Musikämnet vid Lärande och samhälle Malmö högskola
Musiken är ett mångfasetterat kulturellt samhällsfenomen som är djupt förankrat i människors
tillvaro och identitetsskapande. Skolans musikaliska aktiviteter speglar på det sättet en
kulturell mångfald där såväl lärare som elever kan vara både kulturbärare och kulturskapare i
en egen meningsskapande kunskapsproduktion.
Musiken i skolan
Musik som skolämne har under lång tid genomgått en utveckling från ”skolmusik” till ”musik
i skolan” vilket innebär att elevers egen musikerfarenhet, intresse och fritidsaktiviteter alltmer
har blivit centrala utgångspunkter i musikundervisningen. Samhällets kulturliv spelar allt
större roll i skolans undervisning där lärare möter barn och unga som rör sig i en medial och
digital interaktiv värld och är skapande mottagare av en mängd kulturprodukter. Musiken är
både mål och medel i elevers kunskapande och genom den massmediala spridningen öppnas
nya möjligheter för kulturmöten, där etnisk, social och språklig mångfald tillsammans med
olika genrer och musikformer öppnar upp för nya musiklandskap och kulturella uttryck. De
digitala medierna har blivit en tillgång i musikaliskt lärande. Att skapa, utforska, producera
och arrangera musik med digitala verktyg är pedagogiska utmaningar i skolans
musikundervisning som skapar förutsättningar för både tradition och förnyelse. I termer av ett
vidgat språkbegrepp är den digitala världen en möjlighet att utveckla mångspråklig
kommunikativ kompetens och ett öppet, skapande och kreativt förhållningssätt till lärande och
skolans verksamheter.
Musik som skolämne och som estetisk kommunikation, gestaltande uttrycksform, kulturellt
samhällsfenomen och fritidsintresse hänger samman och förutsättningen för att skapa
lärandemiljöer där barns och ungas musikintresse och multimodala kompetens och
uttrycksbehov kan tas tillvara är att musik inte betraktas som ett isolerat ämnesområde.
Musiken ska i stället betraktas i relation till andra kunskapsområden i ett gränsöverskridande
perspektiv. Detta synliggörs i lärarutbildningen bland annat genom att studenterna utvecklar
kunskaper genom praktiskt och teoretiskt utforskande av multimodalitetens möjligheter i
gestaltande kunskapsformer och dialogiska processer samt i ämnesintegration med matematik
och svenska.
Professionellt kunnande
Utbildningen avser att skapa förutsättningar för studenten att utveckla kvalificerad
professionell beredskap att agera och hantera estetiska lärprocesser som genomsyras av
kreativitet och skapande. Musik som estetisk – social kommunikation och konstnärligt språk –
uttrycksform är ett fundament i utbildningen. För att leva upp till skolans krav och ett
kommande professionellt yrkesutövande bereds studenten möjlighet att utveckla sitt eget
kunnande både instrumentalt och vokalt i aktivt musicerande och därmed fördjupa det
konstnärliga och personliga uttrycket. Med utgångspunkt i praktisk erfarenhet av sång, spel,
Rytmik och rörelse, lyssnande, musikskapande och lek skapas möjligheter att reflektera över
såväl det egna lärandet som elevers lärande och därmed utveckla egna pedagogiska, sociala
och konstnärliga problemställningar som kan ligga till grund för didaktiska ställningstaganden
och koppling till praxisnära forskning inom pedagogiska, sociala, ämnesdidaktiska och
konstnärliga områden. Utbildningen i musik avser därigenom att förmedla en yrkespraktik där
den praktiska och teoretiska kunskapsbildningen kan utvecklas och förstås som ett produktivt
och forskande lärande. I denna praktik grundas begrepp och teorier som synliggör vikten av
att både utöva musik och att tala om musik.
