EUROPEISKA KOMMISSIONEN
SAMRÅD OM EUROPA 2020-STRATEGIN
Namn: Jernkontoret (The Swedish Steel Producers’ Association)
Kontaktuppgifter:
Adress: Box 1721, SE 111 87 Stockholm Sweden
Telefonnummer: +46 8 6791700
E-post: [email protected]
Bosättningsland: Sverige
Språk du svarar på: Svenska
Organisationstyp:
Medlemsland
Myndighet
Registrerad organisation
Registrerat företag
Privatperson
Oregistrerad organisation/företag
Annat, ange vad:
Vilket eller vilka områden gäller dina svar?
Ekonomi och finans
Konkurrenskraft
Industri
Inre marknaden
1
Sysselsättning
Forskning, utveckling och innovation
Digitala ekonomin
Klimat, energi och resurseffektivitet
Utbildning
Fattigdom och socialt utanförskap
Annat, ange vad:
Id-nummer i öppenhetsregistret (om du eller din organisation är registrerade där):
76331988454-11
Ditt svar
får publiceras tillsammans med dina personuppgifter
får publiceras anonymt
får inte publiceras alls
A) Bakgrund till samrådet
Europa 2020 är EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla som inleddes i mars 2010.
Målet är att EU ska bli en kunskapsbaserad, konkurrenskraftig ekonomi samtidigt som vi vill
behålla EU:s sociala marknadsekonomiska modell och förbättra resurseffektiviteten.
Strategin utformades som ett partnerskap mellan EU och medlemsländerna med tillväxt och
fler jobb som drivkraft.
Europa 2020-strategin bygger på fem övergripande mål för sysselsättning, forskning och
utveckling (FoU), klimat och energi1, utbildning samt kampen mot fattigdom och socialt
utanförskap. Strategin omfattar också en serie handlingsprogram – så kallade
flaggskeppsinitiativ – på sju olika områden som är viktiga för tillväxten, nämligen innovation,
den digitala ekonomin, sysselsättning och unga, industripolitik, fattigdom och
resurseffektivitet. För att nå målen i strategin vidtas också EU-åtgärder på andra områden, till
exempel den inre marknaden, EU-budgeten och EU:s utrikespolitiska agenda.
Europa 2020-strategin genomförs och följs upp inom den europeiska planeringsterminen,
den årliga cykeln för samordning av ekonomi- och finanspolitiken på EU-nivå.
Planeringsterminen omfattar diskussioner mellan EU-institutionerna om de övergripande
1
I januari 2014 presenterade kommissionen en klimat- och energipolitisk ram för 2020–2030. Bland de
nya målen finns en sänkning av växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med nivån 1990, ett
bindande mål för EU om att de förnybara energikällornas andel ska vara minst 27 procent och
förnyade ambitioner för energieffektivitet.
2
prioriteringarna,
årliga
åtaganden
från
medlemsländerna
och
landsspecifika
rekommendationer som kommissionen utarbetar och som stats- och regeringscheferna i
Europeiska rådet samtycker till. EU-länderna ska sedan beakta rekommendationerna när de
lägger fast sin politik och sina budgetar. Tillsammans med EU-budgeten är de landsspecifika
rekommendationerna de viktigaste instrumenten för att genomföra Europa 2020-strategin.
Efter fyra år med strategin har kommissionen nu föreslagit en översyn, vilket Europeiska
rådet godkände på sitt möte den 20–21 mars 2014. Den 5 mars 2014 antog kommissionen
meddelandet ”En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla”
(meddelande
och bilagor ). Där drar kommissionen en del lärdomar av de första åren
med strategin. Mot bakgrund av genomgången och den gradvisa ekonomiska
återhämtningen är det dags att fundera över hur strategin ska utformas för de kommande
åren.
Med hjälp av frågorna i vårt samråd vill vi få dina synpunkter på lärdomarna efter de första
åren med Europa 2020-strategin. Vi vill också veta vilka faktorer vi bör ta hänsyn till för att
vidareutveckla strategin så att den blir en tillväxtstrategi för EU efter krisen.
