Hur Livsmedelsverket
kan stötta skolsköterskan
i arbetet med bra
matvanor
Lena Björck
Anette Jansson
Anna-Karin Quetel
2015-05-07
Matvanor
• Hälsa
• Miljö
• Inlärning
Elevhälsan har en viktig roll
i skolans hälsofrämjande
arbete
Hur vet vi vad som är bra matvanor?
Systematisk genomgång av all publicerade forskning fram till 2012
Hundratals vetenskapliga publikationer inom varje område:
• protein, fettsyror, kolhydrater
• vitaminer
• mineraler
• Samband mellan livsmedelsval och hälsa
Public
consultation
Librarian
Team
Nordiska Näringsrekommendationer
NNR 2012
Källa Läkartidningen januari 2015;
112 C4TH
Resultat av studier på
hela matmönster
• Tydligt vetenskapligt underlag för att matmönster baserat på
vegetabilier samt fisk och magra mjölkprodukter sammantaget
minskar risken för kroniska sjukdomar
• Samma matmönster bidrar till stabil vikt
• Starkare vetenskapligt stöd för de kostråd har vi haft tidigare
• Även små förbättringar har positiv effekt på hälsan
Några viktiga nyheter
i NNR 2012
• Typen av fett och kolhydrater är viktigare än mängden
• Högre rekommenderat intag av vitamin D
• Högre rekommenderat intag av selen
• Fisk bidrar även med jod och
underlättar upptaget av det järn
som finns i vegetabilier .
Fet fisk bidrar även med essentiella fettsyror
Olika fettsyror, olika hälsoeffekter
• 25-40% av energin bör komma från fett
• Mindre än 10% från mättat fett
• 10-20% från enkelomättat fett
• 5-10% från fleromättat fett
• minst 1% av kalorierna som omega-3 fettsyror
• Transfettsyror ska hållas så lågt som möjligt
Var finns kolhydrater ?
Livsmedel som innehåller
fullkorn bidrar med bra kolhydrater
Bidrar med fibrer, vitaminer och mineraler
Rekommendationer om
kolhydrater
• Rekommenderat intervall:
45-60 % av energin
• Fiber åtminstone
25-35 g/dag
• Tillsatt socker
mindre än 10 % av energin
Protein
Rekommenderat intervall: 10-20 % av energin
Motsvarar ca 1 g protein/kg kroppsvikt/dag
Hur äter vi jämfört med
rekommendationerna?
•
Nationella undersökningar, Riksmaten
unga vuxna äter sämst
unga kvinnor får för lite av flera
näringsämnen
risk för att
Riksmaten 2010-11
Unga vuxna (18-30) äter:
• minst frukt och grönsaker
• minst fisk
• minst fullkorn
• mest läsk
• mest sötsaker
Intag av läsk, saft, sport- och energidrycker
(ml/dag)
Skolbarns hälsovanor (WHO)
•
•
•
•
•
Andelen som äter frukost 4-5 vardagar/vecka minskar från ca
90 % bland 11 åringar och minskar till ca 70 % bland 15 åringar.
Andelen elever som äter frukt dagligen minskar från 33-40 %
bland 11 åringar till 18-25 % bland 15 åringarna
Knappt hälften av 11 åringar äter grönsaker varje dag (33-45 %
bland 15 åringar)
2-3 % av 11 åringar äter godis dagligen (4-5 % bland 15 åringar)
och 3-7 % dricker läsk dagligen
2001/02 – 2013/14: Ökning av grönsaksintag och minskning av
godis och läskintag
Källa: Folkhälsoinstitutet 2014
Viktstatus barn och ungdomar
•
•
•
•
Skolhälsovården screenar skolår 4 (10 år) och 7 (14 år)
Nationella aggregerade data saknas
Andelen överviktiga barn har dubblerats sedan 1980-talet
(Ekblom et al 2004)
Barns viktstatus predicerar vuxen viktstatus (Whitaker 1997)
•
•
Efter 6 års ålder behåller mer än 50% av de obesa barnen sin fetma i
vuxen ålder
Efter 10 års ålder behåller över 75% av barnen sin fetma
Allt hänger ihop
•
•
•
•
Frukostätare har bättre matvanor i vuxen ålder (Merten et al,
2009)
Oregelbundna frukostvanor vanligare i enfamiljhushåll
(Jörgensen et al, 2011)
Oregelbundna måltider kopplat till lågt intag av frukt och grönt
(Pedersen et al, 2012)
Ohälsosamma vanor hänger ihop!
Matvanor och
skolprestation
Mätta elever har bättre
förutsättningar att lära
Matvanor och inlärning
•
•
•
•
•
•
Frukostätare är mer sällan överviktiga, har bättre matvanor under hela
dagen, bättre kognitiva funktioner, bättre humör (Rampersaud et al 2005,
Bhattacharya 2008, Meyers 1989)
Lagad skollunch ger mer näring än en matsäckslunch (Evans 2010)
Bra skollunch bättre blodvärden/ bättre uppmärksamhet under
eftermiddagen (Horn 2009)
Järnstatus kopplat till kognitiv förmåga (McCann & Ames 2007, Osendarp
et al 2007)
Frukt och grönt - barn med högre konsumtion hade bättre akademiska
resultat i skolan (Florence et al 2008)
Hunger påverkar koncentration och inlärning negativt (Lennernäs, 2011)
Riksmaten ungdom 2016-2017
•
•
•
•
•
Åk 5, 8 och Gy2
3000 elever på slumpmässigt utvalda skolor i hela landet
2 dagars kostregistrering
Blodprov
Pilotundersökning HT 2015
Unga äter för lite mat!
Utmaningen…
Bra mat i skolan
Bra mat i skolan
Lektionsbank
Maten i våra liv
Hälsa
Miljö
Skolmåltiden som pedagogiskt verktyg
Nya kostråd 2015
• Äta grönare
• Äta lagom mycket
• Rörelse i vardagen
Hållbart för hälsan
och miljön
Råd från Livsmedelsverket om
matvanor
•
•
•
•
minst 30 minuter fysisk aktivitet per dag
minst 500 gram grönsaker och frukt
2-3 ggr per vecka av fisk och skaldjur
Byt till magra och osötade mejeriprodukter, byt till
mjuka matfetter och byt till fullkorn
• max 500 gram kött och charkprodukter per vecka
• max 6 gram salt per dag
• Så lite som möjligt av sockerrika livsmedel
Nyckelhålet
– enkelt att välja nyttigt
•
•
•
•
mindre socker
mindre salt
mer fibrer/fullkorn
nyttigare och/eller
mindre fett
jämfört med andra livsmedel av
samma typ
• Matvanekollen
• Sök näringsinnehåll
• Råd Bra mat i
skolan
• För hälso- och
sjukvården
• Information om
mat, hälsa och
miljö
• Kostråd
Kontakt
Lena Björck
[email protected]
018-17 14 86
Anette Jansson
[email protected]
018-17 55 94
Anna-Karin Quetel
[email protected]
018-17 56 04
Kom och prata med oss i montern!
www.livsmedelsverket.se
www.stoppamatsvinnet.nu
www.maltidsbloggen.blogspot.com
Twitter: @Maltiden
@Livsmedelsverk
