INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Ljud kan utveckla tal hos barn med autism
Pia Nordgren, fil. dr. i allmän språkvetenskap, Göteborgs universitet
Rikskonferens för specialpedagogik, 15-16 augusti, Växjö konserthus
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Avhandlingens engelska titel:
From sounds to speech and gestures
Case studies of linguistic interaction in children with ASC
Baserad på följande tre fallstudier:
1. Nordgren, P.M. (2014), Phonological Development in a Child with
Autism Spectrum Condition: Case Study of an Intervention,
Journal of Interactional Research in Communication
Disorders, 5:3, 2013, 291-317, ISSN 2040-5111 (PRINT), ISSN
2040-512 X (ONLINE).
2. Nordgren, P.M. (2015), F0, F0 range and duration of utterances
Longitudinal single-subject studies of prosody in two Swedish
children with ASC, Clinical Linguistics & Phonetics, ISSN:
0269-9206 (PRINT) ISSN:1464-5076 (ONLINE).
3
Nordgren, P.M. (2015) Precursors of speech and language in
ASC: A longitudinal case study of gestures, submitted.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Varför fokusera på fonologi, prosodi och gester?
FONOLOGI
• Fonologisk förmåga lärs in tidigt under barndomen och vi har god
anledning att tro att en god fonologisk förmåga lägger grunden för
annan språklig utveckling (Kuhl mfl, 2005).
• Fonologisk förmåga är väldigt lite beforskat hos barn med
autismspektrumtillstånd (Nordgren, 2015; Wolf mfl 2016). En
anledning till detta kan vara svårigheter med datainsamling.
• Hjärnan: Det finns också mycket som visar på ett samband mellan
auditiv perception och talproduktion. T ex aktiveras muskler i tunga
och läppar när vi lyssnar på tal (Pickering och Garrod, 2007).
• Det kan vara viktigt för alla människor (även de som har AKK) att få
lov att uttrycka sig med tal och lyssna till sin egen röst.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
PROSODI
• En förståelse för andras prosodi kan innebära att man förstår
betydelsefulla språkliga skillnader, samt att man förstår
emotioner.
• En förbättrad prosodi kan innebära att man uppfattas på ett
annat sätt av omgivningen.
• Det kan ge sociala signaler som är av betydelse för utveckling
av kommunikativa initiativ från omgivningen.
• Trots att barn med autism ibland är högljudda och har en förhöjd
tonhöjd, samt felaktig betoning så är prosodi väldigt lite
beforskat (Shriberg, 2001).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
GESTER
• ’bristande förståelse för och bruk av gester, till total frånvaro av
ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation’ (DSM-5).
• Gester är en integrerad del av kommunikation och interaktion.
• Vi använder bl a deiktiska gester eller pekgester när vi vill ha ett
föremål eller när vi vill etablera gemensam uppmärksamhet på
någon händelse eller ett föremål.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Samband mellan talproduktion och gester
Brocas
area
Wernickes
area
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Vad kan lingvistiska studier av barn med AST tillföra forskningsfältet?
• Genom att göra noggranna observationer av barnet talutveckling
med hjälp av fonetisk transkription ger nya infallsvinklar.
• Inom lingvistik studeras prosodi och gester – två områden som
är av betydelse vid autism.
• Nya områden som behöver studeras kan upptäckas genom
lingvistisk forskning
• Inom lingvistik finns tillgång till akustiska analysmetoder som
kan göra noggranna studier av prosodisk utveckling
• Nya lingvistiska studier behövs med anledning av utveckling
inom neurovetenskapen.
• Lingvistiska studier kan peka på särskilt betydelsefulla områden
för träning.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Varför är det viktigt med fallstudier?
• I fallstudier finns möjlighet till mer noggrann analys av individer
• När flera/många personer undersöks, för man samman resultat
för många individer. Detta kan leda till ett vilseledande resultat
med tanke på de stora skillnader som finns mellan olika
personer med AST.