B) Frågor
1. Utvärdering av Europa 2020-strategins genomförande mellan 2010 och 2014
Innehåll och genomförande
Vad innebär Europa 2020-strategin för dig? Vad förknippar du i första hand strategin
med?
Anser du att Europa 2020-strategin har gjort skillnad totalt sett? Förklara närmare.
Har kunskapen om vad de andra EU-länderna gör för att nå Europa 2020-målen påverkat
ditt lands förhållningssätt? Ge gärna några exempel.
Har aktörerna varit tillräckligt engagerade i Europa 2020-strategin? Är du engagerad i
Europa 2020-strategin? Skulle du vilja vara mer delaktig? Om ja, hur?
Verktyg
Motsvarar de nuvarande målen för 2020 strategins syfte att främja tillväxt och jobb? [Mål:
minst 75 procent av alla i åldern 20–64 år ska arbeta, FoU-investeringarna ska uppgå till
3 procent av BNP, utsläppen av växthusgaser ska vara 20 procent lägre än 1990,
20 procent av energin ska komma från förnybara energikällor och energieffektiviteten ska
ha ökat med 20 procent, andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara mindre än
10 procent, minst 40 procent av de unga ska ha universitets- eller högskoleexamen och
3
andelen människor som lever i eller riskerar fattigdom och socialt utanförskap ska ha
minskat med 20 miljoner]?
Finns det några av målen som du anser är viktigare än de andra? Förklara närmare.
Tycker du att det är bra att målen på EU-nivå omvandlas till mål för de olika
medlemsländerna? Om så är fallet, hur anser du att de nationella målen bäst fastställs?
Har de nationella målen hittills varit lagom/för ambitiösa/inte tillräckligt ambitiösa?
Vad har de sju handlingsprogrammen för tillväxt tillfört? Har du några konkreta exempel
på programmens genomslag [”Flaggskeppsinitiativen” är En digital agenda för Europa,
Innovationsunionen, Unga på väg, Ett resurseffektivt Europa, En integrerad industripolitik
för en globaliserad värld, En agenda för ny kompentens och arbetstillfällen och Den
europeiska plattformen mot fattigdom]?
2. Anpassning av Europa 2020-strategin: en tillväxtstrategi för EU efter krisen
Innehåll och genomförande
Behöver EU en omfattande och övergripande tillväxt- och sysselsättningsstrategi på
medellång sikt för de kommande åren?
Det går inte att blunda för det faktum att den ekonomiska tillväxten i
Europa fortfarande sex år efter finanskrisen 2008 är mycket svag och i
vissa europeiska länder t.o.m. negativ. När det gäller EU:s 2020
strategi formulerades inledningsvis ett antal mål som syftar till att
tillväxten skall bli både smart och hållbar. Vad gäller frågorna om
smart och hållbart förefaller de övergripande målen vara väl
genomarbetade, i vart fall när det gäller den ekologiska och sociala
pelaren. Däremot finns det ett stort utrymme för förbättringar när det
gäller att formulera mål som syftar till att främja den ekonomiska
tillväxten i sig, dvs. fundamentet för att kunna skydda vår miljö och
utveckla vår välfärd. När det gäller den ekonomiska tillväxten har EU:s
utveckling varit närmast obefintlig jämfört med USA:s där BNP successivt
förbättrats kvartal efter kvartal sedan finanskrisen 2008. Det är
uppenbart att EU måste fokusera ytterligare på åtgärder som främjar den
ekonomiska utvecklingen i sig om vi inte skall komma ohjälpligt efter
USA och fastna i ett tillstånd utan tillväxt. Utan ett tydligt mål för
hur den ekonomiska tillväxten skall kunna främjas ytterligare blir
strategin obalanserad och risken är uppenbar att målen inte uppfylls och
strategin faller platt till marken i likhet med sin företrädare, den
s.k. Lissabonprocessen.