Det sociala och konstnärliga i samspel
En grundläggande utgångspunkt i utbildningen är betydelsen av samspelet mellan individen
och omvärlden, där människan ses som ett kunskapande subjekt, som aktivt bearbetar och
skapar mening i sitt lärande. Vi talar om den ”levande kunskapen” och den ”levande
musiken” där det vi kan och vet och inte vet ständigt prövas, bearbetas, förändras och finner
nya former. Ett sådant förhållningssätt till kunskap kan man inte läsa sig till. Det måste man
arbeta sig fram till i mötet med andra deltagande människor och artefakter. Musikens
kollektiva undervisningstraditioner som är beroende av individuella insatser är ett exempel på
ett kollektivt kunskapsbygge där deltagare och artefakter samspelar. På det sättet kan man
säga att musiken är en mötesplats för de sociala och konstnärliga lärprocesserna.
Rytmik som pedagogisk metod går som en strimma genom utbildningen. Rytmiken förmedlar
en helhetssyn där kropp, intellekt och känsla samspelar. Kroppen kan ses som ett lyhört
instrument för att uppfatta musikens kärna; harmoni, melodi, puls, takt och rymt och därmed
förmedlas kunskapen om sinnenas samspel. Förmågan att lyssna, iaktta, visa, formulera och
förmedla är viktiga aspekter i lärarprofessionen och genom att praktisera Rytmikens idéer i
undervisningen kan lärarutbildningen mediera beprövad erfarenhet och ett nyskapande
förhållningssätt som en viktig lärarkunskap.
Det dubbla perspektivet – en modell för lärande
En ambition är att studenten genom egen erfarenhet ska utveckla kunskap i bedömning och
betygssättning av elevers prestationer. Detta så kallade dubbla perspektiv där studenten går in
i liknande processer som elever och därmed utvecklar kunskap om både socialt och
konstnärligt lärande är en viktig erfarenhet. Arbets- och examinationsformer är genomgående
ett sådant exempel. Det dubbla perspektivet kan ses som ett verktyg i tillägnelsen av ett
estetiskt och ett vetenskapligt förhållningssätt och kan medföra en ökad förståelse för den
estetetiska och sociala dimensionens problematik i olika lärandeprocesser.
Musik vid Malmö högskola – en dynamisk lärmiljö
Musiken vid Fakulteten för lärande och samhälle byggs upp av ett nätverk av
samverkanspartners såväl internationellt, nationellt och lokalt. Som utbildningsmiljö präglas
hela Malmö högskola av mångfald och interkulturalitet genom studenter, lärare, olika
verksamheter, konferenser och utvecklings- och forskningsprojekt. En etablerad akademisk
kör som även vuxit sig stark i Malmö stads musikliv och som officiell representant för Malmö
högskola är engagerad både som konserterande och värd för besökande körer från olika
länder. Det finns även en akademisk orkester, studentorkester och studentkör. Andra exempel
är Projektet Rösträtt som drivs av Malmö högskola och Körcentrum Syd i samverkan med
Högskolan i Kristianstad. Konferenser som Musik och samhälle, med senaste temat genus och
etnicitet är ytterligare exempel på den stimulerande och dynamiska lärandemiljö som
studenterna utbildas i. Med ett etablerat ämnesövergripande samarbete inom Fakulteten för
lärande och samhälle och samverkan med olika kulturinstitutioner och Musikhögskolan i
Malmö skapas goda möjligheter för studenten att uppleva och förstå musik och musikaliskt
lärande utifrån olika perspektiv. En viktig grundförutsättning för en professionsutbildning är
att kunskap utvecklas, kommuniceras och diskuteras på olika plan. Med en sammansättning
av för närvarande två fil. doktorer i musikpedagogik och adjunkter med fil. magister i
musikpedagogik, två doktorander i Pedagogik respektive Barndom, lärande och
ämnesdidaktik, båda med musikinriktning, möter studenten en musikundervisning som länkar
samman vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i såväl ett praktiskt situerat perspektiv
som ett generellt teoretiskt perspektiv. Lärande och samhälle förmedlar därmed en länk
mellan skola, högskola, lärarutbildning och forskarsamhälle.