• Slutsatsen av fallstudier kan vara att personer som liknar de
som beskrivs i studierna, kan förväntas utvecklas på ett likartat
sätt med samma intervention.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
”Single-subject design” – vad är det?
• Genom att använda en lite mer experimentell metod, en s k
”single-subject-design” så får man lite mer valida data.
• Varje persons resultat presenteras separat.
• Man etablerar en baslinje, för en förmåga, ett beteende etc.
genom upprepade mätningar under en period. Sedan sätter man
in en intervention och fortsätter att mäta. Vidare mätningar pågår
under nästa baslinje osv.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Exempel på ’single-subject design’ (vidare info. Hegde, 1994)
10 9 8 7 Baslinje
Behandling
6 Fp1 5 Fp2 Baslinje
4 3 2 1 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Dag 8 Dag 9 Fp3 INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Varför kan det vara viktigt för barn med autismspektrumtillstånd att lyssna på
språkljud och träna språklig medvetenhet?
• Lyssnande leder till att barnet uppmärksammar språkljuden
• Minimala par innehåller en liten detaljskillnad som är intressant
för barn med AST
• Lyssnande föregår produktion
• Lyssnande – språkljud – förekommer tidigt under utvecklingen
• Intensiv riktad stimulans av nätverk i hjärnan som är involverade
i lyssnande kan även stimulera andra funktioner som
talproduktion, gestproduktion, rytm och melodi i talet samt
förståelse av andra människors perspektiv
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Syftet med avhandlingen
• En idé är alltså att lyssnande leder till uppmärksamhet – gemensam
uppmärksamhet i en triad. I interventionen har omgivningen
kännedom om de aktuella ord (namn på dockor) som används.
• Tanken bakom avhandlingen är att barn med autism skulle kunna
vara intresserade av att lyssna på små nyanser mellan olika
språkljud, t ex Poppo – Bobbo – Kocko (olika artikulationssätt och
artikulationsställen).
• Avhandlingen är baserad på teorier om att talperception och
talproduktion hänger samman. Vi blir stimulerade att tala när vi
lyssnar på ljud.
• Språk hänger också ihop med andra kognitiva förmågor som att
förstå hur andra människor tänker.
• Tal, melodi och gester påverkar varandra.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Kritisk period
• Kan beskrivas som ett begränsat tidsfönster inom vilket effekten
av erfarenhet är speciellt stark (avseende hjärnfunktioner).
• Att få erfarenhet vid ”rätt” tidpunkt, alltså när man är liten är en
fördel. Hjärnan är då påverkbar i större utsträckning.
• Lyssnande, t ex påverkar hjärnans funktion och lägger en grund
för språkutvecklingen.
• Den kritiska perioden behöver dock inte vara ”absolut” och olika
aspekter av inlärning kan ha olika tidsfönster.
• Forskare (LeBlanc and Fagiolini, 2011) har menat att sensoriska
areor i hjärnan har en avvikande funktion vid autism.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Övergripande forskningsfrågor
• Kan barn med AST uppmärksamma ljud och bli stimulerade att
tala vid en senare ålder än vad som typiskt sker?
• Har auditiv (via hörsel) och visuell (via synen) perception
betydelse för språkutvecklingen vid autism?
• Hur hänger tal, prosodi (rytm och melodi) och gester samman
och vad kan de ha för betydelse?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
De tre olika studierna
1. Första studien: 5 – årig pojke med autismspektrumtillstånd som
ges en intervention med minimala par följs under ett års tid.
Pojkens språkutveckling studeras avseende antal yttranden,
stavelsekonstruktioner och fonologiska särdrag. Föräldrar och
logoped intervjuas.
2. Andra studien: Två 5 – åriga pojkar med autismspektrumtillstånd
följs under ett års tid (en pojke ingår också i studie 1) avseende
prosodisk utveckling. Samma intervention som i studie 1.
Akustiska mätningar jämförs med stavelsekonstruktioner,
fraslängd och accent 2 (jfr anden-anden, tomten-tomten, PoppoPoppo).
3. Tredje studien: Samma pojke som i studie 1 följs avseende
utveckling av gester.