Kommissionen har i sitt meddelande "For a European industrial
renaissance" konstaterat att industrin har stor betydelse för EU:s
4
ekonomi och bl.a. står för mer än 80 % av Europas export och 80 % av
privat forskning och innovation. Industrin bidrar också direkt och
indirekt med en stor del av jobben i den privata sektorn. Även i
medelandet om energi- och klimatramverket syns en insikt om vikten av
att bibehålla och öka industrins konkurrenskraft.
För att fortsätta utvecklingen av industrin och möjligheter till
tillväxt inom EU krävs att investeringar genomförs kontinuerligt. Om
dessa investeringar uteblir faller såväl produktivitet som
konkurrenskraft. Det är därför nödvändigt med en ökad tydlighet från
politiskt håll att industrins tillväxt och konkurrenskraft kommer att
vägas mot andra krav. Ett mål för konkurrenskraft och tillväxt med samma
tyngd som övriga mål i strategin skulle ge företagen en signal om att
investeringar inom EU är långsiktigt hållbara.
Vilka är de viktigaste och mest relevanta områden som man bör arbeta med för att
åstadkomma smart och hållbar tillväxt för alla?
Vilka nya utmaningar bör finnas med inför framtiden?
Hur kan strategin bäst kopplas till EU:s andra politikområden?
Kommissionen presenterar i sitt meddelande "Toward a circular economy: A
zero waste program for Europe" ett förslag till EU-mål för ökad
resursproduktivitet till 2030 vilket övervägs att föras in i strategin
Europa 2020. Kommissionen anger också en möjlig indikator, beräknad
genom BNP i förhållande till råmaterialkonsumtion, för att följa upp
målet.
EU-mål för resurseffektivitet bör beakta hela värdekedjan, från
utvinning till återvinningen av slutkonsumentprodukter. Material som
stål är mycket anpassningsbart för olika tillämpningar, produkterna har
lång livslängd och kan enkelt återvinnas vid slutet av sin livslängd
utan att förlora sina inneboende egenskaper. Stål i produkter har en
unik egenskap genom att det kan återvinnas som stålskrot gång på gång
som råvara för nytt stål. Genom sin industrialiserade återvinning kan
man säga att stål är ett permanent cirkulerande material. Det ”stannar”
i samhällsekonomi utan att konsumeras och dessutom blir det i princip
fullständigt återvunnet när det blivit avfall. Vissa material kan inte
återvinnas utan används till exempel som energiråvara för uppvärmning.
Andra kan återvinnas flera gånger innan egenskaperna ändras eller
försämras så att avfall uppstår. Denna ”permanenta egenskap” bör tas in
i arbetet med resurseffektivitet och i avfallslagstiftningen när det
gäller bl.a. återvinningen. Alla dessa egenskaper är viktiga för ett
resurseffektivt samhälle. Samhället behöver idag och i framtiden en
ansvarsfull användning av primära råvaror, för att möta global demografi
och tillväxt.
5
Kommissionens förslag till ett EU-mål för resurseffektivitet saknar
tillräckligt underlag som visar att ett sådant mål stärker de
övergripande målsättningarna inom innovation, hållbar tillväxt och ökad
konkurrenskraft för Europa. Det är därför tveksamt att nu föra in det
föreslagna målet i Europa 2020 strategin i samband med
halvtidsöversynen. För att uppnå detta behövs andra typer av mål och
nedan föreslås ett mål för konkurrenskraft
Ifall ett sådant mål ändå övervägs är det nödvändigt att det är ett
icke-bindande vägledande EU-mål för ökad resurseffektivitet. Den
funktion det kan ha är att signalera och visa utvecklingstrender inom EU
och ge medlemsstaterna en indikation på vad som behöver förbättras i
respektive land.
