28,
00120 Helsingfors, tfn 09680 401 och av alla olycksfallsförsäkringsanstalter och
på internet www.tvl.fi
Arbetslöshetsförsäkringen
Ifall ett hushåll enligt huvudregeln är skyldig att teckna en
lagstadgad olycksfallsförsäkring
för arbetstagaren, är hushållet
även skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier.
Både arbetsgivaren och löntagaren betalar arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetstagaren innehåller löntagarens
premie vid varje lönebetalning.
Olycksfallsförsäkringsbolaget
debiterar båda andelarna av premien av arbetstagaren och redovisar dem till Arbetslöshetsförsäkringsfonden vars uppgift
är att finansiera förmånerna i
samband med utkomstskyddet för arbetslösa. År 2007 är
arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie 0,75 % av
ifrågavarande års lönesumma
och löntagarnas arbetslöshets-
försäkringspremie 0,58 % av
lönen.
En hushållsarbetsgivare bör
veta att skyldigheten att betala
arbetslöshetsförsäkringspremien inte gäller bl.a.
• för arbetstagare under 17 år
eller över 65 år
• för deltidsanställd arbetstagare som i sin huvudsyssla
är försäkringsskyldig enligt
FöPL eller LFöPL, , eller
• för arbetstagare som omfattas av en fast olycksfallsförsäkring bl.a. hembiträde.
Rådgivning om arbetslöshetsförsäkringspremien fås
hos olycksfallsförsäkringsbolagen.
Tilläggsinformation finns
också på Arbetslöshetsförsäkringsfondens webbplats:
www.tvr.fi
Grupplivförsäkring för arbetstagare
Hushållet kan vara skyldigt att teckna grupplivförsäkring för sina arbetstagare. Till försäkringen hör med några få
undantag arbetstagare
som skall försäkras mot
olycksfall i arbetet inom
de branscher för vilka kollektivavtal gäller.
Premien för arbetstagarnas grupplivförsäkring är i genomsnitt 0,08
% av lönesumman år
2007. I likhet med arbets-
löshetsförsäkringen sköts
även denna försäkring i samband med olycksfallsförsäkringen och dess premie uppbärs med separat faktura av
samma lönesumma.
Berättigade till ersättning
är den avlidna försäkrades
maka/make, barn under 18
år samt 18-21 åriga studerande barn (förstahandsförmånstagare). Försäkringsbeloppet består av grundbelopp och eventuellt barn- och
olycksfallstillägg. Grundbe-
loppets och barntilläggets
storlek fastställs på basis
av den försäkrades dödsår enligt en separat tabell,
grundbeloppet är 4000 – 1440 euro år 2007.
Ersättningsärenden som
gäller grupplivförsäkring
för arbetstagare sköts av
Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool med kontor
hos Livförsäkringsaktiebolaget Retro, Bulevarden 28,
00120 Helsingfors,
tfn (09) 680 401.
27
4. Hushållens premier 2007 i ett nötskal
Skatter och socialskyddsavgift
Lagstadgad olycksfallsförsäkring
Skatter och socialskyddsavgift betalas om lönen är över
1 500 euro om året. Lönerna
skall emellertid alltid anmälas
till beskattaren. Förskottsinnehållning på löner och naturaförmåner verkställs enligt skatteprocenten på skattekortet. Arbetsgivares socialskyddsavgift
är under året 2,951 % av lönesumman.
Olycksfallsförsäkring skall tecknas om hushållet under ett kalenderår har anställda i arbetsförhållande sammanlagt över
12 dagar.
Olycksfallsförsäkring tecknas
hos ett olycksfallsförsäkringsbolag. Försäkringspremien varierar beroende på riskerna i
arbetet. Varje försäkringsbolag
har egna beräkningsgrunder
för försäkringspremierna.
Arbetspension
Pensionspremie betalas alltid
även om skatt inte innehålls
på lönen:
• Arbetsgivaren
Avtalskunden: 21,44 %
(–möjliga kundbonus)
Tillfälliga kunden: 22,04%
• Arbetstagaren
4,3 % (18-52 år gammal)
5,4% (53-67 år gammal)
Arbetslöshetsförsäkring
Arbetsgivare som är skyldiga att
försäkra sina arbetstagare enligt
lagen om olycksfallsförsäkring
skall betala arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagarna arbetslöshetsförsäkringsavgift. Premien/avgiften uppbärs
i samband med olycksfallsförsäkringen.
Arbetsgivares arbetslöshetspremie är 0,75 % och löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift 0,58 % av lönen (innehålls
på lönen av arbetsgivaren).
Grupplivförsäkring
för arbetstagare
Grupplivförsäkringspremien
för arbetstagare uppbärs i samband med olycksfallsförsäkringen. Grupplivförsäkringspremien är i genomsnitt 0,08 %.
28
5. Förmåner från FPA
Om arbetstagaren får lön under en lagstadgad ledighet
betalar FPA sjuk- och föräldradagpenningen samt rehabiliteringspenningen direkt till arbetsgivaren.
FPA betalar arbetsgivarna ersättning för kostnaderna för
den semesterlön som intjänas
under familjeledigheterna.
Arbetsgivaren har också rätt
att få ersättning för nödvändi-ga och skäliga arbetshälsovårdskostnader.