Samma intervention som i studie 1 och 2.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Studie 1 - forskningsfrågor
• Kan pojken i den aktuella studien tillägna sig fonologiska
kontraster, mer avancerade stavelsekonstruktioner och
användning av nya ord, som en följd av interventionen?
• Kan en avvikande fonologisk utveckling med närvaro av atypisk
talproduktion ses hos det här barnet med AST?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Period 1 (vårterminen)
1 Baseline
2 Baseline
3 Baseline
4 p– t
5 p– k
6 t– k
7 b– d
8 b– g
9 d– g
10 p– b
11 t– d
12 k– g
13 m– p
14 m– b
15 n– t
16 n– d
17 Baseline
18 Baseline
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Period 2 (höstterminen)
1-4
Baseline
5-7
m-p-b
8-10
n-t-d
11-13
k-g
14-16
Baseline
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Karlstadmodellen, IAKM (Irene Johansson, 1988)
Kocko (vänster) och Bobbo (höger)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Triader: Lärare/logoped + docka + barn
Lärare/
logoped
Ted/Ben
Kocko
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Exempel på lekar
• Dockornas lekar:
Hoppa, dansa, ramla, kramas (Logopeden)
Trolleri (Logopeden)
Kasta docka på golvet och plocka upp och trösta (Ted)
Visa dockan för videokameran och säga namnet (Ted)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Fraser (lärare/logoped) som förekommer i videoinspelningarna
Vill du titta på….?
Här kommer…..!
Du vill se en annan……
Du vill se mera – du ska få göra det……..
Tycker du att vi ska…?
Titti vill vara här…….
Diddi behöver något att sitta på……
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Interbedömarreliabilitet
• Två individer transkriberade materialet och
interbedömarreliabilitet beräknades mellan T1 och T2. Bara ljud
som nedtecknats av båda användes i beräkningarna. 70% hade
beskrivits som ett yttrande av båda personerna. Ljud 81%
överensstämmelse, K = 0.77; Stavelser 59%
överensstämmelse, K = 0.44.
• Eftersom vi inte nådde 100% ”agreement” så försökte vi nå
konsensus med en tredje person och då blev
överensstämmelsen nästan 100%.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
p < 0.0001 = signifikant värde som innebär att vi kan avfärda slumpen
(Nordgren, 2015).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
p < 0.597 (= ej signifikant) mellan P1 och P2 (Nordgren, 2015).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
p < 0.003 (Nordgren, 2015).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
p < 0.03 (Nordgren, 2015).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
p < 0.002 (Nordgren, 2015).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
p < 0.003 (Nordgren, 2015).
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
p < 0.000 (Nordgren, 2015)
artikulationsställe, artikulationssätt, tonande – tonlös, stavelse, korrekt vokal
k-t
t-n
p-b
1-2-3
a- i - o
85%
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Hellquist’s fonemtest (Hellquist, 1995)
• 1 mån efter studien: benämner 21 av 42 bilder
• 4 månader efter studien: benämner 35 av 45 bilder
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Vad säger föräldrarna?
Researcher: ‘What progress have you noted’?
Mother: ‘He understands more, he produces more, he looks more
firmly at our mouths, he imitates.’‘He started imitating at 6 years of
age.’‘Our son now understands that fun things may happen if he
stays and listens to what we say.’
‘He understands that there is a connection between us calling for
him and him being able to get some information.’
Researcher: ‘Have the number of communicative initiatives
increased’?
Mother: ‘Yes, without doubts. He is more present, more
communicative and more social. He looks directly at my eyes if I
talk or if he talks to me.’
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Begränsad talproduktion före studien
Pojkens stavelseproduktion före studien:
[pɛ] (äpple) [tɔ:] (tåg) [ɡʊ] (kaka) [bi:] (bil)
Pojkens stavelseproduktion i slutet på interventionen (1 år):
[pʊpʊ], (Poppo), [kaka] (Kacka), [naləә] (nalle), [mama] (mamma),
[papa] (pappa), [bi:l] (bil) [tɔtɔ] (Totto)
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Studie 1
• Studie 1 visar att lyssnande på CVCV stavelser i en docklek
hade en positiv påverkan på talproduktionen hos en 5-årig pojke
med autismspektrumstörning.