Det föreslagna måttet för resursproduktivitet, beräknad som BNP genom
råvarukonsumtion (RMC) har betydande begränsningar bland annat då det
inte beaktar alla resurser (t ex mark och vatten). Det är en aggregerad
viktbaserad indikator och beaktar därmed inte kvalitetsaspekter på
resursanvändning. Måttet kan ge signaler om trender och utveckling men
lämpar sig inte som grund för politiska beslut. Politiska beslut måste
grunda sig på en samlad bedömning av de ekonomiska, sociala såväl som de
miljömässiga konsekvenserna av alternativa strategier och åtgärder.
Hur kan man öka aktörernas engagemang för en tillväxtstrategi för EU efter krisen? Vad
kan man göra för att öka kunskaperna om och stödet för strategin och förbättra
genomförandet av den i ditt land?
Verktyg
Vilken typ av instrument anser du skulle vara lämpligare att använda för att nå smart och
hållbar tillväxt för alla?
En förutsättning för att uppnå tillväxt i ekonomin är att näringslivet
har möjlighet att investera för bibehållen och ökad produktion. Det
förutsätter att företagen är konkurrenskraftiga på den globala
marknaden. Investeringar ger möjlighet till att förbättra miljöprestanda
och öka sysselsättningen och bidrar därmed till att tillväxten blir
smart och hållbar. Instrument som innebär ökade kostnader för företagen
inom EU i relation till konkurrenter utanför EU är därför inte lämpliga.
De instrument och styrmedel som övervägs bör alltid avvägas mot effekter
på konkurrenskraft. Enkla regelverk, snabba tillståndsprocesser och stöd
för forskning och innovation är exempel på instrument som förenklar
investeringsbeslut.
6
Vad vore bäst att göra på EU-nivå för att se till att strategin verkligen ger resultat? Vad
skulle vara bäst att medlemsländerna gör?
Hur kan man med hjälp av strategin uppmuntra medlemsländerna att driva en
tillväxtvänlig politik?
Är målen ändamålenliga? Förklara närmare.
Skulle du rekommendera att man tar bort eller lägger till vissa mål, eller målen i
allmänhet? Förklara närmare.
EU bör komplettera strategin genom att anta ett mål för ökad
konkurrenskraft och tillväxt inom industrin. Att inrätta ett mål för en
förvisso bred men specifik sektor motiveras av att tillverkande industri
är de som framförallt träffas av de styrmedel som införs genom energioch klimatpolitiken. Ett sådant mål bör formuleras så att det inte
motverkar tillväxt inom andra sektorer. Kommissionen bör få i uppdrag
att formulera målet och föreslå åtgärder inom EU tillsammans med krav på
medlemsstaterna för att detta skall uppnås.
Målen för förnybar energi och energieffektivisering bör tas bort. Dessa
åtgärder är medel för att uppnå klimatmålet och ökad
försörjningstrygghet för energi. Det kan tydliggöras genom att ersätta
dessa två mål med ett mål för försörjningstrygghet av energi som inte
exkluderar vissa energiformer.
Ökad resurseffektivitet är viktigt men med de svagheter nuvarande
förslag har är det är tveksamt om EU nu i samband med halvtidsöversynen
bör föra in det föreslagna målet för resursproduktivitet i Europa 2020
strategin. Därför bör kommissionen ges i uppdrag att främja
resurseffektivitet och i nära samverkan med intressenter arbeta vidare
med att utveckla indikatorer för resurseffektiviten. Målsättningen bör
vara att mål och indikatorer inte bara omfattar direkta effekter, utan
också de bidrag som en industri och dess produkter - och särskilt
produktinnovationer – ger för effektiviseringar och utsläppsbesparingar
inom andra sektorer.
Vilka områden är mest lämpliga för
medlemsländerna? Vad skulle det tillföra?
gemensamma
insatser
för
EU
och
3. Har du några andra synpunkter eller förslag om Europa 2020-strategin som du vill
framföra?
Tack för din medverkan. Vänligen skicka dina svar tillsammans med andra dokument till [email protected].
7