Ersättning för
familjeledighet
Moderskaps-, faderskaps- och
föräldrapenning betalas till
hus­håll som betalar lön till en
anställd under föräldraledigheten.
Moderskapspenningens belopp är 90 procent av den arbetsinkomst som utgör grund
för förmånen de 56 första vardagarna.
Den föräldrapenningen är 75
procent av arbetsinkomsten för
de 30 följande vardagarna.
Ersättning för
semesterkostnader
Arbetsgivaren ersätts för de
kostnader som föranleds av semester som en arbetstagare tjänar in under moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet.
Grunden för den semesterkostnadsersättning som betalas per dag fås genom att årsarbetsinkomsten delas med trehundra, förhöjt med en koefficient vars storlek är 1,26, som
bestäms utifrån de lagstadgade
socialförsäkringsavgifter som
arbetsgivarna inom de privata
branscherna betalar.
Ersättning betalas också för
de semesterdagar som en arbetstagare tjänat in och som arbetstagaren har sparat för att ta
ut senare såsom sparad ledighet. Ersättning betalas för 2,5
dagar per kalendermånad för
vilken semester har tjänats in.
Ersättning för semesterkostnader skall sökas inom sex månader efter föräldradagpenningsperioden.
Dagpenning under
sjukdomstid
Sjukdagpenningen är en ersättning för inkomstbortfall vid
kortvarig arbetsoförmåga. Sjukdagpenningen kan betalas till
personer mellan 16–67 år som
på grund av sin sjukdom inte
kan utföra sitt arbete. Sjukdagpenningens storlek beror på sökandens arbetsinkomster. Arbetstagarens sjukdagpenning
betalas till arbetsgivaren då arbetsgivaren har betalat lön under sjukdomstiden och man
kommit överens om att arbetsgivaren får dagpenningen i arbetsavtalet.
FPA betalar dagpenningen
till hushållet efter en självrisktid
som omfattar den dag då arbets-
oförmågan inträdde och nio vardagar efter den. Är dagpenningen större än lönen betalar FPA
skillnaden till arbetstagaren.
Om arbetstagaren har flera arbetsgivare delas dagpenningen i
proportion till lönen mellan dessa arbetsgivare.
Rehabiliteringspenning
Personer mellan 16–67 som är
bosatta i Finland har möjlighet
att få rehabiliteringspenning
för den tid då de med anledning
av rehabilitering är förhindrade
att arbeta.
Om hushållet som arbetsgivare betalar lön till en anställd
under rehabiliteringen betalar
FPA rehabiliteringspenningen
direkt till arbetsgivaren.
Företagshälsovård
En arbetsgivare skall ordna företagshälsovård för sina anställda. Arbetsgivaren har rätt att få
ersättning för nödvändiga och
skäliga kostnader. Ersättningen är beroende på åtgärderna
50–60% av de godtagbara kostnaderna.
Mer information
Mer information får du på FPAbyråerna, från broschyrerna och
på webbplatsen www.fpa.fi.
29
6.Trygghet med tanke
på risker
io
n
ör
ts
er s
ky
sä äk
dd
tt rin
ni g
ng s-
ns
pe
he
he
sl
ös
ös
sl
vf
Li
A
rb
et
et
A
rb
ilj
m
ts
on
en
ep
en
Fa
er
sp
si
on
si
io
ns
ld
Å
In
va
lid
pe
te
ili
n
gs
ri
n
ni
ab
Re
h
M
en
er
sä
tt
g
in
nn
pe
ag
D
Sj
uk
vå
rd
s
ko
s
tn
ng
ad
fö
er
rm
ån
er
Premier och avgifter från hushåll finansierar socialskyddsförmåner
- - - • • • • • - -
OLYCKSFALLS
FÖRSÄKRING
• • • • •
ARBETSLÖSHETS
FÖRSÄKRING
- - - - - - - - • -
GRUPPLIV
FÖRSÄKRING
- - - - -
FOLKPENSION
SJUKFÖRSÄKRING
• • - • • • • • - -
S
ocialskyddsavgifter, försäkringspremier och pensionspremier från hushållen
används för finansiering av social trygghet i det finländska
samhället.
Inom arbetspensionssyste­
met betalas bl.a. rehabiliteringspenning, invalidpension,
ålderspension, arbetslöshetspension och familjepension till
löntagare.
30
ARBETSPENSION
ArPL
- • - - - - - - •
Ur olycksfallsförsäkringen
betalas arbetstagaren ersättning för ekonomiska förluster till följd av olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Ersättningarna utbetalas bl.a. i
form av dagpenning, olycksfallspension, menersättning
och familjepension.
Genom arbetslöshetsförsäkringspremierna finansieras
det inkomstrelaterade arbets-
lös-hetsförsäkringssystemet.
Med stöd av arbetstagarnas
grupplivförsäkring betalas ersättningar till en avliden arbetstagares maka/make och
barn.
Genom socialskyddsavgifterna finansieras grundtrygghet bl.a. i fråga om sjukdomar.
Den allmänna sjukförsäkringen står för dagpenningar och
medicinkostnader.
