PROGRAMARBETE
Psykisk ohälsa - depression
Syfte
Prioritering innebär att man medvetet väljer eller
väljer bort något, i detta fall en verksamhet, vårdnivå eller en vårdinsats. Anledning till att man måste prioritera inom den offentliga sjukvården beror
på att behov och efterfrågan är större än de resurser
som kan ställas till förfogande.
Sjukdomen depression delas in i lindrig till svår
depression och kan därmed prioriteras olika.
Från att vara suicidal och prioriteras i grupp 1 till
att vara i gränslandet till naturlig sorg och placeras
i prioriteringsgrupp 3.
Programmet har två övergripande syften.
Det första är att belysa diagnosgruppen depression
såväl ur befolkningsperspektiv som ur den medicinska professionens perspektiv. Det skall göras på
ett sätt så att både landstingets beslutsfattare - förtroendevalda och chefstjänstemän - samt den vårdgivande verksamheten, förstår varandra.
Det andra syftet är att skapa ett ömsesidigt underlag som skall ligga till grund för beställare och utförare av sjukvårdsverksamhet i Landstinget Västernorrland.
Insatser
Metod - beställarcykeln
I de aktiviteter som skall genomföras för att nå
målen ingår primär och sekundär prevention,
vård och behandling, verksamhetsutveckling
samt uppföljning av befolkningens hälsotillstånd.
Aktörerna i landstinget skall vara primärvården,
barn- och ungdomspsykiatri, allmänpsykiatri,
barnhälso- och barnsjukvård, kurators- och psykologverksamheter, akutenheter samt folkhälsoenheten.
Beställarcykeln används för att strukturera arbetet.
Det är en metod som utgår ifrån befolkningens behov för att formulera mål och göra prioriteringar.
Samverkan skall stärkas med kommunernas socialtjänster, förskola och skola, äldrevården samt
(stadsbyggnads-) planeringskontor, men också
med försäkringskassan, arbetsförmedling, länsstyrelsen (tillsynsmyndigheten).
Tidiga insatser till barn och nyblivna föräldrar
har mycket stor betydelse, kanske den mest kostnadseffektiva insatsen. En form av en vaccination för den personliga och psykologiska utvecklingen. Tillsammans skall åtgärderna möta patienters behov och krav på vård med kontinuitet
och trygghet.
Programarbete 2003/2004
Depression
Ledningsstaben Hälso- och sjukvård, Landstingets kansli, 871 85 Härnösand
Tel: 0611-800 00 Fax: 0611-800 26
Depression är en psykisk sjukdom som drabbar
många människor. Det är besvärligt att drabbas
men det är relativt lätt för sjukvården att hjälpa den
som drabbas. Hjälpen kan ges av både primärvården och psykiatrin. Det finns flera olika behandlingar att få.
Om vi använder oss av andra epidemiologiska studier, Wasserman och Lundbystudien, för att uppskatta
omfattningen av depressioner i vårt län blir bilden
enligt nedan. Vi förutsätter då att befolkningen i
Västernorrland inte skiljer sig markant från befolkningen i nämnda studier.
Epidemiologiska data
Andel av
befolkningen
Antal individer
per 240 000 invånare
Livstidsprevalens kvinnor
24-45 %
28 800-54 000
Livstidsprevalens män
15-27 %
18 000-32 400
Livstidsprevalens totalt
19-36 %
45 600-86 400
Återfallsfrekvens av deprimerade personer
50-80 %
33 200-53 200
3-5 %
7 200-12 000
15-20 %
1 080-2 400
Punktprevalens
Andel som får adekvat behandling av de deprimerade
28*
Självmord på grund av depression
Mörkertal av punktprevalens
60 %
4 320-7 200
* Antalet självmord p g a depression har beräknats utifrån att upp till 75 % av
självmorden har uppvisat tecken på depression innan självmordet. Grunddata
är hämtade från dödsorsaksregistret år 2000, EpC, Socialstyrelsen.
Diagnostisering
Vanliga hjälpmedel vid utredning och behandling
av depressionstillstånd är olika typer av skattningsskalor.
Behandling
De allra flesta depressioner är behandlingsbara.
Behandling av depression ger nära nog alltid
goda behandlingsresultat. Det finns flera effektiva behandlingsmetoder och det är vanligt med
kombination av dem. De behandlingsmetoder
som förekommer är:
!
!
!
!
!
!
!
!
läkemedelsbehandling
ECT, electroconvulsiv terapi
psykoterapi
stödsamtal
ljusbehandling
sjukgymnastik
socialt stöd
livsstilsförändring
Läkemedelsbehandling är den behandlingsform
som har den vetenskapligt högsta evidensen.
ECT, electroconvulsiv terapi, har en specifik antidepressiv effekt. Effekten uppträder snabbare och
är större än av läkemedelsbehandling.
Det finns starkt stöd för att olika former av
psykoterapi har god effekt på behandling av lättare, måttliga och egentliga depressioner.
Hälso- och sjukvårdsdelegationen beslutade vid sammanträdet 2003-11-18, § 62 om följande mål för programarbetet:
•
Minskat lidande i befolkningen på grund av depression.
•
Antalet sjuka på grund av depression ska minska,
det vill säga minskat insjuknande/återinsjuknande.
•
Antalet självmord på grund av depression ska
minska. Ingen person som lider av depression ska
välja att ta sitt eget liv för att den inte fått hjälp att
lindra eller bota sin depression.
Stödsamtal i kombination med läkemedelsbehandling är en vanlig och framgångsrik behandlingsform, det är två insatser samtidigt.