• En kvantitativ och kvalitativ utveckling sågs, gällande andelen
talat språk, artikulationsställe och stavelsetyper.
• Intervjuer med föräldrar och lärare bekräftade resultaten.
• Den avvikande talutvecklingen som noterades både avseende
segment och stavelser är i linje med de studier som beskriver en
avvikande talutveckling vid autism.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Studie 2
• Forskningsfrågor:
• Kan vi se någon förändring avseende melodin i talet (prosodin),
trots att detta inte tränades?
• Vi undersökte detta genom att titta på medelvärdet avseende
grundtonsfrekvens på alla yttranden under sessionerna.
• Vi tittade också på omfånget – ökade det eller minskade?
• Yttrandelängden – duration
• Vi jämförde sedan mätningarna med utveckling av
stavelsekonstruktioner, fraslängd och accent 2.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
TED
Min F0 = inte signifikant
Max F0 = signifikant p < 0.024 (här kan vi avfärda slumpen)
Mean F0 = inte signifikant
(Nordgren, 2016)
F0 levels Ted 600 Period 1 Period 2 500 400 Hz Mean minimum F0 300 Mean maximum F0 Mean F0 200 100 BL 1 0 1 2 3 TM 1 4 5 6 7 8 BL 2 BL 3 TM 2 BL 4 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
BEN
Min F0 = signifikant, p < 0.002 (vi kan avfärda slumpen)
Mean F0 = signifikant, p 0.024 (vi kan avfärda slumpen)
Max F0 = signifikant, p < 0.005 (vi kan avfärda slumpen)
(Nordgren, 2016)
F0 levels Ben 600 Period 1 Period 2 500 400 Hz Mean minimum F0 300 Mean maximum F0 Mean F0 200 100 BL 1 0 0 1 2 3 4 TM 1 5 6 7 8 BL 2 BL 3 TM 2 BL 4 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
TED
0-100 Hz = inte signifikant
100-300 Hz = signifikant, p < 0.038
300- Hz = nära signifikans, p < 0.052
(Nordgren, 2016)
Ted, threshold analysis, 0-­‐100, 100-­‐300 and above 300 Hz 80 75 70 65 60 55 50 % 45 0-­‐100 40 100-­‐300 35 300-­‐ 30 25 20 15 10 5 0 BL 1 TM 1 BL 2 BL 3 TM 2 BL 4 INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
BEN
100 Hz = inte signifikant
100-300 Hz = inte signifikant
300- Hz = inte signifikant dock visade PEM värden på en skillnad, median period
1 jfr med alla värden period 2. (Nordgren, 2016)
Ben, threshold analysis, 0-100, 100-300 and above 300 Hz
80
75
70
65
Period 1
Period 2
60
55
50
%
45
0-100
40
100-300
35
300-
30
25
20
15
10
5
0
BL 1
TM 1
BL 2
BL 3
TM 2
BL 4
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Studie 2
• Studie 2 visar att de förhöjda F0 nivåerna sjönk med ungefär 60
Hz för båda pojkarna, vilket är betydande eftersom en typisk
sänkning brukar vara ca 5 Hz.
• F0 nivåerna blev mer typiska i enlighet vad som är beskrivet i
litteraturen, för den här åldern (ca 5-6 år).
• Teds stavelsekonstruktioner utvecklades under den här tiden
och Bens fraslängd utvecklades.
• I enlighet med PEM värden hade Ben en utveckling som
uppvisade fler yttranden med accent 2. Ted uppvisade exempel
på accent 2.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Studie 3
Forskningsfrågor:
1. Hur var deiktiska (pekgester) och generellt ackompanjerade
gester distribuerade under året?
2. Var imperativa gester mer frekventa än deklarativa?
3. Fanns det ett tidsmässigt samband mellan utvecklingen av
deiktiska gester och förstaordstillägnande?