7. Låglönestöd
Lagen om temporärt låglönestöd till arbetsgivare
trädde i kraft vid ingången av år 2006.
Ä
ven hushåll när det är arbetsgivare är berättigat till
låglönestödet om hushållet betalar lön till en person som under löneutbetalningsmånaden
har fyllt 54 år och om lönen är
900 – 2 000 euro per månad.
Det förutsätts dessutom att arbetet är ett heltidsarbete. Det är
fråga om heltidsarbete om arbetstagaren har arbetat minst
140 timmar under en kalendermånad.
I antalet timmar räknas alla
de arbetstimmar för vilka arbetsgivaren har betalat lön till
arbetstagaren och de timmar
för vilka arbetsgivaren enligt lag
eller kollektivavtal är skyldig att
betala lön trots att arbetstagaren
inte varit på jobbet (arbetstagaren varit t.ex. på avlönad semester eller sjukskriven).
Om hushållet har fått låglönestöd, beviljas det inte något hushållsavdrag på basis av samma
arbetsprestation. Även lönestöd
som betalas till arbetsgivaren,
både sysselsättningsstöd och
sammansatt stöd, utgör hinder
för låglönestödet.
Stödbeloppet beräknas på
grundval av den lön som under kalendermånaden betalats
till arbetstagaren. Stödbeloppet
utgör 44 procent av den del som
överstiger 900 euro av den lön
som betalats under kalendermånaden. När lönen överstiger
1 600 euro, sjunker stödet med
55 procent av den överskjutande
delen. Stödet upphör då lönen
uppgår till 2 000 euro. Stödets
maximibelopp är 220 euro.
Som lön betraktas alla av hushållet under kalendermånaden
utbetalda löneprestationer med
undantag av semesterpenning
och semesterersättning.
Förfarande
För att få stöd måste hushållet
registrera sig i arbetsgivarregistret och för varje kalendermånad inlämna en övervakningsanmälan om de prestationer som hushållet utbetalat
under den föregående månaden. Ett hushåll som regelbundet utbetalar lön eller arbetsersättning skall även anmäla om
lön eller arbetsersättning inte
har utbetalats under kalendermånaden.
Vid registreringen fyller hushållet i Företags- och organisationsdatatjänstens blankett Y3
och inlämnar den till hemkommunens skatteverk. Blanketten
finns t.ex. på webbplatsen www.
ytj.fi. Den ifyllda blanketten
sänds under adressen:
PRS - Skatteförvaltningen
Företagsdatasystemet
PB 2000
00231 HELSINFORS
Stödet beviljas så att hushållet i sin egenskap av arbetsgi­
vare själv räknar stödbeloppet
på basis av de löner det under
en kalendermånad utbetalat till
arbetstagaren och låter bli att till
skatteförvaltningen betala det
belopp av de verkställda och med
övervakningsanmälan anmälda
förskottsinnehållningarna som
motsvarar stödbeloppet. Stödbeloppet som avdragits skall anmälas med övervakningsanmälan
till skatteverket varje månad.
Övervakningsanmälan lämnas
in till skatteverket senast den 15 i
anmälningsmånaden. Med övervakningsanmälan anmäls uppgifterna om arbetsgivarprestationerna under den månad som föregått anmälningsmånaden.
Årsanmälan
Beviljandet av stödet förutsätter även att hushållet en gång
om året i samband med årsanmälan lämnar in en månadsvis
specifikation över varje stödmånad. Med hjälp av denna specifikation kan skatteförvaltningen
kontrollera att hushållet har avdragit stödet till rätt belopp. Om
hushållet försummar att inlämna sina anmälningar, kommer
det stödbeloppet som hushållet
på eget initiativ avdragit att debiteras hos hushållet.
Ytterligare information
Ytterligare information om syftet med, förutsättningarna för
och beloppet på låglönestödet finns på webbplatsen www.
skatt.fi.
31
8. Arbetsför- valtningens stöd
Ett hushåll kan från arbetskraftsbyrån få lönesubven­tion för anställning
av en arbetstagare som är
arbetslös arbetssökande.
Lönesubvention
Arbetskraftsbyrån kan bevilja
lönesubvention för arbetstagarens lönekostnader, ifall hushållet anställer en arbetslös arbetssökande. Som lönesubvention
kan man betala grundstöd samt
en tilläggsdel t.ex. beroende på
hur länge personens arbetslöshet varar.
Ett hushåll kan få lönesubvention t.ex. för lönekostnaderna för
en person som anställs för att
bygga och renovera en bostad
eller annan fastighet.
Med hjälp av lönesubvention
försöker man främja sysselsättningen av främst unga, långtidsarbetslösa och handikappade arbetssökande.
Lönesubvention kan inte beviljas, ifall arbetstagarens arbetsförhållande har börjat innan arbetskraftsbyrån fattat beslut om
beviljande av subventionen eller
ifall hushållet får annat statsbidrag för att främja anställandet
eller sysselsättandet av den person som skall anställas.
Lönesubvention kan inte beviljas för barnavårdsuppgifter,
ifall hushållet får stöd för hem-
32
vård av barn eller
stöd för privat
vård av barn.
