EUROPEISKA KOMMISSIONEN
MEMO
Bryssel den 27 mars 2013
Frågor och svar: Grönbok om
energipolitiska ramarna för 2030
de
klimat-
och
Vilka är de viktigaste målen för dessa ramar?
De viktigaste målen är att minska utsläppen av växthusgaser, trygga energiförsörjningen
och stödja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning med hjälp av spetsteknologi och
kostnadseffektivitet.
Vilka är förändringarna sedan 2020-målen fastställdes?
De viktigaste förändringarna har bl.a. skett inom ekonomin, den tekniska utvecklingen
som lett till produktion av nya typer av energi, samt när det gäller utvecklingen av priser
och forskning.
Varför är det viktigt att tidigt
energipolitiska ramarna för 2030?
enas
om
de
klimat-
och
För det första innebär långa investeringscykler att infrastruktur som finansieras
inom den närmaste tiden kommer att finnas kvar 2030, och efter det. Investerare
behöver därför säkerhet avseende målen och vilken politik som kommer att gälla.
För det andra kommer tydligare mål för 2030 att gynna utvecklingen mot en
konkurrenskraftig ekonomi och ett tryggt energisystem, genom att ökad
efterfrågan skapas på effektiv teknik med låga koldioxidutsläpp, och forskning,
utveckling och innovation främjas, vilket kan skapa nya möjligheter till jobb och
tillväxt.
För det tredje förväntas ett internationellt avtal om klimatförändringarna i slutet av
2015. Före detta datum kommer EU att behöva enas om en rad frågor, bland
annat om sin egen ambitionsnivå för 2030, för att aktivt kunna samverka med
andra länder.
Vilka är EU:s klimat- och energimål för 2020?
Den nuvarande politiska ramen bygger på tre övergripande mål som ska uppnås inom EU
senast 2020:
Utsläppen av växthusgaser ska minska med 20 % i förhållande till 1990 års nivå.
Av den energi som används ska 20 % komma från förnybar energi.
Förbrukningen av primärenergi ska minska med 20 % (jämfört med prognoserna
före avtalet om klimat- och energimålen för 2020).
MEMO/13/275
Vad har redan uppnåtts i fråga om dessa mål?
Utsläppen av växthusgaser i EU uppskattades 2011 till 16 % under 1990 års nivå,
samtidigt som BNP har ökat med 48 % sedan 1990.
2010 var den förnybara energins andel av energiförbrukningen 12,7 %, jämfört
med 8,5 % under 2005.
Förbrukningen av primärenergi nådde en topp under perioden 2005/2006 och
uppgick till cirka 1 825 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe). Den har minskat något
sedan dess och uppgick 2011 till 1 730 Mtoe.
Vilka är de centrala frågorna i detta samråd?
Grönboken ställer ett antal frågor till berörda parter, som är av betydelse för 2030-ramen,
bl.a. följande:
Vad kan man lära av erfarenheterna från den nuvarande ramen?
Vilka klimat- och energimål skulle kunna fastställas för 2030?
Hur kan samstämmighet mellan olika politiska instrument säkerställas?
Hur kan politiken bäst utformas för att bidra till konkurrenskraft och tryggad
energiförsörjning i EU?
Hur kan skillnaderna i medlemsländernas handlingsförmåga beaktas?
Vilka är de viktigaste slutsatserna inför 2030 från energifärdplanen
för 2050 och färdplanen för ett utsläppssnålt samhälle 2050?
De scenarier som presenterats inom ramen för energifärdplanen för 2050 och färdplanen
för ett utsläppssnålt samhälle 2050 innebar följande:
EU:s växthusgasutsläpp skulle behöva minskas med 40 % i förhållande till 1990
års nivåer för att en minskning med 80–95 % fram till 2050 ska vara möjlig, vilket
överensstämmer med minskningarna inom industriländerna som grupp för det
internationellt överenskomna målet att begränsa den globala uppvärmningen till
2 °C.
Större andel förnybar energi, förbättrad energieffektivitet och bättre och
intelligentare energiinfrastruktur är s.k. no regrets-alternativ för omvandling av
EU:s energisystem.
Energipriserna beräknas öka under perioden fram till 2030, oavsett om
energisystemets koldioxidutsläpp minskar avsevärt eller inte. Detta beror till stor
del på investeringar i energisystemet som skulle bli nödvändiga i vilket fall som
helst.
För mer information: IP/13/272
2