4. Fanns något tidsmässigt samband mellan talproduktion och
gester?
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Definitioner
• Deiktisk gest: Målinriktad pekning i syfte att begära ett föremål
eller att dela uppmärksamhet.
• Deiktiska gester kan delas upp i:
• 1. Imperativa gester – t e x begäran om föremål
• 2. Deklarativa gester – t ex när man försöker få någon annans
uppmärksamhet och interagerar på ett intersubjektivt sätt.
• Ackompanjerande gest: motorisk aktivitet med finger/hand/arm
som produceras medan en individ talar.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Studie 3
• Studie 3 visar att antalet deiktiska (pekgester) och antalet
ackompanjerande gester ökade, trots att dessa inte tränades.
• Vi noterade färre deklarativa gester än vad som ses vid typisk
utveckling, men deklarativa gester var ändå vanligare än
imperativa. Dessutom ökade deklarativa gester.
• Vi noterade en relation mellan tal och gester (tidsmässigt
samband fanns). Förstaordstillägnande skedde under tiden för
studien.
• Ackompanjerande gester användes som ett stöd för produktion
av stavelser.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Allmänna slutsatser
• Tidigare har man inte tänkt tillräckligt mycket på att det är viktigt
att utveckla tal och språk vid autism
• Förutom att språket stimulerar andra funktioner i hjärnan, så kan
det vara positivt för det enskilda barnet att få uppleva sin röst
och att skapa olika språkljud
• Det innebär en viss frihetskänsla att kunna peka och samtidigt
säga en del ljud, utan AKK.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Avhandlingens slutsatser
• Avhandlingen pekar på att auditiv och visuell perception är
viktigt för språkutveckling vid autism.
• Fonologi, prosodi och gester hänger samman
• Det förefaller finnas en kortikal (= i hjärnan) mekanism som
överbryggar mellan perception och produktion.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Viktigt!
• Alla barn är olika, men speciellt gäller detta för barn med
autismspektrumtillstånd!
• Individualisera behandlingsinsatserna! Vad är viktigt för just
detta barn?
• En god idé kan vara att fokusera på typiska drag hos barn med
autism; ökad input från olika sinnen – syn, hörsel, skillnader i
toner etc.
• Barn med autism behöver träna på att koppla ihop det auditiva
intrycket med det visuella.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Referenser
• DSM-5 (2013). Diagnosticand statistical manual of mental disorders, fifth version, Arlington, VA: American
Psychiatric Press.
• Hegde, M.N. (1994). Clinical research in communicative disorders, Principles and strategies, second
edition, Pro-Ed Inc., Austin, Texas.
• Koegel,R.L., O’Dell,M., Dunlap, G. (1988). Producing speech use in nonverbal autistic children by
reinforcing attempts. Journal of autism and developmental disorders, 18:4, 525-538.
• Kuhl, P., Conboy, B.T., Padden, D., Nelson, T. And Pruitt, J. (2005). Early speech perception and later
language development: implications for the ”critical period”. Language learning and development, 1, 3:
237-264.
• LeBlanc, J.J., Fagioloni , M. (2011). Autism: A ”Critical period disorder?” Neural plasticity, 921680.
• Nordgren, P. (2015). Phonological development in a child with autism spectrum disorder: Case study of an
intervention, Journal of interactional research in communication disorders, 6: 1.
• Pickering, M.J., Garrod, S. (2007). Do people use language production to make predictions during
comprehension? Trends in cognitive sciences, 11, 3: 105-110.
• Shriberg, L.D., Paul, R., Mcsweeney, J.L., Klin, A., Cohen, D., Volkmar, F.R. (2001). Speech and prosody
characteristics of adolescents and adults with high-functioning autism and Asperger syndrome. Journal of
speech and hearing research, 44, 1097-1115.
•
Wolk,L., Edwards, M.L., Brennan, C. (2016). Phonological difficulties in children with autism: An overview.
Speech, language and hearing, online 2016.
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK
OCH VETENSKAPSTEORI
Tack!
Frågor?