Subventionens
varaktighet
och belopp
Lönesubventi­
on kan beviljas enligt arbetskraftsbyråns
prövning i regel för högst tio
månader. Ifall den person som
skall anställas är handikappad
eller så att säga svårsysslesatt,
kan subventionsperioden vara
två år lång.
Arbetskraftsbyrån överväger
i varje enskilt fall eurobeloppet
för den lönesubvention som
skall betalas.
Eurobeloppet för den månatliga lönesubventionen är minst
ca 505 euro per månad (grundstöd) och högst ca 960 euro
per månad (grundstödet förhöjt med 90 procents tilläggsdel). Lönesubventionen betalas
till fullt belopp, ifall den anställdes arbetstid är minst 85 procent av den regelbundna arbets-
tiden inom branschen. För sysselsättningen av svårsysselsatta personer kan lönesubventionen emellertid betalas till fullt
belopp också då det gäller deltidsarbete.
Stöd betalas för de dagar för
vilka arbetsgivaren är skyldig
att betala lön, dock för högst
fem dagar per vecka. Stöd betalas inte för de dagar då arbetsgivaren har rätt att för den anställdes lönekostnader få dagpenningsförmån med stöd av 7
kap. 4 § i sjukförsäkringslagen.
Stödet betalas varje månad i efterskott. Arbetskraftsbyrån har
då den beviljar stöd rätt att uppställa villkor som är nödvändiga
med tanke på den som skall an-
ställas och med tanke på skötseln av sysselsättningen.
Arbetsgivaren ansöker om
lönesubvention hos den arbetskraftsbyrå inom vars område arbetsplatserna ligger eller hos den arbetskraftsbyrå
hos vilken det är meningen
att anställa den person som
registrerats som arbetslös arbetssökande.
Hushållens lönesubvention,
som betalas för annat än näringsverksamhet eller jordoch skogsbruk, är skattefri inkomst.
Var fås närmare
uppgifter?
Närmare uppgifter om lönesubvention fås hos arbetskraftsbyråerna och arbetsförvaltningens websidor
www.mol.fi
Hushållensarbetsgivarringar
Inom hushållens arbetsgivarringar kan flera hushåll tillsammans med hjälp av lönesubvention anställa en person
t.ex. för hemvårdsuppgifter.
I det gemensamma sysselsättandet fungerar alla de hushåll
som hör till arbetsgivarringen
tillsammans som arbetsgivare. Härvid ingås med arbetstagaren ett arbetsavtal, där det på
arbetsgivarsidan finns flera avtalsparter.
För att alla arbetsgivare skall
ha gemensamt ansvar för arbetsförhållandet, skall varje arbetsgivare underteckna det arbetsavtal som ingås med arbetstagaren. Den till arbetsgivaren
hörande ledningen och övervakningen av arbetet hör till arbetsgivarringen. Betalningen
av full lönesubvention till arbetsgivarringen förutsätter att
den anställda personen arbetar i de familjer som hör till ar-
betsgivarringen under minst 85
procent av den regelbundna arbetstiden inom branschen. För
den som är så att säga svårsysselsatt kan arbetstiden vara under 85 procent.
De hushåll som hör till arbetsgivarringen kan med en
specificerad fullmakt befullmäktiga någon av dem som hör
till ringen att ansöka om lönesubvention och fungera som
kontaktperson för arbetsgivarringen. Av den specificerade
fullmakten bör det framgå att
de som hör till arbetsgivarringen befullmäktigar kontaktpersonen att ansöka om lönesubvention, sköta om lönesubventionens redovisningar och att
lönesubventionen kan betalas
in på kontaktpersonens konto.
Ifall en specificerad fullmakt
inte uppvisas, bör alla de arbetsgivare som hör till arbetsgivarringen underteckna ansökan
om lönesubvention.
Eftersom lönesubventionen
beviljas åt hushållen tillsammans, iakttas vid beviljandet
av lönesubventionen samma
principer som om lönesubvention skulle beviljas enskilda hushåll.
33
9. Hushållsavdrag
Man kan dra av en del av kostnaderna för arbete som man låtit utföra
i ett hushåll. Fr.o.m 2007 är maximibeloppet för hushållsavdraget som
beviljas för hushålls omsorgs- och vårdarbete 2 300 euro. I detta maximibelopp kan ingå högst 1 150 euro i avdrag som beviljats på basis
av underhålls- och ombyggnadsarbete. Självrisken är 100 euro.
Vem får
avdraget?
Hushållsavdrag
för makar
Hushållsavdraget beviljas en
person som betalar lön eller
arbetsersättning för sedvanligt hushållsarbete i sin bostad eller sin fritidsbostad
eller för underhåll eller ombyggnad av sin bostad.
Man kan få avdraget även
för arbetet som har utförts i
en bostad eller fritidsbostad
som används av den skattskyldiges eller dennes makes eller bortgångna makes
föräldrar, mor- och farföräldrar adoptivföräldrar eller
fosterföräldrar eller av dessa personers släktingar i rätt
uppstigande led eller dessa
personers make.
Med arbetsersättning avses det arvode som betalats
till ett företag eller en enskild person som bedriver
företagsverksamhet.
Avdraget beviljas det år
då lönen, lönebikostnaderna eller arbetsersättningen
har betalats.
Avdraget beviljas inte bostadsaktiebolag, andra samfund eller företag.
Båda makarna kan dra av maximibeloppet var för sig. Avdraget beviljas makarna enligt deras eget yrkande. Yrkandet skall
framställas innan beskattningen slutförs.
Om den ena makens skatter inte räcker till avdraget eller
till en del av det, avdras resten
av avdraget från den andra makens skatter.
34
Hurdant arbete
berättigar till avdraget?
Till avdraget berättigar sedvanligt
• hushållsarbete
• omsorgsarbete och vårdarbete
• arbete som innebär underhåll
eller ombyggnad av bostod.
Hushållsarbete
Med hushållsarbete som berättigar till avdraget avses t.ex. skötsel av hem och gårdsplan. Även
matlagning, städning, tvättning
och tryckning är hushållsarbete.
Däremot berättigar monterings-,
reparations- och servicearbete
på maskiner och anordningar i
hemmet, planeringsarbete eller
t.ex. drapering av möbler inte
till avdrag.
Om montering av hushållsmaskiner t.ex. i samband med
renovering av köket utgör en
del av en större entreprenad,
kan monteringsarbetet betraktas som en del av reparationsarbete. Avfallstransport, tömningen av avloppsbrunnar eller
flyttjänster berättigar inte heller
till avdrag.
Omsorgs- och
vårdarbete
Med sedvanligt omsorgs- och
vårdarbete avses omvårdnad om
barn, sjuka, handikappade och
åldringar i deras hem. Arbetet
kan vara t.ex. att ge mat, klä på,
tvätta och hjälpa till med personliga sysslor.
Omsorgs- och vårdarbete som
däremot inte berättigar till avdrag är t.ex. hemservice som
kommunen beviljar, i 34-36 §
i mervärdesskattelagen avsedda övervakade hälsovårds- och
sjukvårdstjänster, t.ex. arbete
som utförs av läkare, massörer,
fysioterapeuter eller sjukskötare. Frisörs- eller barberartjänster
berättigar inte heller till avdrag.
Arbete för underhåll
eller ombyggnad
av bostad eller fritidsbostad
Till avdrag berättigar underhållsoch ombyggnadsarbete på en
bostad eller fritidsbostad som
används av den skattskyldiges
eller dennes makes eller bortgångna makes föräldrar, moroch farföräldrar adoptivföräldrar eller fosterföräldrar eller av
dessa personers släktingar i rätt
uppstigande led eller dessa personers make.
Avdragsrätten gäller inte investeringsbostäder. Hyresgäster beviljas avdrag på basis av
underhåll av den bostad som de
hyr. Med ombyggnads- och underhållsarbete avses t.ex. renovering av kök, badrum och andra rum samt av bastu- och källarutrymmen inkl. el- och rörarbete. Även målning och annat yttre underhåll samt plattbeläggning av gården berättigar
till avdrag.
Nybyggen, bl.a. utbyggande
av en bostad, berättigar inte till
avdrag.
Avdrag beviljas inte ?
Avdraget beviljas inte om det företag eller den företagare som
utför arbetet inte finns med i
förskottsuppbördsregistret eller
om ersättningen betalas till någon annan än enskilda personer
eller företag. (Till exempel en ersättning som hushållet betalar
till kommunen för hemvård berättigar inte till avdrag.)
Avdraget beviljas inte heller
om arbetet har utförts av den
skattskyldige själv eller av en
person som bor i samma hushåll som den skattskyldige.
Om hushållet för arbetet har
fått stöd för närståendevård, stöd
för vård av barn i hemmet eller
stöd för privatvård.
Avdraget beviljas inte heller
om hushållet för samma arbete
har fått stöd för närståendevård,
stöd för vård av barn i hemmet
eller stöd för privatvård (vårdpeng, tillägg- eller kommunal
förhöjning), reparationsunderstöd av staten eller annat offentligt samfunds medel (energiunderstöd som beviljats för ombyggnad av uppvärmningssystem i småhus utgör dock inget hinder för hushållsavdraget),
servicesedel som beviljats av
kommunen för social- och hälsovård, låglönestöd till arbetsgivare, lönesubvention till arbetsgivare.
Ersättningar som betalats
till allmännyttiga föreningar
för hushållsarbete eller för omsorgs- och vårdarbete berättigar
till avdrag även om föreningen
inte fanns med i förskottsuppbördsregistret. Däremot får kostnaderna för ombyggnads- eller
renoveringsarbete på bostäder
som betalats till allmännyttiga
föreningar avdras endast om föreningen finns med i förskottsuppbördsregistret.
Avdragbara kostnader
Kostnader som berättigar till avdrag är:
• 60 % av den momspliktiga arbetsersättningen (se nedan
punkten Att utreda avdragsrätten)
• 60 % av den arbetsersättning-
en som betalats till allmännyttiga föreningar, t.ex. idrotts- och
ungdomsföreningar, för sedvanligt hushållsarbete eller omsorgs- och vårdarbete
• 30 % av lönen
• lönebikostnader:
• arbetsgivares socialskyddsavgift
• obligatorisk arbetspensionspremie
• olycksfallsförsäkringspremie
• arbetslöshetsförsäkringspremie
• grupplivförsäkringspremie
Den förskottsinnehållning som
verkställts på arbetstagarens lön
berättigar inte till avdrag, inte
heller löntagarens andel av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremien. Avdrag beviljas inte för de varor och resekostnader som ingår i fakturan.
Avdrag beviljas inte heller till sådana maskinernas del som använts i arbetet.
Att utreda avdragsrätten
För att få avdraget måste betalaren ha:
• arbetstagarens person- och
adressuppgifter eller
• företagets FO-nummer och
adressuppgifter
• faktura eller en kopia varav såväl tidpunkten då arbetet har
utförts som betalningstidpunkten framgår
Företaget eller företagaren skall
• på fakturan specificera arbetets,
varornas, resekostnadernas andelar och sådana maskinernas
andel som använts i arbetet (ett
obetydligt antal varor eller en
obetydlig installation av anordningar i anslutning till en stör-
35
re hushållsentreprenad o.d. behöver inte specificeras)
• räkna ut och anteckna den andel på 60 % av arbetets momspliktiga värde som berättigar
till avdrag
• i fråga om hälso- och sjukvårdstjänster reda ut sin
moms­skyldighet redan innan
man kontaktar kunden (vid behov med hjälp av skattebyrån)
Avdrag görs från skatt
Skattebyrån gör avdraget från inkomstskatten till staten. Om avdraget överstiger inkomstskatten till staten, avdras den överskjutande delen från kommunalskatten, den försäkrades sjukförsäkringspremie och kyrkoskatten i förhållande till dessa skatters storlek.
Förskottsuppbörd
Hushållsavdraget kan beaktas
redan vid förskottsuppbörd om
kunden så yrkar. För att få avdraget skall den skattskyldige fylla i
blankett 14.
Förhandsifylld
skattedeklaration
Man yrkar på hushållsavdraget på
den förhandsifyllda skattedeklarationen ifall avdraget inte redan i
förväg har beaktats på den.
Deklarationsanvisningarna,
som sänds med den förhandsifyllda skattedeklarationen, har
blankett 14 som bilaga. Avdraget
yrkas med denna blankett. Verifikationerna skall inte bifogas till
skattedekalrationen som returneras utan de skall förvaras och
tillställas skattebyrån endast om
skattebyrån ber om dem.
36
Exempel på
avdragsbelopp
Hushållet köper renoveringstjänsten, beviljas det fulla avdra­get då
arbetsersättningskostnaderna är 2 083,33 euro (2 083,33 x 60 % =
1 250). Självriskandelen om 100 euro dras av från 1 250 euro, varvid maximibeloppet på det fulla avdraget är 1 150 euro. ••••
Hushållet lejer en person att utföra renoveringen av köket, beviljas det fulla avdraget då lönekostnaderna är ca 2 404 euro. På
det exakta beloppet inverkar lönebikostnaderna, som varierar från
fall till fall. Om lönebikostnaderna är 22 %, räknas avdraget från
2 404 euro enligt följande: Lönens andel 30 % x 2 404 + lönebikostnadernas andel 22 % x 2 404 = 1250 euro. Från detta belopp
avdras självriskandelen om 100 euro, varvid avdragets maximibelopp är 1 150 euro.
••••
Hushållet betalar arbetsersättning för skötseln av hemmet, beviljas det fulla avdraget, dvs. 2 300 euro, med 4 000 euro. (4 000
euro x 60 % = 2 400 euro). Självriskandelen om 100 euro avdras från 2 400 euro, varvid det fulla avdragets maximibelopp är
2 300 euro.
••••
Hushållet betalar lön för skötseln av hemmet, beviljas det fulla
avdraget med lönekostnaderna om ca 4 615 euro.
Om lönebikostnaderna är 22 %, räknas avdraget från 4 615 euro
enligt följande: Lönens andel 30 % x 4 615 + lönebikostnadernas
andel 22 % x 4 615 = 2 399,80 euro. Från detta belopp avdras självriskandelen om 100 euro, varvid det fulla avdragets maximibelopp
är ca 2 300 euro.
••••
Hushållet betalar 2 800 euro i arbetsersättning för ombyggnadseller underhållsarbete och 1 500 euro i lön för skötseln av hemmet,
räknas avdraget enligt följande: 2 800 euro x 60 %= 1 680 euro
för renoveringsarbetet och skötseln av hemmet
(1 500 euro x 30 %)+ (1 500 euro x 22 %) = 780 euro.
780 euro + 1 680 euro= 2460 euro, av detta belopp avdras självriskandelen om 100 euro, återstår 2 360 euro. Andelen för skötseln
av hemmet av avdraget är 780 euro och renoveringsarbetets andel
1 150 euro, dvs. avdraget är sammanlagt 1 930 euro.
10. Anställningsfrågor
Bestämmelser om hushållsarbetstagares anställningsvillkor
finns i lagen om hushållsarbetstagares arbetsförhållanden.
Förutom den här lagen skall även bestämmelserna i bl.a. arbetsavtalslagen, arbetstidslagen (vissa delar), semesterlagen, lagen
om unga arbetstagare och ocso arbetarskyddslagen iakttas.
Hushållsarbetstagares
arbetstider
Hushållsarbetstagares ordinarie
arbetstid uppgår till högst 9 timmar per dygn och högst 90 timmar per två veckor. Den i arbetstidslagen föreskrivna arbetstiden
omfattar 8 timmar per dygn och
40 timmar per vecka eller i fråga
om periodarbete 80 timmar per
två veckor och 120 timmar per
tre veckor. Arbetstidslagen förutsätter att arbetsgivaren bokför
arbetstagarens arbetstid så att
den ordinarie arbetstidens arbetstimmar, mertids-, övertidsoch söndagstimmar och ersättningarna som betalats för dem
framgår av bokföringen.
I hushåll utförs även mycket
sådant arbete som inte omfattas
av lagen om hushållsarbetstaga-
res arbetsförhållanden. På alla övriga arbeten som utförs i privata
hushåll (byggnads-, reparations, trädgårds- och övriga arbeten)
tillämpas arbetsavtalslagen och
olika branschers eventuella kollektivavtal.
Arbetsavtal
Arbetsgivaren och arbetstagarna ingår ett arbetsavtal när ar-
37
betstagaren förbinder sig att
personligen för arbetsgivarens
räkning under dennes ledning
och övervakning utföra arbete mot lön eller annat vederlag . Arbetsavtalet kan ingås
muntligt, skriftligt eller elektroniskt.
Arbetsgivaren skall ge arbetstagaren en skriftlig utredning över de centrala anställningsvillkoren före utgången
av den första lönebetalningsperioden . Av utredningen
skall framgå:
• arbetsgivarens och arbetstagarens hemort eller driftställe
• tidpunkten då arbetet inleds,
• giltighetstiden för ett arbetsavtal för viss tid och grunden för tidsbundenheten,
• platsen där arbetet utförs eller, om en huvudsaklig permanent plats för arbetet inte
kan fastställas, en utredning
om de principer enligt vilka
arbetstagaren arbetar på olika arbetsställen
• arbetstagarens huvudsakliga
arbetsuppgifter
• kollektivavtal som eventuellt
tillämpas på arbetet
• grunderna för beräkningen av lönen eller annat vederlag
• lönebetalningsperiod
• ordinarie arbetstid
• principerna för hur semestern bestäms och
• uppsägningstid och principerna för hur uppsägningstiden bestäms
Om anställningsvillkoren
ändras skall arbetsgivaren ge
38
en skriftlig utredning över ändringarna så snabbt som möjligt
men senast före utgången av
den närmast följande lönebetalningsperioden.
Det är inte tillåtet att komma
överens om prövotider i början
av anställningsförhållandet.
Uppsägning
Hushållsarbetstagares arbetsavtal som gäller tillsvidare upphör endast genom uppsägning.
Bestämmelser om uppsägninstiderna finns i arbetsavtalslagen.
När arbetsgivaren säger upp
är uppsägningstiden:
• 14 dagar för anställningar som
varat under ett år
• 1 månad: anställningar som
varat över ett år men under
fyra år
• 2 månader: anställningar som
varat över fyra år men under
åtta år
• 4 månader: anställningar som
varat över åtta år men under
tolv år
När arbetstagaren säger upp sig
är uppsägningstiden:
• 14 dagar: anställningar som
varat högst fem år
• 1 månad: anställningar som
varat mer än fem år
Hushållsarbetstagares uppsägningstid får emellertid inte
vara kortare än 14 dagar.
Om arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen är
sjuk eller om till arbetstagarens
löneförmåner hör bostad och
kost eller om anställningsförhållandet varat minst fem år skall
arbetsgivaren iaktta en uppsägningstid om minst en månad.
Ett arbetsavtal på viss tid förutsätter alltid att det finns en grundad anledning för tidsbundenheten, avtalet upphör utan uppsägning vid utgången av den avtalade tidsperioden.
Ett arbetsavtal som gäller tillsvidare eller ett tidsbundet arbetsavtal kan hävas endast på synnerligen vägande grunder. Grunden
skall vara så allvarlig att det skäligen inte kan förutsättas att avtalsförhållandet fortsätter ens
för den tid som uppsägningstiden varar. Vid hävning upphör
anställningsförhållandet omedelbart.
Lön
Överenskommelser som gäller lönen skall ingå i arbetsavtalet. Arbetstagaren skall betalas
en sedvanlig och skälig lön som
tryggar en skälig utkomst. Dubbel lön skall betalas för arbete
som utförs på söndagar och övriga kyrkliga högtidsdagar. Det
är inte tillåtet att låta övertidsoch söndagsersättningar ingå i
grundlönen.
Lön för sjuktid betalas för de
nio dagar som följer på dagen
för insjuknandet. Arbetsgivaren
skall i samband med lönebetalningen ge arbetstagaren en specifikation över lönens storlek och
de grunder som lönen bestäms
enligt. Lönen skall betalas eller
kunna tas ut från kontot på lönedagen.
Semester
Semestern för hushållsarbetstagare bestäms utgående från semesterlagen. Tiden mellan den
1.4. och den 31.3. bildar semes-
terkvalificeringsåret. Semesterperioden utgörs av tiden mellan den 2.5 och den 30.9. Om
anställningsförhållandet varar
under ett år intjänas 2 dagar semester per kvalificeringsår. I anställningsförhållanden som varar längre än ett år intjänas 2,5
dagar per kvalificeringsår.
Arbetstagaren får ta ut 24 semesterdagar som sommarsemester under sommarperioden. Full kvalifikationsmånad
är en sådan kalendermånad
inom vilken arbetstagaren har
minst 14 arbetade dagar eller dagar som är likställda med arbetade dagar.
Om arbetstagaren utgående
från sitt arbetsavtal arbetar så få
dagar att han eller hon inte har
14 arbetade dagar under en kalendermånad anses en kalendermånad under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar
som full kvalifikationsmånad.
Om arbetstagarens arbetstid inte
uppgår till 35 timmar betalas semesterersättning.
En arbetstagare som enligt avtal arbetar färre än 14 dagar eller
35 timmar varje kalendermånad
är under anställningsförhållandets fortgång, när han eller hon
så önskar, berättigad till ledighet
under två vardagar för varje kalendermånad under vilken han
eller hon har varit anställd. Arbetstagaren skall före semesterperiodens början meddela om
han eller hon önskar ta ut den
här ledigheten.
Återstoden av de 24 semesterdagarna (6 dagar) ges som vintersemester senast före ingången av följande semesterperiod,
dvs. mellan den 1.10. och 30.4,
om inte andra överenskommelser har ingåtts.
Arbetsintyg
När anställningsförhållandet
upphör skall arbetstagaren på
begäran få ett skriftligt intyg av
arbetsgivaren över anställningsförhållandets längd och arbetsuppgifternas art. På arbetstagarens uttryckliga begäran skall i
intyget även nämnas orsaken till
att anställningsförhållandet upphört och ingå en bedömning av
arbetstagarens arbetsskicklighet
och uppförande.
Företagshälsovård
Att ordna företagshälsovård är
en i lag föreskriven skyldighet
som åligger arbetsgivaren. När
arbetsgivaren fullföljer skyldigheten skall han eller hon anlita yrkeskunniga personer som
är förtrogna med företagshälsovård. Arbetsgivaren kan skaffa företagshälsovårdstjänsterna
antingen från den kommunala
hälsocentralen eller hos en privat läkarstation. Arbetsgivaren
har rätt att med stöd av sjukförsäkringslagen få ersättning för
kostnaderna för ordnande av företagshälsovård.
Säkerheten i arbetet
Arbete som utförs i hemmet beaktas i större än utsträckning
än tidigare i den nuvarande
arbetarskyddslagen som trädde i kraft den 1.1.2003. Kraven
i anslutning till hälsa och säkerhet tillämpas på hushållsarbete i samma mån som på övrigt arbete.
Den som låter utföra hushållsarbete skall se till att arbetstagaren kan utföra arbete
utan att säkerheten eller hälsan äventyras. Arbetsuppgifterna skall planeras så att de kan
utföras utan risk för olycksfall
eller yrkessjukdom. Riskerna
skall bedömas redan på förhand
och riskfaktorerna i arbetsmiljön skall utredas.
Hushållsarbetstagare skall introduceras väl i förhållandena
på arbetsplatsen, arbetsuppgifterna och därmed förbundna
risker. Enligt 9 § i lagen om arbetarskyddstillsyn och samverkan på arbetsplatsen kan arbetarskyddsinspektioner under
bestämda förutsättningar även
förrättas i lokaler som omfattas av hemfriden . Inspektioner
kan förrättas om det finns grundad anledning att misstänka att
arbetet eller arbetsförhållandena i lokalerna medför risker för
arbetstagarens liv eller väsentlig
olägenhet eller risk för hans eller hennes hälsa.
Om ett hushåll anlitar hyrd
arbetskraft har det också ansvaret för att arbetsförhållandena
är sådana att arbetsuppgifterna
kan utföras utan att hälsan eller
säkerheten äventyras. Arbetstagare som anlitas via bemanningsföretag skall introduceras
i arbetet och och även de risker
som hänför sig till det.
Ytterligare information
Mer information i frågor som
gäller anställningsförhållanden
och lön ger bl.a. arbetarskyddsdistrikten och arbetsmarknadsorganisationerna.
39
Råd och anvisningar
Arbetskraftsförvaltningen
Arbetskrafsbyråerna www.mol.fi
Arbetskraftsavdelningarna vid
TE-centralerna www.te-keskus.fi
Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Kalevagatan 12, PL 191,
0120 Helsingfors, www.tvr.fi
Palkka.fi-palvelu
www.palkka.fi
Pensions­försäkringsbolegena
FPA-byråer
www.fpa.fi
Olycksfallsförsäkringsanstalternas
förbund
Bulevarden 28, 00120 Helsingfors,
tfn (09) 680 401, www.tvl.fi
40
Pensionsskyddscentralen
Besöksadress: Bokhållargatan 3,
Östra Bölen, Helsingfors
Postaddres: 00065 Helsingfors
tfn 010 75 11, www.etk.fi
www.tyoelake.fi
Skadeförsäkringsbolagen
Skatteförvaltningen
Skatteverken, skattebyråerna
www.vero.fi
Social och hälsovårdsministeriet
Arbetarskyddsdistrikten
Servicetelefon för
arbetsförhållandefrågor
tfn 0200- 66 144 ( 1,30 euro/min + lsa )
www.tyosuojelu.fi